9789152364864

carl-johan markstedt cecilia peña

carl-johan markstedt cecilia peña

grundbok

sanoma utbildning

Sanoma Utbildning

Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm

Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation

Telefon 08-587 642 10

Projektledare: Per Olsson

Redaktion: Per Olsson, Lilian Andersson Tjäder

Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon

Illustrationer: Feri Fazeli/Studio Fazeli

Bildredaktör: Britt-Marie Lundgren

Svenska impulser 9 isbn 978-91-523-6486-4

© 2023 Carl-Johan Markstedt, Cecilia Peña och Sanoma Utbildning AB, Stockholm

Externa författare:

Lisa Ångman, Dialekter, sociolekter och de nordiska språken

Simon Bogren, Inför nationella provet

Granskare: Vanja Lögdberg och Anna Cavallin

Språkkonsult: Laila Blidmo Enge

Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Interak, Polen 2023

Välkommen till Svenska impulser 9 – din lärobok i svenska. Vi som har skrivit den här boken hoppas att den ska ge dig många nya impulser och att du utvecklar dina förmågor och kunskaper i svenska.

Vi är övertygade om att du lär dig bäst när du får läsa, skriva och samtala om sådant som engagerar dig och känns viktigt i ditt liv. I Svenska impulser 9 får du många chanser att göra det, både enskilt och tillsammans med andra. Vi tror också att du lär dig mest i en miljö som är trygg och där du vågar säga vad du tycker. Därför får du många tillfällen till att utveckla dina åsikter, tankar och reflektioner, muntligt såväl som skriftligt.

Men framför allt är vi helt säkra på att du lär dig bäst när du har roligt, och det hoppas vi att du kommer att ha i arbetet med Svenska impulser 9.

Lycka till med dina studier i svenska!

Carl-Johan Markstedt Cecilia Peña

KAPITEL 1

Att läsa och analysera skönlitteratur 7

Läs novellen Inbrottstjuven 8

Läsning på och mellan raderna 10

Att analysera skönlitteratur 12

Läs och analysera novellen Pälsen 15

Tema, motiv och budskap 22

Att läsa och analysera poesi 24

Läs fler dikter 30

Ordlista 33

Slutuppgift – Läs och analysera en novell 34

Fördjupning – Intertextualitet 42

KAPITEL 2

Att skriva skönlitterärt 45

Utveckla ditt skrivande 46

In media res 48

Gestaltningar 50

En trovärdig intrig 53

Yttre och inre händelser 55

Dialog 58

Tillbakablickar 60

Parallellhandling 62

Det skönlitterära språket 64

Ordlista 65

Slutuppgift – Skriv en novell 66

Fördjupning – Isbergstekniken 68

KAPITEL 3

Serieromanen 71

Vad är en serieroman? 72

Seriens grundläggande delar 74

Konstnärliga uttryck 76

Läsriktning 78

Karaktärer och miljöer 80

Läsa mellan raderna 83

Analysera ett utdrag 87

Ordlista 93

Slutuppgift – Berätta med ord och bild i samspel 94

Fördjupning – Maus av Art Spiegelman 96

KAPITEL 4

Litteraturen genom tiderna – upplysningen, romantiken och realismen 99

Litteraturens historia 100

Upplysningen 102

Romantiken 112

Realismen 124

Ordlista 135

Slutuppgift – Analysera texter från olika

epoker 136

Fördjupning – Modernismen 138

KAPITEL 5

Att läsa och granska sakprosa 141

Vad är sakprosa? 142

Mer än bara ord 143

Ämnesspecifika ord 146

Strategier för ordförståelse 148

Digitala texter 152

Att tänka på vid läsning av digitala texter 154

Att granska sakprosatexter 156

Ordlista 159

Slutuppgift – Läs och granska två sakprosatexter 160

Fördjupning – Textreklam 164

KAPITEL 6

Att skriva krönikor 167

Vad är en krönika? 168

Läs en krönika 169

Innehåll och disposition 172

Att skapa sammanhang 176

Att skapa igenkänning 178

Källhänvisningar och referatmarkörer 180

Språket i en krönika 182

Läs ytterligare en krönika 184

Ordlista 187

Slutuppgift – Skriv en krönika 188

Fördjupning – Referensbindning 194

KAPITEL 7

Att tala inför andra 197

Från idé till framförande 198

Bestäm syfte och ämne 200

Gör en disposition 202

Skriv talmanus 205

Förbered hjälpmedel 206

Skriv om manuset till stödord 210

Framför ditt tal 213

Informerande tal 217

Argumenterande tal 218

Underhållande tal 222

Ordlista 225

KAPITEL 8

Dialekter, sociolekter

och de nordiska språken 231

Svenska dialekter 232

Lokala och regionala dialekter 234

Attityder till dialekter 236

Sociolekter 238

Ungdomars språk – och vuxnas 240

Kan språk vara fult? 242

De nordiska språken – om språkligt

släktskap 244

Norska 246

Danska 250

Isländska 254

Ordlista 257

Slutuppgift – Jämför svenska, norska och

danska 258

Fördjupning – Språkfamiljer 260

Inför nationella provet 263

Delprov A: tala 264

Uppgift tala 269

Delprov B: läsa 278

Uppgift läsa 281

Delprov C: skriva 294

Uppgift skriva 300

Sak- och personregister 302

Textkällor 310

Bildkällor 311

KAPITEL 4

Hur klarar sig Robinson Crusoe i tjugoåtta år på en öde ö? Varför är den varelse som Victor Frankenstein

skapar så full av hat och hämndbegär? Och hur går det för Oliver Twist, den föräldralösa pojken som blir inbrottstjuv mot sin vilja?

Svaren på dessa frågor finns i några av litteraturhistoriens mest älskade klassiker. I det här kapitlet får du möta dem alla tre. Du får även läsa om författarna som skrev berättelserna och lära dig mer om tiden då de levde.

Diskutera

1. Har du hört talas om några av de litterära karaktärer som nämns här ovanför? Känner du till några andra kända karaktärer eller berättelser från litteraturhistorien?

2. Vilka berättelser från vår egen tid tror du kommer att leva vidare och läsas av människor om hundra år?

Litteraturens historia

I det här kapitlet får du läsa om litteraturens utveckling under epokerna upplysningen, romantiken och realismen. I kapitlets fördjupning får du även läsa om modernismen.

Under dessa epoker förändrades samhället på många sätt. Det gamla sättet att styra, med enväldiga härskare som hade makten i sina händer, började ifrågasättas och nya tankar om frihet, jämlikhet och alla människors lika värde fick allt större spridning. De nya idéerna bidrog bland annat till både den amerikanska och franska revolutionen i slutet av 1700 ­talet.

En annan stor förändring var den industriella revolutionen, som började i England i slutet av 1700­talet. Under 1800­talet spred den sig till andra länder i Västeuropa och USA, och senare även till stora delar av övriga världen. Den industriella revolutionen innebar att många människor flyttade från landsbygden in till städerna och började arbeta i de fabriker som växte fram. Det gjordes även många tekniska och vetenskapliga upptäckter samtidigt som läskunnigheten ökade.

Alla dessa förändringar påverkade litteraturen på olika sätt. Författarna tog till sig av de nya idéerna samtidigt som de hämtade inspiration från det samhälle som de levde i.

En epok är en avgränsad tidsperiod, som har vissa kännetecken. Inom litteraturen kan vissa ämnen eller sätt att skriva vara särskilt populära under en viss epok.

upplysningen romantiken

Slutet av 1600-talet till slutet av 1700-talet

Slutet av 1700-talet till 1830-talet

Om du har arbetat med Svenska impulser 8 har du läst om de tre första epokerna i litteraturhistorien. Här är en kort sammanfattning av dem:

Antiken varade från 700-talet f.Kr. till slutet av 400-talet e.Kr. Under antiken började litteraturen delas in i genrer och retoriken, alltså talekonsten, utvecklades. Några kända författare var Homeros och Sapfo.

Medeltiden varade från 500-talet till ungefär mitten av 1400-talet.

Kyrkan hade stor makt och religionen påverkade även litteraturen. En känd svensk religiös författare var Heliga Birgitta. Det var också populärt med riddarberättelser.

Renässansen varade mellan 1400-talet och 1600-talet. Under renässansen väcktes ett nytt intresse för antiken. En av de mest kända författarna under epoken var William Shakespeare.

Upplysningen

En båt lider skeppsbrott i en hård storm och bara en i besättningen överlever. Han spolas i land på en öde ö och där måste han klara sig på egen hand innan han till slut blir räddad efter tjugoåtta år.

Kanske känner du igen historien, och kanske vet du till och med vad mannen heter, nämligen Robinson Crusoe. Berättelsen om honom skrevs i början av 1700 ­talet av Daniel Defoe och blev en stor succé när den gavs ut. Sedan dess har boken översatts till ett stort antal språk och inspirerat många författare och filmskapare.

Du ska snart få läsa mer om den skeppsbrutne Robinson, men först ska du få lära dig mer om den tid då boken skrevs.

Befolkningen i Paris stormar den medeltida fästningen Bastiljen under den franska revolutionen.

Upplysningens historia och litteratur

Hur ska ett samhälle styras? Vilken makt ska kungen och kyrkan ha? Och hur lär vi oss nya saker på bästa sätt? Det var frågor som diskuterades allt mer under den epok som kallas för upplysningen. Den inleddes i slutet av 1600 ­talet och varade under större delen av 1700 ­talet.

Det här var en tid när allt fler lärde sig att läsa. På caféer i Europas storstäder träffades författare och filosofer för att diskutera nya böcker och tidskrifter och utbyta tankar och idéer. Många av upplysningstidens tänkare ansåg att kungarna, adelsmännen och prästerna hade för stor makt i samhället. De menade att folket borde ha mer att säga till om. Att ifrågasätta makten var samtidigt farligt. Den som kritiserade kungen riskerade att hamna i fängelse eller i värsta fall dömas till döden. Även kyrkan hade stort inflytande. I vissa länder i Europa var det förbjudet att ens tillhöra en annan religion än den som gällde i landet. För att kunna framföra sina åsikter använde därför många författare satir. Istället för att kritisera något direkt använde de humor och drev med sådant de tyckte var fel i samhället.

Upplysningen började i England. Där hade ett nytt styrelseskick införts i slutet av 1600 ­talet som gjorde att kungens makt minskade. Istället fick parlamentet, alltså landets riksdag, mer inflytande. En engelsk filosof som hette John Locke (1632–1704) menade att alla människor föds med vissa rättigheter som inte får kränkas. Om en kung förtrycker landets medborgare har de rätt att ersätta den kungen med en ny och mer rättvis kung, ansåg han. Utvecklingen i England inspirerade författare och filosofer i andra länder, inte minst i Frankrike. Där var kungen enväldig, vilket innebar att han hade all makt i sina händer.

De nya idéerna som spred sig till flera länder i Europa brukar kallas för upplysningsidéer. De kan sammanfattas i följande punkter:

• Förnuftstro: Det här var den mest centrala upplysningsidén, det vill säga tilltron till människans förnuft och förmåga att tänka själv och vara kritisk.

• Tolerans och religionsfrihet: Upplysningsfilosoferna kämpade för religionsfrihet och tolerans mot oliktänkande.

• Mänskliga rättigheter: Under 1700­talet fick idén att varje människa föds med vissa naturliga rättigheter allt större spridning. Den gamla samhällsordningen, som byggde på att kungen och adeln har stor makt, ifrågasattes.

• Hyllande av vetenskap: Upplysningsfilosoferna hade stor tilltro till vetenskapen. Det är genom att experimentera, observera, göra iakttagelser och dra slutsatser som vi lär oss nya saker, menade de.

• Optimism: Många av epokens tänkare var optimister. De såg positivt på framtiden och vetenskapens möjligheter att utveckla världen till det bättre.

A Philosopher Lecturing on the Orrery (1766) av den brittiske konstnären Joseph Wright of Derby föreställer en vetenskapsman som med hjälp av en modell visar jordens och månens rotation kring solen.

Robinson Crusoe av Daniel Defoe

Robinson Crusoe är inte bara en av de mest kända romanerna från upplysningstiden. Den lär vara en av de mest lästa i hela litteraturhistorien. Boken skrevs av engelsmannen Daniel Defoe (1660–1731). Han var från början affärsman och sålde strumpor. När hans affärer gick sämre började han att skriva. Han skrev både tidningsartiklar och skönlitterära berättelser. Efter att ha skrivit en satirisk text där han drev med makten fick han tillbringa sex månader i fängelse.

Robinson Crusoe är en riktig äventyrsroman, samtidigt som den också är typisk för upplysningstiden. Huvudkaraktären Robinson växer upp i London men längtar efter äventyr. En dag rymmer han hemifrån och ger sig av till sjöss. Och äventyr får han sannerligen uppleva. Han reser över världshaven, upplever hårda stormar och blir överfallen av pirater. Han tillfångatas och säljs som slav men lyckas fly och hamnar i Brasilien där han köper en sockerplantage. På en ny resa till Guinea i Västafrika där han ska köpa slavar till sin plantage, lider hans båt skeppsbrott. Alla i besättningen drunknar, utom Robinson som spolas i land på en öde ö där han kommer att bli kvar i tjugoåtta år.

Även om Robinson känner sig förtvivlad börjar han nästan direkt att utforska ön och fundera på hur han ska klara sig. På nästa sida följer ett utdrag ur boken.

Under 1700-talet pågick slavhandeln över Atlanten som mest intensivt. Att det var vanligt med slaveri märks tydligt i Robinson Crusoe. Robinson blir såld som slav i början av boken, och blir sedan själv slavhandlare som beger sig till Afrika för att köpa slavar till sina plantager.

Daniel Defoe

Jag gick ett stycke inåt land för att se om jag kunde finna något vatten att dricka. Till min stora glädje fann jag sådant.

När jag förfriskat mig därmed tog jag litet tobak i munnen för att mildra hungerkänslan. Jag gick tillbaka till trädet, och sedan jag skurit mig en kort käpp till försvar, klättrade jag upp och intog en sådan ställning i trädet, att om jag somnade jag inte skulle falla ned. Trött och utmattad somnade jag snart och sov så gott som det gärna var möjligt och vaknade helt uppfriskad.

Det var då dager och klart väder; stormen rasade inte längre och vågsvallet var obetydligt. Men vad som mest förvånade mig var, att skeppet under natten hade lyfts upp av tidvattnet och drivit till en plats i närheten av den klippa där jag först hamnat. Eftersom detta bara var ett par kilometer från stranden, och skeppet alltjämt tyckte stå upprätt, beslöt jag att ta mig ombord för att åtminstone rädda något, som var nödvändigt för mig.

Då jag kom ned ur trädet, var det första jag såg den lilla båten, som blivit uppkastad ett stycke längre bort på stranden åt höger. Jag vandrade genast dit för att försäkra mig om den var hel men hejdades snart av en omkring en kilometer bred havsvik. Detta gjorde att jag återvände, för jag var mer angelägen att försöka nå skeppet, där jag hoppades finna några livsmedel.

Fram på förmiddagen hade tidvattnet dragit sig så långt tillbaka, att bara en halv kilometer skilde mig från fartyget. Och nu fick jag något nytt att sörja över, för jag förstod att om vi stannat kvar ombord, skulle vi alla blivit räddade. Det vill säga att vi hade kunnat komma upp på stranden, och jag hade inte varit så ensam och övergiven som jag nu var. Men vad tjänade det till att sörja? Jag ville nu om möjligt försöka att komma till skeppet, varför jag tog av mig mina kläder och gav mig ut i vattnet. Men väl ute vid skeppet, såg jag först ingen möjlighet att ta mig upp på skeppet, för det stod på grund och högt ovanför vattnet, och ingenting fanns att fatta tag i. Jag simmade omkring det två gånger, och den andra gången upptäckte jag ett rep, som jag inte sett första gången, och som hängde ned från fören så långt, att jag kunde nå det. Med hjälp av detta hissade jag mig ombord.

stycke en bit dager dagsljus alltjämt fortfarande

Robinson samlar på sig sådant han behöver på skeppet. Han bygger en flotte av timmer som han hittar ombord, och återvänder till ön.

Nu ägnade jag mina tankar åt att skydda mig mot vilda människor och djur, om sådana fanns på ön, och jag funderade mycket på hur detta skulle gå till eller vilket slags bostad jag skulle inrätta åt mig, om det skulle bli en håla under jorden eller ett tält på jorden. Slutligen bestämde jag mig för båda delarna.

Platsen där jag slagit mig ned var inte vidare lämplig, emedan där var lågt och fuktigt på grund av havets närhet och i synnerhet för att den låg långt från vatten, och jag beslöt att söka en hälsosammare plats.

Jag fann snart en lämplig plats, en liten slätt invid ett berg, som reste sig lodrätt och skyddade mig från överraskningar från det hållet. I bergväggen var det en fördjupning liksom en grund grotta.

På den gröna slätten framför denna fördjupning beslöt jag att sätta upp mitt tält. Slätten var cirka hundra meter bred och dubbelt så lång. På tre sidor sluttade den ojämnt ned mot stranden och låg väl skyddad mot den värsta solhettan under dagen.

Innan jag satte upp tältet, drog jag upp en halvcirkel framför fördjupningen i berget med en radie av tio meter från klippan räknat och en diameter av tjugu meter. I periferin av denna halvcirkel satte jag upp ett starkt staket av pålar, mellan vilka jag tätt inflätade kabeltågen till en höjd av två meter. Sedan detta bålverk blivit stöttat innanför, var det så starkt, att varken människor eller djur kunde komma in eller över det.

Jag gjorde ingen dörr, utan jag använde en stege, som jag sedan drog in efter mig. Härigenom var jag fullkomligt skyddad för alla faror utifrån och kunde sova tryggt på natten.

Daniel Defoe, Robinson Crusoe

Översättning Kerstin Wenström (bearbetning av Peter Anneroth)

Samtala om texten

1. Varför är det så viktigt för Robinson att komma ut till skeppet?

2. Hur hanterar Robinson de problem han ställs inför?

3. Vad är det för fel på det ställe där han har sin första boplats? Vilka nackdelar ser Robinson med den?

4. Hur resonerar Robinson när han väljer en ny boplats? Vilka fördelar ser han med den nya platsen?

5. Hur går han tillväga när han börjar bygga sin nya boplats?

emedan därför att grund inte så djup periferin utkanten kabeltågen snören gjorda av växter bålverk försvarsanläggning

Diskutera

Vilka andra berättelser känner ni till som handlar om någon som måste överleva ensam i vildmarken eller på en annan plats, långt från andra människor? Hur går det för dem?

Undersök

Vilka av upplysningsidéerna tycker ni att man ser spår av i utdraget ur Robinson Crusoe? Ge exempel och motivera.

Skriv

Inspireras av utdraget ur Robinson Crusoe och skriv en kort berättelse om en person som överlevt någon form av olycka och hamnat på en öde ö. Låt din huvudkaraktär vara en typisk upplysningsmänniska, som trots sin svåra situation tänker positivt och använder sitt förnuft. Skriv din berättelse utifrån ett förstapersonsperspektiv. Ta hjälp av följande inledningsmeningar:

Jag tittade upp mot stjärnorna och …

Aldrig någonsin skulle …

Miljön runt omkring …

Under flera dagar hade …

Det fanns säkert de som …, men …

Trots allt var …

En berättelse som, likt Robinson Crusoe, handlar om en person som efter en olycka måste försöka överleva på en öde ö eller på en annan ogästvänlig plats, kallas för robinsonad. Läs mer om robinsonader på s. 43.

• Daniel Defoe inspirerades av en verklig händelse när han skrev Robinson Crusoe. En sjöman vid namn Alexander Selkirk överlevde fyra år på en obebodd ö utanför Chile.

• En annan av upplysningens mest berömda romaner handlar också om en person som lider skeppsbrott. Den heter Gullivers resor och skrevs av Jonathan Swift (1667–1745).

• Upplysningsidéerna fick störst genomslag i Frankrike. Den mest kända franska författaren under 1700-talet var Voltaire (1694–1778).

Anna Maria Lenngren

En svensk författare som inspirerades av upplysningstankarna var Anna Maria Lenngren (1754–1817). Tack vare sin pappa, som var professor i Uppsala, fick hon utbilda sig och lära sig flera språk. Det var ovanligt för flickor vid den här tiden. Hon började tidigt skriva och när hon var arton år debuterade hon som författare.

Under sitt liv skrev hon ett stort antal dikter som trycktes i olika tidningar. Flera av dikterna publicerades anonymt, alltså utan att hennes namn stod med. Hon blev en erkänd författare under sin livstid och var bland annat väldigt uppskattad av ledamöterna i Svenska Akademien.

En av Anna Maria Lenngrens mest älskade dikter heter Pojkarne. I den tänker diktjaget tillbaka på sin barndom och jämför barnens värld med de vuxnas. Dikten kan därför läsas både som en hyllning till den frihet som barnen kan uppleva och kritik av de klasskillnader som fanns i Sverige vid den här tiden.

Anna Maria Lenngren

Pojkarne

Jag minns den ljuva tiden, Jag minns den som i går, Då oskulden och friden

Tätt följde mina spår; Då lasten var en häxa, Och sorgen snart försvann; Då allt utom min läxa

Jag lätt och lustigt fann.

Uppå min mun var löjet, Och hälsan i min blod, I själen bodde nöjet, Var människa var god; Var pojke, glad och yster, Var straxt min hulda bror; Var flicka var min syster, Var gumma var min mor.

Men, mina ungdomsvänner, Hur tiden ändrat sig!

Jag er ej mera känner,

I kännen icke mig.

De blivit män i Staten

De fordna pojkarne

Och kivas nu om maten, Och slåss om titlarne.

Med fyrti år på nacken

De streta i besvär, Tungt i den branta backen

Där Lyckans Tempel är. —

Vad ger då denna Tärnan, Så sökt i alla land? —

Kallt hjärta under stjärnan, Gul hy och granna band.

Anna Maria Lenngren

Ej skillnad till personer

Jag såg i nöjets dar; Bondpojkar och baroner

Allt för mig lika var;

I glädjen och i yran, Den av oss raska barn, Som gav den längsta lyran

Var den förnämsta karln.

lasten bördan löjet leendet yster mycket livlig hulda omtänksamma I ni fordna tidigare kivas bråkar streta arbetar hårt Lyckans Tempel en plats där man är lycklig

Tärnan ung kvinna på hovet granna band utmärkelser/medaljer

Samtala om texten

1. Hur framställs barndomen i dikten?

2. Hur tolkar du raderna ”Ej skillnad till personer / Jag såg i nöjets dar; / Bondpojkar och baroner / Allt för mig lika var”?

3. Vad händer med barndomsvännerna när de blir vuxna?

4. Hur framställs vuxenvärlden i dikten?

5. Vad är diktens tema? Har den något budskap? Vilket då, i så fall?

6. Förklara hur dikten är uppbyggd. Använd begreppen vers, strof och rim.

Slutuppgift

Analysera texter från olika epoker

I den här slutuppgiften ska du läsa tre korta utdrag och koppla dem till upplysningen, romantiken eller realismen.

1. Repetera epokernas kännetecken

Läs igenom de sidor som sammanfattar epokernas kännetecken:

– Upplysningen, s. 102–111.

– Romantiken, s. 112–123.

– Realismen, s. 124–134.

2. Läs utdragen

Läs de tre utdragen noga en gång. Läs dem sedan en gång till och koppla vart och ett av dem till en specifik epok.

3. Skriv en analys

Skriv en analys där du sammanfattar de tre texterna med några meningar, och därefter förklarar vilka epoker du tror texterna kommer ifrån och motiverar med exempel.

Text 1

Solen hade just sjunkit under toppen av det berg hon nu var på väg nedför; bergsskuggan sträckte sig över hela dalen, men genom en springa mellan klipporna sköt den nedgående solens strålar mot skogen på den motsatta sluttningen och strömmade i full glans mot ett slott, som med sina torn, bröstvärn och befästningsverk spred sig vid kanten av ett stup. Glansen hos allt detta framträdde än starkare genom kontrasten mot den skugga som inhöljde dalen därunder. Det var med oro och skräck Emily betraktade det slott, som hon nu visste var Montonis. Fastän det nu upplystes av den nedgående solen var det så gotiskt, så väldigt, och dess murar av mörkt grå sten befann sig i ett sådant förfall, att anblicken var både dyster och storslagen.

bröstvärn skyttegrav besfästningsverk fort eller fästning inhöljde täckte över, dolde gotiskt arkitektstil som präglas av stora glasytor, smala spiror och skelettartade stenstrukturer

Text 2

Han hade kommit ut på Skeppsholmsleden förbi Grand Hôtel och följde tanklöst strömmen av promenerande. Det var mycket folk i rörelse, i ljusa vårdräkter, fräscha och urblekta om varandra. En hantverkarfamilj som sköt en barnvagn framför sig – Williams fasa – passerade honom och råkade i förbifarten stöta till honom med ett av hjulen, mannen lyfte på hatten till ursäkt. Måsarna på Strömmen mätte luften med breda, lugna vingslag. Från Skeppsbron trängde skramlet av åkdon och rasslet av järnstänger, som lastades av. En ångare for långsamt ut från kajen under hurrarop.

Text 3

Jag började alltså mitt arbete. Jag hade aldrig förr hanterat några verktyg, men med tiden fann jag att med flit, noggrannhet och fyndighet kunde jag tillverka vad jag behövde, i synnerhet om jag hade haft lämpliga verktyg. Emellertid gjorde jag en massa saker endast med en handyxa och en mejsel, fastän det var mycket arbetsamt. När jag till exempel behövde en planka, hade jag ingen annan utväg än att fälla ett träd och hugga av det längs efter å ömse sidor, till det blev lagom tunt, varefter jag jämnade det med mejseln. På detta sätt kunde jag visserligen inte få mer än en planka ur vart träd och detta med oändligt tålamod och arbete, men både detta sistnämnda och min tid var inte mycket värda och kunde alltså användas lika på ena som på andra sättet.

Förslag på struktur för din analys:

Text 1/2/3 handlar om …

Text 1/2/3 är skriven under …(epokens namn).

Då … (berätta kort om litteraturen under denna tid).

I texten beskrivs … , vilket kan kopplas till … (epokens namn)

Modernismen

I början av 1900­talet förändrades världen på många sätt. Den tekniska utvecklingen gick snabbt och 1914 bröt första världskriget ut. Dessa förändringar påverkade också litteraturen och konsten. De unga författarna och konstnärerna menade att det behövdes nya sätt att skildra verkligheten. En ny epok tog sin början: modernismen.

Ett nytt sätt att skildra verkligheten

Modernismen är ett samlingsnamn för flera olika konstnärliga rörelser. Det som är gemensamt för den modernistiska litteraturen och konsten är att den vill bryta mot alla traditioner och ta bort alla regler som finns för hur en dikt eller målning ska se ut.

Salvador Dalí, Minnets envishet (1931). De smältande klockorna sägs symbolisera hur tiden flyr medan man drömmer. Själv sa Dalí att han blev inspirerad av att se en ost smälta i solskenet och att målningen var en surrealistisk tolkning av detta.

Men även om de modernistiska rörelserna hade mycket gemensamt fanns det också mycket som skiljde dem åt. Vissa var till exempel positiva till alla tekniska förändringar och framsteg, medan andra tyckte att utvecklingen var skrämmande.

Den modernistiska rörelse som fick störst genomslag var surrealismen. Den var inspirerad av nya tankar inom psykologin och intresserade sig för människors undermedvetna. Det kunde vara minnen, tankar och känslor som vi har, men inte riktigt är medvetna om, eftersom de gömmer sig i djupet av vårt inre. Surrealisterna var också intresserade av drömmar, eftersom de menade att drömmarna avslöjar vad som döljer sig i en människas inre. En teknik som de surrealistiska författarna använde för att komma åt det som ligger dolt i vårt undermedvetna var den automatiska skriften. Metoden gick ut på att skriva ner precis allt som dök upp i ens tankar, utan att censurera sig själv.

Här är några rader ur en surrealistisk dikt av poeten Artur Lundkvist (1906–1991):

Jag är barfota och det börjar snöa, jag bär en väggklocka under armen, den knäpper hastigt som med feber men bäddas snart in i en liten driva av snö, och när jag stannar i en upplyst port ser jag att vad jag bär på är en ihjälfrusen svan

Samtala om texten

1. Vilket är ditt första intryck av dikten?

2. Vilken stämning tycker du att dikten ger uttryck för?

3. Har dikten likheter med en dröm, tycker du? Vilka i så fall? Skriv

Skriv en egen surrealistisk dikt. Inspireras av en dröm du har haft eller testa bara att skriva ner de första bilder eller tankar som dyker upp i ditt huvud.

KAPITEL 6

Varje dag händer många olika saker i våra liv. Mycket är vardagshändelser som vi knappt tänker på. Men ibland upplever, ser, hör eller läser vi något som får oss att reagera eller tänka till. Det är sådana situationer och reflektioner som krönikor ofta handlar om. En krönika är en personlig text där skribenten har möjlighet att använda språket på ett kreativt sätt.

I det här kapitlet får du lära dig hur du skriver krönikor. Du får tips på hur du disponerar innehållet och hur du använder språket på ett träffsäkert sätt.

Diskutera

1. Nästan alla tidningar och tidskrifter har krönikor. Varför är krönikan en så populär texttyp, tror du?

2. Om du skulle skriva en krönika om något du funderar på eller varit med om på senaste tiden, vad skulle du skriva om då?

Vad är en krönika?

Ett av krönikans främsta kännetecken är att den är personlig. Den utgår från något som krönikören, alltså skribenten, varit med om, sett, läst eller hört. Hen har kanske varit i en galleria och upptäckt att julpyntet kommit upp redan i början av november, eller reagerat på att vi inte längre verkar prata med våra grannar i trappuppgången.

Utifrån sin personliga upplevelse breddar skribenten därefter sitt resonemang så att andra kan relatera till den. Det kallas för att generalisera. Om julpyntet kommer upp i november kan man dra slutsatsen att människor behöver något som livar upp i mörkret. Om vi inte pratar med våra grannar kan generaliseringen vara att vi människor inte verkar bry oss om varandra lika mycket längre.

Krönikans syfte är att få läsaren att tänka till och se på ämnet ur flera perspektiv. Syftet kan också vara att vilja påverka läsarna. Krönikan kan därför ses som en form av argumenterande text, eftersom skribenten uttrycker egna åsikter.

Krönikan möter du oftast i tidningar och tidskrifter och eftersom många kan känna igen sig i krönikans innehåll är det vanligt att de delas vidare på sociala medier.

Diskutera

Här är tre stora ämnen som skulle kunna ligga till grund för en krönika:

vänskap otacksamhet uppfostran

1. Välj ett ämne i taget och diskutera hur man kan fördjupa sig i ämnet.

Exempel: vänskap – vänskap över åldersgränser, vänner som sviker, vänner för livet …

2. Om ni skulle välja ett av dessa ämnen att skriva en krönika om – vilket skulle ni ha valt? Varför just detta?

Läs en krönika

Nu ska du få läsa en krönika som handlar om stress och är skriven av en elev i årskurs 9.

Chilla som lejonet och hitta balans

För ett par veckor sedan satt jag i mitt rum och försökte banka in 200 spanska glosor i skallen. Klockan närmade sig tio och på skrivbordet bredvid mig låg även romanen vi läser i engelskan och utskriften av den halvfärdiga ansökan till sommarjobbet som måste vara inlämnad före midnatt. Jag kände mig lika stressad och jagad som en zebra på savannen just när de hungriga hyenorna dyker upp. Desperat letandes efter en flyktväg. Om jag inte hann med läxorna skulle mina lärare hemsöka mig i mina drömmar och utan ett sommarjobb skulle jag få sitta hemma med familjen dag ut och dag in. Åh, så kul det skulle bli. Mitt hjärta slog tusen slag i

minuten och jag kände hur ett plötsligt gråtanfall bubblade upp inom mig. Hyenorna flåsade mig i nacken och snart skulle jag blödande ligga på marken. Medan jag satt där slog det mig. Det var det här mitt liv handlade om. Vakna i tid på morgonen, hinna till skolan, prestera på lektionerna, jäkta hem, göra läxor, slänga i sig något att äta och till sist krascha i sängen några timmar innan allt börjar om igen. Okej, stress i sig behöver inte vara farlig. I artikeln ”Så klarar du vardagsstressen” av Jessica Rådne (land.se, 2019­08­21) menar läkaren och psykiatrikern Anders Hansen att vi inte ska bli rädda när vi känner ett stresspåslag. Det är en rest från en tid då vi människor behövde reagera snabbt för att rädda oss undan hot och faror, till exempel farliga djur som plötsligt dyker upp. En kortvarig stress kan alltså öka min prestationsförmåga. Om det däremot fortsätter vecka efter vecka, ja, då blir det ohållbart.

Känner du igen dig? Risken är att du gör det. För många av oss stressade människor är det här beteendet en ond cirkel som måste brytas. För att kunna göra något åt situationen måste du sätta fingret på vad som orsakar den och då måste du vara brutalt ärlig mot dig själv. Är det planeringen som brister? Eller kan det vara Netflix och sociala medier som stjäl all din tid? Ett tips här är att se över dina skärmvanor. Hur många timmar har du lagt på att slöscrolla igenom flödet i dina sociala medier och hur länge har du egentligen spelat istället för att plugga? Känns det som en jobbig grej att göra? I så fall vet du nog redan vad problemet är. Stressen kan också bero på att du har för höga krav på dig själv. Missförstå mig inte, det är bra med höga krav, men det blir tufft om du hela tiden ska överprestera.

När du har identifierat orsakerna behöver du göra små förändringar i vardagen för att hitta balans. Lägg märke till ordet ”små”. Det kan vara så enkelt som att planera in en tiominuters promenad runt kvarteret eller dricka en kopp te i lugn och ro. Själv har jag numera ett par ess i rockärmen, som du gärna får testa. När min energi börjar ta slut gör jag kickboxnings­ eller kung fu­rörelser med tillhörande ljudeffekter. I min fantasi blir jag Bruce Lee, trots att jag aldrig

har tränat kampsport. Om inte det funkar så sjunger jag. Att få ta i från tårna och yla med i en glad sång är verkligen en energiboost. Detta görs med fördel när jag är ensam hemma för att undvika att fördärva min familjs trumhinnor.

Så, istället för att vara en zebra som i panik flyr undan hyenor är jag mer som ett lejon som fridfullt vilar i skuggan. När hyenorna dyker upp fortsätter jag ostört att chilla. På sin höjd lyfter jag på huvudet och undrar vad som är på gång. Och vet ni vad, det funkar. Visst, det tog sin lilla tid att skriva denna krönika, och handen på hjärtat, stressen har funnits där. Men jag har kickboxat under arbetets gång, jag har sjungit högt och nu är det färdigt. Jag har funnit balans.

Elev i årskurs 9

Samtala om texten

1. Hur inleder eleven sin krönika?

2. Vilken personlig upplevelse utgår eleven från?

3. Hur breddar och generaliserar eleven sitt resonemang?

4. Vilken källa hänvisar eleven till och vilken information har eleven valt ut från källan? Är informationen relevant för resonemanget?

5. Hur avslutas krönikan?

6. Hur skulle du beskriva språket? Vilka specifika ord och uttryck använder eleven?

7. En krönika ska beröra och få dig att tänka till. Tycker du att skribenten lyckas med det? Motivera.

Innehåll och disposition

I krönikan på sidorna 169–171 beskriver eleven sin egen upplevelse av stress och för sedan ett mer allmänt resonemang om hur vi alla kan bli bättre på att hantera stress i vår vardag. För att du ska förstå hur en krönika kan byggas upp ska du nu få titta närmare på varje enskild del av texten.

Rubrik

Rubriken ska vara kort och locka till läsning. När du skriver en krönika kan du presentera textens huvudsakliga budskap eller tes i rubriken. Du kan också formulera en rubrik som är humoristisk, resonerande eller formulerad som en fråga. Krönikan om stress har följande rubrik:

Chilla som lejonet och hitta balans

Inledning

I inledningen presenterar du ditt ämne på ett sätt som kan väcka läsarens intresse. Många krönikor börjar med en beskrivning av en personlig upplevelse eller reflektion. Ofta målas en detaljrik bild upp, där läsaren får information om tid, plats och känslor. Så här inleder eleven sin text:

För ett par veckor sedan satt jag i mitt rum och försökte banka in 200 spanska glosor i skallen. Klockan närmade sig tio och på skrivbordet bredvid mig låg även romanen vi läser i engelskan och utskriften av den halvfärdiga ansökan till sommarjobbet som måste vara inlämnad före midnatt. Jag kände mig lika stressad och jagad som en zebra på savannen just när de hungriga hyenorna dyker upp.

Huvuddel

Krönikans huvuddel består av en personlig och en generaliserande del. I den personliga delen för du ett resonemang om exemplet som du beskrev i inledningen. Du kan också plocka in information från andra källor. Här är de första raderna i den personliga delen av krönikan om stress:

Medan jag satt där slog det mig. Det var det här mitt liv handlade om. Vakna i tid på morgonen, hinna till skolan, prestera på lektionerna, jäkta hem, göra läxor, slänga i sig något att äta och till sist krascha i sängen några timmar innan allt börjar om igen. Okej, stress i sig behöver inte vara farlig. I artikeln ”Så klarar du vardagsstressen” av Jessica Rådne (land.se, 2019­08­21) menar läkaren och psykiatrikern Anders Hansen att vi inte ska bli rädda när vi känner ett stresspåslag.

I den generella delen breddar du diskussionen och tittar på ämnet ur ett större perspektiv. Vad betyder det du beskriver för våra livsvillkor som människor och samhället i stort?

Vilka för­ och nackdelar kan du se? Du kan också vända dig direkt till dina läsare. Här är de första raderna i den generella delen av elevens krönika:

Känner du igen dig? Risken är att du gör det. För många av oss stressade människor är det här beteendet en ond cirkel, som måste brytas. För att kunna göra något åt situationen måste du sätta fingret på vad som orsakar den och då måste du vara brutalt ärlig mot dig själv.

Kom ihåg att den personliga delen och den generella delen ska vara ungefär lika långa.

Avslutning

I avslutningen kan du dra en slutsats utifrån de resonemang och argument som du fört fram i huvuddelen. Att knyta an till inledningen kan också vara ett effektfullt sätt att avsluta. Många krönikor avslutas även med en uppmaning till läsarna. Så här avslutar eleven sin krönika om stress:

Så, istället för att vara en zebra som i panik flyr undan hyenor är jag mer som ett lejon som fridfullt vilar i skuggan. När hyenorna dyker upp fortsätter jag ostört att chilla. På sin höjd lyfter jag på huvudet och undrar vad som är på gång. Och vet ni vad, det funkar. Visst, det tog sin lilla tid att skriva denna krönika, och handen på hjärtat, stressen har funnits där. Men jag har kickboxat under arbetets gång, jag har sjungit högt och nu är det färdigt. Jag har funnit balans.

Undersök

Här är inledningar till två krönikor. Läs dem och svara på frågorna.

Inledning 1

En nyårsafton i barndomen var mamma och pappa på middag. Jag blev nattad av en främmande barnvakt och låg sen i sängen och fick inte ro. Jag tittade i taket och väntade på att de skulle komma hem. Från ingenstans kom tolvslaget och det flimrade till utanför fönstret och persiennerna skallrade när bomberna började falla och det hördes hysteriska rop från människor, deras långa tjut i natten, det gick inte att avgöra om de var glada eller ledsna.

Alex Schulman, Dagens Nyheter, 2 januari 2023

Inledning 2

När jag var tonåring var jag övertygad om att jag skulle dö. Av hjärtesorg, av ångest, av längtan efter något annat. Allt var på liv och död. Vuxnas ord om att det skulle gå över hjälpte inte, det gjorde det snarare värre. Hur kunde de veta att det skulle gå över? Varför förminskade de min känsla av att allt höll på att gå i tusen bitar?

Irena Pozar, Expressen, 31 juli 2015

1. Vilka bilder målar krönikörerna upp i sina inledningar?

2. Vilka specifika ord och uttryck används?

3. Förstår man av inledningarna vad krönikorna kommer att handla om?

Skriv

Tänk dig att du ska skriva en krönika om besväret med att stå i kö. Du väljer att skriva om kön till skolmatsalen.

1. Skriv en inledning utifrån ett förstapersonsperspektiv. Måla upp en bild, använd gestaltningar och dina sinnen.

2. Läs upp din inledning för en klasskompis. Jämför era inledningar med varandra och diskutera likheter och skillnader. Börja så här: Klockan är tolv och med magen skrikande av hunger närmar jag mig …

KAPITEL 8

Vårt språk har stor betydelse för hur andra uppfattar oss, men också för hur vi uppfattar oss själva. Genom att variera vårt språk kan vi markera både närhet och avstånd till andra.

I det här kapitlet får du lära dig mer om språklig variation. Du får läsa om dialekter, alltså att människor pratar olika beroende på var i landet de bor. Du får också läsa om sociolekter, det vill säga att människor använder språket på olika sätt beroende på till exempel deras utbildning och yrke. I kapitlet får du även lära dig mer om de nordiska språken.

Diskutera

1. Vet du något som är typiskt för dialekten där du bor? Det kan till exempel vara särskilda ord eller ett särskilt sätt att uttala vissa ord.

2. Känner du till något om språken i våra närmaste grannländer? Vad i så fall?

Svenska dialekter

En dialekt är en variant av ett språk som talas inom ett visst geografiskt område. En person från Malmö pratar annorlunda än en person från Luleå. Luleåbon i sin tur pratar annorlunda än en göteborgare. Den tydligaste skillnaden märks i uttalet och det som kallas språkmelodi, alltså hur man går upp eller ner i tonen när man pratar. Det finns också skillnader i ord och meningsbyggnad.

Sveriges dialekter kan delas in i några huvudgrupper, eller dialektområden. Om vi går från norr till söder i landet hittar vi norrländska mål, sveamål, gotländska mål, götamål och sydsvenska mål. Dessutom finns det svenska dialekter i Finland och Estland, dessa kallas östsvenska mål.

Inom ett dialektområde finns språkdrag som är gemensamma. Det kan handla om sådant som hur vi uttalar bokstaven r (långt fram på tungan eller längre bak i svalget), eller hur vi uttalar ordet inte (inte eller int). Det här betyder inte att alla människor som bor inom ett visst dialektområde pratar likadant, utan variationen inom ett dialektområde kan vara ganska stor.

Diskutera

1. Titta på kartan över de svenska dialektområdena. Till vilket område hör den plats där ni bor?

2. Kan ni komma på några språkdrag som är typiska för ert dialektområde?

3. Kan ni komma på några språkdrag som är typiska för något av de andra dialektområdena?

d ialekter, sociolekter och de nordiska språken

Lokala och regionala dialekter

För bara några generationer sedan talade de flesta svenskar en lokal dialekt. Det var stor skillnad mellan olika dialekter, och det kunde till och med vara så att svenskar från olika delar av landet hade svårt att förstå varandra. De flesta människor levde sina liv inom ett mycket begränsat geografiskt område och därför kunde lokala dialekter bevaras. Dialekterna kunde skilja sig tydligt åt bara på några mils avstånd.

Nuförtiden är dialekterna i Sverige mer lika varandra. Man brukar säga att det har skett en dialektutjämning, vilket betyder att allt färre talare använder lokala dialektdrag. Det finns många orsaker till dialektutjämningen. En är att människor flyttar alltmer, en annan är inflytande från radio, tv och sociala medier. Vi möter helt enkelt många fler varianter av svenska språket än den variant som talas just där vi bor.

De allra flesta svenskar pratar idag antingen en regional dialekt eller ett regionalt standardspråk. Att någon talar ett neutralt standardspråk, alltså ett språk som inte säger något alls om varifrån i landet personen kommer, är mycket ovanligt – om det ens förekommer.

Undersök

Välj en dialekt som du undersöker närmare. Leta efter skriftliga källor på nätet. Hitta också minst en källa där du kan lyssna på dialekten.

• Var i Sverige talas dialekten? Till vilket dialektområde hör den?

• Välj tre språkdrag som är typiska för dialekten. Det kan handla om särskilda ljud, om hur ord uttalas eller böjs, eller om ord som bara förekommer i just den dialekten.

• Lyssna på dialekten. Är den svår eller lätt att förstå? Är det något särskilt du reagerar på när du lyssnar?

• Kan du hitta några andra intressanta fakta om dialekten?

d ialekter, sociolekter och de nordiska språken

På webbplatsen för Institutet för språk och folkminnen (ISOF) finns en dialektkarta där du kan lyssna på äldre inspelningar av dialekter i hela Sverige. På http://swedia.ling.gu.se/ hittar du även nyare inspelningar av svenska dialekter.

• Lokala dialekter är kopplade till ett litet geografiskt område, som en stad eller en by. En lokal dialekt har många ”egna” ord, och kan vara svår att förstå för personer från andra delar av landet. Exempel är överkalixmål, pitemål och moramål.

• Regionala dialekter är kopplade till ett större geografiskt område, en region. De skiljer sig från standardspråket till exempel i språkmelodi, uttal och vissa enstaka ord. En regional dialekt går bra att förstå för alla som förstår svenska. Exempel är göteborgska, skånska och värmländska.

• Regionalt standardspråk har nästan inga dialektdrag kvar. Språkmelodin och vissa språkljud (till exempel bakre eller främre r) brukar ofta vara det som ”avslöjar” en talares rötter. Exempel är norrländskt standardspråk och finlandssvenskt standardspråk.

• Neutralt standardspråk kallas talad svenska som inte går att koppla till någon bestämd del av svenskt språkområde. Ett så neutralt talspråk existerar förmodligen mest i teorin – de allra flesta som talar svenska har i sitt språk små ledtrådar till var de vuxit upp.

d ialekter, sociolekter och de nordiska språken

Attityder till dialekter

Under lång tid fanns det föreställningar om att dialekter var ett ”sämre” språk. Det berodde kanske på att de främst var talspråk, och att de inte förknippades med maktpositioner i samhället.

Redan när Sverige fick allmän folkskola 1842 fanns idén att dialekter inte hörde hemma i skolan. De ansågs vara grova och obildade, och som en sämre variant av det svenska språket. Nästan alla barn var dialekttalande, men i skolan skulle de alltså inte få använda den lokala dialekten. Istället skulle de lära sig tala ”skolsvenska”. Lärarens uppgift blev att se till att barnen slutade använda dialektala ord och uttal. På den tiden var det knappast möjligt för barn att säga emot eller ifrågasätta sin lärare, så de flesta barn försökte nog så gott de kunde att göra som läraren sa – i alla fall i klassrummet.

Utanför skolan fortsatte däremot de flesta att använda sin dialekt. Det kallas för kodväxling, eller språkväxling, och innebär att man växlar språk utifrån situationen. Däremot tog många barn till sig den negativa värderingen av dialekten, och fick från skolan med sig en ”sanning” om att den egna dialekten var en sämre språkform.

Under lång tid var det otänkbart att prata dialekt i radio eller tv. En programledare skulle tala vårdad svenska, och idealet var att det inte hördes varifrån i landet hen kom. Även i äldre filmer och tv­serier var det ovanligt att någon talade dialekt, och om någon gjorde det var det i regel för att framhålla att personen var lustig eller helt enkelt lite osmart. Först på 1970­talet började det bli accepterat att prata dialekt i radio och tv.

Idag har dialekter högre status i vårt samhälle. Det är vanligt att höra dialekt talas i radio och tv, och också i reklam, film, serier, sociala medier och musik. Ju fler dialekter vi hör desto mindre reagerar vi på dem som något konstigt eller avvikande.

d ialekter, sociolekter och de nordiska språken

Diskutera

1. Vilken inställning har ni till er egen dialekt, eller den dialekt som talas på platsen där ni bor? Förknippar ni den med något positivt eller negativt?

2. Känner ni till någon svensk dialekt som folk i allmänhet har förutfattade meningar om? Vilken dialekt i så fall? Motivera.

3. Idag är det vanligt att artister, skådespelare, influencers eller andra offentliga personer talar dialekt. Vilka känner ni till? Vilka dialekter pratar de?

Sociolekter

Dialekter är en typ av språklig variation som uppstår i olika geografiska områden, men det finns också språkliga varianter som grundar sig på sociala skillnader. Det kan till exempel handla om vilken utbildning eller vilket yrke man har eller om ens bostadsområde har hög eller låg status. De språkliga varianter som finns inom dessa sociala grupper kallas för sociolekter. Man kan säga att en sociolekt är en sorts social dialekt. Det är vanligt att man behärskar flera olika sociolekter eftersom man ofta tillhör fler än ett socialt sammanhang.

En sociolekt skapar samhörighet i en grupp. Om man exempelvis arbetar som läkare har man ett visst språk som man delar med sina läkarkollegor, och likadant fungerar språket för en grupp bilmekaniker som arbetar tillsammans. Sociolekten blir en viktig del i gemenskapen på arbetsplatsen.

En språklig variant som har utvecklas i storstadsområdena är förortssvenska. Det är inte en brytning utan en språklig variation som talas av personer som har ett eller flera språk. Förortssvenska kan låta väldigt olika beroende på om talaren kommer från exempelvis Göteborg eller Malmö. Det finns dock några språkdrag som kännetecknar förortssvenskan. Ett exempel är att den har en speciell språkmelodi och uttalet kan beskrivas som stötigt. Ytterligare ett kännetecken är att man använder rak ordföljd istället för omvänd ordföljd: Sedan jag gick hem till honom, istället för Sedan gick jag hem till honom.

Diskutera

1. Hur anpassar ni ert talspråk beroende på situation och vilka ni talar med? Ge exempel.

2. På vilket sätt kan en sociolekt vara viktig för ens identitet, tror ni?

d ialekter, sociolekter och de nordiska språken

Ungdomars språk – och vuxnas

Språklig variation kan också hänga samman med ålder. Kanske har du hört vuxna som klagar på hur ungdomar pratar, till exempel att de använder konstiga ord som de vuxna inte förstår eller av någon anledning inte tycker om. En intressant sak i sammanhanget är att det förmodligen var likadant när de som idag är vuxna själva var unga, det vill säga att deras föräldrar och lärare tyckte att de pratade slarvigt och använde obegripliga ord. Det här fenomenet verkar med andra ord återkomma i varje generation. Förmodligen hänger det samman med att ungdomar inte vill tala som sina föräldrar. Språket blir ett sätt att markera avstånd till den äldre generationen.

Vad kännetecknar då ungdomars sätt att tala? Här är några exempel på sådant som forskningen brukar lyfta fram:

• Ungdomar är ofta snabba på att fånga upp och börja använda nya ord. Genom film, musik, mode och sociala medier sprids nya ord och uttryck fort. Dessutom påverkar ungdomar varandra. När några i ett kompisgäng börjar använda ett visst uttryck, är det inte ovanligt att också andra börjar göra det.

• Ungdomar pratar ofta snabbare än vad vuxna gör. Ungdomar kan dessutom ”hoppa” mellan olika ämnen flera gånger under ett samtal.

• Ungdomar använder många förstärkande ordled. Exempel på det kan vara svinbra, asfint och supergulligt.

Samtidigt ska man komma ihåg att alla ungdomar inte talar på samma sätt, bara för att de är ungdomar. Många ungdomar förändrar dessutom sitt sätt att tala beroende på situationen och vem de talar med. Och även om det finns skillnader i språkanvändning som kan kopplas till ålder är skillnaderna mellan ungas och vuxnas språk trots allt inte så stora.

d ialekter, sociolekter och de nordiska språken

Diskutera

1. På vilka sätt skiljer sig ungas språk från vuxnas, tycker ni? Ge flera exempel.

2. Finns det ord eller uttryck som ni använder, som vuxna i er närhet brukar kommentera eller ha synpunkter på? Vilka ord, i så fall?

3. Ibland händer det att vuxna använder särskilda ord eller uttryck som annars främst förknippas med ungdomar. Vad tänker ni om det?

Skriv

1. Skriv en dialog mellan två personer (A och B) som ska bestämma var de ska äta lunch. De har svårt att komma överens om vad de vill äta, och den ena personen har dessutom lite bråttom. Innan du börjar skriva behöver du bestämma vilka de två personerna är. Hur gamla är de? Vilken relation har de till varandra? Vad gör de på dagarna? Låt talspråket i dialogen beskriva dina påhittade personer A och B så tydligt som möjligt.

2. Låt en klasskompis läsa din dialog, och dra slutsatser om A och B, utifrån hur de pratar i dialogen. Vilka är de? Hur gamla är de? Vilken relation har de till varandra? Vad gör de på dagarna? Vad i din dialog får din kompis att dra just de slutsatserna?

Kan språk vara fult?

Studier visar att ungdomar svär mer än vuxna. Det i sin tur kan förmodligen förklaras av att människor överhuvudtaget svär mer idag än vad man gjorde tidigare, och att äldre har kvar den syn på svordomar som de fick lära sig när de växte upp – det vill säga att det är fult att svära och att den som svär har ett dåligt ordförråd.

Att det är fult att svära har nog du också fått höra. För även om toleransen för svordomar har ökat i samhället är det många som fortfarande tycker att det låter illa. Det gör att de flesta anpassar sitt sätt att tala efter situationen och undviker svordomar i vissa sammanhang. Förutom svordomar räknas även slang och könsord som fult språk.

Men att vissa ord eller sätt att uttrycka sig på anses vara fula handlar samtidigt inte om språket i sig. Det fula finns inte i själva språket, utan i vad människor tänker och tycker om språket. Eftersom språk hela tiden är i rörelse, förändras också synen på vad som är fult språk. De ord som idag uppfattas som de grövsta och mest kränkande är ofta kopplade till etnicitet, sexualitet och kön.

Undersök

När språkforskare ska beskriva hur vi människor använder språket behöver de något som kallas empiri, alltså ett underlag för att beskriva och dra slutsatser om något. Nu ska du för en stund få vara språkforskare, och empirin ska du själv hitta – i din mobil.

a) Leta fram tre olika konversationer med tre olika personer. Välj till exempel en nära kompis, en förälder/far-morförälder/annan närstående vuxen och en lärare eller tränare.

b) Läs igenom konversationerna och beskriv ditt eget språk. Anteckna allt du kommer på: skillnader, likheter, sådant du redan visste och sådant som överraskar dig, till exempel:

– Använder du olika ord beroende på vem du skriver med? Om ja, ge exempel, och försök förklara varför du väljer eller väljer bort vissa ord.

Använder du emojis på olika sätt? Om ja, beskriv skillnaderna.

– Använder du skiljetecken på olika sätt beroende på vem du skriver med? Om ja, beskriv skillnaderna.

c) Beskriv sedan språket hos de tre personerna du skriver med. Titta på sådant som ordval, emojis, skiljetecken och annat som kan vara intressant. Anteckna under tiden.

d) Sammanfatta det du fått syn på och presentera det för en klasskompis.

Skiljetecken är punkt, frågetecken, utropstecken etc.

De nordiska språken – om språkligt släktskap

Precis som människor kan språk vara släkt med varandra, på både nära och långt håll. Språkens släktskap handlar om ursprung, alltså att det som idag är flera olika språk från början kommer ur ett och samma ”urspråk”.

Norskan och danskan är svenskans närmaste språkliga släktingar. Faktum är att norska, danska och svenska är så nära släkt att man skulle kunna hävda att de är olika dialekter av samma språk. Sammanlagt bor 22 miljoner människor i Danmark, Norge och Sverige, och med lite ansträngning kan vi alla förstå varandra utan att behöva byta språk till engelska. Ju mer vi vet om de andra språken, desto lättare kommer det att gå. Ännu lättare går det förstås om vi också får träna lite.

d ialekter, sociolekter och de nordiska språken

Norska, danska och svenska bildar tillsammans med färöiska och isländska de nordiska språken. Här är några verb som visar på släktskap mellan de fyra största nordiska språken:

Svenska Norska Danska Isländska

köpa kjøpe købe kaupa

älska elske elske elska

glömma glemme glemme gleyma

följa følge følge fylgja betala betale betale borga

På de kommande sidorna får du läsa mer om norska, danska och isländska.

Diskutera

1. Har ni varit i en situation där ni har behövt försöka förstå danska eller norska? Hur gjorde ni? Hur gick det?

2. Brukar ni titta på danska eller norska serier? Hur går det då att förstå vad de säger?

De nordiska språken kallas också för nordgermanska språk. Det är en släktgren i den indoeuropeiska språkfamiljen. I fördjupningen på sidorna 260–261 kan du läsa mer om den indoeuropeiska språkfamiljen och andra språkfamiljer. Det talas samtidigt andra språk i de nordiska länderna än de nordgermanska. Därför skiljer man på nordiska språk och språk i Norden. Andra språk som talas i Norden är till exempel finska och samiska, som båda tillhör den uraliska språkfamiljen.

I årskurs 9 gör alla elever ett nationellt prov i svenska eller svenska som andraspråk. Provet består av tre delar: en muntlig uppgift, ett läsförståelsetest och en skrivuppgift. Alla delprov kretsar kring ett gemensamt tema.

I det här kapitlet får du veta mer om hur provet går till och hur du kan träna inför det. Du får också tips och råd som kan hjälpa dig när du gör provet. I kapitlet finns övningar som liknar nationella provets uppgifter. Det gemensamma temat för dem är Vi och våra saker.

Diskutera

1. Vilka tankar har du om det nationella provet i svenska?

2. Vilka är dina bästa tips på hur man förbereder sig inför prov?

Delprov A: tala

Delprov A genomförs i mindre grupper och består av samtal kring texter. Du ska kunna presentera en text, leda en diskussion och delta i diskussioner. Varje elev får varsitt provmaterial av läraren. Där finns en text du ska läsa, frågor att fundera över och en diskussionsfråga du ska samtala om med de andra eleverna. Materialet innehåller också en sammanfattning av texten som du ska läsa upp för gruppen. När läraren har delat ut uppgifterna får du mellan 30 och 60 minuter på dig att förbereda samtalet. Du ska då läsa texten och skriva ner dina egna tankar om den. Om du har arbetat med Svenska impulser 8 kanske du redan har övat på textsamtal. I det här avsnittet får du repetera de råd som togs upp där. Du får också öva på att leda och delta i textsamtal.

Att leda samtal

När du är samtalsledare har du ansvar för att presentera din text och se till att diskussionen flyter på. Om du förbereder dig väl blir uppgiften lättare att genomföra. Så här kan du göra när du har fått provmaterialet av läraren:

• Läs texten flera gånger. Kontrollera att du förstår den ordentligt.

• Läs sammanfattningen av texten.

• Besvara ”Frågor att fundera över” skriftligt för dig själv. Det här är tankar du senare ska använda i samtalet.

• Skriv också ner dina egna tankar om diskussionsfrågan.

• Träna på att läsa sammanfattningen av texten och diskussionsfrågan så att du kan presentera dem tydligt för gruppen.

När det är dags för samtalet ska du göra på följande sätt:

• Läs sammanfattningen högt för gruppen.

• Framför dina egna tankar om texten. Utgå från dina anteckningar och hänvisa gärna till texten med formuleringar som ”författaren menar att …” och ”ett exempel i texten är …”.

• Presentera diskussionsfrågan. Inled samtalet genom att antingen framföra dina egna tankar om frågan eller be någon annan i gruppen uttala sig.

• När diskussionen är igång är det din uppgift att se till att gruppen håller sig till frågan och att alla kommer till tals. Om du märker att någon inte riktigt kommer in i samtalet kan du hjälpa till genom att fördela ordet mellan deltagarna.

• Avsluta samtalet genom att kort sammanfatta vad ni har pratat om. Att delta i samtal

Din andra uppgift under provet består av att delta i samtal. Då är det någon annan deltagare i gruppen som leder samtalet. Nu ska du uttrycka egna tankar och åsikter kring frågan som presenteras. Här är sådant du kan tänka på för att samtalet ska bli utvecklande:

• Motivera och förklara dina tankar.

• Ge exempel som förtydligar.

• Fundera över orsaker och konsekvenser.

• Jämför med annat du har läst, sett, hört eller upplevt.

• Lyssna på de andra deltagarna. Bygg vidare på deras resonemang. Ställ följdfrågor för att föra samtalet framåt. Be om förtydliganden när det är något du inte förstår.

Anpassa språket

I delprov A behöver du anpassa ditt språk. Det betyder att vissa ord passar bättre att använda än andra. Samtalet är en formell situation och ställer vissa krav. Här är några riktlinjer:

• Undvik slang och alltför informella ord.

• Variera ordvalen och använd specifika ord.

Istället för ”bra”: givande, intressant, tänkvärd, spännande, underhållande.

Istället för ”dålig”: enformig, rörig, ointressant, förvirrande, långsam.

• Använd sambandsord för att koppla ihop resonemangen. Det kan vara ord som ”jämfört med”, ”trots att”, ”i likhet med” och ”till exempel”.

• Använd ord som öppnar upp för samtal. Ord som ”skulle kunna”, ”om”, ”kanske” och ”jag tror” får tankarna att framstå som mindre bestämda och öppnar upp för att andra ska våga säga vad de tänker.

• Om du inte hittar rätt ord för det du vill säga, kan du försöka uttrycka dig på ett annat sätt. Även om du strävar efter att använda specifika ord kan du ibland behöva använda ord som är mer generella. Då framgår ändå vad du vill säga och det är viktigast.

Du hittar inte ordet för:

hammare

rivjärn

rusa

värdera

entusiastisk

Säg:

verktyg att spika eller slå med sak man river till exempel ost med springa snabbt tycka något om en sak

mycket glad

Lyssna

Poängen med samtal är att tillsammans utveckla tankar och lära av varandra. Då är det viktigt att lyssna aktivt och bygga vidare på andras resonemang. Rikta uppmärksamheten till den som talar och visa att du lyssnar med hjälp av nickningar och hummanden.

Lyft in flera perspektiv

Syftet med ett textsamtal är inte att alla ska vara överens. Om alla tycker likadant blir det till och med ett tråkigt samtal som snart dör ut. Olika perspektiv berikar samtalet och utvecklar tänkandet. Därför är det viktigt att visa respekt för varandras tankar, till exempel genom att undvika att värdera vad andra säger. Du kan istället säga ”Jag förstår hur du tänker, men jag tror att…”. Det är också lättare att förstå varandras åsikter om du motiverar och förklarar dina tankar. Kom också ihåg att det är helt okej att byta åsikt under samtalets gång. Samtal är inte en tävling som vinns av den som är mest envis.

Checklista: Att leda samtal

Förbered presentationen

• Läs texten.

• Förbered – uppläsningen av sammanfattningen

– presentationen av dina egna tankar och resonemang uitfrån

”Frågor att fundera över”

– presentationen av diskussionsfrågan.

Presentera texten

• Läs upp sammanfattningen.

• Framför dina tankar och resonemang om texten.

• Presentera diskussionsfrågan.

Led textsamtalet

• Inled samtalet.

• Delta själv.

• Fördela ordet.

• Se till att gruppen håller sig till ämnet.

• Sammanfatta diskussionen.

Checklista: Att delta i samtal

Delta i samtal

• Lyssna noga.

• Uttryck dina åsikter.

• Bygg vidare på andras kommentarer.

• Ställ följdfrågor och fördjupande frågor.

• Ge relevanta exempel och jämför med dina egna upplevelser.

Uppgift tala – Vi och våra saker

Nu ska du och dina klasskompisar få göra en uppgift som liknar den i delprov A. På sidorna 270–277 finns fyra texter som kretsar kring temat Vi och våra saker. Arbeta med uppgiften på följande sätt:

• Skapa grupper om fyra och fördela texterna mellan er.

• Förbered samtalet genom att läsa din text och svara på frågorna till den. Anteckna dina tankar.

• Genomför samtalen. Den som har fått text 1 börjar med att presentera och leda samtalet. Gå sedan vidare till nästa text och upprepa tills alla har genomfört sina samtal. Varje samtal ska ta cirka 10 minuter.

TEMA Vi och våra saker

TEXT 1:

Grejen med saker

I faktaboken Grejen med saker reflekterar författaren Helena von Zweigbergk över vår relation till prylar. Här är ett utdrag ur boken:

Också det alldeles för stora huset på Gotland, som en gång var en skola, ska tömmas. Jag åker dit och går ensam genom rummen och riktigt hör i väggarna hur det lät tidigare. Hundskall, barnrop. Och alla grejer. Sakerna på ett landställe kan härbärgera en semesterperiod eller ett lov som ingenting annat. Man kommer dit och hittar spår av Monopolkvällar och lediga dagar. Påskris, badtofflor, teckningar, någon trasig leksak, ett halvtuggat hundben. Medan man varit borta har minnet konserverats tillsammans med sakerna själva och överfaller en så fort man sätter fötterna innanför dörren. För att sedan skingras och formas om inför nästa omgång.

[…]

Jag bestämmer mig för att ordna en loppis. Min syster Amelie, hennes dotter Hedvig och min vän Louise hjälper mig. Det mesta sorteras ut och hamnar där, i husets största rum. Att se allt som varit somrars och semestrars saker stå så tätt packade är mycket märkligt. De tränger sig samman och utstrålar en epok. Ekar av en epok.

De som vill fynda på loppis kommer i stort sett alltid en halvtimme före utsatt tid. I alla fall de mest seriösa fyndjägarna. Jag visste att det skulle bli så nu också. Men vi stängde in oss i huset och skrev en bestämd lapp, att här öppnas ingenting förrän på rätt klockslag. Jag kikade ut och såg en lång kö orma sig och hjärtat började slå i rekordfart. Louise och Amelie sa att jag kunde gömma mig någonstans så kunde de sköta ruljansen. Men jag ville vara med, även om skräcken började krypa i mig. Det var så oåterkalleligt. Det var så brutalt. Så det fick bli en mellanväg.

härbärgera få stanna på ett ställe konserverats bevarats skingras upplösas epok tidsperiod ruljansen verksamheten oåterkalleligt går inte att ändra

Jag gick ner och öppnade dörren och stod där sedan hela dagen medan Amelie och Louise sålde därinne. Jag var så tacksam över det. Hur skulle jag kunna kräva folk på sakernas eventuella värde? Var låg gränsen mellan det sentimentala värdet och det faktiska?

I dörren fick jag se det ena efter det andra vandra iväg med sina nya ägare. Människor gick åt olika håll, sakerna splittrades för att hamna i nya sammanhang. […]

Att lämna ut saker till försäljning är att öppna sig. Kom in i mig, se vad jag har, ta en del av det, betala och gå. Jag var snustorr i munnen hela dagen och darrade lätt på händerna.

Ändå kände jag när rummet tömdes och det mesta försvann, att jag inte kommer att sakna någonting av det här. Den eventuella saknaden sitter inne i mig. Jag hade redan plockat bort mig själv ur sakerna.

Helena von Zweigbergk, Grejen med saker, 2019

Sammanfattning

I den här texten, som är ett utdrag ur boken Grejen med saker, ordnar Helena von Zweigbergk en loppis för att sälja alla saker från sitt sommarhus. Hon funderar över vad sakerna säger om henne och det liv hon har levt.

Frågor att fundera över

Vad tycker du om texten? Varför tycker du så?

Hur känner hon sig inför loppisen? Varför känner hon så?

Hur känner hon sig när loppisen är slut?

Diskussionsfråga

På vilket sätt kan saker berätta något om en person?

Utgå gärna från exempel.

Svenska impulser 9 grundbok carl-johan markstedt cecilia peña

Hur analyserar du en skönlitterär text? Vem var Mary Shelley? Hur skriver du en krönika? Vad är en serieroman? Hur kan man granska sakprosa? Vad är skillnaden på dialekter och sociolekter?

Svenska impulser 9 grundbok innehåller åtta kapitel som stöttar din utveckling i muntlig och skriftlig framställning och stärker dina kunskaper om litteratur, språk, läsning och retorik.

Svenska impulser är ett basläromedel i svenska för grundskolans senare del som tar ett helhetsgrepp på svenskämnet. I serien ingår en grundbok, en antologi, en lärarhandledning och ett digitalt komplement.

ISBN 978-91-523-6486-4

www.sanomautbildning.se