Guus Kuijer
Consuelo, men Consuelo pratar ju redan mycket bra nederländska, så varför skulle jag då anstränga mig? Eller göra något för den goda sakens skull, men just nu kunde jag inte komma på någon god sak. Jag kände mig seg, men pappa säger att jag inte alls är någon slöfock. Enligt Spiek genomgår jag en ”sorgeprocess”. Min pappa vet mycket om känslor eftersom han varit i Nepal. Nepal ligger högt uppe på ett berg. På höga berg kan man ”upptäcka sina känslor”, säger Spiek. ”På höga berg lider man helt enkelt av syre brist”, säger Wouter, ”och då blir man lite konstig i hjärnkontoret.” Han vet alltid bäst eftersom han är lärare. Jag har inte varit i Nepal. Därför kan jag inte tol ka mina känslor, tror jag. Kanske att jag måste sluta andas tills jag drabbas av syrebrist. Kanske att det hjälper, men jag har ingen lust att göra det. Jag gil lar inte känslor, för då börjar jag gråta. Jag kände mig jätteslö. Jag var mycket ledsen för att farfar inte längre fanns, men jag hade inte nå gon sorgeprocess. Det var det som var så knäppt. Jag skrattade hela tiden för glatta livet. Faktiskt. Åt dom mest konstiga saker. Om min mamma frågar: ”Vad är det med dig?” Då svarar jag: ”Ingenting.” En del saker är sååå skojiga, men dom är svåra att förklara. Jag var alldeles tom inombords. ”Ska vi hitta på något tillsammans?” frågade Wou ter. ”Nej, ingen lust”, svarade jag.
Guus Kuijer
Jag är
POLLEKE ska du veta!
Opal
Opal 15