JOHAN TELL
BÄTTRE BEGAGNAT VÅ R DA O C H L AG A D E T D U H A R
B O K FÖ R L AG E T M A X ST R Ö M
Möbler & inredning
8
Trämöbler 10 Trilskande byrålådor 12 Fräscha upp ett matsalsmöblemang 13 Stoppade möbler 18 Plastmöbler 18 Lädermöbler 19
Kristallen den fina 20 Vårda dina böcker 21 Väggar, fönster och dörrar 22 Golv 23 Tvätta trasmattan 25
Husgeråd & vitvaror Gärna gjutjärn Laga ett trasigt lock Sköt om din skärbräda Nita ett kopparkärl Vässa knivarna Saker som inte bör diskas i maskin Saker som gärna kan diskas i maskin Kalka av
26 28 29 29 30 32 33 34 35
Glas och porslin 36 Behandla bänkskivor 36 Rengör spishällen 38 Hur länge håller ett kök? 38 Vårda dina vitvaror 39 Laga dina vitvaror 41 Husmorstips 48
Mobiltelefon, dator & el Åldern – bara en siffra? Lita på litium? Använd adaptrar Ta tempen
50 52 53 54 54
Smycken & accessoarer Ta hand om dina smycken Polera guld Vitguld och rodinering Snygga till silvret
Ta hand om mobiltelefonen Ge datorn ett längre liv Laga trasig el
55 57 59
62 64 65 66 67
Pärlor 71 Klockor 72 Brillor och solglasögon 76 Ånga och ultraljud 77
Kläder 78 Förvaring 80 Ta hand om handskarna 84 Säg nej till nopporna 84 Undvik smuts och fläckar 85
Vädra 87 Tvätta 88 Färga 90 Laga och justera 91
Skor & kängor Förvara skorna rätt När du använder skorna Stinkande skor Rengöra gummisulor Vårda dina kängor
96 98 99 100 100 101
Leksaker & barnartiklar Säkra barnstolen 110 Barnmöbler 110 Barnkläder 110 Navigera i leksakslandet 111
Fixa finskorna 103 Tygskor 103 Syntetvård 104 Ta hand om mockaskor 104 Laga skor 106
108 Omsorg om barnvagnen 116 Många olika hjälmar 117 Ta hand om bilbarnstolen 118 Studsmatta 119
Cykel 120 Tvätta 122 Förvara 122 Rätt verktyg 123 Reservdelar 123 Laga en punktering 124 Byta handtag 125
Sport & fritid Tältvård efter campingen Sköta spritköket Impregnera syntet Olja inte din oljerock Vårda rulle och spö Koll på kikaren Vårda våtdräkten
Byta trampor 127 Rost 127 Smörja kedjan 128 Pendlarkläder 130 Ta hjälp av ett batteri 131
132 134 135 135 136 137 138 139
Vårda en kajak 140 Vårda golfklubborna 142 Var rädd om rullskidorna 143 Vårda längdskidorna 143 Sköt dina slalomskidor 144 Skenvård 145
Trädgård 146 Skötsel av trädgårdsredskap 148 Var snäll mot din klippare 152 Batterier 153
Underhåll dina utemöbler 153 Vårda ditt trädäck 156 Krukor 157
MÖBLER & INREDNING
Idag läggs mycket forskningspengar på att uppfinna apparater som kan suga bort koldioxid från atmosfären för att sedan lagra den på ett ställe där den inte värmer upp vårt klimat. Detta trots att sådana ”apparater” redan finns. Vi kallar dem träd. Att renovera en gammal stol sparar förstås pengar, men skonar också jordklotets skogar. Dessutom förlänger du den ”kolsänka” som en trämöbel också är. Under sin levnad har trädet sugit åt sig koldioxid, och så länge träet sedan är intakt, exempelvis i form av en hundra år gammal ekstol, hindras kolet att åter bli koldioxid och bidra till växthuseffekten.
HUSGERÅD & VITVAROR
Att ha ett trivsamt och funktionellt kök innebär inte nödvändigtvis att allt måste vara sprillans nytt, och det är naturligtvis klokt att begränsa sin konsumtion av prylar av både ekonomiska och miljömässiga skäl. Men är det någon plats i hemmet vi kanske ändå ska göra undantag från de alltför nitiska hållbarhetsreglerna är det just med köket. För trivs du inte i ditt kök, för att det är opraktiskt och omysigt med icke fungerande maskiner, då kommer varken du eller någon annan i ditt hushåll att vilja vistas där. Och vill ni inte det blir det hämtmat framför teven och händer detta ofta är det förmodligen mycket sämre för klimatet, miljön och er egen hälsa än att investera i en sprillans ny spis. Så försök göra kloka val utan att vara alltför nitisk. Reparera inredning och maskiner om det går, om inte leta efter begagnade ersättningar, om inte heller det funkar köp nytt som är energisnålt och hållbart tillverkat, så kanske det räcker ända in i nästa generation.
Vässa knivarna När kökskniven mosar tomaten istället för att elegant skiva den behöver kniven åtgärdas. Enklast, och oftast fullt tillräckligt, är att använda ett brynstål (kallas också skärpstav eller skärpstål). Ett brynstål tar bort små ojämnheter på knivseggen men ändrar inte själva slipningen. 1. Är du ovan håller du brynstålet vertikalt mot en skärbräda. 2. Hitta rätt vinkel på kniven i förhållande till brynstålet – tänk att du ska ”skära” en tunn skiva av brynstålet – ungefär 20 grader, 15 grader för en japansk slipning. Ett knep är att färga eggen med en spritpenna. Då upptäcker du enkelt om du lutar kniven för mycket eller för lite. 3. Dra kniven längs brynstålet ett tiotal gånger på vardera sidan. När du blivit van håller du brynstålet framför dig i ena handen och kniven i den andra så att ett kryss bildas. Har du ingenting att bryna din köks kniv på – gästerna är på väg och tomat sallad står på menyn – kan du improvi sera genom att dra kniven några gånger över en blomkruka av terrakotta eller mot kanten av din rostfria diskbänk. Att slipa kniven innebär att du tar bort en del av stålet och ger kniven en ny egg. Det finns enkla manicker, oftast med en liten rullande slipsten i ett plast-
32
H usgeråd & v i tvaror
1
2
3
hölje, som gör sitt jobb. Alternativet är att köpa en slipsten. Du kan hitta en billig, med en grov och en fin sida, på ett verktygsvaruhus, och sedan finns hela prisskalan upp till slipstenskit i kockbu tikerna för åtskilliga tusenlappar. Oavsett prisklass är proceduren den samma. 1. Blötlägg stenen några minuter. 2. Lägg an kniven mot slipstenen – du börjar med den grövsta du har – i rätt vinkel, ungefär 20 grader. Är du lite osäker första gången viker du ett papper diagonalt två gånger kant i kant. Då får du 22,5° vilket är ungefär dit du vill nå. Håll den vikta pappbiten mot slipstenen, så får du en bra starthjälp. 3. Dra kniven mot dig i en svepande bågrörelse. Använda gärna din andra hand för att ge lite större tryck.
4. 5.
Byt sida på kniven och upprepa proceduren. Byt till en finare sida. Upprepa. Om stenen torkar medan du håller på skvätter du bara lite nytt vatten på den.
Efter några år kommer du att ha slipat bort hela den ursprungliga knivseggen. Att ge kniven en helt ny egg är för de flesta överkurs. Hör med butiken där du köpte kniven om de ombesörjer kniv slip. Det finns även företag dit du kan skicka dina knivar i så kallade knivbrev. Har du tur är din lokala sko- och nyck elmakare en hejare på att slipa knivar. Men ta det inte för givet även om de har en slipmaskin. Hör runt innan du läm nar in din älsklingskniv.
Saker som inte bör diskas i maskin Det finns en hel del saker som mår bäst av att slippa diskmaskinen. – Kristall förlorar sin glans och blir grumlig. – Träredskap. Kombinationen fukt och värme kan göra så att exempelvis träslevar och skärbrädor av trä ändrar form eller spricker. – Ugnsformar tål visserligen maskindisk men blir aldrig riktigt rena. – Gjutjärn. Maskindisk tar
bort den feta ytan. – Degskålar. Diskmaskinen har här en fördelande förmåga: mycket deg i en bunke blir till lite deg på allting annat. – Koppar. Pannor, grytor, kastruller och annat av koppar oxiderar och blir flammiga i diskmaskinen. Gäller även mässing, som ju till största delen består av just koppar. – Aluminium. Kastruller, kakformar och förpackningar av aluminium
H usgeråd & v i tvaror 33
MOBILT ELEFON, DATOR & EL
Hur många minns den gamla hederliga transistorradion, som alltid fungerade och började sända ut Melodikrysset eller På minuten så fort man knäppte på den? Även om den avbrutna antennen var lagad med en ståltråd och ett gem. Transistorn uppfanns 1947 och revolutionerade elektronikutvecklingen. Sedan dess innehåller allt fler apparater elektronik, som har blivit avsevärt mycket mindre men samtidigt oerhört mycket kraftfullare. Elektronik i sig är inte så ömtålig som vi kanske föreställer oss. När elektronik slutar fungerar beror det inte sällan på att vi själva hanterar apparaten oförsiktigt. Vårdar vi däremot våra elektroniska apparater kan vi förlänga livet på dem avsevärt. De kommer kanske inte att bli lika gamla som transistorradion men det beror främst på orsaker utanför vår kontroll.
SÅ B Y T E R D U S L A D D ST R Ö M B R Y TA R E
5.
Sladdströmbrytare är avsedda för bords lampor och andra flyttbara armaturer. 1. Börja med att dra ut stickproppen. 2. Lossa locket på sladdströmbrytaren genom att bryta lätt med en tunn, platt skruvmejsel så att snäppanordningen öppnar sig. 3. Kapa isoleringen så att koppartrådarna sticker ut 6–7 millimeter. Det finns särskilda skaltänger för detta ändamål. Har du inte tillgång till en sådan får du försiktigt skära av plasten med en pennkniv. 4. Tvinna koppartrådarna noga.
2
5
60
6.
7. 8. 9.
Böj till de båda ledarna och för in dem under anslutningsskruvarna. Inga koppartrådar får sticka utanför. Dra åt skruvarna ordentligt. Tryck in sladden så att ledarna böjs och ytterisoleringen kommer under avlastningsklämman. Skruva fast avlastningsklämman. Knäpp fast locket. Sätt i stickproppen och kontrollera att strömbrytaren fungerar.
Fixar du detta, klarar du säkert också av att laga en förlängningssladd, byta stickpropp eller apparatsladd där tillvä gagångssätten är snarlika.
3–4
6
7
M ob i ltelefon , dator & el
2
3
4
5 6
7
SÅ B Y T E R D U E T T J O R DAT VÄG G U T TAG
Bryt strömmen genom att koppla bort säkringen som uttaget är anslutet till eller slå ifrån huvudströmbrytaren. Kontrollera noga att strömmen är bru ten med exempelvis en bordslampa eller din mobilladdare. 1. Skruva bort kåpan från vägguttaget. 2. Lossa fästskruvarna och ta ut hela insatsen. 3. Skruva loss ledarna. Om ledarisoleringen är sprucken eller trasig måste du kontakta ett elföretag – du får inte laga isoleringen med tejp eller annat. 4. Kontrollera att koppartråden är oskadad. Om den inte är det, klipp bort den skadade biten med en
5.
6. 7.
avbitare. Klipp så lite som möjligt då du annars riskerar att få en för kort koppartråd. Skala sedan försiktigt av några millimeter isolering med en pennkniv. Anslut ledarna till det nya uttaget. Det är av yttersta vikt att jordledaren (gröngulrandig) sätts på rätt plats, markerad med en särskild jordsymbol. Dra åt skruvarna och se till att inga koppartrådar sticker ut. Stoppa in insatsen i väggdosan och skruva fast den. Skruva till sist tillbaka kåpan över vägguttaget.
M ob i ltelefon , dator & el 61
KLÄDER
Om du väljer dina kläder med omsorg och vårdar dem väl kommer din garderob genast att bli mer hållbar. Det kan behövas eftersom statistiken för våra klädinköp inte är så uppmuntrande: varje svensk köper i genomsnitt tretton kilo kläder varje år och slänger åtta. Enligt Naturvårdsverket går det i snitt åt 7 000 liter vatten och 3 kilo kemikalier för att tillverka ett enda kilo tyg – dessutom genereras uppemot 15 kilo växthusgaser. Vi bör därför alla ha som målsättning att köpa färre plagg av bättre kvalitet och därefter vårda dessa så länge som det bara går. Sedan, om vi likväl slutar använda ett plagg, är det mycket mer hållbart att se till att någon annan bär det än att det eldas upp i ett värmekraftverk.
SKOR & KÄNGOR
Amerikaner köper i genomsnitt åtta par skor om året. Vi svenskar är, som det brukar vara, lite bättre än amerikanerna, men, som det också brukar vara, är vår ökande konsumtion på väg åt samma håll. Man kan undra om detta frenetiska shoppande beror på att människor tröttnar på sina skor eller på att skorna inte håller. Bockstensmannen är kvarlevorna av en man som dog i slutet av 1300-talet. Bland sakerna som hittades med honom finns hans skor. Den högra ser fortfarande ut att vara i bra skick. Den liknar skor som man glömt att man äger och hittar först vid en storstädning längst in i klädkammaren. Dammiga och lite skrynkliga. Att skor bör hålla i över 600 år är kanske inte en rimlig måttstock. Men att ett par bra kängor som du tar hand om kan ha en livslängd på flera decennier är ingen överdrift. Samma sak gäller för skor. Det är bättre att köpa få, lite dyrare, som du vårdar, byter sulor och klackar på och som därför också håller i åratal. Att tänka ”tidlös kvalitet” istället för ”billigt och trendigt” när du köper skor och kängor blir i längden mer fördelaktigt för både plånbok och miljö.
CYKEL
En traditionell cykel består av 105 delar. Givetvis finns det cyklar med såväl fler som färre delar, men hundrafem är ett ganska bra genomsnitt om man räknar detaljer som kedjan, styrlagret och framhjulets ekrar som en del vardera. Om du vårdar din cykel och lyckas undvika att få den stulen kommer du efter ett par decennier ha bytt ungefär hundra av dessa delar. De partier som tycks ha evigt liv är främst ramen, styret och sadelstolpen. Trösten för den som fasar inför att behöva byta ut hundra delar är att det med rätt verktyg är tämligen enkelt och inte särskilt kostsamt. En annan tröst är förstås att inget transportmedel är lika hållbart som en välskött cykel vilken rullar på, år efter år efter år.