9789152639498

EN FAST PUNKT i LIVET NICLAS BLÅDER

För dig som vill veta mer om kristen tro

En fast punkt i livet

EN FAST PUNKT i LIVET NICLAS BLÅDER

För dig som vill veta mer om kristen tro

Verbum AB

Box 225 43, 104 22 Stockholm

08-743 65 00

verbum.se

© 2024 Niclas Blåder och Verbum AB

Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet

Illustrationer: Anna Blåder

Formgivning: Anna Larsson Design

Första upplagan, första tryckningen

Tryck: ADverts, Lettland 2024

ISBN 978-91-526-3949-8

Innehåll

Boken – en inledning  9

1 RELIGION  15

Religion, vad är det?  16

Hinduism  19

Buddhism  20

Judendom  22

Islam  24

Religion – hur kan jag förstå det?  25

Något att fundera kring  29

2 BIBELN  31

Gamla testamentet och dess berättelser  33

Nya testamentet och dess berättelser  44

Bibeln – hur kan jag förstå det?  54

Något att fundera kring  61

3 HISTORIEN  63

Kristendomen från början till i dag  64

Historien – hur kan jag förstå det?  72

Något att fundera kring  77

4 DAGSLÄGET  79

Den ortodoxa traditionen  80

Den katolska traditionen  81

Den protestantiska traditionen  83

Den karismatiska/evangelikala traditionen  84

Kristen tro i världen  85

Kristen tro i Sverige  89

Vad håller kyrkorna samman?  95

Dagsläget – hur kan jag förstå det?  96

Något att fundera kring  99

5 TRON  101

Gud i Gamla testamentet  102

Jesus  104

Gud och Jesus i kristen tro  108

Den heliga Anden  110

Människan  112

Frälsningen  114

Bekännelsen  116

Tron – hur kan jag förstå det?  121

Något att fundera kring  127

6 KRAFTKÄLLOR  129

Dop  130

Nattvard  134

Bön  136

Kraftkällor – hur kan jag förstå det?  139

Något att fundera kring  145

7 UPPDRAGET  147

Grunden  148

Uppdraget för den enskilda  150

Uppdraget – hur kan jag förstå det?  152

Något att fundera kring  155

8 SAMMANHANGET  157

Kyrkan  158

Gemenskapen  160

Ensamheten  162

Gudstjänsten  163

Sammanhanget – hur kan jag förstå det?  165

Något att fundera kring  169

Betydelsen – ett personligt efterord  171

Boken – en inledning

Bor man i Sverige är kristen tro ständigt närvarande. Alla, även den som är odöpt, inte konfirmerad och aldrig sätter sin fot i en kyrka kommer ständigt i kontakt med den. Kyrkorna sticker upp sina torn i landskapet. Kyrkklockor kallar till gudstjänst. Kyrkogårdar med kors på gravarna. Hur man än vänder sig ser man uttrycken för kristendomen. Det går att se och höra de fysiska tecknen i såväl stad som landsbygd. Kristen tro har också impregnerat vår kultur i allt från litteratur till konst, från våra högtider till hur vi ofta bedömer etiska frågor och till våra personnamn: Anna, Maria, Kristian, Josef. För vissa finns kristen tro där mest som en självklarhet i samhälle och liv. Den bara »är«. Och för andra ger den gemenskap eller svar på tillvarons djupaste existentiella frågor.

På ett plan kan man säga att kunskap och reflektion om kristen tro inte är så viktigt. Det går utmärkt att leva ett djupt kristet och fromt liv utan att ha stor boklig kunskap om tron. Tron är framför allt ett förhållningssätt till Gud, medmänniskan och livet. Men på ett annat plan har kunskap och egen reflektion möjlighet att fördjupa såväl gudsrelationen som förståelsen av tron. Den här boken vill vara en språngbräda för det senare och hjälpa till att ge kunskap om kristendomen, men också ge en grund för att

själv börja reflektera över det som den kristna tron handlar om –livet, människan och Gud.

Jag som skriver är präst i Svenska kyrkan och har varit det i runt tre decennier. Jag har arbetat i församling (Svenska kyrkans lokala nivå), på stiftsnivå (Svenska kyrkans regionala nivå) samt på Svenska kyrkans nationella nivå, med kontor i Uppsala. Jag står med andra ord i en viss tradition, den lutherska och mer specifikt i Svenska kyrkans tradition. Men, och det är ett viktigt men, även om jag har kunskap om och erfarenhet av kristen tro som är stabilt grundad i en allmänkristen tradition, är den bild jag ger i denna bok min tolkning av detta. Skulle du fråga en annan person, kanske från ett annat kristet samfund, skulle du kunna få ett annat svar, troligtvis inte om fakta, men om hur vissa saker ska tolkas och vad de kan betyda. Olika kristna kyrkor kan tycka och tro på skilda sätt i mängder av frågor.

Och precis som det är skillnader mellan kyrkor och samfund finns det också skillnader inom samfunden. Medlemmar tycker olika och präster likaså. Men vad finns det då som håller ihop den kristna tron eller kyrkan? Jo, det handlar om att vi som menar oss stå i en kristen tradition har relationer till viktiga begrepp: Gud, Jesus, den heliga Anden, kyrkan, Bibeln, bönen, dopet och nattvarden (dessa behandlas senare i boken). Kyrkor och samfund relaterar också till de näst intill tvåtusen år gamla trosbekännelser som oftast används i gudstjänster. Kyrkor och enskilda kristna kan tolka allt detta på lite skilda sätt, men det går inte att bortse från dessa fundament när man talar om kristen tro.

I den här boken vill jag förmedla något av det jag har upptäckt

i den kristna tron. Men framför allt vill jag ge viss kunskap om kristendom. Boken är uppbyggd av åtta kapitel som alla berör ämnen som är centrala i kristendomen och för kristen tro. Varje kapitel är uppbyggt av två delar; i den första delen ger jag konkreta fakta kring kapitlets ämne och i den andra delen säger jag något om vad detta kan betyda. Det innebär att språket till viss del kommer att vara olika i kapitlens båda delar: lite faktaspäckat och »torftigare« i den första delen och lite mer personligt berättat i jag-form i den andra delen, som därmed också får ett inifrån-, eller mer »fromt«, perspektiv.

Boken är liten till sitt format och alla dess teman skulle kunna byggas ut till egna böcker. Intentionen är alltså inte att ge en ful llödig bild av kristen tro, men den täcker ändå in stora delar av de ämnesområden som brukar behandlas inom religionsvetenskap och kristen tro. Perspektivet i val av ämnen och utgångspunkter är i hög utsträckning Svenska kyrkans. Jag hoppas att den kan ge ingång till vissa fakta som förhoppningsvis kan fördjupa reflektioner och tankar och väcka intresse för vidare läsning. I förlängningen är min förhoppning att boken kan hjälpa till att öppna upp för egna tankar och reflektioner och ge ett språk för livstolkning. Det är ju en av de viktiga poängerna med kristen tro, den ger hjälp att tolka livet i dess såväl mörka som ljusa stunder. Därför avslutas också varje kapitel med några frågor som berör kapitlets tema. De kan användas för att sporra de egna reflektionerna eller för att samtala kring i grupp. Jag hoppas också att bokens innehåll kan ge en förståelse för att kristen tro kan vara en fast punkt i livet, där mycket annat kan kännas osäkert.

Det första kapitlet handlar om religion som sådan, medan resten av boken handlar om den kristna tron. I detta första kapitel sätts kristendomen in i en erfarenhetsram som delas av de antika religionerna, de övriga världsreligionerna och oändligt många människor som varken vill räkna sig till den ena eller den andra religionen – men som ändå har erfarenhet av något heligt.

Att stilla be »Tack, gode Gud« när man får ett positivt läkarbesked, drabbas av en känsla av helighet när man ser på sitt barn, hoppas på att det finns något »mer« efter döden, lyssna på en predikan, vallfärda till Mecka, genomgå en Bar mitzva eller ta emot nattvarden – allt detta är på olika sätt uttryck för religion. En upplevelse av djup vördnad, kanske till och med en känsla av ha stött på något »heligt«.

Faktum är att även många av dem som är mycket tydliga med att de absolut inte är religiösa, någon gång har känt en vag känsla av »något mer«, eller kanske bett en kort bön när livet har varit jobbigt. Självklart gäller det inte alla, men religionen är närmare oss alla än vad vi ofta tänker.

Religion, vad är det?

Ordet religion kommer från latinet och betyder vördnad för det heliga eller gudsdyrkan, men det är inte lätt att mer exakt sätta ord på hur religion eller det religiösa ska beskrivas för att alla ska vara nöjda med definitionen. Är det till exempel någon skillnad mellan en person som vallfärdar till Mecka och den som får en vag känsla av något heligt när hen ser ut över havet eller ett vackert landskap? Eller en person som går i kyrkan och tar nattvarden nästan varje söndag jämfört med den som aldrig går i kyrkan, men absolut vill att begravningen ska hållas av en präst?

Religion fyller helt enkelt många funktioner. Den kan sätta ord på en upplevd erfarenhet, stärka en gemenskap och koppla samman oss med historien och de släktingar som gått före. Men den kan också ge mening och svara på frågan om vad detta liv egentligen handlar om: Varför finns jag här? Den kan hjälpa oss att tolka livet med alla dess ljusa och mörka sidor och den kan ge en känsla av helighet. Ja, kanske en upplevelse av att möta Gud.

De första skriftliga beläggen för religionens roll i människans liv finns nedtecknade från 3000 f.Kr, men fynd av offergåvor i gravar och lämningar från rituella platser berättar att religion spelat en viktig roll betydligt längre tillbaka än så. Hur dessa fynd ska förstås vet man naturligtvis inte helt säkert. Men man känner till tillräckligt för att kunna säga att religionen troligen har följt människan som en trogen följeslagare under en mycket, mycket lång tid.

När vi kommer närmare i historien vet vi mer. Det gäller såväl sumererna i området kring floderna Eufrat och Tigris som det forntida Indien, Kina och Egypten, det antika Grekland och Rom och andra tidiga kulturer. Djuroffer utfördes, myter uppstod, symboler användes för att förstå det som inte gick att förstå och präster förmedlade kontakt med det heliga. Utvecklingen och utbredningen går att följa genom både skrifter och arkeologiska fynd.

Människan har alltså en lång historia av att vara religiös. Men hur är det då i dag? Backar vi tillbaka till 1960-talet talade man ofta om religionens död. I de rika och välutvecklade länderna i Västeuropa var det allt färre som gick i kyrkor eller uppvisade andra tydligt religiösa uttryck, något man då antog skulle inträffa också i andra länder när de nått samma utvecklingsgrad. Det är något få forskare håller med om i dag. Människors religiösa tro tycks faktiskt inte minska. Den kan ta sig andra former, men den finns kvar.

Till och med i Sverige, som ofta sägs vara ett land med mycket låg gudstro visar SOM-institutets mätningar, som kontinuerligt görs vid Göteborgs universitet, att andelen människor som svarar »ja« på frågan »tror du på Gud?« visserligen sjunker, men fortfarande ligger på 36 procent (2020).

Också i vår tid tycks alltså religion svara mot ett behov hos oss människor. Men tyvärr kan den ibland också fungera nedbrytande, förtryckande och hämma människor. Vi hör om religionskrig, förföljelse av oliktänkande, kvinnoförtryck, allmän bakåtsträvan, antivetenskaplighet och mycket annat. På så sätt kan

man säga att religion kan användas som redskap för såväl det största goda som dess motsats. Kanske kan man jämföra med vår tids vetenskap som kan användas för att skapa läkemedel mot cancer, men också till att skapa fruktansvärda atomvapen. Vetenskapen i sig är kapabel till såväl ont som gott. Allt beror på hur vi hanterar den. Så är det också med religionen.

Som vi ser kan religion alltså ta sig en rad olika uttryck. Men ser vi mer övergripande kan vi i dag tala om fem världsreligioner: hinduism, buddhism, judendom, islam och kristendom. Inom de religionerna har människor genom långa tider uttryckt längtan, hopp, samhörighet och förtröstan. Där har människor fått ett sammanhang att hänga upp sina liv på. För vissa har religionen varit allt, för andra har den kanske funnits i utkanten. Men de fem världsreligionerna har var och en på sitt sätt bidragit till människors liv och utveckling. De har präglat miljöer och format såväl ramar för funderingar som verktyg som går att använda för att försöka förstå och hantera livet. I mötet med andra religionsutövare kan vi ana de olika livsupplevelser de vill göra rättvisa åt. Kanske kan vi då också se att det går att lära sig något från andras religiösa erfarenheter i den egna brottningen med livsfrågorna.

Nedan följer en kortfattad översikt över fyra av de fem världsreligionerna. Ingen religion kan förstås fångas i sin helhet i ord, allra minst i en bok av det här formatet, men förhoppningsvis kan översikten ändå ge viss övergripande kunskap om de olika religionernas historia och utbredning. Från och med nästa kapitel kommer boken sedan att handla om kristendomen – den femte av världsreligionerna.

Hinduism

Ofta räknar man hinduismen som den äldsta av dagens världsreligioner. Själva ordet hindu betyder indier på persiska och det är också i Indien som hinduismen framför allt finns. Hinduismen har femtusen år gamla rötter och är i dag en religion med drygt en miljard anhängare. Till skillnad från de övriga världsreligionerna utgår hinduismen inte från något enhetligt system. Det finns till exempel ingen grundare eller någon speciell trosbekännelse. Hinduism är snarare en mängd olika handlingsmönster och trosformer som rör sig kring samma centrum.

En mycket central del i de hinduiska föreställningarna är återfödelsen (reinkarnationen). Efter döden återföds man och detta sker sedan om och om igen i ett evigt kretslopp (samsara). Vad man kommer att återfödas till bestäms av »karma«, beroende av hur man har levt livet eller liven innan. Den som levt och gjort gott får ett gott liv i nästa liv och tvärtom. Det är strävan efter att befrias från denna återfödelse som utgör hinduismens kärna (moksha). När man når det målet och inte återföds längre får man befrielse från allt ont och all sorg (nirvana).

Det finns många gudar och heliga skrifter inom hinduismen. Brahma är världsskaparen, medan till exempel Vishnu, Shiva, Ganesha och Kali är gudar med mer specifika roller. Enskilda hinduer väljer vanligtvis att i första hand vända sig till någon av alla gudar i hinduismens gudavärld.

De många heliga skrifterna har olika ålder och skilda tillkomst-

historier. Men viktigast är Vedaskrifterna från 1500–400 f.Kr.

I dem ingår »Upanishaderna«. Här presenteras till exempel tankar kring Brahman – världssjälen – men också om reinkarnation och karma. En annan viktig skrift är det gigantiska diktverket Mahabharata i vilket diktverket Bhagavadgita från omkring

300 f.Kr. ingår, uppbyggt som ett samtal mellan guden Krishna och prins Arjuna inför ett väntande slag.

Hinduismen har påverkat buddhismen, men också influerat människor i väst genom sin påverkan på exempelvis yoga och olika meditationsformer. Buddhism

I den buddhistiska mytologin drömmer drottning Maya att hon blir gravid när en vit elefant sticker sin snabel i hennes sida. Hon föder därefter en son (runt 560 f.Kr.) som får namnet Siddharta (senare lägger han själv till namnet Gautama). Pappan – Suddhodana – är kung i ett litet furstendöme i nordöstra Indien och där i familjens palats lever Siddharta fram till sin tjugonioårsdag, också sedan han gift sig och fått barn.

Men sedan händer något. Enligt traditionen tar han sig utanför palatsets murar och ser för första gången världen som den faktiskt är med alla dess svårigheter. Han ser en sjuk människa, en gammal människa och en död människa. Slutligen ser han en tiggarmunk och förstår att det goda liv han levt i palatset inte är ett äkta liv, så som en människa bör leva. Han beslutar att följa

munkens exempel och påbörjar en resa för att lära sig allt om meditation och inre frid. Han lever tillsammans med några andra som asket under sex år. Men till hans sorg tycks inte heller detta hjälpa honom att finna livets mening och frid.

I stället, berättas det, är det först när han brutit sin askes och börjat meditera under ett träd som han till slut når den upplysning han sökt och får en fullständig kunskap om sitt liv. Och han förstår det som inom buddhismen kallas de fyra ädla sanningarna: sanningen om lidandet, hur lidandet uppkommer, att lidandet kan upphöra och hur detta går till. Han blir Buddha, den upplyste, och påbörjar en vandring där han predikar det han nu förstått. Människor samlas kring honom och blir hans lärjungar och han skapar en munkorden som skickas ut för att sprida hans budskap. Vid åttio års ålder dör Buddha och når enligt traditionen nirvana – det eviga riket.

Buddhismen är en världsreligion som finns i två stora riktningar: theravada (främst i Sydostasien) och mahayana (framför allt i Kina och Japan). Läran finns formulerad i det som kallas Tipitaka. Det är skrifter som kom till under århundradena efter Buddhas död och som slutligen var färdiga vid 100-talet f.Kr.

I dag är stora delar av Asien buddhistiska och ungefär femhundra miljoner människor räknar sig som buddhister.

Har kristendom något att tillföra en modern människa? Dess historia är 2000 år gammal och Bibeln den bygger på är ännu äldre. Vilken roll kan den rimligen ha för oss idag?

I sin bok presenterar prästen och författaren

Niclas Blåder kort och översiktligt grunderna i kristen tro: människan som religiös varelse, Bibeln, kristendomens historia och centrala kristna begrepp. Varje kapitel mynnar ut i frågor att fundera vidare kring.

Det här är en bok för alla som är ny kna på att få veta mer om kristen tro, och kanske likt författaren få upptäcka att »… kristen tro kan vara en fast punkt i livet, där mycket annat kan kännas osäkert«.

Niclas Blåder är domprost i Lund och docent, med lång erfarenhet från församlingsarbete, sti och nationell nivå inom Svenska kyrkan.

ISBN 978-91-526-3949-8

ISBN 978-91-526-3949-8