Huset pĂĽ kullen Text & Illustration
Annika Eliasson
Hej, Jag heter Mira. Hoppas du sitter bra och har det mysigt. Våra föräldrar ska åka på semester. Under tiden ska jag, min storebror Edwin och lillebror Loke bo hos mormor och morfar i två långa veckor, långt hemifrån utan kompisar.
-
Mera fart! ropar Loke från gungan.
-
Ska vi sitta här i två veckor, fräser jag argt.
-
Ni kan ju ta en cykelpicknick, föreslår mormor. Jag fixar lite fika, säger hon samtidigt som hon går in till köket.
-
Ja, ja suckar Edwin samtidigt som vi hoppar ner från staketet.
7
Vi cyklar bort från huset, över den stora kullen och full fart ner mot byn.Utanför affären sitter två gubbar på en bänk och pratar.
8
Mitt emot, på andra sidan vägen ligger en badstrand med brygga och gungor. På stranden står en badhytt som någon målat i regnbågens alla färger. Men idag badar ingen.
9
Vi cyklar förbi affären, badplatsen, den gamla traktorn i ladan och förbi alla husen. -
Jag är trött i bena, gnäller Loke och stannar.
Vi bromsar in och hoppar av cyklarna. Edwin tittar upp och pekar rakt fram, ett stort djur sitter vid vägkanten en bit längre fram. Den är stor som ett lejon och har en guldbrun lurvig päls med mörka prickar. Jättekatten sitter på en sten, och gäspar så stort att man kan se de vassa tänderna blänka i solen. Vi står alldeles tysta och bara tittar. Så vänder den sakta huvudet mot oss, tar samtidigt ett smidigt hopp ner från stenen och försvinner ljudlöst in i skogen. Det är tyst och vi smyger sakta fram mot stenen där jättekatten nyss satt och gäspade i solen. -
Plask! Plask!
Två små fiskar hoppar upp och tittar nyfiket på oss, och vänder sen tillbaka ner i den lilla bäcken som rinner intill den stora stenen. Jag klättrar upp på stenen och får syn på en smal gammal skogsväg som slingrar sig in mellan träden.
10