9789152362501

annika löthagen holm carl-johan markstedt cecilia peña

LÄRARHANDLEDNING

annika löthagen holm carl-johan markstedt cecilia peña

LÄRARHANDLEDNING sanoma utbildning

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Projektledare och redaktör: Per Olsson Grafisk form: Jonas Veronesi/VERONESI AB Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration Svenska impulser 8 lärarhandledning ISBN 978-91-523-6250-1 © 2023 Annika Löthagen Holm, Carl-Johan Markstedt, Cecilia Peña och Sanoma Utbildning AB, Stockholm

Första upplagan Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Undantag: Sidor märkta ”kopiering tillåten” får kopieras.

Innehåll Introduktion 5 Svenska som andraspråk, allmän del 10 KAPITEL 1

Att läsa och tolka skönlitteratur 15 KAPITEL 2

Att leda och delta i samtal om texter 43 KAPITEL 3

Novellen 62 KAPITEL 4

Litteraturen genom tiderna – antiken, medeltiden och renässansen 89 KAPITEL 5

Informationssökning, källtillit och sökkritik 113 KAPITEL 6

Att skriva resonerande text 130 KAPITEL 7

Att skriva argumenterande text 149 KAPITEL 8

Minoritetsspråk i Sverige 172

Satsdelar och språkriktighet 195 Metoddel 222 Lösningsförslag till Svenska impulser 8 antologi 229

Introduktion Svenska impulser – ett heltäckande läromedelspaket Svenska impulser är ett heltäckande läromedelspaket för svenska/ svenska som andraspråk på högstadiet. Följande komponenter ingår: • Svenska impulser 8 grundbok – Åtta kapitel som stöttar elevernas utveckling i muntlig och skriftlig framställning, samt stärker deras kunskaper i litteratur och språk.

• Svenska impulser 8 antologi – Fem teman med skönlitteratur och sakprosatexter som berör och engagerar ungdomar.

• Svenska impulser 8 övningsmästaren – Inläsningar av grundbokens och antologins texter samt elevövningar på språk och innehåll i grundbokens kapitel.

• Svenska impulser 8 lärarhandledning – Stöd och inspiration som hjälper dig att navigera mellan de olika komponenterna i Svenska impulser.

5

Svenska impulser 8 grundbok Svenska impulser 8 grundbok innehåller åtta kapitel om muntlig och skriftlig framställning, litteratur, källkritik, informationssökning och minoritetsspråk. Varje kapitel i boken är skrivet för att kunna användas var för sig men kan också kopplas ihop med andra kapitel.

I slutet av varje kapitel finns en slutuppgift. Den är tänkt att fungera som bedömningsuppgift där eleverna visar vad de lärt sig under arbetet med kapitlet. Alla slutuppgifter har en tydlig arbetsgång som hjälper eleverna att strukturera arbetet med uppgiften.

Allra sist i varje kapitel finns en fördjupning, där eleverna får fördjupa sig i något som har med kapitlets tema att göra.

Fördjupningarna kan ses som ett extramaterial där du som lärare har fler valmöjligheter att göra arbetet med läroboken än mer flexibelt. Så här kan du till exempel använda fördjupningarna: – som en uppgift för hela klassen för att fördjupa sig i eller som en extra förberedelse inför slutuppgiften.

– som en uppgift för enstaka elever som snabbt blir klara med en uppgift.

– I vissa fall kan fördjupningen fungera som en extrauppgift, under tiden som andra elevgrupper, till exempel andraspråkselever fokuserar på språkliga uppgifter på övningsmästaren.

Längst bak i grundboken finns ett avsnitt om satsdelar och språkriktighet. Avsnittet fungerar som en uppslagsdel. På övningsmästaren finns det självrättande övningar för eleverna till detta avsnitt.

Svenska impulser 8 antologi Svenska impulser 8 antologi innehåller både skönlitteratur och sakprosa och är indelad i fem teman: 1. I en annan tid 2. Sexualitet, samtycke och relationer 3. Vägval 4. Minoritetsspråk 5. Betydelsefulla författare i Sverige, Norden och övriga världen Varje tema består av sju texter. Till varje text finns det läsförståelse­ frågor, diskussionsuppgifter och andra mer kreativa uppgifter. På sidan 229 i lärarhandledningen finns lösningsförslag till alla Samtala om texten-frågor. Alla texter till antologin är inlästa och finns på övningsmästaren.

6

Svenska impulser 8 övningsmästaren Till Svenska impulser finns det ett kostnadsfritt digitalt komplement.

Det ligger på Övningsmästaren.se. I Svenska impulser 8 övningsmästaren har vi delat in kapitlen i moment, där ett moment omfattar ca 2–9 sidor ur grundboken. Varje moment beräknas ta 1–3 lektioner för klassen att arbeta igenom. Till varje kapitel finns det: • övningar kopplade till innehållet och till de ord och uttryck som förekommer i momentet.

• korta avstämningstest i slutet av momentet (Testa dig själv).

• självrättande övningar på ord och begrepp (Ordlista).

• en diagnos med flervalsfrågor som visar om eleverna har förstått och tagit till sig det mest grundläggande i kapitlet (Kapiteldiagnos).

• På övningsmästaren finns dessutom alla texter i grundboken och antologin inlästa. Övningsmästaren är en digital portal för ljudfiler, ordträning, hörövningar och begreppsträning som inte kostar något att använda.

Portalen kan användas fritt av eleverna utan att de behöver någon inloggning. Alla övningar på övningsmästaren är kopplade till Sanoma Utbildnings läromedel.

Eleverna kan träna med övningsmästaren både i skolan och hemma. Övningsmästaren är responsiv och fungerar lika bra på mobil, som på surfplatta eller dator. Applikationen testas mot den senaste versionen av operativsystem samt i de senaste versionerna av de vanligaste webbläsarna.

7

Svenska impulser 8 lärarhandledning Lärarhandledningen har samma upplägg som Svenska impulser 8 grundbok. Det innebär att varje kapitel i läroboken har ett mot­ svarande kapitel i lärarhandledningen, med förslag på hur arbetet kan introduceras, genomföras och följas upp. Dessutom finns det stöd till alla lärobokens slutuppgifter och fördjupningar.

En viktig utgångspunkt för lärarhandledningen är att den ska fungera som en brygga mellan Svenska impulser 8 grundbok och Svenska impulser 8 övningsmästaren. I lärarhandledningen är exempelvis arbetsgången för lärobokens olika kapitel indelade på samma sätt som i övningsmästaren, vilket gör att det är enkelt att arbeta med grundboken och övningsmästaren parallellt.

Lärarhandledningens upplägg Alla kapitel i lärarhandledningen har genomgående följande struktur: • Syfte med kapitlet: Syfte och förslag på mål med kapitlet.

• Koppling till kursplanen: Kapitlets koppling till Lgr 22 och det centrala innehållet i både svenska och svenska som andraspråk tydliggörs.

• Introducera kapitlet: Förslag på hur arbetet med kapitlet kan introduceras.

• Arbeta med kapitlet: Förslag på arbetsgång genom kapitlet. Först presenteras arbetsgången i sin helhet med alla moment och därefter följer en mer detaljerad genomgång av varje moment.

De delar av arbetsgången som är specifika för elever som läser svenska som andraspråk är särskilt markerade.

• Avstämning och utvärdering av kapitlet: Förslag på hur arbetet med kapitlet kan avslutas och utvärderas.

• SVA-undervisning: Övergripande tips och råd för SVAundervisning kopplat till kapitlets innehåll och ämne.

Sist i lärarhandledningen finns en metoddel. Där finns det bland annat tips på hur du kan organisera undervisningen så att alla kommer till tals och hur du kan arbeta med kamratrespons.

Hänvisningar till uppgifter i övningsmästaren är i lärarhandledningen markerade med följande symbol.

8

Introduktionsuppgifterna Till varje kapitel finns förslag på hur arbetet kan introduceras. Tanken med dessa uppgifter är att arbetet med kapitlet ska ta avstamp i en gemensam aktivitet. Till varje kapitel finns en uppgift som utgår från kapitlets introduktionsuppslag och en uppgift av mer kreativ karaktär. Dessa kan självklart genomföras efter varandra.

Ord och uttryck Till de flesta texterna i läroboken finns det ordförklaringar. Samtidigt kan det finnas fler ord och uttryck i läroboken som kan vara svåra för vissa elever att förstå på egen hand. Det gäller till exempel för elever som läser svenska som andraspråk, eller elever som av andra anledningar behöver mycket språklig träning. Vi har valt att lägga ord och uttryck som kan vara utmanande för eleverna i listor sist i varje moment. Beroende på behoven i din elevgrupp kan du välja vilka av orden du vill ta upp betydelsen av och på vilket sätt. Ibland kan det vara bra med en genomgång i förväg av vissa av orden, till exempel inför läsningen av en text, ibland kan det passa bättre att låta eleverna använda orden som repetition.

På övningsmästaren finns övningar och dessutom självrättande övningar i varje kapitel på dessa ord och uttryck.

Avstämningar och utvärderingar I lärarhandledningen finns förslag på hur arbetet med de enskilda momenten såväl som kapitlet som helhet kan avslutas. Dessa hittar du under följande rubriker: • ”Avstämning” – Förslag på hur arbetet med enskilda moment kan avslutas. Tanken är att eleverna ska få repetera det viktigaste innehållet och reflektera över vad de lärt sig. Avstämningen ger dig samtidigt en möjlighet att kontrollera att eleverna tagit till sig innehållet i momentet.

• ”Avstämning och utvärdering av kapitlet” – Förslag på hur arbetet med hela kapitlet kan avslutas.

De flesta avstämningarna består av frågor och/eller påståenden på det som gåtts igenom i momentet. Dessa frågor eller påståenden finns som ett quiz i övningsmästaren under namnet Testa dig själv.

Där kan eleverna själva testa om de kan svara på alla påståenden/ frågor. Quizet passar bra att använda som en exit ticket efter avslutat moment eller lektion.

9

149

KAPITEL 7

Att skriva argumenterande text Syfte med kapitlet Syftet med kapitlet är att utveckla elevernas förmåga att skriva argumenterande texter. I kapitlet får eleverna lära sig hur de bygger upp sin argumentation, använder språket på ett effektivt sätt och gör källhänvisningar. Kapitlet avslutas med att eleverna får skriva en egen argumenterande text om en person som gjort något fantastiskt och påverkat mångas liv.

Mål för kapitlet • Att känna till hur en argumenterande text är uppbyggd och vad som kännetecknar den.

• Att kunna hantera källor i argumenterande texter.

• Att kunna skriva en argumenterande text med anpassning till syfte och mottagare.

• Att ha kännedom om vanliga språkliga formuleringar i argumenterande texter.

150

Koppling till kursplanen i svenska och svenska som andraspråk, Lgr 22 Skillnaderna mellan svenska och svenska som andraspråk har markerats med kursiv text.

Sv centralt innehåll

SVA centralt innehåll

Läsa och skriva: Gemensam och enskild läsning.

Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang.

Läsa och skriva: Gemensam och enskild läsning.

Läsrelaterade aktiviteter och strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang.

Sammanfattning av texter.

Gemensamt och enskilt skrivande: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag.

Språkliga strukturer och normer.

Texter: Sakprosatexter för ungdomar och vuxna.

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Språkbruk: Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.

Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Informationssökning och källkritik: Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.

Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.

Sammanfattning av texter.

Gemensamt och enskilt skrivande: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag.

Språkliga strukturer och normer.

Texter: Sakprosatexter för ungdomar och vuxna.

Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och uttryck.

Språkbruk: Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.

Ord och begrepp i både vardagsspråk och skolspråk.

Språkbruk, yttrandefrihet och integritet i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Informationssökning och källkritik: Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.

Hur man refererar, citerar och gör källhänvisningar, även referenser till digitala medier.

151

Introducera kapitlet Här är två förslag på hur du kan inleda arbetet med kapitlet: Arbeta med introduktionsuppslaget 1. Låt eleverna diskutera illustrationen på sidan 190 enligt EPAmetoden (se lärarhandledningen, s. 224). Här är förslag på frågor: a. Vad föreställer bilden? Vilka detaljer fastnar du för? b. Vilken känsla får du när du tittar på bilden? c. På vilket sätt kan du koppla ihop bilden med kapitlets rubrik?

2. Läs ingressen på sidan 191 högt för klassen.

3. Låt eleverna göra diskussionsuppgiften. Sammanfatta vad eleverna kommit fram till på tavlan eller digitalt i ett ordmoln.

(Se länktips på s. 228).

Undersökning Fånga in klassens förförståelse inför kapitlet genom att bygga vidare på diskuterauppgiften på sidan 191. Dela in tavlan i två spalter och skriv en fråga överst i varje spalt: När är det viktigt att kunna argumentera? och Vad behöver man tänka på när man vill argumentera på ett övertygande sätt? Låt eleverna skriva sina svar på post it-lappar och fästa dem under frågorna på tavlan. När alla är klara läses lapparna upp av eleverna som skrivit dem, alternativt samlas in och läses upp utan inbördes ordning av dig. Gör avslutningsvis en sammanställning.

• I vilka situationer tyckte eleverna att de behövde kunna argumentera?

• Hur tyckte de att en övertygande argumentation såg ut?

• Fanns det likheter och skillnader i elevernas svar?

152

Arbeta med kapitlet På de kommande sidorna beskrivs en arbetsgång för kapitlet.

Arbetsgången är indelad i ett antal moment som följer kapitlets upplägg. För att du ska få överblick över alla moment kommer här först en sammanfattning av hela arbetsgången.

1. Argumentationens syfte och grunder (s. 192–197) Eleverna får lära sig hur konsten att argumentera växte fram ur retoriken. De får läsa om varför det är viktigt att lära sig argumentera, och kunskaper om de delar som framför allt upp bygger upp en argumentation – tes, argument och motargument.

2. Läsning och granskning av en argumenterande text (s. 198–207) Eleverna får läsa en argumenterande text och granska den utifrån olika frågeställningar. De får fördjupad kunskap om hur de bygger upp en argumenterande text, hanterar källor och gör källhänvisningar samt använder sambandsord för att skapa sammanhang i texten.

3. Språket i en argumentation (s. 208–212) Eleverna får kunskap om vad som kännetecknar språket i en argumentation och tips på retoriska stilfigurer som de kan använda. De får även kännedom om olika typer av argumenterande texter, som insändare och recensioner.

4. Slutuppgift – Skriv en argumenterande text (s. 214–215) I slutuppgiften ska eleverna skriva en argumenterande text om en person de tycker gjort något fantastiskt och som påverkat många människor. De ska argumentera för att den personen förtjänar en egen minnesdag.

5. Fördjupning – Reklam (s. 216–217) I fördjupningen får eleverna kunskap om reklam, dess syfte och vad de ska tänka på i mötet med reklam.

153

1. Argumentationens syfte och grunder (s. 192–197) I det här momentet får eleverna kunskap om varför det är viktigt att lära sig om argumentation och retorik. De får kunskap om argumentationens grunder – tes, argument och motargument – och vad som kännetecknar faktaargument och känsloargument.

Varför argumentera? s. 192–193 Om eleverna gjort introduktionsuppgiften “Undersökning” (se s. 152) kan de jämföra sina svar under ”När är det viktigt att kunna argumentera?” med de svar som ges i läroboken. Om de inte gjort denna uppgift kan de börja med att fundera på varför det är viktigt att kunna argumentera och i vilka situationer de behöver använda sig av argumentation. Lyft upp elevernas svar. Läs sedan brödtexten och jämför med elevsvaren. Läs också rutan om retorik.

Låt eleverna ta ställning till den första diskuterauppgiften genom att välja ett av de tre alternativen nedan och anteckna sina svar på en lapp. Undersökningen kan också göras som en mentometer.

1. Om jag lärt mig argumentera kan jag lättare föra fram mina åsikter och påverka beslut som har betydelse för mig och mitt liv.

2. Om jag lärt mig argumentera utvecklar jag mina tankar och ser att man kan se på en fråga eller ett visst ämne på många sätt.

3. Om jag lärt mig argumentation blir jag mer kritisk mot olika budskap och kan genomskåda argument som inte är trovärdiga.

Samla elevernas svar och följ upp med utgångspunkt i dessa frågor: • Vilket alternativ rankades högst?

• Varför tror eleverna att det blev just det alternativet som sågs som viktigast?

Låt sedan eleverna fundera i par på den andra diskuterauppgiften.

154

Argumentationens grunder, s. 194–197 Läs brödtexten och låt därefter eleverna arbeta med uppgifterna på sidorna 196–197 i par. När paren gjort undersökuppgiften ska de redovisa för ett annat par och jämföra sina svar. På så sätt fördjupar de sina kunskaper om vad tes, argument och motargument är.

I diskuterauppgiften ska de välja ut de två argument som de tycker passar bäst i en argumentation från uppgiften ovanför. Lyft elevernas svar i helklass. Vilka argument valde paren? Hur motiverade paren sina val? Finns det någon trend i klassen? Följ upp med att låta eleverna fundera över om det var fakta- eller känsloargument som valdes mest.

I skrivuppgiften ska paren skriva argument till olika teser. Instruera eleverna om hur uppgiften ska redovisas innan de startar – om argumenten ska skrivas ut som hela meningar eller bara i form av anteckningar. Skrivuppgiften avslutas med att paren redovisar sina argument för ett annat par med motivering till varför de valt just det argumentet.

Här är ytterligare några tips på fördjupande arbete med momentet: • Föregående kapitel behandlade källtexternas betydelse. Även i detta kapitel betonas att hänvisningar till olika källor behövs i argumenterande texter, speciellt när eleverna använder fakta­ argument. Låt eleverna fortsätta meningen ”Jag tror det är bra att hänvisa till trovärdiga källor i en argumentation eftersom … ” • Låt eleverna skriva retoriska frågor till var och en av de fem teserna i skrivuppgiften (de kan läsa om retoriska frågor på s. 211).

• Låt eleverna fundera på hur de skulle bära sig åt för att hitta källtexter på nätet som de skulle kunna använda om de argumenterade för de fem teserna i skrivuppgiften. Vilka sökord skulle de använda?

SVA

Samtala med eleverna om vad de kommer ihåg från tidigare studier om argumentation (till exempel i Svenska impulser 7). Kommer de ihåg vad begrepp som tes, argument och så vidare betyder? Läs texten på sidorna 194–195 högt om du märker att eleverna inte har begreppen klara för sig.

155

Avstämning Låt eleverna ta ställning till om följande påståenden är sanna eller osanna och motivera varför de anser det.

• Retoriken växte fram på 1990-talet.

• Nuförtiden används retorikens tips och tekniker av alla som vill nå ut med sitt budskap.

• Om du lär sig argumentera har du större möjlighet att påverka beslut.

• Du blir mer okritisk om du lär dig argumentation.

• Ett känsloargument kräver mindre läsning och granskning av källor än ett faktaargument.

• Ett faktaargument måste kunna stödjas av artiklar eller andra källor.

• Det är oviktigt att hänvisa till källor när man för fram ett faktaargument.

• Det är oviktigt att hänvisa till källor när man för fram ett känsloargument.

• Genom att använda känsloargument visar du att du är påläst.

• Motargument innebär något som talar mot det du tycker.

• Genom att använda motargument visar du att du vill ändra åsikt.

• Den åsikt du har kallas för tes i en argumenterande text.

• Du kan formulera tesen som en fråga.

Ord och uttryck påverka, övertyga, en sann och riktig åsikt, handla om, röra, är beredd på, övertygande, en observation, en tes, ett argument, hållbar, rimlig, relevant, stödja en uppgift, sätta sig in i, påläst, en retorisk fråga, vädja, ett motargument, ta hänsyn till, bemöta, tillbakavisa

156

2. Läsning och granskning av en argumenterande text (s. 198–207) I det här momentet får eleverna läsa en argumenterande text om fritidsgårdar. Med den som utgångspunkt får de fördjupa sina kunskaper om hur de kan disponera egna argumenterande texter och använda sambandsord för att skapa sammanhang. Vidare får de kunskap om hur de hanterar källor i argumenterande texter på ett korrekt sätt.

Läs en argumenterande text, s. 198–199 Innan eleverna läser elevtexten om fritidsgårdar är det bra om de kort får repetera begreppen tes, argument och motargument. Fråga klassen: Vilka krav ställer man på en tes? Vad innebär det att ett argument ska vara hållbart? Vad innebär det att ett argument är relevant? Vad innebär det att kunna stödja ett faktaargument? Vad innebär det att bemöta ett motargument? Läs elevtexten högt och låt eleverna svara på Samtala om texten-frågorna enskilt och skriva ner sina svar. Därefter kan de få jämföra sina svar med en klasskompis.

Det finns två kopieringsunderlag i lärarhandledningen som stöd för arbetet: • Elevtexten (s. 168) Skriv ut den om du vill att eleverna ska kunna stryka under i texten eller anteckna i marginalen. Du kan även använda den om du vill projicera elevtexten på tavlan och själv kunna göra understrykningar i texten när ni går igenom Samtala om textenfrågorna tillsammans i klassen.

• Mall där elevtextens olika delar är markerade (s. 169). Detta kan vara ett stöd för dig eller ett förslag som du kan visa klassen om du vill.

SVA

Låt andraspråkseleverna ha texten som modell för att hitta formuleringar till egna texter. De kan börja med att göra en sammanställning över passande fraser i texten, där de först skriver ut hela meningarna. Sedan gör de om meningarna till lämpliga ”börjor” och tränar på att använda dem. Låt dem också titta på “Användbara fraser vid argumentation” på sidan 205 och fylla på sin lista. Kanske kan ”börjorna” se ut så här: Rubrik: Satsa mer på ...

Bakgrund: I stället behöver vi …/ Det har debatterats mycket om …

Tes: Jag anser att … / Därför tycker jag att … / Därför föreslår jag att … / Enligt min åsikt …

Argument 1: Mitt första argument är … / En anledning till att jag tycker … är … / För det första … / Enligt (källhänvisning) är det … / Ett exempel på det är …

Motargument: Samtidigt finns det de som menar att … men… / Ett annat sätt att se på frågan är … men …. / Men om … så …

Argument 2: Mitt andra argument är … / Ytterligare ett argument är att … / För det andra så … / Dessutom är det viktigt att …

Avslutning: Sammanfattningsvis … / Därför tycker jag … / Avslutningsvis ….

157

Innehåll och disposition, s. 200–202 Genomgången av elevtexten fungerar också som en skrivmall för eleverna när de ska skrivna egna argumenterande texter. I parentes efter varje underrubrik står därför stycke 1, stycke 2 etc. Syftet med det är just att eleverna ska kunna använda dessa sidor som ett stöd när de ska disponera sina egna texter.

Låt eleverna läsa brödtexten och sedan göra en egen sammanfattning av den. Sammanfattningen kan göras i form av en tankekarta, en matris eller ett flödesschema. Den ska inte bestå av hela meningar utan av nyckelord. Elevernas sammanfattningar blir ett bra stöd när de ska göra slutuppgiften.

Här är ett exempel på hur ett sammanfattande flödesschema kan se ut:

Rubrik Innehåller tesen Formuleras som uppmaning eller påstående Kort och kärnfull

Inledning Ger en bakgrund “Nuläge” eller problembild Presentation av tesen i slutet

Första argumentet Argument 1 presenteras Stötta argumentet med fakta (ange källa) eller konkreta exempel

Motargument och bemötande av motargument Kortfattat om motargument Fokus på att bemöta motargumentet

Andra argumentet Argument 2 presenteras Använd samma källa eller ny källa (kom ihåg källhänvisning!)

Avslutning Kort och kraftfull Upprepa tesen Uppmanar läsaren till handling eller eftertanke

158

SVA

Träna gärna extra inför slutuppgiften som är att skriva en egen argumenterande text. Detta kan göras genom att ni gemensamt skriver en argumenterande text, alternativt att eleverna får skriva i par. Vid det gemensamma skrivandet tar man upp alla delar i skrivmallen på sidorna 200–202. Utgå gärna från en av teserna i skrivuppgiften på sidan 197 eller välj en egen tes när ni skriver er gemensamma text. Gå sedan igenom skrivmallen steg för steg eller använd elevernas sammanfattningar. Här är exempel på början av en sådan genomgång: • Rubrik: Vilken rubrik ska väljas så att den blir kort och samtidigt innehåller tesen?

• Inledning: Vilken bakgrund ska ges i inledningen för att peka på att det är en viktig sak vi argumenterar om?

• Tes: Hur kan tesen formuleras som ett påstående eller en uppmaning?

När det gäller språket kan eleverna kika på sidan 207 för att hitta användbara formuleringar.

Att hantera källor i argumenterande texter, s. 203–204 Låt eleverna berätta vad de kommer ihåg från kapitlet “Att skriva resonerande text” om hur man skriver källhänvisningar. Låt dem därefter läsa brödtexten och göra diskuterauppgiften på sidan 204 i par. Repetera gärna avsnittet om referatmarkörer på sidan 178.

159

Extrauppgift: Sambandsord Här är förslag på en uppgift som kan passa när klassen har läst och arbetat med sidorna 205–206: 1. Arbeta i par. Titta igen listan över sambandsord som passar i en argumenterande text.

2. Välj tre sambandsord ur Tillägg (som kan passa för att framföra ännu ett argument), Förtydligande (som kan passa för att ge exempel eller förtydliga ett argument) och Summering (som kan passa för att avsluta argumentationen).

3. Skriv egna meningar där ni använder orden.

Sambandsord som passar i en argumenterande text Tillägg: dessutom, också, till detta kommer, utöver detta, förutom detta, även, ytterligare, på grund av Förtydligande: alltså, det vill säga, exempel på det är, exempelvis, till exempel, med andra ord, så att säga, vilket innebär Summering: när allt kommer omkring, sammanfattningsvis, på det hela taget, avslutningsvis, allt som allt, sammantaget

Användbara fraser vid argumentation, s. 207 Sidan kan tjäna som en uppslagssida när eleverna behöver formuleringar till egna argumenterande texter. Ett sätt att arbeta extra med fraserna inför slutuppgiften är att låta eleverna välja ett ämne och skriva en kort text om det och då använda minst en av fraserna i varje moln. Exempel på ämnen att skriva om kan vara: • Vi behöver längre raster • Inför fler matematiklektioner i skolan • Vi behöver mer läromedel • Satsa mer på skolbiblioteket • Låt mer av skolundervisningen vara på distans • Avskaffa alla hjärtans dag • Inför betyg i uppförande i skolan • Inför gratis lokaltrafik

160

Avstämning Låt eleverna ta ställning till om följande påståenden är sanna eller osanna och motivera varför de anser det.

• Första gången du tar upp en källa behöver du skriva källans namn, vem som står bakom källan och när och var den är publicerad.

• Första gången du tar upp en källa räcker det med att skriva namnet på den.

• Andra gången du tar upp en källa behöver du inte alls hänvisa till den.

• Andra gången du tar upp en källa behöver du beskriva den lika utförligt som första gången.

• I inledningen tar du upp sammanfattningen av din argumentation.

• I inledningen tar du upp bakgrunden till din argumentation.

• Rubriken ska vara kort och innehålla din tes.

• Rubriken ska ta upp både argument och motargument.

• Motargumentet ska du beskriva kort och sedan avfärda det.

• Du ska inte bemöta motargumentet i din text.

• Det är bra att hålla sig till endast ett argument i din text.

• Det är lagom med 2–3 argument i din text.

Ord och uttryck färre, umgås, stökig, resurser, hålla i en aktivitet, engagera sig, en namninsamling, ett skäl, uppmana, en övergång, ett sambandsord, även, krävande, debattera, koordination, motorik, grundläggs, en överbelastningsskada, lämplig, genomföra en aktivitet, en uppoffring, en uppmuntran, positiv energi, föreslå, runda av, en disposition, texten lyder, eftertanke, statistik, utförlig, foga in i texten, smidig, ett initiativ, ett erbjudande, infoga

161

3. Språket i en argumentation (s. 208–213) I det här momentet får eleverna kunskap om vad de ska tänka på i sin argumentation när det gäller språket. De får tips på retoriska stilfigurer och se exempel på olika typer av argumenterande texter.

Språket i en argumentation, s. 208–209 Gå igenom punkterna på sidan 208 tillsammans. Stanna gärna upp efter varje punkt och kontrollera att eleverna förstått tipset. Låt sedan eleverna göra undersökuppgiften. De kan antingen arbeta i par eller enskilt och därefter jämföra sina svar i par eller mindre grupper.

Extrauppgift: Stilfigurer Låt eleverna läsa om de olika stilfigurerna på sidorna 210–211 och därefter arbeta med följande uppgift: 1. Avgör vad följande exempel är för stilfigur: – Ingen hör dig. Ingen ser dig.

– Hur länge kommer jag att stå ut?

– Rösten klagade, gnällde och ylade av förtvivlan.

– Är det inte dags att ändra på detta?

– Vinden ven över vågornas virvlande vidder.

– Fart och fläkt.

– Borta bra men hemma bäst.

– Jobbet är slitigt, stressigt, påfrestande.

2. Fundera ut egna exempel på retoriska stilfigurer.

Argumenterande texter, s. 212 Här presenteras olika typer av argumenterande texter, bland annat recensioner. Många elever är vana vid att skriva recensioner av böcker sedan tidigare, men har kanske inte tänkt på att recensionen är en form av argumenterande text. Som en fördjupning av momentet passar det därför bra att låta eleverna skriva en recension av en roman. Rubriken på recensionen ska vara: Den här boken får ni bara inte missa! eller Den här boken är inte värd att lägga en enda sekund på!

Se sidan 171 i lärarhandledningen för en mall.

SVA

Visa på skillnaderna mellan en insändare, en debattartikel och en recension. Är det någon av textgenrerna som eleverna inte känner till? Visa i så fall upp en sådan, exempelvis en recension av en ungdomsbok eller film.

162

Avstämning Eftersom detta är momentet före slutuppgiften är det bra om eleverna tänker igenom vad de är osäkra på och behöver förbättra när det gäller att skriva argumenterande text. Låt dem bläddra igenom kapitlet för att få en överblick över vad de behöver repetera och träna mer på.

Ord och uttryck sammanhängande, i sin tur, en stilfigur, ett värdeladdat ord, elegant, kraftfull, kritisk, sträng, mesig, rimlig, allitteration, anafor, en retorisk fråga, ett givet svar, en hopning, en stegring, en insändare, en debattartikel, ett debattinlägg, en recension, en bedömning

163

4. Slutuppgift – Skriv en argumenterande text (s. 214–215) I slutuppgiften ska eleverna skriva en argumenterande text om en person som gjort något fantastiskt och påverkat många människor. De ska argumentera för att personen förtjänar en egen minnesdag, så att det hen gjort kan uppmärksammas varje år.

Tips inför slutuppgiften Berätta att uppgiften är större än tidigare uppgifter i kapitlet och också kommer att väga tyngre i bedömningen. Påminn eleverna om att de är väl förberedda inför slutuppgiften genom att de har arbetat med uppgifterna i kapitlet.

Repetera vad eleverna bör tänka på när de skriver en argumenterande text, till exempel att använda källhänvisningar, värdeladdade ord och ett formellt och tydligt språk. Betona också vikten av stavning, skiljetecken och styckeindelning.

Gå igenom slutuppgiftens olika steg så att alla vet vad de ska göra, och ge eleverna tidsramar. Bestäm om kamratrespons ska genomföras eller inte, eller om eleverna ska lämna in sina texter till dig direkt efter att de skrivit klart och bearbetat sin text.

Uppmärksamma gärna rutan om Raoul Wallenberg innan eleverna börjar arbetet med sina egna texter och fyll eventuellt på med mer information om hans liv och gärningar.

Slutuppgiftens olika steg 1. Bestäm vem du vill skriva om: Eleverna ska dels välja person, dels en lämplig minnesdag. Det ska vara ett datum med koppling till per­ sonen och de ska motivera varför de valt just det datumet i sin text.

2. Sök information och välj argument: Eleverna ska dels läsa på om personen, dels välja ut 2–3 argument som svarar på varför personen förtjänar en minnesdag. Eventuellt ska de ta upp ett motargument som de sedan bemöter i sin text.

3. Planera din text: Eleverna ska planera sin text med stöd i skrivmallen på sidorna 200–202.

4. Skriv din text: Eleverna ska skriva sin text och ta hänsyn till de tips de fått tidigare i kapitlet.

5. Läs igenom och bearbeta texten: Eleverna kontrollerar att de följt alla instruktioner, kontrollerar stavning, styckeindelning och skiljetecken samt att de källhänvisat på ett korrekt sätt. Därefter lämnar eller skickar de in sina texter, om ni inte tidigare bestämt att genomföra kamratrespons innan dess.

Ord och uttryck en människorättskämpe, förtjäna något bra, en minnesdag, officiell, uträtta något

164

5. Fördjupning – Reklam (s. 216–217) I fördjupningen får eleverna kunskap om reklamens syfte och vad de ska tänka på i mötet med reklam. Inled arbetet med att låta eleverna fundera på skillnaden mellan reklam som är uppenbar (på annonspelare, i reklampauser etc.) och reklam som är mer dold. Kan det till exempel finnas reklam hos influencers eller i filmer? Läs sedan brödtexten och låt eleverna diskutera Samtala om bilderna-frågorna i par eller mindre grupper.

Här är fler tips på hur ni kan arbeta med fördjupningen: • Granska reklambudskap ur olika synvinklar. Vilket budskap har reklamen? Är budskapet uppenbart eller är det mer underförstått? Vill reklamen förmedla humor, miljömedvetenhet, modernitet eller något annat? Vad kännetecknar språket i reklamen? Kan eleverna till exempel hitta exempel på överdrifter, värdeladdade ord och direkta uppmaningar (se Aroniatext på sidan 128 i lärarhandledningen)? Kan de hitta retoriska stilfigurer?

• Granska reklamens sätt att snabbt fånga uppmärksamheten. Låt eleverna få i uppgift att titta på en reklampaus på tv. Hur många reklaminslag hinns med under pausen? Vilka medel används för att snabbt fånga uppmärksamheten hos den som tittar? Fanns det någon reklam som de särskilt fastnade för? Varför i så fall?

• Låt eleverna diskutera varför humor är så effektivt i reklam.

• Låt eleverna tänka ut något de själva skulle vilja göra reklam för och skissa på bild och formuleringar, gärna i samarbete med bildämnet.

• Samarbeta med ämnet samhällskunskap kring temat reklam och massmedia.

Här är förslag på ytterligare en uppgift att göra i anslutning till arbetet med fördjupningen. Uppgiften går ut på att i mindre grupper intervjua cirka tio personer om vilken deras favoritreklam är och varför, och sedan sammanställa och presentera svaren för övriga klassen.

1. Välj ut personer ni vill intervjua. Fundera på: Hur ska personerna väljas ut? Hur ska de kontaktas? Hur ska de fördelas mellan gruppdeltagarna?

2. Bestäm hur ni ska dokumentera svaren. Tänk även på att anteckna ålder på de ni intervjuar.

3. Genomför intervjuerna.

4. Sammanställ intervjusvaren. Fundera på: Finns det något gemen­ samt i svaren? Finns det likheter eller skillnader som kan härledas till intervjupersonernas ålder? Vilken betydelse verkar humor spela?

5. Redovisa intervjusvaren för övriga klassen.

165

En variant på uppgiften ovan är att eleverna får intervjua varandra i par istället utifrån samma frågor: Vilken är din favoritreklam? och Varför är det din favoritreklam? Låt dem förbereda sig inför intervjun genom att fundera på frågorna några dagar, så att de kan ge utvecklade svar på varför-frågan.

SVA

Låt eleverna samla på sig reklamannonser och leta efter värdeladdade ord i dem. Låt dem också samtala om varför reklamen använder sig av ett argumenterande språk.

Ord och uttryck en annonspelare, produktplacering, en influencer, rekommendera, samspela, ett inslag, klurig, övertyga, fyndig

Avstämning och utvärdering av kapitlet Här är förslag på hur arbetet med hela kapitlet kan avslutas. Syftet är att få eleverna att reflektera över sin utveckling och arbetsinsats.

1. Vad har varit mest lärorikt, roligt eller intressant med detta arbetsområde?

2. Är det något som varit en extra utmaning? Vad i så fall och varför?

3. Vad är du mest nöjd med?

4. Vad har du lärt dig som du kan ha användning av i andra muntliga och skriftliga sammanhang?

5. Vad i ditt arbete skulle du kunna förbättra?

Kapiteldiagnos som testar eleven på det mest grundläggande i kapitlet.

166

SVA-undervisning – utmaningar och möjligheter Andraspråkseleverna kan behöva en arbetsgång som stöttar dem extra språkligt och innehållsmässigt innan det blir dags för den individuella slutuppgiften.

Förslag till arbetsgång: • Förarbete: Vad kommer eleverna ihåg när det gäller innehåll och uppbyggnad av en argumenterande text? Lista på tavlan. Berätta att slutuppgiften är att de själva ska skriva en argumenterande text.

• Genomgång av texttypen: Gå tillsammans igenom vad som kännetecknar en argumenterande text. Poängtera skillnaden mot att föra resonemang i förra kapitlet. Båda texttyperna är sakprosatexter som ska skrivas med ett formellt språk.

Skillnaderna är att en resonerande text vill belysa en öppen fråga vilket gör alla tankar och argument lika viktiga. Den argumenterande texten utgår däremot från skribentens bestämda åsikt vilket gör den mer personlig. Argumenten för den egna åsikten blir därmed det centrala i texten. Att belysa ett motargument visar att skribenten satt sig in i ämnet, men motargumentet ska beskrivas som inte hållbart.

• Genomgång av ordförrådet: Titta också tillsammans på vilket ordförråd som kännetecknar en argumenterande text. Hit hör värdeladdade ord, se sidan 208. Läs flera argumenterande texter tillsammans, till exempel insändare och låt eleverna markera de värdeladdade ord och uttryck de hittar. De kan även fördjupa sig i brödtexten om reklam och sedan granska olika reklambudskap.

Förutom värdeladdade ord kan de markera andra stilfigurer som retoriska frågor och upprepningar.

• Gemensamt skrivande: I läroboken finns användbara fraser till varje del av en argumentation. Skriv en gemensam text där ni använder dessa fraser (egentligen början av sådana fraser) i texten. De användbara fraserna är formella och har därför den fördelen att de hjälper eleverna växla in på att använda ett mer formellt språk. Krydda den gemensamma texten med värdeladdade ord och uttryck som övertygar läsaren om att skribentens åsikt är den enda rätta.

• Låt eleven skriva en egen argumenterande text, enligt slutuppgiften.

167

Den argumenterande elevtexten på s. 198–199 Satsa mer på fritidsgårdar!

Egna anteckningar

Fritidsgårdar har funnits i Sverige i ungefär 100 år. Tanken är att de ska vara trygga mötesplatser för ungdomar och erbjuda olika slags aktiviteter, men så fungerar det inte alltid. Dessutom finns det färre fritidsgårdar idag än när till exempel mina föräldrar växte upp. Det är fel, ogenomtänkt och ansvarslöst. Istället behöver vi ha fler och bättre fritidsgårdar och därför anser jag att politikerna ska satsa mer på fritidsgårdar. ____________________________________________________________ En anledning till att vi ungdomar behöver fritidsgårdar är för att vi behöver platser utanför skolan där vi kan ses och göra meningsfulla aktiviteter. På en fritidsgård träffar man jämnåriga och förhoppningsvis kan man hitta nya vänner som man även kan umgås med utanför fritidsgården. Under en period i sjuan kände jag mig ensam, jag tyckte att det var jobbigt att börja en ny skola och hade inte så många kompisar.

Men en dag fick vår klass besök av en fritidsledare som berättade om fritidsgården. Trots att den är ganska liten började jag gå dit och efter några veckor hade jag fått flera nya vänner. Jag vet att även andra har liknande upplevelser och det visar hur viktiga fritidsgårdarna faktiskt är.

Samtidigt finns det de som menar att fritidsgårdar kan vara ganska stökiga och att vissa inte vågar gå dit. Men om fritidsgårdarna får mer resurser kommer de att kunna satsa på mer personal, och med fler trygga vuxna kommer det att bli mindre stökigt. Med mer resurser kommer fritidsgårdarna dessutom att kunna erbjuda fler och mer varierade aktiviteter, som gör att fler blir intresserade och känner sig välkomna.

Ytterligare ett argument för att man behöver satsa mer på fritidsgårdar är att de är platser där unga människor får vara med och påverka. Enligt Riksförbundet för Sveriges fritids- och hemgårdar ska fritidsgårdar vara demokratiska mötesplatser som ger barn och unga möjlighet att utvecklas (fritidsforum.se, 2022-04-23). På fritidsgårdarna kan vi unga få diskutera viktiga frågor, vara med och bestämma vilka aktiviteter vi vill ha och även hålla i olika aktiviteter om vi vill. Vi kan också få hjälp att engagera oss i och påverka olika samhällsfrågor genom att skapa namninsamlingar, skicka in förslag till kommunen och få kontakt med organisationer. Är inte det skäl nog för politikerna att satsa mer på fritidsgårdar? ____________________________________________________________ Sammanfattningsvis vill jag därför uppmana alla politiker att lägga mer resurser på fritidsgårdar för oss unga.

Vi behöver meningsfulla aktiviteter. Vi behöver trygga mötesplatser. Vi behöver fritidsgårdarna.

Elev i årskurs 8

fritt för kopiering

168

Den argumenterande elevtexten på s. 198–199 med kommentarer Satsa mer på fritidsgårdar!

Fritidsgårdar har funnits i Sverige i ungefär 100 år. Tanken är de ska vara trygga mötesplatser för ungdomar och erbjuda olika slags aktiviteter, men så fungerar det inte alltid. Dessutom finns det färre fritidsgårdar idag än när till exempel mina föräldrar växte upp. Det är fel, ogenomtänkt och ansvarslöst. Istället behöver vi ha fler och bättre fritidsgårdar och därför anser jag att politikerna ska satsa mer på fritidsgårdar. ____________________________________________________________

Inledning med bakgrund

En anledning till att vi ungdomar behöver fritidsgårdar är för att vi behöver platser utanför skolan där vi kan ses och göra meningsfulla aktiviteter. På en fritidsgård träffar man jämnåriga och förhoppningsvis kan man hitta nya vänner som man även kan umgås med utanför fritidsgården. Under en period i sjuan kände jag mig ensam, jag tyckte att det var jobbigt att börja en ny skola och hade inte så många kompisar.

Men en dag fick vår klass besök av en fritidsledare som berättade om fritidsgården. Trots att den är ganska liten började jag gå dit och efter några veckor hade jag fått flera nya vänner. Jag vet att även andra har liknande upplevelser och det visar hur viktiga fritidsgårdarna faktiskt är.

Samtidigt finns det de som menar att fritidsgårdar kan vara ganska stökiga och att vissa inte vågar gå dit. Men om fritidsgårdarna får mer resurser kommer de att kunna satsa på mer personal, och med fler trygga vuxna kommer det att bli mindre stökigt. Med mer resurser kommer fritidsgårdarna dessutom att kunna erbjuda fler och mer varierade aktiviteter, som gör att fler blir intresserade och känner sig välkomna.

Ytterligare ett argument för att man behöver satsa mer på fritidsgårdar är att de är platser där unga människor får vara med och påverka. Enligt Riksförbundet för Sveriges fritids- och hemgårdar ska fritidsgårdar vara demokratiska mötesplatser som ger barn och unga möjlighet att utvecklas (fritidsforum.se, 2022-04-23). På fritidsgårdarna kan vi unga få diskutera viktiga frågor, vara med och bestämma vilka aktiviteter vi vill ha och även hålla i olika aktiviteter om i vill. Vi kan också få hjälp att engagera oss i och påverka olika samhällsfrågor genom att skapa namninsamlingar, skicka in förslag till kommunen och få kontakt med organisationer. Är inte det skäl nog för politikerna att satsa mer på fritidsgårdar? ____________________________________________________________

Argument 1

Sammanfattningsvis vill jag därför uppmana alla politiker att lägga mer resurser på fritidsgårdar för oss unga.

Vi behöver meningsfulla aktiviteter. Vi behöver trygga mötesplatser. Vi behöver fritidsgårdarna.

Tes

Argumentet utvecklas

Eget argument

Motargument Motargumentet bemöts och avvisas

Argument 2

Argumentet utvecklas

Avslutning

Elev i årskurs 8

fritt för kopiering

169

Skrivmall för argumenterande text Disposition

Egna anteckningar

Rubrik Är kort och kärnfull.

Innehåller tesen. Är formulerad som en uppmaning eller ett påstående.

Inledning Bakgrunden presenteras. Svarar på frågan Varför är det viktigt att argumentera om detta?

Tesen presenteras i slutet av inledningen.

OBS! Inga argument presenteras i inledningen, endast själva tesen.

Huvuddel Först presenteras argument 1.

Argumentet stöttas antingen genom en källa (ange källan) eller genom konkreta exempel.

Sedan presenteras ett motargument kortfattat och bemöts direkt. Fokus ligger på att bemöta motargumentet.

Därefter presenteras argument 2 gärna med stöd av tidigare eller ny källa (glöm inte källhänvisning).

Avslutning Ska vara kort och kraftfull.

Tesen upprepas.

Uppmanar läsaren till handling eller eftertanke.

fritt för kopiering

170

Skrivmall recension Disposition

Egna anteckningar

Inledning Här skriver du vad boken heter, vem som är författare och när boken kom ut.

Presentation av bokens handling Här skriver du kort vad boken handlar om. Vilka är huvud­ karaktärerna, var utspelar sig boken och när? Här ska du vara ganska kort. Avslöja inte allt om handlingen och ta inte med alla personer eller händelser i boken.

Omdöme Här skriver du din personliga åsikt om boken. Förklara vad du bygger omdömet på. Ge exempel ur boken för att motivera dina åsikter, och argumentera för din åsikt. Bedöm boken ur olika synvinklar och variera ordvalet. Skriv inte bara orden bra eller dålig utan motivera varför du tycker som du gör.

Avslutning Här skriver du en formulering som riktar sig till läsaren. Skriv något som sammanfattar dina tankar om boken.

fritt för kopiering

171

Satsdelar och språkriktighet Satsdelar I den här delen presenteras satsdelarna. Det finns kopieringsunderlag till med övningar som eleverna kan lösa i par eller enskilt. En del av övningarna är öppna och har därför inget facit. Till de andra övningarna hittar du facit eller lösningsförslag på sidorna 217–219. Övningarna fokuserar på en satsdel i taget. Dessutom finns det övningar i övningsmästaren till avsnittet.

Här är en lista över de kopieringsunderlag som finns här i lärarhandledningen: • Huvudsatser, övning 1 och 2 • Bisatser, övning 3 och 4 • Subjekt, övning 5 och 6 • Formellt och egentligt subjekt, övning 7 och 8 • Predikat, övning 9 och 10 • Direkt objekt och indirekt objekt, övning 11 och 12 • Subjekts- eller objektsform, övning 13 • Predikativ, övning 14 och 15 • Adverbial, övning 16 och 17 • Attribut, övning 18 och 19 • Passiv form och agent, övning 20 och 21 Till denna del finns också ett kopieringsunderlag på en text som eleverna kan utgå från när de ska öva på alla satsdelar. Eleverna kan arbeta individuellt med texten Sportlovsväder som en repetition av satsdelarna, eller så kan texten förstoras upp på tavlan för ett gemensamt arbete.

Texten och uppgifterna hittar du på sidan 210. Facit hittar du på sidorna 218–219.

196

Arbetsgång Satsdelar handlar mycket om vilka ord i en sats som hänger ihop och på vilket sätt. För att ge eleverna en känsla för satsdelarnas olika roller kan avsnittet gemensamt inledas med samtal kring subjektsled och predikatsled (se s. 251). Skriv upp följande exempelmening på tavlan: Den lilla långsvansade rödräven försvann in bland stenblocken.

Tala om att satsen består av två delar och be eleverna fundera över var den ska delas av (med endast ett streck) och varför den ska delas just där. På vilket sätt hör orden till vänster om strecket ihop och på vilket sätt gör orden till höger det? Visa sedan (om eleverna inte redan kommit på det) hur man delar upp en sats i subjektsdel och predikatsdel genom att dra strecket mellan rödräven och försvann. Ge gärna fler exempel på satser som eleverna kan öva på, kanske dessa: Flickan med de långa flätorna svingade sig fram och tillbaka i lianen.

Berättelsen om Tristan och Isolde finns i flera versioner.

Många noveller utspelar sig på en och samma plats.

Hur ni väljer att arbeta med resten av delen beror på vad som passar klassen och planeringen. Ett alternativ är att eleverna själva läser igenom texterna och gör de olika övningarna i lärarhandledningen och i övningsmästaren. Ett annat alternativ är att du går igenom satsdel för satsdel i klassen och först därefter låter eleverna arbeta enskilt eller i par med övningarna. Eftersom det finns två övningar kring de flesta satsdelarna är ett tips att använda den ena övningen i helklass och lösa den gemensamt som ett sätt att visa hur eleverna kan arbeta. Den andra övningen av de två kan sedan eleverna göra enskilt eller i par. Återknyt gärna till en del av övningarna, speciellt den kring texten Sportlovsväder.

När eleverna försökt hitta alla satsdelar i texten kan de fundera över vilka som är de vanligaste satsdelarna i texten och varför. (Varför tror de att subjekt och predikat och adverbial är de vanligaste?)

SVA

I svenska finns ett s.k. ”subjektstvång”, vilket innebär att en sats måste fyllas ut med ordet det om det inte finns något annat subjekt i satsen.

I många språk behövs inte satserna fyllas ut på det sättet. Där kan det räcka med enbart ett predikatsled, till exempel när man talar om vädret.

Medan det i Sverige heter ”Det blåser” räcker det att säga ”Blåser” i många språk.

Ofta är ordföljden i svenskan uppbyggd som subjekt + predikat + adverbial. Men ibland kan ordföljden vara omvänd och börja med till exempel ett adverbial (adverbial + predikat + subjekt). Många andraspråkselever behärskar rak ordföljd, men har svårare för omvänd.

Det kan därför vara viktigt att visa upp exempelmeningar, och då poängtera att predikatet hamnar på andra plats oavsett om ordföljden är rak eller omvänd.

Rak ordföljd:

Huset

låg

längst inne i den mörka skogen.

subjekt

predikat

rumsadverbial

Omvänd ordföljd: Längst inne i den mörka skogen rumsadverbial

låg

huset.

predikat

subjekt

197

Språkriktighet I den här delen får eleverna lära sig mer om hur de kan skriva korrekt och tydligt. Till avsnittet finns kopieringsunderlag i lärarhandledningen i form av färdiga texter och andra övningar som eleverna kan träna användning av skiljetecken, styckeindelning, synonymer m.m. på. Övningarna i kopieringsunderlaget kan eleverna göra i par eller enskilt. En del av övningarna är öppna och har därför inget facit. Till de andra övningarna hittar du facit eller lösningsförslag på sidan 220–221. Här är en lista över de kopieringsunderlag som finns i lärarhandledningen: • Öva skiljetecken, övning 1 och 2 • Öva styckeindelning, övning 3 och 4 • Öva omvänd ordföljd, övning 5 • Öva synonymer, övning 6 • Förtäta en text genom sammansatta ord, övning 7 • Förtäta en text genom nominalisering, övning 8 • Gör om till kortare meningar, övning 9 • Variera subjektet, övning 10 Arbetsgång Texterna som finns i kopieringsunderlaget kan med fördel användas som underlag för gemensamma samtal i klassen om hur man kan förbättra en text på olika sätt. De passar också att använda för individuellt arbete, i pararbete eller i grupper. Eftersom det i många fall finns två övningar som övar samma sak kan den första av dessa användas som demonstration och göras gemensamt som demonstration och den andra göras av eleverna individuellt eller i par. Det finns inga texter eller övningar för delen Håll ihop innehållet i satserna eftersom det till stor del har övats tidigare i samband med tidigare kapitel.

SVA

Sambandsorden är viktiga, men ibland svåra att greppa för andraspråkseleverna. De kan behöva öva extra så att de håller isär dem. Ett tips på en extra övning (som med fördel kan delas upp på flera lektioner) att inleda med är att ni tillsammans högläser stycke för stycke ur texten Håll ihop innehållet i satserna på s. 271–272.

Efter det får eleverna i uppgift att skriva egna meningar med tre av de nämnda konjunktionerna (på s. 271) och sedan jämföra med en kamrat. Därefter går läsningen vidare och de skriver egna meningar med tre av de nämnda subjunktionerna (på s. 271) enligt samma förfarande och därefter gör de samma sak med de olika sambandsorden på sidan 272. Ni kan också skriva gemensamma texter, där eleverna ger förslag och du skriver.

198

Kopieringsunderlag till satsdelar och språkriktighet Satsdelar 1. Huvudsatser (s. 250). Öppen övning utan facit.

Skriv in huvudsatser som passar i meningarna. Jämför sedan med en klasskamrat.

1) ______________________________________________ så att du inte ramlar.

2) ______________________________________________ som inte låg lika långt bort.

3) ______________________________________________ om vädret tillåter.

4) ______________________________________________ när vi kom fram till huset.

5) ______________________________________________ medan hon pluggade inför NO-provet.

6) ______________________________________________ eftersom bussen inte kom i tid.

7) ______________________________________________ om jag hinner.

8) ______________________________________________ som inte var lika läskig.

2. Huvudsatser (s. 250).

Stryk under huvudsatserna i meningarna.

1) Gå fort så att du hinner.

2) Amina tränar så att svetten rinner.

3) Ta min penna om du vill.

4) Ingen hör när vi viskar.

5) Jag har en katt som heter Nisse.

6) Jag handlade grönsaker innan jag lagade mat.

7) När klockan ringer måste jag gå upp.

8) Eftersom en räv jagar den springer haren snabbt.

fritt för kopiering

199

3. Bisatser (s. 250). Öppen övning utan facit.

Skriv in bisatser som passar i meningarna. Jämför sedan med en klasskamrat.

1) Jag längtar till sommaren ______________________________________________________________ 2) Ingen hör ____________________________________________________________________________ 3) Spring snabbt ________________________________________________________________________ 4) Jag älskar filmen ______________________________________________________________________ 5) ____________________________________________________________ klädde jag mig extra varmt.

6) ______________________________________________________________ känns det inte alls roligt.

7) _______________________________________________________________ diskade jag efter maten.

8) Jag hoppas ___________________________________________________________________________

4. Bisatser.

Stryk under bisatserna i meningarna. Tänk på att en bisats oftast inleds med en subjunktion.

1) Han har en hund som är väldigt lekfull.

2) Jag gör precis som jag vill.

3) Hon spelade så hög musik att det dånade i öronen.

4) Hon lyssnade på en ljudbok när hon väntade.

5) Hon säger att vi måste gå nu.

6) Kattungen spinner om någon klappar den.

7) Han fick kramp när han simmade.

8) Jag kommer inte idag eftersom jag är sjuk.

9) Medan hon gjorde sallad lagade han mat.

10) Om jag övar mer klarar jag av uppgiften.

11) Det blir ljusare på kvällarna när det är vår.

fritt för kopiering

200

Svenska impulser 8 antologi Lösningsförslag till Samtala om texten-frågorna

I en annan tid Percy Jackson och de grekiska gudarna, s. 9 1. Poseidon är självsäker och tycker inte om att bli utmanad. Han vill helst bara bli av med Athena. Han förväntar sig att han kommer att vinna tävlingen och skrattar åt Athenas bidrag. Han är också en dålig förlorare.

2. Athena är påhittig och smart. Hon hittar på tävlingen, har den bästa gåvan och är bäst på att argumentera.

3. Poseidon skapar hästar åt stadens invånare. Han förklarar att de är snabba, starka och ser coola ut. De går att rida på och använda i strider och i jordbruket. Athena ger stadens invånare ett olivträd.

4. Athena menar att olivträden kan odlas överallt och bli det viktigaste födoämnet i Grekland. Oliverna har många olika användningsområden: matlagning, tända lampor, kroppsvård och för att ta bort fläckar. Grekerna kommer att kunna exportera oliver över hela världen och bli rika. Om de väljer hennes gåva kommer Athena att ge staden sitt beskydd. Invånarna är väldigt intresserade av att tjäna pengar, och de inser att de inte har så stor nytta av hästarna. Därför väljer de Athenas gåva.

5. Att sätta någon på pottkanten betyder att man sätter någon i en situation som är svår att klara sig ur. När de båda gudarna dyker upp måste befolkningen välja en av dem, vilket de inte gärna vill. När Athena föreslår en tävling blir människorna lättade, eftersom de då slipper välja. Alla blickar vänds mot Poseidon och han känner sig tvingad att tacka ja till utmaningen.

Kungadottern, s. 15 1. Ingeborg är elak – hon ger styvdottern Turid örfilar, tvingar henne att arbeta hårt och klagar på hennes utseende. Dessutom vill hon gifta bort henne. Hon är också skrytsam och pratar ofta om att hon varit vacker i ungdomen. Dessutom är hon fåfäng och har till exempel sett till att få många smycken från vikingaskatten. I familjen är hon dominant, exempelvis när hon kallar sin man för värdelös. Hon är bitter och besviken över att han inte är så rik längre.

2. En gång var fadern en kraftfull kung som återkom med en enorm vikingaskatt. Numera återstår inte mycket av skatten. Huset de bor i är den finaste hallen i bygden, men numera börjar huset spricka och läcker när det regnar. Tidigare åkte fadern och männen på vikingatåg, men numera är han kraftlös och lever på fiske och på att odla korn. Tidigare åkte männen i byn på vikingafärder, numera är de bofasta.

229