9789163987649 by Smakprov Media AB

Mikael Schierenbeck & Joni Karlsson Bokens hemsida: www.dunyadufria.se Västsvenska psykologgruppen Postadress: Kronhusgatan 11. 411 05 Göteborg Hemsida: www.vastsvenskapsykologgruppen.se

ISBN 978-91-639-8764-9

Bokförlag: Mikael Schierenbeck AB Boken har gjorts i samverkan med Västsvenska Psykologgruppen. Första utgåvan. Sättning: Marie Wessman Grafik: Hampus Erlandsson, Marie Wessman & Joni Karlsson Omslag: Dragster Kommunikation. Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrättoch får ej kopieras i sin helhet eller delar, eller spridas utan upphovsmännens uttryckliga medgivande.

Innehållsförteckning

Inledning Del 1. Nutid & Historik (kap 1-5)

15 23

Kapitel 1. En svensk skola i svårigheter 25 Kunskapsmätningarna 26 PISA-undersökningarna 28 Skillnader mellan samhällsgrupper (klasser) 32 PIAAC (Vuxen-PISA) 34 Reflektion över mätningarna 35 Vad mäter de svenska betygen? 37 Kapitel 2. Den svenska skolans utveckling 39 Hur hamnade vi här? 39 Politikens påverkan på den svenska skolan 40 1960-talet 42 1970-talet 47 1980-talet 52 1990-talet 53 2000-talet 64 Sammanfattning 71 Kapitel 3. Den svenska familjens utveckling 73 Kvinnornas frigörelse 75 Individualiseringsprocesser 76

”Frihet och oberoende” är som socker för svensken ”The Swedish Theory of love”- en bräcklig grund för barns uppväxtvillkor Den jämlika och demokratiska familjen Konsekvenserna av förändringarna inom familjen Kapitel 4. Barns och ungdomars psykiska hälsa Internationell jämförelse

77 80 81 82 85 87

Kapitel 5. Sverige – landet som sticker ut Sverige är fantastiskt för den vuxna befolkningen Välmående vuxna Sekulariserad barn- och äldreomsorg Mindre välmående unga vuxna Sverige – landet utan gränser Pippi Långstrump – det svenska idealbarnet

90 90 93 95 99 100 108

Del 2. Forskning relaterad till utvecklingspsykologi, pedagogik och neuropsykologi (kap. 6-12)

113

Kapitel 6. Barns behov av gränser Gränser och könsroller Gränser och tålamod Gränser och dess relation till skola och familj

114 116 117 119

Kapitel 7. Framgångsrika skolnationer 122 Finland 124 Läsförmågor 128 Specialundervisningen 130 Kulturella faktorer 131 Singapore 135

Kapitel 8. Klassrumsforskning 138 Det Auktoritativa ledarskapet 142 Studiero 150 Val av metoder och ledarskap 156 Pedagogens påverkan på elevernas motivation 164 Det svåra uppdraget (pedagogen som ekvilibrist) 167 Sammanfattning 168 Kapitel 9. Exekutiva förmågor – nyckeln till det självständiga och ansvarstagande barnet Hjärnan utvecklas baklänges Utvecklingen av de exekutiva förmågorna Skillnader mellan flickor och pojkar

169 171 172 178

Kapitel 10. Den nödvändiga “korvstoppningen” – faktakunskapernas viktiga betydelse för inlärningen. 179 Elaborativ repetition 181 Kapitel 11. Utvecklandet av mer avancerade intellektuella färdigheter 184 Från trappa till system 184 Blooms taxonomi och the Big- 5 186 Metakognitiv förmåga 188 Central Koherens 191 Kapitel 12. Elevers olika förutsättningar för inlärning 195 Intelligens 195 Logisk förmåga 199 Visuospatial förmåga 200 Verbal förmåga 201

Del 3. Fördjupade analyser, sammanfattningar och rekommendationer (kap 13–18)

209

Kapitel 13. Fördjupad analys av den svenska skolutvecklingen 210 Del 1. Den svenska skolan - som ”en spjutspets mot framtiden” 210 Del 2. Undervisningens bristande förankring i vetenskap och beprövad erfarenhet 216 Del 3. Läraryrkets sjunkande status 219 Del 4. Konsekvenserna av det förändrade ledarskapet i klassrummen 223 Del 5. Individualiseringsprocessernas påverkan på pedagogiken 227 Del 6. Den ökade differentieringen mellan svagare och starkare elever 233 Del 7. Skillnader mellan pojkars och flickors skolprestationer 235 Del 8. Otillfredsställande föreställningar och myter kring barns lärande 238 Del 9. Läroplanernas överkrav på elevernas intellektuella förmågor 242 Del 10. Det obalanserade stödet till barn med inlärningssvårigheter 247 Del 11. Den svenska kulturens låga förväntningar på barns och ungas prestationer 252 Del 12. Orsaker till avsaknaden av tillräcklig studiero 254 Kapitel 14. Skolans utveckling och dess samband med den ökade skolrelaterade psykiska ohälsan Skolans betydelse för den psykiska hälsan Orsakerna till skolrelaterad stress Skillnader mellan flickor och pojkars skolrelaterade psykiska ohälsa

260 261 263 267

Kapitel 15. Diagnosinflationen 271 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 271 Vikten av tidigt genomförda utredningar 274 Den svenska skolan och samhällets påverkan på barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 275 Medikaliseringen 277 Kapitel 16. Barns och ungdomars generellt ökade psykiska ohälsa 10

285

Hur kommer det sig att barns och ungdomars psykiska ohälsa ökar samtidigt som det ekonomiska välståndet växer? Allt fast förflyktigas Ångest, ångest är min svenska arvedel Barn är ”kristdemokrater”

285 286 288 289

Kapitel 17. Är vi på väg mot en ny form av ojämställdhet? 292 Utbildningsväsendet 292 Familjen 292 Den globala feminismen 293 Kapitel 18. Sammanfattning och rekommendationer utifrån bokens mest centrala slutsatser 295 Del 1. Behovet av nödvändig arbetsro för den svenska skolan 298 Del 2. Skolan bör inte vara en spegelbild av den övriga samhällsutvecklingen 299 Del 3. En skola ska inte skapa psykisk ohälsa 300 Del 4. Samhällets institutioner kan inte ensamt kompensera för familjernas allt tydligare brister 302 Del 5. Oavsett familjeform: som vårdnadshavare – sätt gränser och ställ krav 303 Kapitel 19. Så kan elevhälsoarbetet bli mer förebyggande 306 De pedagogiska verksamheternas mål bör sammanfalla med elevhälsans 307 Så kan elevhälsoarbetet vara mer förebyggande än åtgärdande 308 Behovet av ökad stabilitet 310 Den nödvändiga utbyggnaden av stödet till elever med inlärningssvårigheter 312 Behoven av lokalt genomförda analyser 314 Figurlista

317

Källförteckning

321

DU NYA DU FRIA

PSYKOLOGISKA PERSPEKTIV PÅ BARN OCH UNGAS KUNSKAPSUTVECKLING OCH PSYKISKA MÅENDE I SVERIGE

Mikael Schierenbeck & Joni Karlsson

Inledning Sverige har som samhälle gått i bräschen inom många områden av den humanistiskt präglade västerländska samhällsutvecklingen och har under de senaste decennierna haft som politisk ambition att stärka barns och ungdomars ställning i samhället. Den starka tilltro till framtiden som funnits inom den svenska politiken har varit grunden till de omfattande förändringar som skett. Olof Palmes citat från 1960-talet säger mycket om den svenska skolans utveckling, och som metafor även för familjens utveckling: ”Det måste löna sig att satsa djärvt och optimistiskt, i medvetande om att utbildningen utgör något av en spjutspets mot framtiden, mot den framtid med bättre levnadsvillkor som vi alla förväntar oss” (Palme, citerad av Andersson, 2018). Det finns dock mycket som talar för att de omfattande reformerna inom skolan och familjen inte blivit så framgångsrika som avsågs. Denna bok lyfter fram kunskap från den senaste psykologiska forskningen som förklarar varför barn och ungdomar är samhällets förlorare i de förändringar som skett. Barn och unga har under de senaste tre decennierna haft en oroväckande utveckling på flera områden (Folkhälsomyndigheten, 2018). Sverige har: • En av de mest negativa kunskapsutvecklingarna av samtliga OECD-länders skolor. Såväl nationella som internationella undersökningar pekar på anmärkningsvärda brister i den svenska skolan inom flera olika områden. Eleverna har tillkortakommanden inom såväl grundkunskaper som mer avancerade intellektuella färdigheter rörande skolarbetet (OECD 2014a, 2014b, 2015, 2016b). • En studiero i klassrummen som av eleverna skattas som den mest bristande i jämförelse med övriga OECD-länder (OECD, 2015). Flera oberoende rapporter och undersökningar sedan flera år tillbaka visar på ett tilltagande problem med studiero på lektionerna. Mellan 20-50 procent av svenska elever upplever att de nästan aldrig har studiero i klassrummen (Skolinspektionen, 2014; Lärarnas tidning, 2014; GP, 2018-04-13). • En allt större skillnad mellan olika elevers kunskapsresultat – skillnaderna mellan elever från olika delar av samhället ökar (OECD, 2016b); likaså växer könsskillnaderna där flickorna presterar allt bättre än pojkarna (OECD, 2015; Skolverket, 2016b).

• En tilltagande ökning av skolrelaterad stress bland eleverna, något som ökat med cirka 20-30 procent sedan början av 1990-talet (Folkhälsomyndigheten, 2016b). • En familjestruktur som präglas av att föräldrar allt mer sällan väljer att leva tillsammans, med en av de högsta skilsmässofrekvenserna bland alla länder (SCB, 2018). • En ökning av psykisk ohälsa hos svenska barn och ungdomar, något som under de senaste 30 åren kontinuerligt ökat (Folkhälsomyndigheten, 2018) och som i vissa avseenden stiger jämfört med andra länders ungdomar (Hagquist, 2016; Potrebny, Wiium, och Lundegård, 2017). • En markant ökning av elever som remitteras från skolan och familjen till sjukvården. Sjukdomsrelaterade tillstånd hos barn har ökat och flera forskare har varnat för en ”diagnosepidemi” (Frances, 2015). I Sverige har exempelvis diagnosen ADHD ökat med 300 procent under de senaste tio åren (Psykologtidningen, nr 2, 2017). Utifrån ovanstående punkter är det inte för drastiskt att påstå att situationen för barn och ungdomar i Sverige är allvarlig och djupt problematisk. Hur kommer det sig att den psykiska ohälsan bland barn och unga kontinuerligt ökat under de senaste 30 åren samtidigt som elevernas kunskapsresultat drastiskt minskat under samma tid? Det verkar som att många grundläggande strukturer i vår skola och familj verkar oförenliga med barns och ungdomars bästa. I OECD:s stora granskning av det svenska skolsystemet från 2015 presenterades just en kritik gentemot flera områden som rörde synen på barns och ungdomars utveckling – inte bara inom skolan, utan även inom familjen (OECD, 2015). I denna bok kommer en fördjupande analys göras utifrån denna kritik. Framväxten av dagens svenska syn på barn och unga kommer även ges en historisk redogörelse. Syftet med denna bok är att förklara hur de punkter som ovan presenterats hör samman och hur de kan förstås utifrån ett helhetsperspektiv. Vilka betingelser i barns och ungas uppväxtvillkor inom den svenska skolan och familjen är så ogynnsamma? Varför ökar barns och ungdomars psykiska ohälsa i Sverige mer än i andra länder? Och hur kan det komma sig att den svenska skolan, som ansetts som en av världens bästa under 1980-talet, numera räknas upp bland de skolsystem som internationellt sett utmärker sig för negativa kunskapsresultat?

Läsaren av denna bok kommer därmed ges en helhetsförståelse som är nödvändig för att kunna påverka framtida uppväxtvillkor för våra barn och ungdomar, oavsett om du är förälder, pedagog, elevhälsopersonal, rektor eller organisationsutvecklare. Vi måste alla tillsammans hjälpas åt eftersom problemen finns inom såväl familjen, skolan som politiken. Ingen av dessa enskilda aktörer kan själva lösa hur den psykiska ohälsan och den negativa skolutvecklingen ska kunna brytas. Den svenska skolans problem har främst synliggjorts i samband med de negativa kunskapsresultaten från PISA-undersökningarna som presenterades under 2000-talet. Efter hand har även sambandet mellan skolans brister och den ökade psykiska ohälsan hos eleverna uppmärksammats. Under de senaste åren har en rad olika insatser genomförts för att komma tillrätta med problemen i den svenska skolan men dessa insatser har inte fått tillräckligt önskvärda resultat. Vad är det då som gör att situationen i skolan inte nämnvärt förbättrats trots dessa insatser? Denna bok tar sin utgångspunkt i skolans nuvarande kris och analyserar utvecklingen samt tidigare genomförda åtgärder. Inte sällan analyseras olika delar av skolutvecklingen var för sig, såsom läsutveckling, kunskapsresultat, studiero eller elevernas psykiska hälsa. Och inte sällan uttalar sig företrädare från olika myndigheter att de inte vet hur dessa samband ser ut. De analyser och betänkanden som legat till grund för de genomförda insatserna saknar enligt oss författare fördjupning och förståelse för de ideologiska och teoretiska grundvalarna för den svenska skolans utveckling och arbetssätt. Att anlägga ett fördjupat historiskt och kulturellt perspektiv på skolutvecklingens samband med övrig samhällsutveckling är då viktigt för att skapa en mer generell helhetsförståelse för krisen inom skolan. Familjen och skolan är de två viktigaste institutionerna för barns och ungdomars uppväxtvillkor. En grundlig genomgång av vilka ideologier som styrt dessa två institutioners utveckling har genomförts i denna bok och konsekvenserna av dessa ideologiers påverkan på barn och ungdomar har sedan analyserats utifrån olika psykologiska perspektiv. Familjens betydelse för barns och ungas utveckling pratas det alltmer sällan om i samhällsdebatten och frågan är om familjens betydelse är så ringa som den ofta framställs som i Sverige? Det är viktigt att sambanden mellan den svenska skolans utveckling och elevernas ökade skolrelaterade psykiska ohälsa analyseras och på bästa vis kan förstås. Bokens kombination av politisk idéhistoria, psykologi och pedagogik är rela-

tivt unik och placerar familjen, skolan och elevhälsoarbetet i en politisk och kulturell kontext där läsaren förhoppningsvis ökar sin helhetsförståelse för Sverige som samhälle. Trots att flertalet svårigheter rörande barn och ungdomar utvecklats under de senaste decennierna finns det även många positiva aspekter. Såväl föräldrar som pedagoger har blivit alltmer måna om att inte kränka barn. I skolan är eleverna trygga i stora drag och personalen har en välvillig inställning att förstå barn. Det är sällan personal inom skolan talar negativt om barn, oavsett svårigheter och beteendemönster, vilket är beundransvärt. Det är lätt att vara stolt som svensk när man ser föräldrar och pedagoger i mindre kommuner ha förståelse för en tonåring som upplever sig född med fel kön, och när man ser att många unga homosexuella får allt lättare att ”komma ut”. Ett förtjänstfullt arbete har skett rörande miljömedvetenhet, jämställdhet, likabehandling och mobbning inom skolan. Barns självkänsla och självförtroende har på vissa mätningar ökat och barn beskrivs allt oftare som positiva till sina prestationer. Att se barn och unga från världens alla hörn äta tillsammans i många svenska skolors matsalar är spännande och gör att Sverige fortsatt är ett internationellt föregångsland avseende solidariska frågor. Det är häftigt när det känns som man befinner sig i New York men i själva verket är i Gullspång. Enligt både inhemska och internationella attitydundersökningar finns en utbredd skötsamhets- och hälsotrend bland dagens unga. Alkoholkonsumtionen har minskat avsevärt under de senaste tio åren, och elever som testat narkotika har blivit färre. Nykterhet, försiktighet, trygghet och säkerhet är i högre grad än tidigare värdesatta ideal. Ett bejakande av hållbarhet, social rättvisa, och allas lika värde och rättigheter föreligger samtidigt som det individuella livsprojektet är centralt för många unga. I denna nya förening av solidaritet och individualism är destruktiva sociala beteenden alltmer oönskade. En nedgång av olika brottstyper har skett, och typiska ungdomsbrott som stöld i affär, väskryckning, cykelstöld och bilstöld har minskat betydligt. Enligt professor Sven Åker Lindgren antas orsakerna delvis bero på ändrade ideal och attityder bland ungdomar samt internet som ny arena för olika former av social interaktion (Lindgren, 2017). Svenska ungdomar har väl utvecklade engelskkunskaper i internationell jämförelse (Folkhälsomyndigheten, 2018) och det förefaller som det engelska språket utvecklas på ett positivt vis när ungdomarna kommunicerar över internet samt i allt högre grad läser och tittar på engelsk-

språkiga serier. Svenska elever är väl insatta och utbildade inom demokratiska processer och här utmärker sig svenska ungdomar positivt vid internationell jämförelse (Folkhälsomyndigheten, 2018). Alla ovanstående fakta är positiva och det ligger mycket arbete och många politiska reformer bakom denna gynnsamma samhällsutveckling. Skolans arbete gentemot mobbning har troligtvis även fått positiv påverkan även utanför skolan, då många ungdomar alltmer fördömer mobbning och negativa beteenden gentemot andra människor. Som tidigare presenterats finns dock en rad olika utvecklingsområden rörande barn och ungdomar i Sverige. I denna bok kommer en delvis kritisk ansats föreligga, då syftet är att fördjupa förståelsen för vissa faktorer som inte gynnat barns och ungas utveckling. Efter hand kommer även psykologisk kunskap lyftas in, något som ämnar underlätta arbetet med och öka förståelsen för barn och ungdomar. Politiker har under flera decennier ansett att det är de professionella inom olika hälso- och sjukvårdsinrättningar som ska motverka barns och ungas ökade psykiska ohälsa. I takt med den alltmer oroväckande utvecklingen av barns och ungas psykiska hälsa har den svenska staten satsat på att utöka personalen inom skolans elevhälsa under 2000-talet. Psykologers närvaro har ökat med uppdraget att förebygga elevers psykiska ohälsa. Under samma tid har dock elevernas skolrelaterade psykiska ohälsa ökat och kunskapsutvecklingen försämrats. Varför har inte den ökade mängden hälso- och sjukvårdspersonal inom skolan kunnat förhindra denna utveckling? Vilka faktorer är det som egentligen påverkar barns och ungas psykiska mående och som vi hittills inte kunnat hantera? Inom flera områden av den svenska skolan och familjen föreligger en komplex problematik som kan relateras till en rad olika modernitetsprocesser som är relativt svåra att förstå. Sverige är ett spännande land att undersöka då vi är det mest moderna landet i världen och är det inom flera områden av samhällsutvecklingen – nästintill exotiska i jämförelse med många andra länder och kulturer. Såväl föräldrar, pedagoger, elevhälsopersonal och skolledare uttrycker ofta ett behov av att bättre förstå orsakerna till den ”svenska skolkrisen” och vad det beror på att barn och unga mår allt sämre. Det är inte ovanligt att föräldrar och professionella gör sig egna förklaringsmodeller till orsakerna och att dessa då tenderar att bli mindre väl underbyggda då bakgrundsfaktorerna är så komplexa. Hem och skola är enligt skollagen skyldig att samarbeta kring elevernas utveckling. Det saknas lämplig litteratur som kan läsas av både skolpersonal

och föräldrar gällande elevernas kunskapsutveckling och psykiska hälsa. Förhoppningsvis kan denna bok bidra med en ökad förståelse som eventuellt kan underlätta samverkan mellan hem och skola samt även bidra till en ökad förståelse mellan pedagogerna och elevhälsans personal. Boken riktar sig således främst till föräldrar och personal på olika nivåer inom skolan men kan även läsas av alla som är intresserade av barns och ungdomars uppväxtvillkor i det svenska samhället. Då Sverige gått längst i mycket av den samhällsutveckling som till stora delar liknar andra västerlänska länders utveckling är det troligt att de förändringar som skett i Sverige rörande barns och ungdomars uppväxtvillkor även kommer ske i andra länder. Boken kan då vara av intresse för de läsare som ser Sverige som pionjärland inom barn- och ungdomsfrågor, skolan, samt familjelivet. Kanske är det dags att avslöja myten om att ”den svenska modellen” är den helt igenom perfekta på alla områden. Flera verksamma psykologer, forskare, rektorer, pedagoger, speciallärare och specialpedagoger har varit med i arbetet med bokens olika kapitel. Extra tack till Västsvenska psykologgruppen och barn- och ungdomspsykologerna Magnus Alwå, Stefan Roosch, Puya Yekerusta och Zakaria Azzeddine. Stort tack även till Tomas Wedin, doktorand i idéhistoria med utbildningsvetenskaplig inriktning. Arbetet har pågått under cirka fyra års tid och baseras till viss del på en av författarnas erfarenheter av kliniskt arbete som barnpsykolog under stora delar av 2000-talet där bokens olika teman ständigt varit aktuella. När det står jag i texten är det då Mikael Schierenbeck som menas. Enligt oss författare finns det knappast något mer spännande att fördjupa sig i än den svenska skolans och familjens utveckling och hoppas att denna entusiasm kan smitta av sig på läsaren.

Mikael Schierenbeck, leg. psykolog; Specialist inom klinisk psykologi med inriktningen barn- och ungdomspsykologi. Joni Karlsson, psykolog och fil.kand. inom idé- och lärdomshistoria.

â&#x20AC;&#x153;As Hannah Arendt pointed out 60 years ago, this is a fallacy. Schools are not supposed to be microcosmos of the outside world. They are meant to be institutions that prepare pupils for that world. Pupils are not grown-up citizens and they should not be treated as such.â&#x20AC;? (Heller Sahlgren, 2015)

I Du nya du fria ges en grundlig redogörelse för hur barns och ungdomars uppväxtvillkor drastiskt förändrats under de senaste decennierna. Sverige har kommit att bli världens mest moderna land och har rört sig längst bort ifrån traditionella samhällsstrukturer. Detta gäller inte minst inom skolan och familjen där omfattande förändringar skett som saknar motstycke i andra länder och kulturer. Sverige utmärker sig vid internationell jämförelse i fråga om synsätt på barn och ungdomar. Boken knyter samman en rad olika aspekter av barns och ungas utveckling på ett spännande sätt. Läsaren ges god insikt i hur svensk politik och idéer i tiden format den svenska skolan och familjen i en riktning som innebär att det svenska samhället blivit allt annat än ”mellanmjölkens land”. Författarna förenar olika teoretiska discipliner som skapar hög grad av helhetsförståelse för läsaren och tar sig an många aktuella frågor kring barn och ungdomar. Hur kommer det sig att den psykiska ohälsa kontinuerligt ökat under de senaste 30 åren samtidigt som elevernas kunskapsresultat drastiskt minskat under samma tid? Hur kan det vara så att den vuxna befolkningen i Sverige blivit en av världens mest välmående samtidigt som barns och ungdomars psykiska ohälsa ökar mer än i alla andra länder? Vad är det i den svenska kulturen som förefaller mindre gynnsamt för våra barn och ungdomar?

Läsaren av denna bok kommer att få en helhetsförståelse för barn och unga som är nödvändig för att kunna påverka framtida uppväxtvillkor, oavsett om du är förälder, pedagog, elevhälsopersonal, rektor eller organisationsutvecklare. Vi måste alla hjälpas åt eftersom problemen finns inom såväl familjen, skolan som politiken. Ingen av dessa enskilda aktörer kan själva lösa hur den psykiska ohälsan och den negativa skolutvecklingen ska kunna brytas.

Mikael Schierenbeck är leg. psykolog och specialist i klinisk psykologi med inriktning barn- och ungdomspsykologi. Han har under stora delar av 2000-talet arbetat som kliniskt verksam psykolog nära skola och familj. Joni Karlsson är psykolog och fil.kand. inom idé- och lärdomshistoria. Han har under flera år arbetat med att sammanställa forskning kring den svenska skolutvecklingen och övriga områden som berör barn och ungdomars utveckling och psykiska hälsa.