Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildnings anordnarens huvudman eller Bonus Copyright access . Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Undantag från kopieringsförbudet: sidor märkta ”Kopiering tillåten”.
Tryck: Livonia Print, Lettland 2023
Hej!
Den här lärarhandledningen är till dig som har valt att arbeta med läromedelspaketet
Spegla språket 8. Ibland kan man behöva lite tips och idéer eller inspiration till hur man kan jobba med ett läromedel; vad man kan lägga till och förtydliga för eleverna och vad man skulle kunna erbjuda för extrauppgifter eller utmaningar. Det vill vi gärna tillhandahålla i den här guiden.
Spegla språket 8 Grundbok inleds med ett strategikapitel som vi kallar Tips från coachen. Kapitlet skiljer sig från övriga kapitel i boken, liksom i lärarhandledningen.
Vi hoppas att du ska finna handledningen tydlig och strukturerad och att den går hand i hand med grundbok och textsamling.
I lärarhandledningen presenterar vi syftet med de olika kapitlen. Du får också idéer till hur arbetet med respektive kapitel kan läggas upp. Dessutom erbjuder vi lästips, där du kan ta del av den forskning som läromedlet är inspirerat av.
Lösningsförslag till uppgifterna i grundbok och textsamling finns i de fall svaren är givna. I de fall uppgifterna bygger på elevens egna reflektioner har vi valt att utelämna lösningsförslag.
Vi hoppas att du ska ha stor glädje och nytta av läromedelspaketet Spegla språket 8. Vi hoppas också att du ska märka att grundboken träffar kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk på ett genomtänkt sätt och att du och dina elever ska ha stor användning även av textsamlingen. Spegla språket Textsamling innehåller i del 1, fler texter ur de genrer vi presenterar i grundboken och i del 2 olika slags texter, indelade i tre teman inspirerade av del 1 och 2 i Lgr22.
Lycka till önskar
i nnehåll
Tips från coachen
Strategier för språk och lärande 6
Syfte 7
Några sätt att arbeta med kapitlet 8
Att använda lässtrategier 9
Syfte 10
Frågor att inleda med 12
Arbeta vidare 12
Kopieringsunderlag 13
Att läsa på olika sätt 15
Syfte 16
Frågor att inleda med 17
Arbeta vidare 18
Kopieringsunderlag 19
Att identifiera texters syfte och avsändare 23
Syfte 24
Frågor att inleda med 25
Arbeta vidare 26
Kopieringsunderlag 27
Att förstå frågor och ge fullständiga svar 28
Syfte 29
Frågor att inleda med 30
Arbeta vidare 30
Kopieringsunderlag 31
Att citera och referera 33
Syfte 34
Frågor att inleda med 35
Arbeta vidare 35
Kopieringsunderlag 36
Tips på litteratur 37
Kapitel 1
Skönlitteratur
Noveller 39
Syfte 40
Kapitelöversikt 41
Några sätt att inleda kapitlet 42
Några sätt att arbeta med kapitlet 43
Extrauppgifter 46
Textsamlingen 46
Förslag på lösningar till uppgifterna i grundboken 47
Förslag på lösningar till uppgifterna i textsamlingen 50
Kopieringsunderlag 52
Kapitel 2
Skönlitteratur
Deckare 57
Syfte 58
Kapitelöversikt 59
Några sätt att inleda kapitlet 60
Några sätt att arbeta med kapitlet 61
Extrauppgifter 62
Textsamlingen 63
Förslag på lösningar till uppgifterna i grundboken 65
Förslag på lösningar till uppgifterna i textsamlingen 66
Kopieringsunderlag 70
Kapitel 3
Skönlitteratur
Dramatik 77
Syfte 78
Kapitelöversikt 79
Några sätt att inleda kapitlet 80
Några sätt att arbeta med kapitlet 81
Extrauppgifter 83
Textsamlingen 84
Förslag på lösningar till uppgifterna i grundboken 85
Förslag på lösningar till uppgifterna i textsamlingen 87
Kopieringsunderlag 90
Kapitel 4
Tala och samtala
Intervjuer och argumentation 91
Syfte 92
Kapitelöversikt 93
Några sätt att inleda kapitlet 94
Några sätt att arbeta med kapitlet 95
spegla språket 8 | Lärarhandledning
Extrauppgifter 96
Textsamlingen 97
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 98
Förslag på lösningar till uppgifterna
i textsamlingen 99
Kopieringsunderlag 100
Kapitel 5
Sakprosa
Nyhetsartiklar och reportage 103
Syfte 104
Kapitelöversikt 105
Några sätt att inleda kapitlet 106
Några sätt att arbeta med kapitlet 106
Extrappgifter 107
Textsamlingen 108
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 109
Förslag på lösningar till uppgifterna
i textsamlingen 113
Kopieringsunderlag 117
Kapitel 6
Åsiktsbaserade texter
Debattartiklar 119
Syfte 120
Kapitelöversikt 121
Några sätt att inleda kapitlet 122
Några sätt att arbeta med kapitlet 123
Extrauppgifter 125
Textsamlingen 125
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 126
Förslag på lösningar till uppgifterna i textsamlingen 128
Kapitel 7
Språkbruk
Språk genom tiderna, i Sverige och Norden 131
Syfte 132
Kapitelöversikt 133
Några sätt att inleda kapitlet 134
Några sätt att arbeta med kapitlet 135
Textsamlingen 138
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 139
Kopieringsunderlag 141
Kapitel 8
Språkbruk
Ordkunskap 143
Syfte 144
Kapitelöversikt 145
Några sätt att inleda kapitlet 146
Några sätt att arbeta med kapitlet 147
Extrauppgifter 148
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 149
Kopieringsunderlag 151
Kapitel 9
Grammatik
Satsdelar 153
Syfte 154
Kapitelöversikt 155
Några sätt att inleda kapitlet 156
Några sätt att arbeta med kapitlet 157
Extrauppgifter 157
Förslag på lösningar till uppgifterna
i grundboken 158
Kopieringsunderlag 164
förslag på lösningar
till del 2 i textsamlingen 179
Solidaritet och samhörighet 179
Det är vår värld – tio unga röster om global solidaritet 180
Tio över ett 181
Gudarna 182 (M)ornitologen 182
Jack 183
Genus och jämställdhet 184
Om jag var din tjej 185
Brorsan är kung! 185
I mitt namn – en bok om att vara trans 186
Självklart! Inte? – en filosofibok 187
Normföljare och normbrytare 188
Pojken på bergets topp 189
Sagan om Turid 2 – Krigstid 190
Att inte passera 191
Feminism pågår – ”Jag känner mig
som en rebell” 192
Världens viktigaste bok – om kroppen, känslor och sex 193
o Tips fran coachen
Strategier för språk och lärande
✽ Att använda lässtrategier
✽ Att läsa på olika sätt
✽ Att identifiera texters syfte och avsändare
✽ Att förstå frågor
✽ Att citera och referera
spegla språket 8 | Lärarhandledning
Syfte
Kapitlet Tips från coachen skiljer sig från övriga kapitel i boken och syftar till att ge eleverna redskap eller strategier för att tillägna sig stoffet i bokens övriga kapitel. Kapitlet är indelat i olika avsnitt, där eleverna får explicit undervisning i strategier för:
* att använda lässtrategier
* att läsa på olika sätt
* att identifiera texters syfte och avsändare
* att förstå frågor
* att citera och referera
Samtliga strategiavsnitt lämpar sig både för elever i svenska och svenska som andraspråk. Vi rekommenderar att strategiavsnitten bearbetas i helgrupp. Det ger eleverna möjlighet att ta del av kompisarnas tankar, förkunskaper och reflektioner. Extrauppgifterna lämpar sig både som ytterligare träning och som fördjupning till de som behöver det.
För språksvaga och mindre läsvana elever tjänar kapitlet till att explicit introducera framgångsrika strategier för språk och lärande.
Språkstarka och läsvana elever tillämpar troligen redan många av strategierna. Vinsten för dessa elever blir att de medvetandegörs om sina strategier och ges möjlighet att stärka och utveckla dem.
Några sätt arbeta med kapitlet
Kapitlet skiljer sig från grundbokens övriga kapitel, eftersom det även går att använda som uppslagsdel. Här presenteras två olika sätt att använda kapitlet:
✽ Inled arbetet på höstterminen med att arbeta er igenom kapitlet avsnitt för avsnitt. När ni sedan arbetar med resterande kapitel i grundboken, hänvisas ni tillbaka till passande avsnitt i Tips från coachen. Uppmana eleverna att inte strunta i dessa hänvisningar, utan gå tillbaka till sammanfattningen av avsnittet.
✽ Inled arbetet med något av grundbokens övriga kapitel i boken. När det kommer en hänvisning till ett av strategiavsnitten, bearbetar ni det aktuella avsnittet. Avsnitten är logiskt uppbyggda, kortfattat presenterade och lämpar sig väl att gå igenom i helgrupp.
STips: Vi rekommenderar att modellexempel och textutdrag i Tips från coachen läses upp högt av läraren, för att detta ger eleverna möjlighet att fokusera på strategierna i sig, istället för på att avkoda text.
spegla språket 8 | Lärarhandledning
Skönlitteratur
Kapitel1 noveller
I detta kapitel får eleverna:
✽ lära sig vad en novell är
✽ förståelse för hur noveller är uppbyggda
✽ veta vilka ingredienser som är viktiga i en novell
✽ skriva en egen novell
SYFTE
Noveller, korta berättande texter, som utspelar sig under kort tid, ofta i en och samma miljö och med en tydlig konflikt och vändpunkt i berättelsen, lämpar sig väl för skönlitterärt arbete på högstadiet. Syftet är att lära känna en världsomspännande genre och utveckla läsförståelsen, att lyfta den från traditionellt sagoläsande till en mer avancerad nivå. Eleverna känner till berättarkurvan och har arbetat med att skriva texter med inledning, handling och slut. Nu är det dags att ta både läsningen och skrivandet vidare – att upptäcka sådant som tillbakablickar, parallellhandling och mer krävande läsning mellan raderna. Ett särställt syfte med att jobba med noveller kan därför vara att eleverna får utveckla sin förmåga att göra inferenser.
Novellgenren är ny för många elever och därför är kapitlet uppbyggt i små sektioner med mycket undervisning om novellens olika delar och möjligheter, samt många små textexempel för att tydliggöra hur till exempel parallellhandling, att starta mitt i en händelse, gestaltning och så vidare kan gå till. Det är meningen att eleverna både ska få ledtrådar till läsförståelse av noveller och undervisning som leder fram till eget novellskrivande. Att ha arbetat lugnt och metodiskt med noveller i årskurs 8 leder förhoppningsvis till säkrare skribenter och mer avancerade texter i årskurs 9.
Kapitelöversikt
I grundboken får eleverna bekanta sig med novellgenren genom att följa novellens uppbyggnad och ta del av beskrivningar av novellens särdrag, samt läsa novellen
Plånboken av Sok Chanpal på sidan 54. Novellen kantas av marginalkommentarer, som visar på typiska drag.
Några av de större uppgifterna i grundboken är att eleverna får:
✽ reflektera över och analysera en novell, Plånboken av Sokh Chanpal
✽ skriva en egen novell
I textsamlingen kan eleverna arbeta vidare med följande noveller:
✽ Mördaren i parken av Lena Ollmark (sid. 9)
✽ Önska bort önska nytt av Ingrid Ohlson (sid. 24)
SFörslag på strategiavsnitt att arbeta med i samband med detta kapitel:
• Att använda lässtrategier
• Att förstå frågor och ge fullständiga svar
Några sätt att inleda kapitlet
Förslag på hur arbetet med kapitlet kan inledas
* Låt eleverna kortskriva kring dessa frågeställningar i en minut (alternativt diskutera i par).
• Vad är en deckare? Skriv ner allt som du anser vara typiskt för en deckare.
• Vilka deckare har du läst/sett? Skriv ner så många du kan.
• Brukar du titta på/läsa deckare? Varför/varför inte?
• Om du skulle skriva en deckare, vem skulle huvudpersonen vara?
* Fråga eleverna vilka deckare de har läst/sett. Skriv titlarna på tavlan. Låt dem sedan arbeta i små grupper med att kategorisera deckarna på valfritt sätt, utifrån vad de anser att de har gemensamt.
* Inled med att göra uppgift 2 på sidan 83.
Förslag till flipp(at klassrum)
* Ge eleverna i uppgift att titta på valfri deckare och anteckna kring följande punkter:
• titel
• huvudkaraktär
• miljö
• problem
• exempel på ledtrådar (även falska) som presenteras
• slutet
* Ge eleverna i uppgift att titta på (minst) två avsnitt av en specifik deckarserie, till exempel en klassisk pusseldeckare (till exempel Miss Marple, Poirot, Sherlock Holmes eller Morden i Midsomer ) eller någon svensk polisserie. Ge dem i uppgift att anteckna återkommande mönster de hittar vad gäller:
• typ av brott
• miljön där brottet sker
• karaktärerna
• slutet
spegla språket 8 | Lärarhandledning
Några sätt att arbeta med kapitlet
Kapitel 2: Deckare (sid. 81)
* En del elever kan ha sett (eller läst) Flickan som lekte med elden av Stieg Larsson som det inledande citatet är hämtat från. Låt dem i så fall berätta om handlingen för sina kamrater. Låt dem också gärna kortfattat recensera filmen/boken.
Vad är en deckare? (sid. 82)
* Stanna upp efter att ni läst stycket. Låt eleverna i par eller i liten grupp analysera en deckare som de sett eller läst; stämmer alla punkter i listan in på den deckaren?
Olika typer av deckare (sid. 84)
* Stanna upp efter att ni läst avsnittet. Låt eleverna i par eller i liten grupp placera in några deckare de gemensamt känner till under rätt kategori – är det en pusseldeckare, en hårdkokt deckare, en polisroman, en spionroman eller en thriller?
Uppgift (sid. 98)
* Slutuppgiften går ut på att eleverna ska skriva en egen fortsättning på deckarnovellen Mördaren i parken.
• Om ni behöver repetera berättarkurvan, finns den på sidan 82 i grundboken.
• För att kunna härma språkstilen i texten kan eleverna behöva viss vägledning. Tipsa dem om att först titta på vilket berättarperspektiv som används. De bör också titta närmare på hur författaren beskriver miljö och händelser; är språket detaljerat med många adjektiv? Eller är det mer avskalat och utan detaljer? Berättas historien i presens eller preteritum? Att plötsligt byta tempus kan förvirra läsaren.
• Ett annat tips är att uppmana eleverna att titta på tidsperspektivet. Första delen av novellen utspelar sig under några minuter, under det att huvudkaraktären går igenom skogen. Enklast kan vara att förlägga sitt slut till de nästkommande minuterna, inte till flera timmar, dagar eller veckor.
* Slutet på novellen Mördaren i parken finns att läsa i textsamlingen på sidan 129, ifall eleven i efterhand vill läsa författarens slut.
STIPS!
För elever med läs- och skriv svårigheter kan deckarnovellen Döden på isen passa bättre som underlag för slutuppgiften. Läs då upp de första sidorna i Döden på isen i textsamlingen för eleverna och låt dem skriva en egen fortsättning.
Förslag på lösningar till uppgifterna i grundboken
1. Reflektera
Eleverna kommer säkert fram till att poängen är att intervjupersonen nu har svarat på en fråga (och inte kommer att besvara fler).
För ett utvidgat samtal kring bilden kan man resonera kring varför intervjupersonen inte vill ställa upp på intervjuer – vill alla kändisar stå i rampljuset? Tycker alla om att prata om sig själva? Kan det vara så att kändisar är precis som alla andra, att vissa kanske tycker att det är jobbigt att stå i centrum och prata inför folk? etc.
9. Undersök
a. Här kan eleverna till exempel svara att Jonas Sjöstedt tar upp personliga iakttagelser av samhället och sina egna barns situation och kopplar dessa iakttagelser till mer allmängiltiga fenomen, som lönestatistik.
b. Här kan eleverna till exempel ta upp att Jonas Sjöstedt berättar väldigt personligt om sina förhoppningar kring barnens framtid och hur han gläds åt deras glädje.
Han nämner också att tvillingarna är födda med några minuters mellanrum, vilket är ett faktum men också en personlig och känsloladdad detalj, som visar på absurditeten i att barnen kommer att ha olika förutsättningar i livet - bara på grund av att en är flicka och en är pojke.
c. Här kan eleverna till exempel svara att Jonas Sjöstedt tar upp konkreta fakta om hur det ser ut i vanlig leksaksaffär och statistik (3,6 miljoner kronor).
d. Jämför dina svar med en kompis.
10. Undersök
a. Kan vi fortsätta flyga och äta kött i samma utsträckning som idag?
Kan vi fortsätta med en ekonomisk tillväxt som bygger på mer förbrukning av resurser som vi vet kommer att ta slut?
Är det rimligt att några tar mycket mer miljöutrymme i anspråk än andra bara för att de är rikare?
spegla språket 8 | Lärarhandledning
b. Exempel på tänkbara retoriska frågor:
• Inför skoluniformer – Varför skulle det vara negativt med skoluniformer? Hur kommer det sig att man i många andra länder ser skoluniformer som något självklart?
• Slopa betygen – Gör betygen verkligen att elever lär sig mer? Vilka fördelar finns det med betygssystemet?
• Sänk rösträttsåldern – Vem har bestämt att 18 år ska vara ”den magiska gränsen”? Varför skulle inte barn och unga få vara med och påverka samhället de lever i? Är inte ungdomar likvärdiga medborgare i samhället?
• Höj åldersgränsen för körkort – Vem har bestämt att 18 år ska vara ”den magiska gränsen”? Vilka är de farligaste bilförarna? Varför ska man få ta körkort när man är 18, när man inte bedöms kunna ansvara för att köpa alkohol förrän man är 20?
Förslag på lösningar till uppgifterna i textsamlingen
Därför är anglifieringen av svenskan inget problem (sid. 106)
Ord och uttryck
a. Globaliseringen – en process som innebär att världens länder närmar sig varandra ekonomiskt, kulturellt och politiskt
b. svarta svanar – något mycket ovanligt
Textfrågor
på raderna
a. Att det är en ”icke-fråga”. Den är inget problem.
b. På 1200-talet.
mellan raderna
c. För att allt detta kan leda till engelska ord letar sig in i svenskan.
Genre och form
a. Att anglifieringen av svenskan inte är ett problem, utan en naturlig process.
b. Några exempel på argument som tas upp: Att språk alltid influerats av varandra. Att vi skulle få förbjuda en mängd företeelser, som idag är självklara för oss, för att stoppa processen. Att svenskan ”stått pall” för influenserna sedan 1200-talet och kommer att göra det även framöver. Det finns många praktiska fördelar med att behärska engelska ord och uttryck, det öppnar dörrar ut i världen. Majoriteten av världens befolkning är två- eller flerspråkiga.
c. Att det svenska språkets existens är hotad.
Grammatik – satsdelar Kopieringsunderlag 1
Nivå 1
1. Markera subjekt och predikat i satserna
a. Lisa arbetar
b. Johan går i skolan
c. Pappa lagar mat
d. Min hund skäller
e. Farmor bakar bullar
2. Markera subjekt, predikat och direkt objekt i satserna
a. Pappa lagar mat
b. Min hund jagar katter
c. Farmor bakar bullar
d. Jag läser böcker
e. Johan målar staketet
3. Markera direkt och indirekt objekt i satserna
a. Farmor bakar bullar åt oss.
b. Johan målar staketet åt sin farfar
c. Ge pengarna till Anna.
d. Jag får böcker av min moster.
e. Pappa lagar mat åt alla barnen.
Grammatik – satsdelar Kopieringsunderlag 2
Nivå 1
1. Markera subjekt, predikat och predikativ i satserna
a. Han heter Per.
b. Min mamma kallas för Maggie.
c. Jag är sjuk.
d. Eleverna är lediga.
e. Han blev orolig.
2. Markera adverbial i satserna
a. Han heter inte Per.
b. Lisa promenerar till skolan.
c. Jag är sjuk idag.
d. Min mamma kallades Maggie när hon var liten.
e. Eleverna är lediga den här veckan.
f. Farmor bakar bullar åt oss ibland.
g. Vi låg i soffan.
3. Markera attribut i satserna
a. Farmor bakar goda bullar.
b. Vi låg i den stora soffan.
c. Pappa lagar god mat åt alla de hungriga barnen.
d. Vi byggde en koja av träplankor.
e. Jag läste en bok.
f. Jag läste en bra bok.
g. Vi städade i den stökiga, dammiga lägenheten.
spegla språket 8 | Lärarhandledning
Grammatik – satsdelar Kopieringsunderlag 3
Nivå 2
1.–5.
a. Farmor bakar goda bullar åt oss.
b. Alla älskar farmors bullar.
c. Pappa lagar mat åt alla de hungriga barnen.
d. Han heter inte Per.
e. Lisa promenerar till skolan.
f. Jag är nästan aldrig sjuk.
g. Min mamma heter Margaret, men kallas för Maggie.
h. Eleverna är lediga den här veckan.
i. Vi låg i soffan.
j. Johan målar staketet åt sin farfar.
k. Ge pengarna till Anna.
l. Jag får böcker av min moster när jag fyller år.
m. Han blev ofta orolig.
6.
a. Skriv en egen mening som innehåller subjekt, predikat och direkt objekt.
b. Skriv en egen mening som innehåller subjekt, predikat, direkt objekt och indirekt objekt.
c. Skriv en egen mening som innehåller subjekt, predikat och predikativ.
d. Skriv en mening som innehåller två attribut.
e. Skriv en mening som innehåller ett tidsadverbial.
f. Skriv en mening som innehåller ett rumsadverbial.
g. Skriv en mening som innehåller ett sättsadverbial.
Det är vår värld – tio unga röster om global solidaritet
Textfrågor
på raderna
a. En socialdemokratisk migrationspolitik ska utgå från en stark solidaritet mellan människor, enligt Fredrik Lundh Sammeli. När människor flyr för sina liv ska Sverige vara ett land som ger dem en frizon. Människor som flyttar hit för att arbeta eller för kärlekens skull ska välkomnas och man ska se möjligheterna i varje enskild människa. Sverige ska ta ett stort ansvar för flyktingmottagandet.
b. Socialdemokraterna menar att alla barn som bor i Sverige ska ha samma rättigheter. Att göra Barnkonventionen till svensk lag skulle stärka barns rättigheter i samhället och tvinga vuxenvärlden att lyssna på och rätta sig efter barnens åsikter.
c. Ett hållbart flyktingmottagande kännetecknas av att alla kommuner i landet tar ansvar för att ta emot flyktingar och att asylsökandes boende styrs upp så att alla inte bor i storstadsregionerna eller att många delar på samma lägenhet.
mellan raderna
d. Människor som känner en fruktan för att bli förföljda eller dödade på grund av exempelvis sin tro eller sina åsikter i sitt hemland ska ha rätt att söka asyl i ett annat land där de kan känna sig trygga.
e. Det är allas vår värld. Alla människor har rätt till ett liv och att känna sig trygga. Tillsammans måste vi ta ansvar för varandra och för vår värld. I framtiden behöver delar av Europa arbetskraft, på så sätt kan man säga att Europa behöver människor på flykt och människor på flykt behöver Europa.
f. Människor förflyttar sig mer över nationsgränserna idag än förr. Många människor är på flykt och olika nationaliteter närmar sig varandra och lever nära varandra.
spegla språket 8 | Lärarhandledning
Tio över ett
Textfrågor
på raderna
a. Staden Kiruna ska flyttas för att järnmalmsgruvan under jord växer. Marken blir instabil och för att inte riskera att staden rasar, så flyttas den. Nya hus byggs på ett annat ställe, dit stadens invånare måste flytta.
b. Julia tycker att Maja överdriver när hon tror att staden ska rasa och att hon ska falla ner i hålet och dö.
c. Det ska komma nya klasser till skolan och i klasserna går snygga tjejer som spelar handboll. Maja tror att Albin kommer att tycka att hon inte är intressant längre då.
mellan raderna
d. Maja har svårt för att formulera sig. Det är så många känslor inblandade i flytten, vilket gör det svårt att skriva om den. För att bearbeta sina känslor gör Maja filmer i sin mobil på fritiden. Känslorna är samlade där och Maja har svårt för att plocka fram dem när hon ska skriva i skolan.
e. Lägenheten som familjen bor i nu är betydelsefull för Maja medan den nya platsen inte betyder något för henne. Nu har hon nära till sin vän Julia men sedan kommer de att ha långt till varandra.
f. Maja berättar inget för sin mamma, eftersom mamman är trött på Majas tjat om att hon kommer att dö. Hon vill inte att Maja ska prata om det för att hon skrämmer sin lillasyster.
Laila M. Guvå Åse Wewel
SPEGLA SPRÅKET 8 LÄRARHANDLEDNING
Vilka strategier hjälper elever att bli medvetna läsare? Hur identifierar elever texters syfte och avsändare? Och hur får elever förståelse för frågor och hur frågor ska besvaras?
Spegla språket 8 Lärarhandledning hör till Spegla språket 8 Grundbok samt den tillhörande Spegla språket 8 Textsamling. Lärarhandledningen kompletterar grundboken och textsamlingen genom att erbjuda konkreta övningar och kopieringsunderlag. Den ger också tips och idéer på hur man kan arbeta vidare med de teman som finns i grundboken. I lärarhandledningen finns dessutom lösningsförslag till de övningar där svaren är givna.
Spegla språket är en heltäckande läromedelsserie i svenska och svenska som andraspråk. Till varje årskurs finns en grundbok, en textsamling och en lärarhandledning Dessutom finns Spegla språket Digital som har samma innehåll som den tryckta boken.
