221 Fogra39 TAC300 Coated
Perspektiv på Göteborg PE T E R C LAESSO N, född 1956, är i dag frilansfotograf
Perspektiv på Göteborg är en storslagen skildring av staden
verksam i Göteborg, men har många års anställning
som den såg ut förr. I mer än 180 enastående och stort
på Göteborgs-Posten och Aftonbladet bakom sig. Hans
uppslagna bilder möter vi gamla tiders Göteborg. Många av
antal priser. K RIS T I A N W EDEL, som skrivit bokens texter, är född 1971 och har ett halvdussin böcker om Göteborg bakom sig, senast Staden vid havet tillsammans med Tore Hagman. Han är sedan ett flertal år en av Göteborgs-Postens mest uppskattade skribenter.
Detta är en av de största böcker med historiska fotografier från Göteborg som någonsin gjorts. En lång rad bilder från åren kring 1870 till 1967
Perspektiv på Göteborg
dokumenterande, berättande bilder har tilldelats ett stort
dessa har aldrig tidigare publicerats i bokform. Omslag: Carl Milles Poseidonstaty tvättas i juni 1935 Baksida: Brunnsparken 1959 och i dag.
tar oss med på en upptäcktsfärd till ett svunnet Göteborg. Många kompletteras med bilder från vår tid tagna från exakt samma plats som den historiska förlagan och sammantaget bildar de en betraktelse över Göteborg och dess framväxt under nästan 150 år.
Bokförlaget Max Ström Skeppsholmen 111 49 Stockholm Tel 08-545 043 00 Fax 08-545 043 11
ISBN 978-91-7126-144-1
info@maxstrom.se www.maxstrom.se
Overdrag_DUP.indd 1
Bokförlaget Max Ström
9 789171 261441
Bokförlaget Max Ström
av Peter Claesson och Kristian Wedel
09-09-21 16.18.15
221 Fogra39 TAC300 Coated
Perspektiv på Göteborg
Persp_Gbg_frambak_24.indd 1
09-09-18 13.49.00
221 Fogra39 TAC300 Coated
på Göt © BOKFÖRLAGET MAX STRÖM H I S TO R I S K A B I L D E R F R Å N K A M E R A R E P O R TA G E , G Ö T E B O R G S S TA D S M U S E U M , F LY G F OTO H I S TO R I A S A M T N O R D I S K A M U S E E T N Y TA G N A F OTO G R A F I E R 2 0 0 8 – 2 0 0 9 P E T E R C L A E S S O N . T E X T K R I S T I A N W E D E L . F O R M G I V N I N G PAT R I C L E O. O R I G I N A L P E T R A A H S TO N I N K A P Ö Ö L . B I L D B E H A N D L I N G M A R C U S E R I X S O N . R E P R O L I N J E P U N K T, F A L U N . T R Y C K G Ö T E B O R G S T R Y C K E R I E T, M Ö L N D A L 2 0 0 9 . ISBN 978-91-7126-144-1 O M S L A G F R A M S I D A C A R L M I L L E S P O S E I D O N S TAT Y T V Ä T TA S I J U N I 1 9 3 5 . O M S L A G B A K S I D A B R U N N S PA R K E N 1 9 5 9 O C H I D A G .
Persp_Gbg_frambak_24.indd 4
09-09-18 13.49.00
221 Fogra39 TAC300 Coated
teborg av Peter Claesson och Kristian Wedel
Bokförlaget Max Ström
Persp_Gbg_frambak_24.indd 5
09-09-18 13.49.01
221 Fogra39 TAC300 Coated
Innehåll
Persp_Gbg_frambak_24.indd 6
09-09-18 13.49.01
221 Fogra39 TAC300 Coated
Persp_Gbg_frambak_24.indd 7
Stadskärnan
12
Arbetare
40
Västerut
58
Barn
86
Söderut
104
Trafikanter
120
Österut
136
Handlare
152
Hisingen
170
Lediga
184
Vatten
198
Sjöfolk
222
Register
238
09-09-18 13.49.01
221 Fogra39 TAC300 Coated
Göteborg är en stad som lever och ständigt utvecklas. Varje dag förvandlas något och alla dessa förändringar läggs till varandra likt årsringar. Ändå är vårt minne relativt kort – vi vänjer oss vid det nya och hågkomsterna av det som varit försvinner förvånansvärt snabbt. Därför är det fantastiskt att få se staden som den var förr – och jämföra med dagens Göteborg. Runt år 1860 hade Göteborg 37 000 invånare. I dag har vi passerat halvmiljonstrecket. För 150 år sedan var Göteborg en nymornad industristad där en pigg entreprenör kunde promenera till den fiffige och argsinte ingenjör Keiller och beställa en hel fabrik. För ett sekel sedan vandrade Amerikaemigranterna på Sillgatan för att lämna det gamla landet. För ett halvsekel sedan kunde väl ingen föreställa sig Göteborg utan jättevarven på Hisingsstranden. I dag är berättelserna om Götaverken, Eriksberg och Lindholmen historia. Dagens Göteborg är till sin natur så mångsidig att vi ofta har svårt att finna en sammanfattande etikett: kunskapsstaden, forskningsstaden, industristaden, evenemangsstaden. Två eviga etiketter är hamnstaden och handelsstaden. Få städer har sett en så dynamisk utveckling. Under dessa 150 år har Göteborg varit ett favoritmotiv för många fotografer. De kan heta Aron Jonason, Axel Hartman eller Thure Christiansson – för att nämna några vars namn ofta återkommer i arkiven av historiska bilder. Tack vare dessa fotografers sinnesnärvaro och skarpa blick finns i dag en bildskatt som i sanning är ovärderlig. Nu hjälper oss Peter Claesson och Kristian Wedel med sina jämförelser av då och nu att se vår samtid lika mycket som vår historia. Det sägs att en stad som inte är rädd om sin historia inte är värd en framtid. Men här i Göteborg har vi alltid värnat vår historia och denna bok är ytterligare en sten i detta viktiga fundament. Peter Hjörne
Persp_Gbg_frambak_24.indd 9
09-09-18 13.49.01
CS Fogra39 Bestruket
K U NGSGATA N V ID KO R S GATA N Å R 1 9 3 9. Julskyltningen lyste den första krigsvintern – och tidningarna skrev om ransoneringskort och det vinterkrig som Sovjetunionen och Finland sedan en vecka utkämpade. Samma dag som fotografen fångade julstämningen på Kungsgatan – den 7 december – inleddes slaget vid Suomussalmi i östra Finland. Världen skulle snart nås av uppgifterna om en stor finsk seger. Med historiens facit vilar alltså något vemodigt över denna bild. Inom ett par månader ska göteborgarna ha upplevt bilkolonner på Hisingsbron för att hindra tysk flyglandsättning på Torslanda flygfält, flyglarm, mötesförbud och sjösättning av örlogsfartyg vid Eriksbergsvarvet. Men i december 1939 gick göteborgarna som vanligt till Kungsgatan och köpte julklappar på den driftige herr Turitz lågprisvaruhus Grand – och kunde antagligen med acceptabel trovärdighet tänka sig en god jul och ett gott nytt år.
16
Persp_Gbg_DUP_new_016-021 16
09-09-17 20.51.29
CS Fogra39 Bestruket
K U NG SGATA N V ID KO R S GATA N I DAG. Ett vanligt gathörn en vanlig dag i Göteborg – och frågan är hur många av de 2000-talets shoppare som passerar varje sekund som betänker att detta är ett av Göteborgs allra äldsta gathörn. Den 4 juni 1621 hade Göteborg fått sina privilegier – 37 paragrafer på tyska och svenska – och samtidigt började ingenjören Johan Schultz att på kungligt uppdrag ”afsticka och afdela” staden i gator och torg. Så fort detta var gjort satte man i gång att bygga en provisorisk domkyrka vid denna plats. På en teckning från 1644 avbildas kyrkan med högt spetsigt torn och spröjsade fönster. Kungsgatan söder om Domkyrkan räknas som en av de ursprungliga gatorna (”Konungzgatun”). Så länge Göteborg har funnits har göteborgarna kunnat stämma möte här.
17
Persp_Gbg_DUP_new_016-021 17
09-09-17 20.51.31
CS Fogra39 Bestruket
BR U NNSPA R K E N 1 9 5 9 . Denna bild är insorterad i arkivet under genren ”trafikproblem” – en antagligen lämplig etikett för denna punkt i Göteborg sedan 1620-talet. Under detta ögonblick syntes i korsningen Saab 93, Renault CV4, Opel Rekord, Volvo PV, Ford Taunus och ett par asfaltbubblor från Volkswagen. De flesta hade naturligtvis ett registreringsnummer som började på O – de var göteborgare. Men en av bilarna – den med det ljusa taket och den ljusa huven kraftigt belysta av solen – är en Hudson Rambler Super Six som registrerats i Malmöhus län. Den mest långväga resenären är den tyskregistrerade Mercedesen i förgrunden. År 1959 trodde väl få något annat än att vänstertrafiken skulle bestå, eftersom man bara några år tidigare hade haft en folkomröstning då 82,9 procent motsatt sig en förändring. I det vita hörnhuset mot Östra Hamngatan gjorde GöteborgsPosten reklam genom att hänvisa till en daglig medelupplaga på 225 000 exemplar. År 1926, när Harry Hjörne tog över tidningen, hade upplagan varit 23 000. Mest idylliska för 2000-talets trafikant – präglad av en kärvare trafikkultur med stora rotiga asfaltknutar i storstädernas utkanter – ter sig de små pilarna med budskapen ”Örebro” och ”Karlstad”.
18
Persp_Gbg_DUP_new_016-021 18
09-09-17 20.51.32
CS Fogra39 Bestruket
BR U NNSPA R K E N I DAG. Arkaden kallas ofta hela köpcentret i hörnet av Östra Hamngatan och Brunnsparken, och den diagonala passagen med butiker och restauranger (inte synlig på bilden) är kanske en arkad av betongkolonner. Men framför allt är namnet lånat av ett äldre affärskomplex. Det andra hörnet – Handelsbankens hus – präglas av en ännu finare eftersläpning. Trots att banken har legat här sedan 1978 hävdar alla äldre göteborgare att platsen heter Gumperts hörne. Bokhandlaren Gumpert startade en butik här år 1871 – att inga böcker har siktats i hans ”hörne” på drygt 30 år är betydelselöst för de mogna göteborgarna.
19
Persp_Gbg_DUP_new_016-021 19
09-09-17 20.51.36
CS Fogra39 Bestruket
ÖSTR A HAM NK A NA L E N O C H B Ö R S E N C IR K A 1 9 1 0 . Till höger syns det eleganta Wilsonska huset – byggt 1863 och senare tillbyggt. Till vänster syns Börsen (från 1849). Alldeles utanför bild står Göteborgs grundare Gustaf II Adolf sedan den 18 november 1854. (Det faktum att det råkar stå 1849 graverat i guld på marmorsockeln måste ses som en mycket göteborgsk fadäs.) I mitten av bilden syns den sista snutten av Östra Hamnkanalen. Den kommer att flyta i ytterligare ett kvartssekel innan schaktbilarna nalkas. Denna punkt var den sista där man kunde ana den gamla Göteborgsvyn av broar som var så många att de flöt ihop för ögat. Namnet Börsen var förresten missvisande nästan från början. Visserligen hade Handelssocieteten ett kontor här, men framför allt har det varit fest och politik – antagligen mest fest. När denna bild togs hade stadsfullmäktige, som plikttroget sammanträtt i börsbyggnaden sedan 1863, helt nyligen fått egna lokaler efter drygt 40 års väntan präglad av möten i konsertsalen. Men i gengäld hade Börsen haft ett väldigt trevligt konditori.
20
Persp_Gbg_DUP_new_016-021 20
09-09-17 20.51.39
CS Fogra39 Bestruket
ÖSTR A H A M NGATA N O C H B Ö R S E N I DAG . Thulehuset till höger – ett 1930-talsbygge i gult tegel – hör till de sällsynta överlevarna på sin sida av Östra Hamngatan. Östra Nordstaden var den största saneringen under 1960- och 70-talets röjningar – en ”totalsanering” till skillnad från de blygsammare ”punktsaneringarna”. Ungefär hundra hus revs och ersattes av en butiksstadsdel med täckta gator. Gustaf Adolfs torg är på 2000-talet väldigt prydligt med ny stenläggning i röd granit. Klockan tolv en vardag siktas vanligen några yrkesdemonstranter sittande med plakat vid hjältekonungens fot, tre rökande i princip nyktra män på Börsens trappa och kavajfladdrande lunchätare som kommer fem i bredd över torget från förvaltningskvarteren vid Postgatan. Torget är vackert och händelselöst. Det finns väl egentligen inget att göra längre på Gustaf Adolfs torg sedan högvakten och spöstraffen försvann.
21
Persp_Gbg_DUP_new_016-021 21
09-09-17 20.51.42
221 Fogra39 TAC300 Coated
FESK EK ÖR K A Å R 1 8 9 7 . Bilden är tagen under storhetstiden när Feskekörka (öppnad 1874) var centrum för fiskhandeln och när sillen var en självklarhet på göteborgarnas bord. 1910 flyttade fiskhamnen ut till Majnabbe. Denna förändring tycks sent ha fastnat i göteborgarnas medvetande, för ännu under första världskriget konstaterade Göteborgs-Posten att fiskhandlare klädde ut sig till fiskare för att ge sken av att sälja utan mellanhänder. Men år 1897 härskade alltså fortfarande den trivsamma och stökiga trängsel då pigan – hon siktas väl med korg och vit sjalett i förgrunden – kunde slänga käft direkt med fiskaren från Öckerö. Om det hade effekt på priset är en annan fråga.
24
Persp_Gbg_DUP_new_022-027 24
09-09-17 21.02.50
221 Fogra39 TAC300 Coated
FESK EK ÖRK A I DAG. Strax efter klockan tio på förmiddagen kommer den vita skåpbilen från Johanssons Fisk. En man i blå keps kliver ut och från Feskekörkas insida kommer en nästan identisk gubbe (men barhuvad) och de börjar gemensamt att dra ljusgröna lådor över lastbryggan. Emellanåt granskar de tankfullt en präktig rödspätta. Förmiddagarna vid Rosenlundskanalen är stillsamma på 2000-talet. Till höger i bild syns utkanten av en bronsgrupp över forna tiders torghandel. Konstnärens namn står i versaler på hundens halsband: SVENROBERT LUNDQUIST 2005. Efter en stund stannar alltid en turistbuss vid Feskekörka – full med andäktiga tyskar som övertolkar namnet Fischkirche och det sakrala i göteborgarnas förhållande till fisk. (Senare under rundturen stärks de i denna uppfattning när de på Götaplatsen ser havsguden Poseidon.)
25
Persp_Gbg_DUP_new_022-027 25
09-09-17 21.02.53
CS Fogra39 Bestruket
FR ÅN DOMK YR KOTO R NE T C IR K A 1 8 7 0 . Nybyggarandan är påtaglig i denna bild från ett Göteborg som på några decennier förvandlats från ålderdomlig fästning till storstad. När stadsmurarna och vallarna började rivas efter 1807 års vallraseringsbeslut frigjordes väldiga ytor. Till vänster i bild syns det moderna Sahlgrenska sjukhuset, invigt 1855. Enligt ritningarna borde det ha varit ovalt, men pengarna räckte bara till en hästskoform, och arkitekten Victor von Gegerfelt var så bedrövad över sitt fiasko att han rymde till Frankrike. Den stora ljusa byggnaden är Göteborgs högre elementarläroverk (1862). Även den lilla Engelska kyrkan (1857), till höger i bild, långt innanför vallgraven, utnyttjar en mur. Det antyder den forna försvarsgördelns tjocklek. Till nyheterna hör också Hagakyrkan (1859), byggd i den massproducerade nygotiska stil som 1850-talet fann så oemotståndlig för kyrkor och järnvägsstationer.
28
Persp_Gbg_DUP_new_028-033 28
09-09-17 21.03.38
CS Fogra39 Bestruket
FR ÅN DOM K YR KOTO R NE T I DAG. De är ombyggda, inkapslade, luggslitna och inträngda – men 1850- och 60-talens stolta tegelklumpar ger sig inte. Sahlgrenska sjukhuset (även kallat Sociala huset) och Elementarläroverket (Gamla Latin, jazzklubben Nefertiti) har blivit lärarhögskolan Pedagogen. En glasentré har uppstått mitt på Gegerfelts hästsko (på övervåningen ligger kontor med hela fönsterväggar, hyllor med gröna pärmar får en jättepublik, det måste vara som att jobba i ett akvarium). På den gamla skolgården står en stor glaslåda bakom ett galler av blekgula solskärmar. Träden längs vallgraven har hunnit växa upp och skymmer nästan Hagakyrkans torn. Det mest imponerande byggnadsverket är lika osynligt i dag som på 1870 års bild – de gamla mur-, bastions- och kurtinresterna som håller Göteborg uppe. I denna gömda 1700-talsvärld arrangeras underjordiska rundturer, ofta med start i Carolus Dux, det vill säga ett hål i muren under Pedagogen.
29
Persp_Gbg_DUP_new_028-033 29
09-09-17 21.03.48
221 Fogra39 TAC300 Coated
Persp_Gbg_DUP_new_040-045 40
09-09-17 21.58.21
CS Fogra39 Bestruket
Nästa uppslag: Två göteborgska byggjobbare bär tegel en En bild som skulle kunna tas på 2000-talet i de flesta
julidag år 1943. På varje lass ligger cirka 30 tegelstenar.
utländska storstäder, men som i dag känns märkligt
Man får innerligt hoppas att det är ett tillfälligt arrangemang
främmande i Göteborg. På Korsvägen år 1929 gick det dock
för att göra fotografen nöjd – om tegelstenarna är av normal-
fortfarande att få skorna putsade med Tito skokräm.
vikt blir det ungefär hundra kilo på axeln.
47
Persp_Gbg_DUP_new_046-051 47
09-09-17 22.01.14
CS Fogra39 Bestruket
Persp_Gbg_DUP_new_046-051 51
09-09-17 22.01.38
CS Fogra39 Bestruket
Persp_Gbg_DUP_new_094-099 95
09-09-17 22.18.54
221 Fogra39 TAC300 Coated
Det är söndagsstämning över denna soliga sommarbild från
Under andra halvan av 1950-talet arrangerade BK Häcken
Långedrag år 1898. Flickorna har hattar och vita förkläden,
underhållningen Kul i Backen vid Slätta Damm. Syftet var
unionsflaggan fladdrar festligt. Det är förstås omöjligt att
att finansiera ett nytt klubbhus och Kul i Backen tycks
veta vad klungan gör, men en kvalificerad gissning är att de
periodvis ha varit en större attraktion än fotbollsmatcherna.
leker en tidlös sommarlek: de har fångat en liten tångkrabba
Varje torsdag under våren och sommaren framträdde artister
bland stenarna (kanske med håven som pojken till vänster
som Harry Brandelius, Calle Jularbo, Charlie Norman, Alice
håller) och sätter nu ner den med ett försiktigt tum- och
Babs och Snoddas. Publikrekordet lär ha varit bortåt 6 000
pekfingergrepp bakom klorna för att se hur fort den kilar
personer. Här är premiärkvällen på Kristi Himmelfärdsdagen
tillbaka till vattnet.
den 10 maj 1956.
98
Persp_Gbg_DUP_98_korr 98
09-09-24 16.54.06
221 Fogra39 TAC300 Coated
G ÖTAPLATS E N I S L UT E T AV 1 9 2 0 - TA L E T. Några av 1923 års provisoriska utställningsbyggnader stod kvar, Carl Milles brunnskar väntade på Poseidon och till höger grönskade Lorensbergsparken. Götaplatsen är ett sent påfund i Göteborgs historia. Kungsportsavenyn hade dundrat fram med gott självförtroende redan från 1870-talet, men först runt 1910 hade stadsingenjör Lilienberg bestämt hur den skulle avslutas. I princip byggdes Götaplatsen som entré till 1923 års Göteborgsutställning. Konstmuseet, Konsthallen och trapporna ritades av den stjärnspäckade arkitektgruppen ARES. Ibland får man intrycket att ARES – som grupp eller individuellt – ritade halva Göteborg under första halvan av 1900-talet. Namnet är en lek med förnamnsinitialerna hos Arvid Bjerke (Carlanderska sjukhemmet), R O Swensson (Kungsladugårdsskolan, Villa Belparc, Studentkåren), Ernst Torulf (Naturhistoriska museet, Centralposthuset, Hvitfeldtska gymnasiet) och Sigfrid Ericson (Masthuggskyrkan). Det mest mystiska med Göteborgs mest kända plats är namnet. ”Utan uppgiven anledning”, skriver gatunamnsberedningen resignerat några decennier senare när etymologin ska spåras.
116
Persp_Gbg_DUP_new_112-117 116
09-09-17 22.27.16
221 Fogra39 TAC300 Coated
GÖTAPLATS E N I DAG. Flaggstängerna stör inte glassätarnas utsikt, för ingen sitter egentligen i den översta trappdelen närmast Konstmuseet. Bara en enstaka ljum sommarkväll smyger någon upp under de gula jättevalven och testar akustiken eller sätter ett gredelint snöre om livet på den ärgiga spjutbäraren. Milles Poseidon (avtäckt 1931) brukar få stå ut med långt värre attentat: tvättmedel, orange benvärmare eller vita chalmeristrockar. Till höger i bild syns Stadsteatern (1934), ritad av Carl Bergsten och till vänster Konserthuset (Nils Einar Eriksson, 1935). I den bortre delen av Lorensbergsparken byggdes Park Avenue Hotel i slutet av 1940-talet och 1967 tillkom Stadsbiblioteket (invigt av Astrid Lindgren) i hörnet mot Berzeliigatan. Men det milda plaskandet från springbrunnen är detsamma som 1927. Nästa uppslag: Flyttlassen har stannat på Aschebergsgatan den 1 oktober 1923 – men antagligen bara tillfälligt, för det enkla bohaget ser inte ut att höra hemma i det burgna kvarteret. Oktober var av tradition den stora flyttmånaden.
117
Persp_Gbg_DUP_new_112-117 117
09-09-17 22.27.26
CS Fogra39 Bestruket
Persp_Gbg_DUP_new_118-123 120
09-09-17 22.29.06
221 Fogra39 TAC300 Coated
Persp_Gbg_DUP_new_148-153 152
09-09-18 08.19.44
221 Fogra39 TAC300 Coated
ER IKSBER G 1 9 4 6 . Eriksbergs mekaniska verkstad startade blygsamt år 1853 som galvaniseringsverkstad och utvecklades till ett av Europas största skeppsvarv – trots att man ofta bara var trea i Göteborg efter grannarna Götaverken och Lindholmen. Bilden är tagen under Eriksbergs guldålder – när det fanns hur mycket som helst att göra efter kriget och när ägarfamiljen Broström kunde låta Eriksberg bygga fartygen till det egna rederiet Tirfing. Eriksberg gick med vinst. Familjen Broström var solid. Ingen kunde tro att allt skulle gå under. När varvskrisen på 1970-talet fällde de tre jättarna på Hisingsstranden (och Broströms) innebar det inte bara förlorade jobb. Göteborgs identitet rubbades. Det sista fartyget, tankern M/T ”Atland”, gick av stapeln på Eriksberg 1979.
174
Persp_Gbg_DUP_new_172-177 174
09-09-18 08.31.23
221 Fogra39 TAC300 Coated
ER IKSBER G I DAG. Efter några dystra år på 1980-talet började göteborgarna återerövra Norra Älvstranden – den samlande beteckningen på remsan mellan broarna. (Ibland hävdas elakt att namnet Norra Älvstranden används för att undvika ordet Hisingen.) Inga fartyg byggs på Eriksberg, men det är inte nödvändigtvis tyst. Det kan exempelvis – en septemberförmiddag – vara ”Lundbydagen”. Då är kajen full av fisketävlingar, chokladtombola (”Vicket nummer vill herrn ha?”), svamputställning, utomhusschack och karusell med en skäggig karusellskötare som äter ostsmörgås mellan turerna. På en vit trailer ställer Göteborgs dragspelsgille upp med sju dragspelare och en dam som sjunger ”La vie en rose” på svenska (”När jag viiiilar i din famn …”). En konferencier utbrister emellanåt: ”De e la hälit …”
175
Persp_Gbg_DUP_new_172-177 175
09-09-18 08.31.27
CS Fogra39 Bestruket
Persp_Gbg_DUP_new_232-237 234
09-09-18 13.42.19
221 Fogra39 TAC300 Coated
Register Amerikaresenärer 236–237 Amiralitetsgatan 84–85 Andréegatan 213 Annedalskyrkan 112, 113 Annedalsmotet 113 Arkaden 19, 156 Aschebergsgatan 118–119 Askimsbadet 102–103 August Kobbsgatan 78, 79 Bagaregården 144 barn 30, 47, 54, 64, 76, 86–103, 106–107, 118–119, 140–141 Barnens dag 93 Basarbron 220–221 Berzeliigatan 117 Brunnsparken 18, 19, 38–39, 56, 124, 129, 204, 205 busstrafik 79, 84, 85, 108, 134–135, 148–149, 172–173, 201, 205 byggnadsarbetare 48–49, 52 båt- och fartygstrafik 22, 23, 66, 128, 132, 134–135, 174–175, 176–177, 180, 186–187, 202–213, 216, 224–225, 226, 229, 230–231, 232, 234, 236–237 bärförsäljning 162–163 Börsen 20, 21 Carl Johans kyrka 62 Casino Cosmopol 23 195 Centralstationen 148, 149 Chalmerska huset 217 charkuteributik 167 cykelbud 46, 57 dambandy 138–139 De blindas borstbinderi 55 domkyrkan 28, 29, 216 S/S ”Drottningholm” 202, 227 Drottningtorget 148, 149 Eggers järnvägshotell 34, 35 Ekelundsgatan 30, 31 Eketrägatan 182–183 Engelbrektsgatan 46, 115 Engelska kyrkan 28 Eriksberg 174, 175 Eriksbergs mekaniska verkstad 174 Esperantoplatsen 215 Evenemangsstråket 109 Feskekörka 24, 25, 128 fiskhamnen 230–231, 233 fiskhandel 24–25, 152, 161, 164, 230–231, 232–233, 235 flottister 197, 228 flyttlass 118–119 Folkets hus 67 Folkteaterns balettflickor 42–43 fotboll 150–151 Frihamnen 176, 177 Friidrottens hus 81 Frölundaborgs ishall 81 Fürstenbergska galleriet 204 Första Långgatan 189 Gamla konserthuset 45 Gamla Ullevi 146, 147, 150–151 Gathenhielmska huset 74 gengastaxi 125 Geovetarcentrum 111
Persp_Gbg_238-239_korr 238
GKSS-hamnen 82, 83 Gothia Towers 143 M/S ”Gripsholm” 51, 202 Guldhedsgatan 110, 111 Gullbergsvass 149 Gustaf Adolfs torg 21 Göta källare 34, 35 ”Göta Lejon” 234 Göta älv 10–11, 22–-23, 66, 120, 134–135, 174, 175, 176, 177, 200–201, 202, 203, 206, 207, 208, 209, 210, 211, 212, 213, 224–225, 226, 227, 229, 230–231, 232, Götabergsgatan 96 Götaplatsen 92, 93, 114, 115, 116, 117 Götatunneln 27 Götaverken 178, 224–225 Götaälvbron 26, 27 Göteborg Energis fjärrvärmeverk 215 Göteborg Runt, löpartävling 60–61 Göteborgs högre elementarläroverk 28 Göteborgs tull- och packhus 22 Göteborgs-Posten 18 Göteborgs-Tidningen 92, 192 Haga 64, 65, 72, 73 Hagakyrkan 28, 29 Handelsbankens hus 19 Heden 45, 146 hembiträde 44 Herkulesgatan 178, 179 Hisingen 182–183, 194, 202, 203 Hisingsbron (den gamla) 132, 200–201 Hisingsstranden 209 Hotell Christiania 148 Hotellplatsen 34, 35 hästtrafik 20, 32, 34, 36, 72, 118–119, 122–123, 127, 133, 148–149, 206, 218 högertrafikomläggning 108 Johanna i Brunnsparken 38–39, 204, 205 Johansson, Filip ”Svarte-Filip” 150–151 Johansson, Johan ”Hötten” 182–183 A V Jonssons speceributik 154–155 julgransförsäljning 100 järnbärarlag 53 Järntorget 53, 66, 67 Karl Johansgatan 60–61, 62, 63 Keillers mekaniska verkstad 22, 224–225 koksutkörare 122–123 Kompassgatan 71 Konserthuset 114, 117 Konsthallen 116, 117 Konstmuseet 115, 116, 117 ”Kopparmärra” 14, 36, 37 korgstolsmålare 165 Korsgatan 16, 17 Korsvägen 47, 108, 109, 143 Kortedala 140, 141 Kronhuset 52 Kul i Backen 99 Kungsgatan 16, 17 M/S ”Kungsholm” 202 Kungsportsavenyn 115, 116, 117 Kungsportsbron 218, 219 Kungsportsplatsen 14, 36, 37, 157, 218, 219 Kungstorget 10, 32, 33, 158–159, 160, 162–163, 220–221
Kyrkogatan 31 Kämpebron 217 Landala 88–89, 110 landshövdingehus 76 Landsvägsgatan 72, 73 Lejontrappan 205 lek 92, 93, 94, 98 Lilla Bommen 26, 27, 127, 134–135 Lilla torget 229 Lindbergska huset 67 Lindholmen 180, 181, 210, 211 Lindholmens varv 180 Linnégatan 76, 77 Linnéplatsen 112 Liseberg 142 Lorensbergs Cirkus 114 Lorensbergsparken 114, 116 Lorensbergsteatern 115 Lundbybadet 179 Lundbyhamnen 209 Långedrag 82, 83, 98 Lärarhögskolan Pedagogen 29 majblommetillverkning 54 Majviken 63 Malmska valen 126 Masthuggskyrkan 70, 71 Masthuggslinjen 84–85 midsommarfirande 88–89 målare 50, 51, 165 nakenbad 184 Navigationsskolan 195 Norra Guldheden 110 Norra Älvstranden 175 Nyströmsgatan 154–155 Oceanhuset 217 Olskroken 152 Oscar Fredriks kyrka 76, 77, 210, 211 Ostindiska huset 126 Otterhällan 30 Packhuset 195 Packhusplatsen 22, 23, 206, 207 Paddanbåtar 205, 211 Park Avenue Hotel 115, 117 partiell solförmörkelse 38–39 Per Dubbsgatan 112 picknick 193 Plantagegatan 76, 77 polis 18, 56, 60, 73, 90, 124 Poseidon 40, 114, 115, 117 pråmdragare 229 pumpstation 210 Pusterviksbron 214, 215 Ramberget 67, 178, 179 Resecentrum Göteborg 149 Restaurang Henriksberg 68 Restaurangbåten 219 Rondo 188 Rosenlundskanalen 25, 128, 215 Runstavsgatan 140, 141 räddningsflotte 120 Röda Lyktan 190 Sahlgrenska sjukhuset 28 Saltholmen 184 Sannegårdshamnen 202, 203 Skandiahuset 217
Skansen Kronan 28, 64, 65, 211 Skansgrillen 65 Skanskaskrapan 27 Skanstorget 64, 65 skolhälsovård 91 skoputsare 47 Slottsberget 180, 181 Slottsskogen 78, 92 Slottsskogsvallen 80, 81 Slätta Damm 99 snöväder 53, 129, 138–139, 200–201, 226, 234, 235 specerihandlare 154–155 spårvagnstrafik 21, 33, 37, 60–61, 63, 66, 67, 68, 69, 108, 109, 110, 111, 112, 124, 126, 127, 133, 140, 141, 148–149 Stadsbiblioteket 115, 117 Stadsteatern 114, 117 Stenpiren 23 Stigberget 154–155 Stigbergskajen 212, 213 Stigbergsliden 68, 69, 191 Stigbergstorget 74, 75 Stora Bommen 22 Stora Hamnkanalen 204, 205, 208, 209 Stora Saluhallen 10, 32, 33, 64, 166, 167 Storgatan 106–107 Strandbergs fiskaffär 161 Svenska Amerika Linien 35, 50 Svenska Mässan 142, 143 Södra Hamngatan 216, 217 Södra Larmgatan 32, 33 Södra vägen 46 Thulehuset 21 tidningskiosk 156 torghandel 152 Torslanda flygfält 172–173 Torslanda flyghamn 130–131 Torsten Henriksons gångbro 27 M/S ”Trafalgar” 212 Trädgårdsföreningen 165 tyska krigsbarn 90 Uddevallaplatsen 144, 145 Ullevi 138–139 Ullevi gamla tennishall 146 Waideles radiobutik 156 Wallbergs viltbutik 160 varvsarbetare 194 Vasaparken 94 Vasastaden 44, 106–107 vattenpolo 222 Wauxhalls scen 189 Wettergren & Kerber, bokhandel 168–169 Wijkska huset 208, 209 Wilsonska huset 20 VM-vaka, Ingemar Johansson 188 Västra Frölunda 80 Västra Hamngatan 216, 217 vätgasbil 126 äggförsäljare 166 ”Älvsnabben” 202, 203 ”Ättestupan” 178, 179 ölhall 196 Östra Hamngatan 14, 18, 19, 21, 125 Östra Hamnkanalen 20, 218, 219
09-09-21 16.16.18
221 Fogra39 TAC300 Coated
Fotografer & bildkällor 10–11 Nordiska museet
83 Peter Claesson
160 Kamerareportage
15 Aron Jonason/Göteborgs stadsmuseum
84–85 Kamerareportage
161 Kamerareportage
16 Kamerareportage
86 Kamerareportage
162–163 Kamerareportage
17 Peter Claesson
88–89 Kamerareportage
164 Kamerareportage
18 Kamerareportage
90 Kamerareportage
165 Kamerareportage
19 Peter Claesson
91 Kamerareportage
166 Kamerareportage
20 Aron Jonason/Göteborgs stadsmuseum
92 höger Kamerareportage
167 Kamerareportage
21 Peter Claesson
vänster övre Kamerareportage
168–169 Kamerareportage
22 Göteborgs stadsmuseum
vänster undre Kamerareportage
172–173 Kamerareportage
23 Peter Claesson
93 Kamerareportage
174 Kamerareportage
24 Kamerareportage
94 Kamerareportage
175 Peter Claesson
25 Peter Claesson
95 Kamerareportage
176 Kamerareportage
26 Kamerareportage
96 Kamerareportage
177 Peter Claesson
27 Peter Claesson
97 Kamerareportage
178 Kamerareportage
28 Göteborgs stadsmuseum
98 Kamerareportage
179 Peter Claesson
29 Peter Claesson
99 Kamerareportage
180 Kamerareportage
30 Göteborgs stadsmuseum
100 Kamerareportage
181 Peter Claesson
31 Peter Claesson
101 Kamerareportage
182–183 Kamerareportage
32 Kamerareportage
102–103 Kamerareportage
184 Kamerareportage
33 Peter Claesson
106–107 Axel Hartman/Kamerareportage
186–187 Kamerareportage
34 Göteborgs stadsmuseum
108 Kamerareportage
188 Kamerareportage
35 Peter Claesson
109 Peter Claesson
189 Kamerareportage
36 Göteborgs stadsmuseum
110 Göteborgs-Posten/Kamerareportage
190 Kamerareportage
37 Peter Claesson
111 Peter Claesson
191 Kamerareportage
38–39 Kamerareportage
112 Kamerareportage
192 Kamerareportage
40 Kamerareportage
113 Peter Claesson
193 Kamerareportage
42–43 Kamerareportage
114 Flyghistoria
194 Kamerareportage
44 Kamerareportage
115 Peter Claesson
195 Kamerareportage
45 Kamerareportage
116 Göteborgs stadsmuseum
196 Göteborgs stadsmuseum
46 Kamerareportage
117 Peter Claesson
197 Kamerareportage
47 Kamerareportage
118–119 Kamerareportage
200–201 Kamerareportage
48–49 Kamerareportage
120 Kamerareportage
202 Thure Christiansson/Kamerareportage
50 Kamerareportage
122–123 Thure Christiansson/Kamerareportage
203 Peter Claesson
51 Kamerareportage
124 Kamerareportage
204 Göteborgs stadsmuseum
52 Kamerareportage
125 Thure Christiansson/Kamerareportage
205 Peter Claesson
53 Kamerareportage
126 vänster övre Kamerareportage
206 Kamerareportage
54 Kamerareportage
vänster nedre Göteborgs stadsmuseum
207 Peter Claesson
55 Kamerareportage
höger Kamerareportage
208 Göteborgs stadsmuseum
56 Kamerareportage
127 Thure Christiansson/Kamerareportage
209 Peter Claesson
57 Kamerareportage
128 Kamerareportage
210 Kamerareportage
60–61 Kamerareportage
129 Kamerareportage
211 Peter Claesson
62 Göteborgs stadsmuseum
130–131 Kamerareportage
212 Thure Christiansson/Kamerareportage
63 Peter Claesson
132 Göteborgs stadsmuseum
213 Peter Claesson
64 Kamerareportage
133 Göteborgs stadsarkiv/Kamerareportage
214 Thure Christiansson/Kamerareportage
65 Peter Claesson
134–135 Thure Christiansson/Kamerareportage
215 Peter Claesson
66 Kamerareportage
138–139 Kamerareportage
216 Göteborgs stadsmuseum
67 Peter Claesson
140 Kamerareportage
217 Peter Claesson
68 Kamerareportage
141 Peter Claesson
218 Göteborgs stadsmuseum
69 Peter Claesson
142 Flyghistoria
219 Peter Claesson
70 Kamerareportage
143 Peter Claesson
220–221 Göteborgs stadsmuseum
71 Peter Claesson
144 Kamerareportage
222 Kamerareportage
72 Axel Hartman/Göteborgs stadsmuseum
145 Peter Claesson
224–225 Kamerareportage
73 Peter Claesson
146 Flyghistoria
226 Kamerareportage
74 Kamerareportage
147 Peter Claesson
227 Kamerareportage
75 Peter Claesson
148–149 övre Per Adolf Thorén/Göteborgs stadsmuseum
228 Thure Christiansson/Kamerareportage
76 Göteborgs stadsmuseum
undre Peter Claesson
229 Kamerareportage
77 Peter Claesson
150–151 Kamerareportage
230–231 Kamerareportage
78 Kamerareportage
152 Kamerareportage
232 Kamerareportage
79 Peter Claesson
154–155 Göteborgs stadsmuseum
233 Kamerareportage
80 Flyghistoria
156 Kamerareportage
234 Kamerareportage
81 Peter Claesson
157 Kamerareportage
235 Kamerareportage
82 Flyghistoria
158–159 Thure Christiansson/Kamerareportage
236–237 Kamerareportage
Persp_Gbg_238-239_korr 239
09-09-21 16.16.18
CS Fogra39 Bestruket
Tack
Dörrar och fönster har öppnats för vår skull under arbetet med Perspektiv på Göteborg. Fotografen Peter Claesson – som har återskapat de historiska motiven i nya bilder – minns särskilt hjälpsamheten hos Klas och Margareta Rosengren, Sandra Johansson (AWA patent), Per-Olof Edmalm (Poseidon), Roger Ternell (Storan), Harald Daniels (Tyska kyrkan), Anna Rosengren (Sjöfartsmuseet), Radisson SAS Scandinavia Hotel, Bo Oskarsson, Johan Törnkvist (Göteborgs domkyrka), Evelyn Stensson (Polisrytteriet), Sara-Lotta Cederwall, Antonio Guerrero Briones, Elinor Ståhl, Robert Hansson (Stadshuset), Elisabeth Ljungström, Bodil Gessler, Ångpanneföreningen, Kanozo arkitekter, Stefan Wall, Tobias Augustsson, Atlantic Cargo, Lundbergs arkitekter, Kvarnström arkitekter AB, Intrum Justitia, Hotell Robinson, Freja Bengtsson, Marcel Larsson, Göteborgs vatten- och avloppsverk och Hogg Robinson Group. Den geografiska indelningen följer ungefär samma gränser som Staden vid havet – ett bildverk om nutidens Göteborg med bilder av Tore Hagman, utgivet år 2008. Med den gamla stadskärnan innanför vallgravarna och murarna som utgångspunkt skivas staden efter väderstrecken med Hisingen som nordlig del. Gränserna, som är valda av både tematiska och geografiska skäl, är inte knivskarpa. En komplett referenslista skulle bli alltför vidlyftig. Några standardverk som varit författaren till gagn är Göteborgs historia. Näringsliv och samhällsutveckling (Fritz, Andersson, Olsson), Hur idrotten kom till stan. Göteborgs idrottshistoria 1800–1950 (Roland Jerneryd), Hus för hus i Göteborgs stadskärna (Göteborgs stadsbyggnadskontor och Göteborgs stadsmuseum), Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse I–II (Göteborgs stadsbyggnadskontor med flera), Göteborgs gatunamn. Göteborgs kommuns namnberedning (Carl Sigfrid Lindstam med flera), Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg (Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie. Agne Rundqvist, red) och Guide till Göteborgs arkitektur (Caldenby, Linde Bjur, Ohlsson, Engström). Bland äldre verk har vi funnit mycket roligt i Göteborg under 300 år. Bilder samlade och beskrivna av Carl Lagerberg och Otto Thulin. Författaren är djupt tacksam mot alla som har lämnat muntliga upplysningar i ämnen som GKSS-hamnens utbyggnad och spårvagnarnas anpassning till högertrafik. Vi tackar den synnerligen vänliga och hjälpsamma arkivpersonalen på Göteborgs stadsmuseum. Även Regionarkivet, Landsarkivet i Göteborg och Nordiska museet i Stockholm har hjälpt oss att fylla luckorna. Bror Augustsson på bildbyrån Kamerareportage har varit till ovärderlig hjälp för projektet – liksom Johan Ahlén som har bistått med de historiska flygbilderna. Men framför allt vill vi tacka de ibland berömda och ibland namnlösa fotografer som för femtio, hundra eller hundrafemtio år sedan gav sig ut på gatorna i Göteborg – inledningsvis med otymplig lådkamera och svart skynke. Ni var på plats när Kopparmärra invigdes eller när landshövdingehusen snickrades i Majorna. Vi har tittat på drygt 20 000 av era bilder och ändå har vi bara sett en liten del. De är ni som har skapat perspektiv på Göteborg. Peter Claesson Kristian Wedel
Persp_Gbg_frambak_238-240 240
09-09-18 13.49.52