TED STRIDH & AMMI THORESSON
TILL ELISA
En hissnande resa Utgiven av Idus förlag, Lerum 2023 www.idusforlag.se | info@idusforlag.se © Text: Ted Stridh | © Illustration: Ammi Thoresson Sättning: Matti Bergh, Idus Förlag Första upplagan Tryckt i Viljandi, 2023 ISBN: 978-91-7634-767-6
TED STRIDH & AMMI THORESSON
Linnéa har åkt buss i nästan en h alvtimme
och därefter gått i ytterligare 10 minuter. Hon ska till mammas nya lägenhet, dit mamma flyttat med sin nya kille. Linnéa ska få ett eget rum som hon kan bo i när hon är där. Kul, tycker mamma. Linnéa vet inte riktigt vad hon tycker, men det känns i alla fall häftigt att ha två rum på olika ställen. I dag ska hon få nyckeln dit, då har hon tre nycklar totalt. En till pappa, en till mamma och en till cykeln. Och så har hon sin T-rex som hänger på nyckelknippan. Den bor där hon bor, som ett husdjur nästan. 5
Hon går förbi pizzerian med den blå delfinen utanför. Då är hon nästan framme, hade mamma sagt. Första dörren på höger sida efter den glada delfinen. Det var lätt att komma ihåg. Hon stannar upp framför porten och trycker in koden som hon redan lärt sig utantill. Tre, tre, nio och tre igen. Låset går upp med ett klick och hon öppnar dörren.
6
7
8
I trapphuset luktar det nystädat, golvet blänker och Linnéas steg ekar högt. Hon stannar framför trappan och tittar upp, det är många steg till mamma. Säkert flera hundra. Hon är lite trött efter den långa f ärden och känner inte riktigt för att ta trapporna. Linnéa tittar påh issen och tvekar. Hon brukar inte åka hiss själv, men det har ju gått bra när hon åkt med pappa i hans jobbhiss tidigare. Hon kliver in i hissen och tittar upp mot knappsatsen på väggen. Vissa siffror saknas och det är först lite svårt att veta var man egentligen ska trycka. Linnéa sätter pekfingret mot den slitna metallplattan och börjar räkna, samtidigt som hon rör fingret uppåt, tills hon når fjärde våningen där mamma bor. Det borde inte ta mer än någon minut, tänker hon, men trapporna skulle säkert tagit tusen. 9
”Vänta!” hör hon en röst ropa från trapp huset. Var det henne personen ropade på? Linnéa hejdar sig innan hon hinner trycka på knappen. Hon vrider på huvudet och känner en liten luftström gripa tag i hennes lugg, samtidigt som hon ser hissdörren fara upp. In stiger en kille på kanske 8 eller 9 år. Som henne, typ. Kanske. Det är svårt att se med luggen i ögonen. ”Tack för att du väntade. Jag gillar inte att ta trapporna”, säger han med andan i halsen. ”Ska du åka hela vägen upp?” frågar Linnéa, samtidigt som hon borstar bort håret bakom öronen. ”Nej, till våning tre. Jag ska hälsa på min kusin och hans nya hund. Det är en leonberger. Jag har hört att den ska vara stor som en björn”, säger killen och håller upp båda h änderna i luften för att visa hur stor hunden kan tänkas vara. 10
11
Linnéa ska till mammas nya lägenhet, dit mamma flyttat med sin nya kille. Det är en lägenhet långt bort med väldigt många trappor. Hon bestämmer sig för att ta hissen. Hon ska precis trycka på 4:an när en kille i hennes ålder rusar in, han ska till 3:an. De börjar åka, men plötsligt rasslar hissen till och stannar. Det blir alldeles mörkt. De sitter fast mellan två våningar och kan inte ta sig ut. Vad ska de göra nu? Och vem är det som smyger omkring i hisschaktet? En hissnande resa är en vardagsnära bok om att utmana sina rädslor. Kanske kan något som känns läskigt bli till en spännande lek?
www.idusforlag.se