9789163877711

SMĂ… SAKER Dikter, sĂĽnger och verser

av Britt G. Hallqvist

I urval av Sara Hedenberg och Annika Lundeberg

Innehåll Britt G. Hallqvist 7

Åsknatt 28 Bild: Marit Törnqvist

Var bor du lilla råtta? 8 Musik: Trad. Bild: Mati Lepp

Spöket flyttar 30 Bild: Cecilia Torudd

Små saker 10

Spökfamiljen 32

Bild: Charlotte Ramel

Bild: Cecilia Torudd

Månskenskväll 11 Bild: Marit Törnqvist

Hotellet 12 Bild: Marit Törnqvist

På en perrong 14 Bild: Anna-Clara Tidholm

Lillans aviga dag 15

Fast du är gammal 33 Bild: Eva Eriksson

Vindens barn 34 Bild: Filippa Widlund

Haren han sitter på skaren 36 Bild: Catarina Kruusval

Min arga älskling 37

Bild: Helga Henschen

Bild: Maria Nilsson Thore

Lukta och dofta 16

Tvätta nosen 38

Bild: Gunilla Kvarnström

Jag kör min bil 18 Bild: Gunna Grähs

Bild: Lena Anderson

Klappa klappa händer 39 Tutteli butteli 39 Bild: Pija Lindenbaum

Kom in och ät! 20

Små krokiga vägar 40

Bild: Gunna Grähs

Bild: Kristina Digman

En sort för sej 21

Vaggsång 42

Bild: Kristina Digman

Jag blir trött men inte du 22 Guds lille fattige son 22

Musik: © Bertil Hallin – förmedlat genom ALIS Bild: Kristina Digman

Josef och Maria 43 Bild: Gunna Grähs

Bild: Tord Nygren

Alla är vi mänskor 24 Bild: Eva Eriksson

Vem krafsade på dörren? 44 Bild: Lena Anderson

Jag vet en stjärna 26 Musik: Eva-Karin Wärberger Text: Josef Guggenmos Sv. text: Britt G. Hallqvist © Reuter & Reuter Förlag.

Tryckt med tillstånd av Gehrmans Musikförlag AB. Bild: Maria Nilsson Thore

Alla texter © Britt G. Hallqvist – förmedlat genom ALIS

Britt G. Hallqvist – allkonstnären allkonstnär är verkligen ordet som kan användas för att beskriva Britt G. Hallqvist. Humoristisk barnboksförfattare, lyhörd översättare och lysande psalmdiktare. Däremellan har hon också skrivit barnverser, vuxenlyrik, visor och översatt opera.

Britt G. (G står för Gerda) Hallqvist föddes i Umeå 1914, men bodde under större delen av sitt liv i Lund. Hennes starka språkkänsla visade sig redan när hon var barn. Britt skrev gärna historier och dikter. Förutom när hon tävlade med väninnan Annie om vem som kunde stå längst på ett ben på en grindstolpe och hålla föredrag, samtidigt!

Britt fick flera gånger frågan ”Varför skriver du barnböcker?” Och svarade alltid: ”Därför att det är roligt. Därför att jag glömmer så mycket, men minns – eller tror åtminstone att jag minns – hur det var att vara liten.”

Detta märks tydligt i hennes diktning för barn som varvar fin avvägning mellan nonsens, lek och djupt allvar.

Genom hennes texter kan vi ana att hon nog hade mycket roligt när hon skrev den

populära visan ”Var bor du lilla råtta?” och mindes hur det var att vara liten i dikten ”En sort för sej”, där ett barn undrar över hur katten kan veta att vi människor är människor.

Britt värnade om de små, svaga och utsatta i samhället och om deras rätt att bli sedda.

Hon skrev läroböcker för barn med lässvårigheter, tillsammans med pedagoger som var experter på området. Till exempel den spralliga boken ”Festen i Hulabo”, som från början var avsedd för barn med läs- och skrivsvårigheter, men som blev en succé för den stora publiken.

Hon hade en förmåga att beskriva små till synes obetydliga situationer, i sig själva odramatiska, men nog så avgörande för den som drabbats av något svårt. Som den lilla masken i ”Festen i Hulabo”, som av misstag kommit med på festen, och inte hittade dörren ut, men som till sist blir hjälpt av värden, bonden Jöns. ”Och masken fick en solig min och viskade: – Din fest var fin!” slutar boken.

Britt G. Hallqvist-sällskapet

7

Var bor du lilla rĂĽtta?

Text: Britt G. Hallqvist Musik: Trad.

Bild: Mati Lepp

Var bor du, lilla råtta?

I din hatt.

Vad gör du klockan åtta?

Jagar katt.

Hur många ungar har du?

Sjuttitvå.

Hur mår din gamle far, då?

Si och så.

Vad gör din fru Lovisa?

Steker glass.

Vad vill du ha att spisa?

Korv och jazz.

Vad vill du ha att dricka?

Smultronbål!

Vad har du i din ficka?

Fyra hål.

Små saker Den som är mycket liten – inte mer än ett år – hittar så små små saker var han kryper och går.

Hittar en ullgarnsända, ett visset blad och en knapp, en dockas lillfingernagel och en prasslande papperslapp.

Håller i små små nypor små små smulor och strån.

Ser på den döda myggan och dammet i barnkammarvrån.

Den som är mycket liten hittar allt som är gömt, leker med små, förtrollande ting som de stora har tappat och glömt.

10 Bild: Charlotte Ramel

Månskenskväll Smit ut och lek, smit ut och lek ett slag!

Det är så ljust som om det vore dag.

Hör, någon visslar!

Hör, ett ugglerop!

Kom ut och lek i månsken allihop!

Kom ut och lek, ligg inte kvar i säng!

Kom ut och lek en månskenslek på äng!

Hör, någon visslar!

Hör, ett ugglerop!

Kom ut och lek i månsken allihop!

Bild: Marit Törnqvist

Hotellet Hotellet vid havet om vintern är stängt, och släckta de lampor som glimmat och blänkt.

Så tom ligger salen där dansen har gått, och vintervind tjuter och saltskummet stänker mot spökvita murar, och havet är grått.

Där dansade damer på knotiga ben, och dödskallar blänkte i lampornas sken, och kypare rände med hummer och vin.

Ett band på estraden besörjde musiken, och lakanen svängde till valsmelodin.

En kväll i november jag kom där förbi.

Då hörde jag plötsligt en spökmelodi, och lamporna tändes i hall och i sal.

Ett vimmel av gäster och kypare såg jag, och alla var spöken på spökenas bal.

Så tystnar den plötsligt, var lampa är släckt.

Det sveper emot mig en isande fläkt.

Så tom ligger salen där dansen har gått, och vintervind tjuter och saltskummet stänker mot spökvita murar, och havet är grått.

Bild: Marit Törnqvist

På en perrong Somliga har någon som vinkar när de far och sedan börjar vänta i många långa dar.

Somliga har någon som möter dem igen, som står där på perrongen och kramar om sin vän.

Somliga har ingen.

De kommer och de far och längtar efter någon – den vän de inte har.

Bild: Anna-Clara Tidholm

Lillans aviga dag Alla Lillans kläder är aviga i dag!

Båda Lillans strumpor har snurrat runt, ack ja!

Så lägger mamma Lillan, då gråter hon en skvätt, men mamma klappar Lillans kind så sakta och så lätt.

Båda Lillans ögon vill droppa skvätt på skvätt och en så droppig näsa som Lillans ingen sett.

Nu sitter hon vid sängen och sjunger om en katt som sprang och sprang men inte fick den lilla svansen fatt.

Alla Lillans dockor är stygga mot sin mor, och se på dumma Nalle så hans knappnålsögon glor!

Alla Lillans kakor dom har dom ätit opp och nu har Lillan bara tre russin i en kopp.

Hela Lillans huvud är fullt av små, små mygg.

I Lillans mage gör det ont och ont i Lillans rygg.

15 Bild: Helga Henschen