Hälso- och sjukvård 2 JOHAN STRÖMBERG
SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Projektledare/Redaktör: Maria Sandum Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Typografering: Gyllene Snittet bokformgivning AB Bildredaktör: Helena Å:son Bratt/Zobra Bildresearch Omslagsbild: Inside Creative House/Shutterstock
Hälso- och sjukvård 2 ISBN 978-91-523-6427-7 © Johan Strömberg och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Interak, Polen, 2023
Förord Hälso- och sjukvård 2 ger fördjupade kunskaper i hälso- och sjukvård och de medicinska åtgärder som undersköterskor kan få utföra vid arbete på en vårdinrättning eller i en persons hem. Boken är en fortsättning på Hälso- och sjukvård 1 och utgår från att läsaren har viss kunskap i människokroppens anatomi och fysiologi. Hälso- och sjukvård 2 är i första hand avsedd för den programgemensamma kursen Hälso- och sjukvård 2 (100 p) i gymnasieskolans Vård- och omsorgsprogram samt motsvarande utbildning inom vuxenutbildning men kan även användas i yrkeshögskoleutbildningar, uppdragsutbildningar, arbetsmarknadsutbildningar eller annan kompetensutveckling inom hälso- och sjukvård. Bokens kapitel belyser vanliga medicinska och kirurgiska sjukdomar och skador i människokroppens olika organsystem. Dessutom behandlas smärta och smärtlindring, operation och rubbningar i vätske-, elektrolyt- och syra-basbalansen i särskilda kapitel. Boken avslutas med ett kapitel om åtgärder vid akuta situationer där livräddande insatser är nödvändiga för att en skadad eller sjuk person ska överleva. Samtliga kapitel är uppbyggda med ord och begrepp, korta frågor efter varje avsnitt och en sammanfattning samt övningsuppgifter i slutet. Vissa kapitel avslutas dessutom med praktiska övningar eller ta-reda-på-uppgifter som utförs tillsammans med kurskamrater eller på egen hand. Jag hoppas att bokens innehåll ger dig som läsare en fortsatt bra grund samt motivation för ett kommande arbete inom hälso- och sjukvård. Trevlig läsning! Johan Strömberg
Innehåll KAPITEL 1 1. Andningsorganens sjukdomar 6 1:1 Astma 8 1:2 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL 1:3 Lungemboli 1:4 Falsk krupp 1:5 Andnöd, oro och ångest SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
15 22 25 27 29 31
KAPITEL 2 2. Hjärt-kärlsjukdomar
34 2:1 Kärlkramp 36 2:2 Hjärtinfarkt 43 2:3 Hjärtsvikt 48 2:4 Stroke 53 2:5 Cirkulationssvikt 60 2:6 Pulsen 65 2:7 Förmaksflimmer 67 2:8 Blockeringar i retledningssystemet 69 2:9 Pacemakerbehandling 73 SAMMANFATTNING 75 ÖVNINGSUPPGIFTER 78
KAPITEL 3 3. Nervsystemets sjukdomar 3:1 3:2 3:3 3:4 3:5 3:6
Skallskador Traumatiska skallskador Blödningar i hjärnan Hjärnhinneinflammation Epilepsi ALS
SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
KAPITEL 4 4. Infektionssjukdomar 4:1 Lunginflammation
82 84 88 92 95 97 103 107 109
112 114
4:2 4:3 4:4 4:5
Urinvägsinfektion Tarminfektioner Fästingöverförda infektioner Coronavirus
SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
KAPITEL 5 5. Endokrina sjukdomar 5:1 Vårt endokrina system 5:2 Sköldkörtelns sjukdomar 5:3 Diabetes mellitus SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
KAPITEL 6 6. Urinvägarnas sjukdomar 6:1 Njursten 6:2 Njurinsufficiens 6:3 Prostataförstoring SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
KAPITEL 7 7. Skador och sjukdomar i rörelseapparaten 7:1 7:2 7:3 7:4
Allmän frakturlära Höftfraktur Artroplastik Skador på halskotpelaren
SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
KAPITEL 8 8. Sjukdomar i mag-tarmkanalen 8:1 Akut buk 8:2 Magsår 8:3 Gallsten
120 124 131 136 139 141
144 146 147 150 161 162
164 166 170 180 185 186
188 190 198 203 210 213 214
216 218 221 225
8:4 8:5 8:6 8:7 8:8
Bukspottkörtelinflammation Tarmvred Blindtarmsinflammation Inflammatoriska tarmsjukdomar Bukskador
SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
KAPITEL 9 9. Gynekologiska sjukdomar och besvär 9:1 Gynekologi 9:2 Menstruationsrubbningar 9:3 Livmoderframfall SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
KAPITEL 10 10. Bränn- och köldskador 10:1 10:2 10:3 10:4
Termiska skador Brännskador Kylskador Allmän nedkylning
SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
KAPITEL 11 11. Transplantation 11:1 11:2 11:3 11:4 11:5 11:6
Allmänt om transplantation Organdonator Organdonation Njurtransplantation Levertransplantation Hjärttransplantation
SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
228 230 235 237 241 243 246
SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
13:1 13:2 13:3 13:4 13:5
Att opereras Titthålskirurgi Preoperativ vård Peroperativ vård Postoperativ vård
SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
250 252 254 257 261 262
KAPITEL 14 14. Vätskebalans samt energi- och näringsbehov
264 266 267 277 280 283 284
SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
286 288 291 292 295 298 300 302 303
KAPITEL 12 12. Smärta och smärtbehandling 306 12:1 Smärta 12:2 Smärtbehandling
KAPITEL 13 13. Operation
308 315 324 325
14.1 14:2 14:3 14:4 14:5
Transport av ämnen Vattenbalansen Elektrolytbalansen Syra-basbalansen Energi- och näringsbehov
KAPITEL 15 15. Medicintekniska uppgifter 15:1 15:2 15:3 15:4 15:5 15:6
EKG-registrering Kateterisering av urinblåsan Lumbalpunktion Benmärgspunktion Injektioner Stomi och dränage
SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
KAPITEL 16 16. Livräddande åtgärder
328 330 332 334 342 346 351 353
356 358 361 365 366 368 371 373
376 378 384 393 396 399 404 410 413
SAMMANFATTNING ÖVNINGSUPPGIFTER
416 418 423 426 428 429
Läs- och länktips Register Ord & Begrepp Ämne – Hälso- och sjukvård
430 431 435 443
16:1 ABCDE 16:2 S-HLR 16:3 Barn-HLR
4 Infektionssjukdomar I det här kapitlet får du lära dig om vanliga infektionssjukdomar. Tonvikten ligger på infektioner i lungor, urinvägar, tarm samt fästingburna infektioner. Avslutningsvis redogörs för gruppen coronavirus och i synnerhet SARS-CoV-2 som orsakar sjukdomen covid-19.
112
INFEKTIONSSJUKDOMAR
AVSNITT 4:1 4:2 4:3 4:4 4:5
Lunginflammation Urinvägsinfektion Tarminfektioner Fästingöverförda infektioner Coronavirus
ORD & BEGREPP Pneumoni Pneumokocker Mykoplasma Klamydia Haemophilus influenzae Legionella Aids CRP UVI Kolibakterier Cystit Pyelonefrit Bakterieuri
Mittsråleprov Residualurin Bredspektrumantibiotika Dysenteri Guillain-Barré syndrom Borrelia Erythema migrans TBE Encefalit Pandemi Postcovid Mutationer
CENTRALT INNEHÅLL • Vård- och omsorgsåtgärder samt medicinska åtgärder vid akuta och andra sjukdomar.
INFEKTIONSSJUKDOMAR
113
4:1 Lunginflammation Lungorna har ett naturligt inbyggt skydd mot damm och andra skadliga ämnen, till exempel rök, föroreningar och små partiklar som bakterier eller virus. Detta skydd ingår i kroppens immun försvar. Slemhinnan i luftvägarna bildar ett sekret där dessa ämnen fastnar och med hjälp av flimmerhår transporteras ämnena till svalget där de antingen kan hostas upp eller sväljas ner.
Orsak En lunginflammation, pneumoni, uppstår när lungornas luftblåsor, alveolerna, blir inflammerade på grund av att kroppens immun försvar försämrats eller inte räcker till. Bakterier eller virus kan då föröka sig och en infektion uppstår. En lunginflammation föregås ofta av en övre luftvägsinfektion som inte går över utan får fäste längre ned i lungorna. Åldern är en viktig faktor för att drabbas av lunginflammation. Det är främst små barn och äldre personer som drabbas. Orsaken till detta är att det lilla barnets immunförsvar inte är tillräckligt utvecklat. Med stigande ålder kan kroniska sjukdomar och ett för svagat immunförsvar bidra till en ökad risk för lunginflammation. Äldre personer har också en benägenhet att vara mer sängliggande än personer i aktiv ålder vilket underlättar för en pneumoni att få fäste. Förutom bakterier och virus kan en lunginflammation även orsakas av ett försvagat immunförsvar och av främmande ämnen som kommer ner i lungorna. Det sistnämnda kallas aspirationspneumoni.
Bakterier och virus Den vanligaste orsaken till lunginflammation är bakterier. Till de mest förekommande bakterierna hör:
• Pneumokocker. Orsakar drygt hälften av alla lunginflammationer. • Mykoplasma. En speciell form av bakterie som saknar cellvägg. Är vanlig hos ungdomar.
114
INFEKTIONSSJUKDOMAR
• Klamydia. Ska inte förväxlas med könssjukdomen utan kallas även för TWAR.
• Haemophilus influenzae. Vanlig bakterie hos småbarn som kan orsaka andra övre luftvägsinfektioner, till exempel öron inflammation.
• Legionella, en bakterie som sprids genom luftkonditionerings system och vattenaerosoler som man andas in i samband med att man duschar.
Mykoplasma
Försvagat immunförsvar Om slemhinnan i luftvägarna skadas av till exempel en virusinfek tion kan det underlätta för bakterier att få fäste. Slemhinnans normala immunförsvar kan då inte skydda mot bakteriernas förökning. Kroppens immunförsvar kan också försvagas av andra sjukdomar. Kroniska hjärt och lungsjukdomar som till exempel hjärtsvikt och KOL, innebär en ökad infektionsbenägenhet där immunförsvaret försvagas. Aids är också en sjukdom som kraftigt försämrar immunsystemet.
INFEKTIONSSJUKDOMAR
115
Vissa läkemedel påverkar immunförsvaret negativt. Vid behandling med cytostatika påverkas immunförsvaret kraftigt vilket ger en ökad infektionskänslighet och därmed en ökad risk att drabbas av en lunginflammation. Kirurgiska ingrepp som innebär en kortare eller längre tids säng liggande ökar risken för att sekret blir kvar i luftvägarna. Därför är det viktigt att så snabbt som möjligt aktivera den som opererats och påbörja andnings och hostträning för att minska risken för lung inflammation. Om mjälten opereras bort ökar infektionskänsligheten. Mjälten är en viktig körtel som deltar i immunförsvaret. Vid tobaksrökning försämras immunförsvaret genom att flimmer håren skadas och risken är då större att bakterier och virus får fäste i lungorna.
Främmande ämnen Främmande ämnen eller föremål kan andas in i lungorna och orsaka en lunginflammation. Detta är inte helt ovanligt hos små barn. Ett främmande föremål som kommit ner i lungorna måste avlägsnas genom ett bronkoskop som förs ned i luftvägarna. En kräkning som dras ned i lungorna, aspiration, kan också orsaka lunginflammation. Detta drabbar främst personer som har sänkt vakenhetsgrad, till exempel medvetslösa, vid operativa ingrepp som en följd av narkosmedel eller vid kraftig alkohol eller drogpåverkan.
Symtom Symtomen kan variera från person till person men börjar oftast som en vanlig förkylning med hosta, feber och halsont. Nedanstående symtom bör föranleda en läkarundersökning.
• om förkylningen inte går över utan förvärras efter fyra till fem dagar
• • • •
116
slemmiga upphostningar smärta vid djupandning långdragen hosta, trötthet och huvudvärk feberfrossa.
INFEKTIONSSJUKDOMAR
Diagnos Auskultation Läkaren lyssnar på lungorna med ett stetoskop för att upptäcka eventuella rasslande och knastrande ljud som kan vara ett tecken på områden där slem samlats. Perkussion Läkaren knackar med fingret på ryggen över lungorna. Om ett dovt ljud uppträder på ett begränsat område kan det vara tecken på dåligt luftfyllda lungor. Andningsfrekvens Normal andetagsfrekvens är 12–16 andetag/minut. Vid lunginflamma tion ökar andningsfrekvensen. Blodprovstagning Ibland kompletteras undersökningen med ett CRP, ett kapillär eller venprov som visar förhöjda värden vid en bakteriell infektion. Antalet vita blodkroppar är också förhöjt vid lunginflammation.
INFEKTIONSSJUKDOMAR
117
Pulsoximetri Med hjälp av en apparat som fästs på fingret kan syrehalten i blodet mätas. Vid lunginflammation kan detta värde vara sänkt. Röntgen En lungröntgen kan i oklara fall bekräfta diagnosen.
Behandling En diagnostiserad lunginflammation ska behandlas med antibiotika. De vanligaste bakterierna som orsakar lunginflammation är oftast känsliga för vanligt penicillin. Om lunginflammationen orsakas av mykoplasma har inte penicillin någon effekt eftersom denna bakterie saknar cellvägg. Vid mykoplasmapneumoni får ett bredspektrum antibiotikum väljas. Detsamma gäller när lunginflammationen orsakas av klamydia (TWAR).
Egenvård Rikligt med dryck ska intas vid feber eller hosta. Detta eftersom slemmet då blir lättare att hosta upp samt för att ersätta den vätska som kroppen förlorar vid feber. Vid hög feber kan febernedsättande medicin minska symtomen, men har ingen påverkan på själva lunginflammationen. Lungorna mår bäst om personen sitter upp. På natten kan extra kuddar läggas under huvudet. Motion, sunda mat och sömnvanor, mindre stress samt rökstopp är åtgärder som förbättrar kroppens immunförsvar och därmed minskar risken att drabbas av lunginflammation.
Vaccination mot influensa Vaccination mot säsongsinfluensan kan var ett bra sätt att förebygga lunginflammation. Eftersom influensa kan orsaka en lunginflamma tion rekommenderas följande riskgrupper att vaccinera sig:
• personer över 65 år • personer med diabetes mellitus samt hjärt eller lungsjukdom • personer med nedsatt immunförsvar.
118
INFEKTIONSSJUKDOMAR
Vaccination mot pneumokocker Ovanstående riskgrupper samt personer som opererat bort mjälten bör även vaccineras mot den bakterie som oftast orsakar lung inflammation, pneumokocken. Små barn vaccineras automatiskt mot pneumokocker genom barnavårdscentralens (BVC) vaccinationsprogram för spädbarn.
?
KAN DU NU? 1. Vad kan orsaka en lunginflammation? 2. Hur ska en lunginflammation behandlas?
INFEKTIONSSJUKDOMAR
119
4:2 Urinvägsinfektion Njurarna har bland annat till uppgift att rena blodet. Ämnen och överskottsvatten som kroppen inte behöver transporteras ut med urinen genom urinvägarna. Varje dygn producerar njurarna cirka 1,5 liter sekundärurin som innehåller vatten och de ämnen från blodet som kroppen vill göra sig av med. En urinvägsinfektion, UVI, orsakas av bakterier som tränger in i urinröret och vandrar upp till urinblåsan. Det finns olika typer av urinvägsinfektioner beroende på hur långt upp i urinvägarna infektionen spridit sig. Det vanligaste är att infektionen orsakas av kolibakterier som normalt finns i tarmen. Blåskatarr, cystit, som är den vanligaste urinvägsinfektionen är begränsad till urinröret och urinblåsan. Njurbäckeninflammation, pyelonefrit, är en allvarligare form av urinvägsinfektion eftersom den har spridit sig uppåt i urinvägarna till njurar och njurbäcken. Kvinnor drabbas lättare av urinvägsinfektioner än män. Orsaken till detta är att kvinnors urinrörsmynning sitter närmare ändtarms öppningen. Dessutom är kvinnans urinrör kortare än mannens vilket ökar möjligheten för bakterier att snabbare nå urinblåsan.
Symtom Det vanligaste är att infektionen läker av sig själv utan behandling, åtminstone hos kvinnor. Om besvären är uttalade vid graviditet eller om besvären inte ger med sig efter tre dagar, bör hälso och sjuk vården kontaktas:
• Personen kissar ofta på grund av att kroppen försöker göra sig av med bakterierna som finns i urinen. Det är inte ovanligt att behöva kissa 15 gånger per dag.
• Sveda vid urinering. • Urinträngning, en känsla av att inte tömma blåsan ordentligt. • Illaluktande urin och ibland blodig urin.
120
INFEKTIONSSJUKDOMAR
• Allmänna symtom kan till exempel vara illamående och smärta i nedre delen av buken.
• Vid njurbäckeninflammation tillkommer även feber och påverkat hälsotillstånd. Personer över 50 år och ibland också yngre kvinnor kan ha bakterier i urinen, men dessa ger inga symtom. Symtomfri bakterieuri behöver inte behandlas.
Diagnos Den klassiska symtombilden med svårigheter i samband med urinering är ofta tillräckligt för att ställa diagnos. För att styrka diagnosen ytterligare kan det dock bli aktuellt med olika provtagningar, främst urinprov men även blodprov.
Urinprov Alla urinprov bör tas på morgon urin. Urinen ska ha stått i urin blåsan i minst fyra timmar och man ska sträva efter ett så kallat mittstråleprov. Det innebär att personen först kissar en viss mängd i toaletten eller på ett bäcken och därefter kissar hen i den rena provburken. Syftet är att skölja bort eventuella bakterier som sitter i urin rörsmynningen. Det prov som är aktuellt vid urinvägsinfektion är till att börja med urinsticka, vilken doppas i provburken med urin. Stickan visar om det finns bakterier eller vita blodkroppar i urinen. Hög halt av vita blodkroppar i urinen kan vara tecken på en urinvägsinfektion. Om läkaren vill veta vilken bakterie som orsakar infektionen kan en urinodling genomföras. Då skickas urinprovet i ett separat urin odlingsrör. Innan transport till laboratoriet ska urinodlingen förvaras
INFEKTIONSSJUKDOMAR
121
i kylskåp. Laboratoriet odlar sedan fram vilken bakterie det rör sig om och rätt antibiotika kan därefter sättas in som behandling.
Blodprov Vid misstanke om njurbäckeninflammation kan ett CRP tas vilket då brukar vara kraftigt förhöjt. Vid återkommande blåskatarr görs ibland flera undersökningar för att se om det finns någon bakom liggande orsak som går att behandla.
Övriga undersökningar Ibland görs en undersökning för att se om det finns urin kvar i blåsan, residualurin, efter att personen har kissat. Den undersök ningen görs med en ultraljudsapparat, bladderscan, på vård eller hälsocentralen. Vid upprepade blåskatarrer kan även följande under sökningar bli aktuella:
• njurröntgenurografi • cystoskopi, ett smalt instrument försett med belysning förs in i urinblåsan genom urinröret
• gynekologisk undersökning.
Behandling Om urinvägsinfektionen kvarstår måste den behandlas med antibiotika. Vilket läkemedel som används kan variera beroende på om det bara är urinblåsan som är infekterad eller om även njurarna är påverkade. Män får ofta andra antibiotika än kvinnor eftersom även prostatakörteln kan vara infekterad. Om infektionen drabbar njurarna eller prostata behövs en längre behandlingstid.
Antibiotikahandling för kvinnor Vid uttalade besvär kan även kvinnor som inte är gravida och som har blåskatarr behöva behandling med antibiotika. Behandlingen är som regel tre till fem dagar med läkemedel som innehåller pivmecillinam, till exempel Selexid, trimetoprim , Bactrim eller nitrofurantoin, Furadantin. Blåskatarr vid graviditet ska alltid behandlas med antibiotika som inte påverkar fostret.
122
INFEKTIONSSJUKDOMAR
Antibiotikabehandling för män Män som har blåskatarr ska behandlas i en till två veckor med pivmecillinam, nitrofurantoin eller trimetoprim. Det är viktigt att behandla män eftersom prostatakörteln också kan vara infekterad.
Antibiotikabehandling vid njurbäckeninflammation Behandlingen vid njurbäckeninflammation är som regel sju till tio dagar. Alternativa antibiotika är ciprofloxacin, Ciproxin eller en kombination av trimetoprim och sulfa.
Egenvård I normala fall kan man avvakta med läkarkontakt om man miss tänker blåskatarr. Det kan räcka med smärtstillande läkemedel och ett rikligt vätskeintag som sköljer ut bakterierna för att få katarren att avklinga. För att förebygga blåskatarr och urinvägsinfektion kan följande åtgärder vara aktuella:
• att inte vänta för länge med att kissa eftersom bakterierna då blir kvar i blåsan längre och får mer näring att växa i
• att kissa efter samlag • att blåsan töms ordentligt varje gång • att kvinnor och flickor alltid ska torka framifrån och bakåt när de varit på toaletten
• att underlivet inte tvättas överdrivet mycket. Slemhinnan kan ta skada och därmed bli mer mottaglig för bakterier.
?
KAN DU NU? 1. Vilka symtom kan uppkomma vid en urinvägsinfektion? 2. Vad är skillnaden mellan blåskatarr och njurbäckeninflammation?
INFEKTIONSSJUKDOMAR
123
4:3 Tarminfektioner Akuta besvär från magtarmkanalen, gastroenteriter, kallas ofta i dagligt tal för ”magsjuka” eller ”maginfluensa”. Orsaken är ofta olämplig föda, till exempel gammal mat eller mat som förvarats på felaktigt sätt. Då kan bakterier, virus eller mögelsvampar växa och ge upphov till feber, smärta i buken, diarré, kräkningar och allmän sjukdomskänsla. Magsjuka kan vara besvärlig, men går ofta över relativt snabbt. Den vanligaste bakterien som orsakar maginfluensa är staphylococcus aureus. Det är inte bakterien som orsakar symtomen, utan det gift, toxin, som bakterien producerar. Det vanligaste virus som orsakar magsjuka är calicivirus, det virus som årligen sprider sig över landet under benämningen ”vinterkräk sjukan”. Viruset sprider sig lättast där många människor samlas, till exempel på institutioner, skolor och förskolor.
Bakteriella tarminfektioner Det är allvarligare om infektionen orsakas av en bakterie. Då krävs kontakt med hälso och sjukvården och i många fall blir personen inlagd på sjukhusets infektionsklinik med isolering. De vanligaste akuta bakteriella tarminfektionerna är:
• • • • • •
clostridium difficile salmonella shigella yersinia campylobacter EHEC.
Clostridium difficile Maginfektioner som orsakas av bakterien clostridium difficile drabbar tjocktarmen. Denna bakterie ingår i vissa fall i tarmens normala bakterieflora. I vanliga fall finns en balans i tarmens bakterieflora men vid behandling med bredspektrumantibiotika påverkas även de normala tarmbakterierna som då slås ut, dock inte clostridium difficile. De får fritt spelrum och förökar sig snabbt.
124
INFEKTIONSSJUKDOMAR
Giftet, toxinet, som bakterien producerar orsakar kraftiga, ibland blodiga diarréer, feber, smärtor i buken samt allmän sjukdomskänsla. Sjukdomen uppkommer vanligtvis under pågående antibiotika behandling men ibland även upp till sex veckor efter avslutad behandling. Diagnosen ställs genom avföringsprov. Behandlingen inleds med att en eventuell pågående antibiotikabehandling avbryts och ett annat antibiotikum, till exempel Flagyl eller Vancomycin ordineras.
Salmonella Infektioner som orsakas av salmonellabakterier kallas även salmonelloser. I Sverige finns ett 20tal arter som orsakar sjukdom. Det vanligaste är att smittan kommer från utlandet genom förorenade livsmedel, men smittan kan även spridas direkt från djur till människa, framförallt från nötkreatur, grisar, höns, övriga fåglar och olika sällskapsdjur, till exempel katt och hund. Inkubationstiden är mellan ett och tre dygn. Det akuta insjuknande yttrar sig i form av buksmärtor, feber, diarréer och ibland kräkningar. Diagnosen ställs vanligen genom att bakterien påvisas i odling från avföringsprov. Normalt sett ges ingen antibiotikabehandling utan behandlingen är symtomatisk, till exempel extra vätskeersättning. Vid svårare fall ges antibiotika. Salmonellainfektion är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom som ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten. Den fortsatta behandlingen koncentreras på att förebygga att smittan sprids vidare. Det finns ett antal åtgärder enligt smittskydds lagen, som måste följas.
• Noggrann personlig hygien, framförallt handhygien, för den smit tade och den närmaste omgivningen.
• Den sjuke ska helst ha en egen toalett om detta är möjligt. • Om personen arbetar med livsmedel (tillverkning eller tillagning) sker en omplacering eller avstängning.
INFEKTIONSSJUKDOMAR
125
• Personen ska inte hantera oförpackade livsmedel eller laga mat åt andra personer än sig själv. Det finns två allvarliga varianter av salmonella, Salmonella thyphi (orsakar tyfoidfeber) och Salmonella parathyphi (orsakar paraty foidfeber), som orsakas av förorenat vatten eller förorenade livs medel. Dessa bör alltid behandlas med antibiotika.
Shigella En shigellainfektion orsakas av shigellabakterier och kallas ofta ”rödsot”. Det finns fyra olika arter och dessa smittar genom förorenat vatten eller förorenade livsmedel. En variant orsakar dysenteri. Den är allvarligare än den vanliga shigellainfektionen, eftersom en liten mängd bakterier kan ge upphov till sjukdom. I Sverige drabbas cirka 400–600 personer per år och de flesta, cirka 80 procent har smittats utomlands. Inkubationstiden är cirka två till tre dygn med liknande symtom som vid salmonella. Skillnaden är att buksmärtorna brukar vara kraftigare och diarrén är ofta slemmig och blodtillblandad. Diagnos ställs genom att bakterien påvisas i odling från avförings prov, men bakterierna dör lätt under transport till laboratoriet och många analyser ger därför negativt svar trots pågående infektion. För att minska de kraftiga symtomen och för att minska smittsprid ningen brukar shigellainfektioner alltid behandlas med antibiotika. Dessutom är det extra viktigt att behandla med vätskeersättning, i många fall intravenösa infusioner då vätskeförlusterna kan vara stora. Shigellainfektion är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom som ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhäls omyndigheten. Det fortsatta behandlingsarbetet koncentreras på att förebygga att smittan sprids vidare. Samma förhållningsorder som vid salmonella måste följas, enligt smittskyddslagen.
126
INFEKTIONSSJUKDOMAR
Yersinia Yersiniainfektion kan överföras mellan djur, till exempel svin, hundar, fåglar och människa. I Sverige insjuknar cirka 600 personer varje år. Dessa bakterier förökar sig vid mycket låga temperaturer (ner till +4°C) och smittan överförs via avföring. Inkubationstiden är tre till sju dygn, men kan i vissa fall vara upp till tio dygn. Symtomen är kraftiga buksmärtor, diarré, kräkningar, feber, huvudvärk, hudutslag och ledbesvär. Diagnos ställs genom att bakterier påvisas efter odling från ett avföringsprov eller genom blodprov som påvisar antikroppar i blodet mot Yersinia. Vanligtvis behandlas inte Yersinia med antibiotika förutom vid svåra tillstånd, då även vätskeersättning kan bli aktuell. Yersiniainfektion är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig sjukdom och ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folk hälsomyndigheten. Det fortsatta behandlingsarbetet koncentreras på att förebygga att smittan sprids vidare. Smittan kan finnas kvar i avföringen i flera månader. Samma förhållningsorder som vid salmonella och shigella måste följas, enligt smittskyddslagen. En god regel för att förebygga Yersinia är att upphetta livsmedel ordentligt vid tillagning. Detta gäller framförallt fläskkött.
Campylobakter Infektion orsakad av campylobakter är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Det finns flera olika arter där några orsakar tarminfektioner hos människan. I Sverige drabbas cirka 7 000 personer varje år, framförallt under sommarmånaderna. Ungefär två tredjedelar av de som insjuknar smittas utomlands och en tredjedel i Sverige. Hos både människa och djur överförs bakterien via avföringen. Smittvägen är främst förorenat vatten eller livsmedel som inte tillagats på rätt sätt, till exempel kyckling som inte blivit tillräckligt upphettad eller opastöriserad mjölk. Inkubationstiden varierar mellan en till tio dygn.
INFEKTIONSSJUKDOMAR
127
Campylobacter kan bland annat överföras via kyckling som inte tillagats ordentligt
Symtomen liknar övriga bakteriella tarminfektioner med feber, diarré, illamående, kräkning och magsmärtor. Diagnosen ställs genom bakterieodling av ett avföringsprov. Behandlingen är nästan alltid symtomatisk. Oftast behövs ingen antibiotika, men betydande vätskeförluster kan innebära att vätskeersättning behöver ges. Bakterierna finns kvar cirka tre veckor, vilket innebär att den drabbade bär på smittan under denna period. En infektion som orsakas av campylobakter klassas som en allmän farlig och smittspårningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen och ska anmälas till smittskyddsläkare i regionen och till Folkhälsomyndigheten. I vissa fall kan sjukdomen ge upphov till komplikationer från leder eller inflammation i perifera nerver, Guillain-Barrés syndrom. För att förebygga infektion med campylobakter ska livsmedel, till exempel kyckling, övrigt fågelkött samt fläsk och fårkött tillagas vid en temperatur på minst +65°C. Opastöriserad mjölk ska undvikas och vatten från vattendrag bör inte konsumeras utan att det först kokas.
128
INFEKTIONSSJUKDOMAR
EHEC EHEC, Enterohemorragisk EColi, är en sjukdom som upptäcktes i slutet på 1970talet. På senare år har infektionssjukdomen uppmärksammats efter flera stora utbrott:
• 2005 i flera delar av södra Sverige där 135 sjukdomsfall registre rades.
• 2011 i Tyskland där 4000 personer insjuknade varav cirka 50 var svenskar som besökt Tyskland.
• Sommaren 2018. Återigen ett utbrott i Sverige som drabbade 116 personer. Sjukdomen kan överföras mellan djur och människa. Cirka 300 svenskar drabbas årligen och ungefär hälften har blivit smittade utomlands. Bärare av EHECbakterien är främst nötkreatur, men alla idisslande djur kan bära på bakterien. Mindre utbrott har observerats på våren vid evenemang då kor släpps ut på grönbete – ”kosläpp”. Smittan sprids vid kontakt med smittade djur eller deras gödsel, men även via förorenade livsmedel och förorenat vatten. Exempel på förorenade livsmedel är opastöriserad mjölk, sallad, salami och hamburgare. Inkubationstiden brukar vara mellan tre och fyra dygn. De symtom som uppstår, se nedan, orsakas till stor del av ett gift, toxin, som bakterien producerar.
• • • • • •
diarré, efter några dygn kan diarrén vara blodig kramper i magen illamående och kräkningar hemolys (sönderfall av röda blodkroppar) njursvikt koagulations och blödningsrubbningar.
För att kunna fastställa diagnosen görs en odling från ett avförings prov. Behandling med antibiotika rekommenderas inte vid EHEC. Istället ges symtomatisk behandling. Det kan innebära vätskeersättning, behandling mot njursvikt och korrigering av koagulations rubbningarna. INFEKTIONSSJUKDOMAR
129
En EHECinfektion är klassad som en allmänfarlig och smittspår ningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen och ska därför anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten. För att förebygga EHECinfektion ska allt kött stekas ordentligt. En god hand och livsmedelshygien är A och O och likaså bör man undvika opastöriserad mjölk och alltid skölja grönsaker innan förtäring.
?
130
KAN DU NU? 1. Ge exempel på några bakteriella tarminfektioner. 2. Vad innebär det att en sjukdom klassificeras som allmänfarlig?
INFEKTIONSSJUKDOMAR
4:4 Fästingöverförda infektioner På senare år har infektioner som överförs av fästingar blivit allt vanligare. Liksom kvalster och spindlar tillhör fästingen släktet leddjur. Den kan bli 2–3 år och trivs bäst i miljöer med tät, skuggig och fuktig vegetation. Fästingen behöver blod för att genomgå tre olika utvecklingsstadier, larv, nymf och fullvuxen fästing. Den trivs i undervegetationen någon decimeter ovanför marken och inväntar där ett lämpligt djur eller en människa att greppa tag i. De vanligaste värddjuren är små gnagare, till exempel möss eller sorkar men alla däggdjur kan drabbas. Den vanligaste fästingen saknar ögon. Den uppfattar sitt värddjur genom att den känner av rörelse i vegetationen, ökad halt av koldioxid i luften eller andra dofter. Då sveper den med fram benen och griper tag i pälsen på sitt offer. När fästingen väl satt sig på sitt värddjur avger den lite saliv i bett såret. Saliven innehåller smärtstillande substanser vilket är för klaringen till att många inte märkt att de blivit bitna när väl infektionen uppträder. Saliven innehåller även blodförtunnande medel, som förhindrar att blodet koagulerar. Om fästingen inte plockas bort kan den suga blod i upp till en vecka innan den släpper taget. De vanligaste fästingöverförda infektionssjukdomarna är Borrelia och TBE.
INFEKTIONSSJUKDOMAR
131
Borrelia Borreliainfektion, även kallad Lyme disease eller borrelios, orsakas av spiralvridna borreliabakterier, spiroketer, som sprids med hjälp av en speciell fästingsort som heter Ixodes. Bakterien finns i fästingens mag tarmkanal och överförs till männi skan eller djuret när fästingen suger blod. Inkubationstiden är alltifrån tre dygn till en månad. Borreliainfek tionen förekommer främst i Europa och Nordamerika. I Sverige är den vanligast på ostkusten och i landets södra och mellersta delar.
Symtom
Erythema migrans
Det första symtomet som uppträder hos ungefär hälften av de drabbade är en ringformad rodnad vid fästingbettet som kan breda ut sig i en cirkel som kallas erythema migrans. Om infektionen inte behandlas kan symtom från andra organsystem i kroppen uppstå. Vanligast är kronisk hudinflammation, symtom från centrala nervsystemet med hjärnhinneinflammation, halvsidig ansiktsförlamning eller smärtor som strålar ut i armar och ben. I sällsynta fall kan även ledbesvär och hjärtproblem uppstå.
Diagnos Diagnos ställs utifrån:
• • • •
132
anamnes, om personen haft fästingbett rodnande utslag förlamningar blodprov, vilket påvisar om det finns antikroppar mot borrelia bakterien i blodet
INFEKTIONSSJUKDOMAR
• lunbalpunktion, vilket påvisar om det finns antikroppar mot bor reliabakterien i ryggmärgsvätskan. Om det finns antikroppar mot borreliabakterien behöver det inte betyda att det är en pågående infektion utan personen kan ha haft en borreliainfektion tidigare i livet som läkt ut av sig själv.
Behandling De flesta borreliainfektioner läker utan behandling men om erythema migrans uppkommit behandlas detta alltid med antibiotika på grund av de allvarliga komplikationer som kan uppstå från huden, centrala nervsystemet, kroppens leder och hjärtat. Behandling med vanligt penicillin, till exempel Kåvepenin i 10 dagar är ofta tillräckligt för att bekämpa borreliabakterien. Det finns inget vaccin i dagsläget som skyddar mot Borrelia. Genom gången borreliainfektion ger inget skydd mot att insjukna på nytt.
TBE TBE, Tick Borne Encephalitis, fästingburen encefalit, är en sjukdom som överförs mellan djur och människa via fästingar och yttrar sig främst som hjärn eller hjärnhinneinflammation. I Sverige förekommer sjukdomen framförallt på ostkusten och runt sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren men har även påvisats på andra platser utan koppling till vatten i främst södra Sverige. TBE orsakas av ett virus, flavivirus, som överförs av fästingar från gnagare och hjortdjur. När den smittade fästingen suger blod på sitt värddjur eller en människa överförs sjukdomen. En smittad person kan inte smitta en annan person. Inkubationstiden är en till två veckor.
Symtom Eftersom TBE yttrar sig som en hjärn eller hjärnhinneinflammation är de flesta symtom kopplade till det centrala nervsystemet. Dessa är:
• • • •
feber kraftig huvudvärk kramper förlamning.
INFEKTIONSSJUKDOMAR
133
Dödsfall som orsakas av TBE är mycket ovanliga men vissa personer får besvär med symtom som kan bli bestående, till exempel trötthet, minnesstörningar och förlamningar.
Diagnos TBE diagnostiseras med hjälp av ett blodprov. Om det finns antikroppar i blodet mot TBEviruset är det ett tecken på infektion.
Behandling Efterson TBE orsakas av ett virus finns ingen specifik behandling mot själva sjukdomen utan man får inrikta vården på symtomatisk behandling. Det finns vaccin mot TBE. De som bor i högriskområden samt personer som vistas mycket i skog och mark rekommenderas att vaccinera sig. TBE är en anmälningspliktig sjukdom som enligt smittskyddslagen ska anmälas till regionens smittskyddsläkare och till Folkhälso myndigheten.
Förebyggande åtgärder mot fästingbett En gynnsam miljö för fästingar är fuktig gräs och buskvegetation. Myggmedel har ingen effekt mot fästingar. Vid vistelse i sådana miljöer bör man tänka på följande för att skydda sig mot fästingbett:
Klädsel Heltäckande kläder med stövlar, långbyxor (instoppade i stövlarna), långärmad tröja eller skjorta som är instoppade i byxorna. Fästingarna syns bäst på ljus klädsel.
Inspektion Vid hemkomst efter vistelse i skog och mark där det finns risk för fästingar bör hela kroppen inspekteras ordentligt. Detta gäller framförallt mjuka och håriga partier på kroppen. För att ytterligare minska risken att en fästing biter sig fast är det också lämpligt att duscha eller bada så fort som möjligt.
134
INFEKTIONSSJUKDOMAR
Åtgärder vid fästingbett Risken för smitta ökar ju längre fästingen får sitta kvar. Det är viktigt att den avlägsnas så fort som möjligt. Lämpligast görs detta med en pincett eller en fästingborttagare. Använd inte smör, annat fett eller nagellack.
• Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt. • Drag fästingen rakt ut. Vrid inte. • Såret tvättas med desinfektionsmedel och händerna med tvål och vatten.
• Kontrollera huden runt fästingbettet noga dagligen under några veckor framåt. Om det uppstår en rodnad vid bettstället som ökar i omfång eller om man får feber och huvudvärk kan det vara tecken på en fästingöverförd infektion.
?
KAN DU NU? 1. Vilka två sjukdomar orsakas av en fästing? 2. Vad behöver en fästing för att överleva?
INFEKTIONSSJUKDOMAR
135
4:5 Coronavirus Coronavirus finns idag i sju kända varianter som kan smitta människan. Framförallt två sjukdomar som orsakas av coronavirus har blivit välkända i ett globalt perspektiv:
• SARS • Covid19
SARS SARS, svår akut respiratorisk sjukdom, är en svår lunginflammation som orsakas av coronavirus, SARSCoV och upptäcktes i början av 2003 i Asien, framförallt i Kina där även de flesta sjukdomsfallen konstaterats. Smittspridningen skedde bland personal och patienter på olika vårdinrättningar och dödligheten var hög. Av cirka 8 000 fall dog 10 procent och i gruppen äldre och sjuka patienter dog fler än 50 procent. Symtomen liknar lunginflammation som orsakas av andra mikro organismer. Sedan utbrottet har inget fall av samhällssmitta identifierats och Sverige har inte haft någon person/individ med konstaterad SARS. Det förebyggande arbetet består främst av att undvika att smitta förs in i landet. SARS klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig och sam hällsfarlig sjukdom. Bekräftade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten samt till internationella myndigheter. Sjukdomen är smittspårningspliktig.
Covid-19 I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus, SARSCoV2, som först identifierades i staden Wuhan i Kina. Smittspridningen miss tänktes först ha skett från djur till människa på en marknad, men visade sig snart även smitta från människa till människa. WHO klassificerade viruset som en pandemi den 11 mars 2020 och sjuk domen fick namnet covid19.
136
INFEKTIONSSJUKDOMAR
Viruset som är mycket smittsamt orsakar hos flertalet en relativt lindrig infektion men kan leda till allvarlig sjukdom och död hos en del, framförallt hos äldre eller personer som inte har vaccinerat sig mot covid19. Statistiken ser ut enligt följande (juli 2022): Antal smittade
Antal döda
Världen
551 miljoner
6,3 miljoner
Sverige
2,5 miljoner
19 000
Covid19 kan även ge besvär som varar länge. Bestående och lång variga besvär benämns som postcovid. Flera vaccin finns framtagna men de som används idag ger inte livslång immunitet utan kräver i dagsläget påfyllnadsdoser med jämna mellanrum. Från och med 1 april 2022 är inte covid19 längre klassad som en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen, men laboratorier ska fortsatt anmäla testresultat till Folkhälso
INFEKTIONSSJUKDOMAR
137
myndigheten. Pandemin fortsätter trots hävda restriktioner och minskad testning. Eftersom viruset förändras med nya mutationer innebär det att vaccinerna också behöver modifieras för att uppnå bästa möjliga skydd mot sjukdomen. Sluten hälso och sjukvård samt omsorg är fortsatt skyldiga att smittspåra sjukdomen vid nya fall.
?
138
KAN DU NU? 1. Vilket virus orsakar SARS och covid-19? 2. Vad innebär en pandemi?
INFEKTIONSSJUKDOMAR
SAMMANFATTNING 4:1 Lunginflammation
• Orsaken till en lunginflammation är bakterier eller virus, ett • • • •
försvagat immunförsvar eller främmande ämnen/föremål som kommit ner i lungorna. De vanligaste bakterierna som orsakar lunginflammation är pneumokocker, mykoplasma, klamydia, haemophilus influenzae och legionella. Lunginflammation ska behandlas med antibiotika. Vaccination mot säsongsinfluensa kan förebygga lunginflammation. Små barn vaccineras mot pneumokockbakterien.
4:2 Urinvägsinfektion
• Infektioner i urinvägarna orsakas i de flesta fall av bakterier ifrån • • • •
tarmen. Den allvarligaste formen av urinvägsinfektion är njurbäckeninflammation. Bakterieuri kan vara symtomfri men ofta uppträder symtom från urinvägarna, till exempel att personen kissar ofta, sveda vid urinering, urinträngning och illaluktande urin. Diagnosen ställs genom de symtom som en person uppvisar och kan ytterligare bekräftas genom ett urinprov. Många urinvägsinfektioner behöver ingen behandling men i vissa fall kan en antibiotikakur vara nödvändig.
4:3 Tarminfektioner
• Vinterkräksjuka orsakas av ett virus och ger upphov till en akut maginfektion.
• Bakteriella tarminfektioner orsakas av bakterierna clostridium
difficile, salmonella, shigella, yersinia, campylobakter och EHEC.
• Bakteriella tarminfektioner är klassade som allmänfarliga sjukdomar enligt smittskyddslagen.
INFEKTIONSSJUKDOMAR
139
4:4 Fästingöverförda infektioner
• Fästingen behöver blod från ett värddjur eller en människa för att • • • • • •
överleva sina tre utvecklingsstadier. Fästingens saliv innehåller smärtstillande och blodförtunnande ämnen. Borrelia och TBE är de vanligaste fästingöverförda infektionerna. Borrelia orsakas av en bakterie och kan behandlas med penicillin. TBE orsakas av ett virus och kan inte behandlas med antibiotika. Däremot kan TBE-infektion förebyggas genom vaccination. Heltäckande kläder är den viktigaste förebyggande åtgärden mot fästingar. Fästingar som bitit sig fast i huden ska så snabbt som möjligt avlägsnas med pincett eller fästingborttagare.
4:5 Coronavirus
• Coronavirus finns i sju varianter där tre kan smitta människan. • De två vanligaste sjukdomarna som orsakas av coronavirus är SARS och covid-19.
• Covid-19 klassas som en pandemi. • Vaccin finns mot covid-19 som ger ett gott skydd mot svår
sjukdom. • Covid-19 är inte en allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom men anmälningspliktig för laboratorier och smittspårning ska genomföras inom sluten hälso- och sjukvård samt omsorg.
140
INFEKTIONSSJUKDOMAR
ÖVNINGSUPPGIFTER STUDIEUPPGIFTER 4:1 Lunginflammation 1 Ge några exempel på när immunförsvaret försvagas vilket kan ge upphov till en lunginflammation. 2 Förklara följande begrepp: a) Auskultation. b) Perkussion. c) Pulsoximetri. 3 Vilken bakterie kan inte behandlas med vanligt penicillin och varför? 4 Hur kan lunginflammation förebyggas?
4:2 Urinvägsinfektion 1 Varför drabbas kvinnor lättare än män av urinvägsinfektion? 2 Vilka symtom kan uppkomma vid en urinvägsinfektion? 3 Redogör för hur du informerar en person som ska lämna ett urinprov. 4 Vad är bakterieuri? 5 Hur kan urinvägsinfektion förebyggas?
4:3 Tarminfektioner 1 Du arbetar på en infektionsavdelning och en av dina patienter har fått diagnosen salmonella. Nu ska hen skrivas ut. Vilken information ger du när det gäller restriktioner och förhållningssätt? 2 Vad orsakar följande tarminfektioner och vilken behandling brukar ges? a) clostridium difficile. b) salmonella. c) shigella. d) EHEC. 3 Hur diagnostiseras en tarminfektion?
INFEKTIONSSJUKDOMAR
141
4:4 Fästingöverförda infektioner 1 2 3 4
Förklara skillnaden mellan Borrelia och TBE. I vilken miljö trivs fästingen bäst? Vad är erythema migrans och vad kan det vara tecken på? Blodprov kan tas för att ställa diagnos på en fästingöverförd sjukdom. Vad visar blodprovet ifall det rör sig om en sådan sjukdom? 5 Hur kan man skydda sig mot fästingar?
4:5 Coronavirus 1 2 3 4
Ge exempel på två sjukdomar som orsakas av coronavirus. Vad innebär postcovid? Vilka har anmälningsplikt av covid-19? Inom vilka områden sker smittspårning vid covid-19?
TA REDA PÅ 1 Läs om allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar i smittskyddslagen. 2 Hur många fall av covid-19 finns idag registrerade: a) I hela världen? b) I Sverige? 3 Vilka rekommendationer är aktuella idag när det gäller vaccinering mot covid-19?
142
INFEKTIONSSJUKDOMAR
Hälso- och sjukvård 2 är avsedd för Vård- och omsorgsprogrammet men passar också för andra utbildningar samt för kompetensutveckling inom hälso- och sjukvård. Boken ger eleven grundläggande kunskaper om olika sjukdomar, deras symtom, hur de diagnostiseras samt hur den medicinska behandlingen och omvårdnaden ser ut. Vidare beskrivs hur energi-, närings- och vätskebehovet ser ut vid olika sjukdomar samt hur smärta kan behandlas och lindras, både farmakologiskt och med andra metoder. Hälso- och sjukvård 2 beskriver pre- och postoperativ vård samt medicinsk vård och behandling i samband med organ- och vävnadstransplantationer och vid termiska skador av olika svårighetsgrad. I kapitlet om medicintekniska uppgifter ges en introduktion till olika uppgifter såsom EKG-registrering, kateterisering av urinblåsan och hantering av stomier samt hur dessa utförs på ett korrekt och säkert sätt. Det avslutande kapitlet redogör för livräddande åtgärder, omhändertagande enligt ABCDE samt S-HLR och Barn-HLR. Boken är överskådlig och lättbegriplig. Varje kapitelstart presenterar kursens innehåll och viktiga begrepp. Alla kapitel är indelade i avsnitt som avslutas med korta kontrollfrågor. Sist i kapitlen finns sammanfattningar i punktform. Därefter följer studieuppgifter, reflektionsoch diskussionsfrågor samt mer fördjupande övningar.
Författare: Johan Strömberg är leg. sjuksköterska och vårdlärare och har främst undervisat inom akutsjukvård och ambulanssjukvård. För närvarande arbetar Johan som skolledare inom vuxenutbildningen och som avdelningschef inom Avdelningen för vuxenutbildning och arbetsmarknad, båda i Skövde kommun.
ISBN 978-91-523-6427-7