9789152361344

Språkvägen Språkvägen

FÖR SFI KURS D

Caroline Söderqvist

Författaren vill rikta ett stort tack till Adam Stone för värdefulla synpunkter under skapandeprocessen.

Sanoma Utbildning

Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm

Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se

info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation

Telefon 08­587 642 10

Projektledare: Sandra Fetouni

Redaktion: Sandra Fetouni och Sophie Roivas

Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon

Bildredaktör: Martina Mälarstedt/Sanna Bilder

Språkvägen – för sfi kurs D

ISBN 978­91­523­6134­4

© 2023 Caroline Söderqvist, Ulrika Ekblad, och Sanoma Utbildning AB, Stockholm

Granskare: Adam Stone, lärare i sfi, ABF Stockholm

Andra upplagan

Första tryckningen

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningssamordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Interak, Polen 2023

Till eleven

Välkommen till Språkvägen!

När du lär dig ett nytt språk är det bra att lyssna på språket först. Sedan talar du, för att till sist läsa och skriva. Precis så arbetar du med den här boken.

Du arbetar på samma sätt med varje kapitel. Utgångspunkten är alltid en längre text med tillhörande övningar där du ska lyssna, tala och skriva. Alla skrivövningar inleds med en exempeltext. Varje kapitel tar dessutom upp det som är typiskt för texttypens struktur och språk. Innan du skriver själv tränar ni på aktuell texttyp gemensamt i klassen. Det finns också kompletterande grammatikövningar på ovningsmastaren.se.

Lyssningskoderna i boken gör det lättare för dig att lyssna på texterna. Du hittar koderna vid tankekartorna, texterna och uttalsövningarna. Scanna enkelt koden med din mobiltelefon eller surfplatta och få ljudet uppläst.

Alla texter i Språkvägen D är tagna ur verkligheten och handlar om allt från telefonbedragare till Sveriges geografi. Jag hoppas att de intresserar dig och att de ger dig glädje på vägen till ditt nya språk.

Lycka till!

Caroline

Till läraren

Språkvägen D består av tio kapitel indelade i teman. Varje kapitel har en längre huvudtext och utifrån den tränar eleverna på olika språkliga moment. Utöver arbetet med huvudtexten innehåller varje kapitel kortare läsuppgifter, uttalsövningar samt skrivuppgifter. Skrivuppgifterna utgår från cirkelmodellen och varje kapitel tar upp en egen texttyp. Språkvägen har som utgångspunkt att eleverna först ska lyssna och samtala, sedan läsa och skriva. Här presenteras en genomgång av hur Språkvägens arbetsgång kan se ut. I lärarhandledningen kan du få mer information.

1 Uppstartsbild – Diskutera kapitlets uppstartsbild utifrån frågorna. Det ger viktig förförståelse innan ni börjar arbeta med kapitlets huvudtext.

2 Tankekarta – Eleverna lyssnar medan läraren sammanfattar texten med hjälp av bilderna i tankekartan. Korta sammanfattningar och frågor till varje bild finns i lärarhandledningen. Eleverna kan även lyssna på sammanfattningen genom att scanna lyssningskoden som finns bredvid tankekartan. Bilderna i tankekartan går att ladda ner från Språkvägens metodsida på sanomautbildning.se.

3 Muntliga frågor – Eleverna svarar på frågorna till texten muntligt. Frågorna finns i elevboken och som frågekort i lärarhandledningen.

4 Samtal – Eleverna samtalar kring samtalsfrågorna i elevboken. Frågorna är öppna och ger fördjupad förståelse av innehållet i texten.

5 Återberättande muntligt – Eleverna tränar på att sammanfatta texten utifrån tankekartan. Gör övningen flera gånger. Börja gärna varje lektion med att visa bilderna och låt eleverna återberätta.

6 Ordlista – Eleverna arbetar med ordlistan som finns i lärarhandledningen. Läs först orden tillsammans. Visa på skillnaden mellan tal och skrift, hur orden är indelade i stavelser och vilket ljud som är långt. Eleverna översätter orden och tränar på att skriva dem. Med lyssningskoden kan eleverna lätt lyssna på orden själva. De kan också göra diktamen i par eller enskilt på ovningsmastaren.se.

7 Textläsning – Läs kapitlets huvudtext flera gånger. Börja med att läsa texten högt. Läs lite i taget och se till att alla kan följa med. Fortsätt sedan med körläsning, enskild läsning och i par. Eleverna kan själva också lyssna på texten genom att scanna lyssningskoden som finns överst på sidan.

8 Grammatik – Grammatikövningarna bygger på innehållet i huvudtexten och finns i lärarhandledningen. Färdighetsträning finns även på ovningsmastaren.se.

9 Läsa – Eleverna jobbar med kapitlets övriga läsuppgifter. Extra läsuppgifter finns i lärarhandledningen.

10 Skriv utifrån huvudtexten – Eleverna svarar på frågorna till huvudtexten skriftligt. De sammanfattar också texten med hjälp av tankekartan. I lärarhandledningen finns en bedömningsmatris. Dels kan eleverna använda den som hjälp när de bearbetar sina texter, dels kan läraren använda den vid bedömning av texter.

11 Övriga skrivuppgifter – Varje kapitel tar upp en viss texttyp som eleverna tränar på utifrån cirkelmodellen. Börja med att läsa informationen om vad som är typiskt för texttypens struktur och språk. Titta sedan på exempeltexten och svara på frågorna. Skriv först gemensamt i grupp och avsluta med enskilt skrivande. Ta hjälp av skrivmallarna och exempeltexterna i slutet av boken. Det finns också extra skrivuppgifter i lärarhandledningen.

12 Träna uttal – Läs dialogen i slutet av kapitlet tillsammans. Det går också att lyssna på den med hjälp av lyssningskoden på sidan. Skriv gärna dialogen på tavlan. Titta på vilka ord som betonas och vilka bokstäver som försvinner. Träna på dialogen tills eleverna kan den utantill genom att ta bort de minst betydelsebärande orden i meningarna, först några ord och sedan flera. Eleverna kan också läsa dialogen i par och göra rollspel.

13 Hörförståelse – Hörförståelser finns i lärarhandledningen. Ljudet till uppgifterna finns på Språkvägens metodsida på sanomautbildning.se.

14 Test – Test till kapitlet finns i lärarhandledning.

TEMA ETT JÄMSTÄLLT SAMHÄLLE

I början av 1900-talet var det bara män med en viss inkomst som fick rösta. Ju högre inkomst man hade desto fler röster fick man.

– Vad fick det för konsekvenser för samhället?

– Vilka har rösträtt i Sverige idag?

– Hur ser det ut i andra länder?

– Vad tänker du på när du ser bilden?

– Vad betyder jämställdhet för dig?

Lyssna

Lyssna på din lärare som berättar om Elin Wägner.

Prata

Sammanfatta berättelsen om Elin Wägner med hjälp av tankekartan.

Svara på frågorna.

1 Vem var Elin Wägner?

2 Vilken uppgift i livet hade kvinnorna när Elin växte upp?

3 Varför var det nästan bara pojkar som studerade vidare?

4 Vad ville Elin studera?

5 Var fick hon arbete?

6 Hur kämpade Elin för kvinnors rättigheter?

7 Vad kämpade kvinnorättsrörelsen för?

8 Hur arbetade kvinnorättsrörelsen?

9 Vilken händelse gjorde att arbetet för kvinnlig rösträtt stannade av?

10 Vad hände ute i Europa efter första världskriget?

11 Hur påverkades Sverige av oroligheterna ute i Europa?

12 När fick kvinnor rösta till riksdagen för första gången?

Samtala

Berätta för varandra.

1 Vad är ditt värsta matminne?

– När och var var det?

– Vad åt du?

– Varför är det ett dåligt minne?

2 Vad är ditt bästa matminne?

– När och var var det?

– Vad åt du?

– Varför är det ett bra minne?

3 Gå in på Zeinas matblogg zeinaskitchen.se. Gå in under recept och klicka på fliken med länder. Välj ett land där du har bott.

– Finns det någon maträtt som du känner igen?

– Hur lagar man den?

– Hur smakar den?

– Är den typisk för landet?

en blogg – ungefär som en öppen dagbok på nätet

Zeina Mourtada

Många känner nog igen Zeina Mourtada från teve där hon lagar spännande maträtter från hela världen. Med sitt glada och karismatiska sätt har hon blivit ett omtyckt ansikte i teverutan. Hon driver också en av Sveriges största matbloggar och är författare till flera kokböcker. Intresset för mat och för olika länders matkulturer fick hon från sin mamma.

Zeinas föräldrar kommer ifrån Libanon men de flydde till Sierra Leone i Västafrika på grund av inbördeskriget. I Sierra Leone

föddes Zeina och hon tillbringade sina första år där innan oroligheter tvingade familjen att fly till Sverige.

Läsa

Läs intervjun och para ihop rätt fråga med rätt svar.

1 Trivs du bra i Falkenberg?

2 Hur länge har du bott här?

3 Hur är det med kommunikationer?

4 Har du nära till naturen?

5 Hur är skolorna?

6 Har du några affärer i närheten av där du bor?

7 Är det lugnt där du bor?

8 Hur är grannarna?

A Vi har inte så mycket kontakt och det passar mig bra.

B Det ligger en liten matbutik några minuter bort men oftast åker jag in till centrum om jag ska handla.

C Jag känner mig aldrig orolig om jag är ute och promenerar på kvällarna.

D Jag har inga barn själv men vad jag har hört från mina grannar ska de vara bra.

E Precis bakom mitt hus ligger en skog men på helgerna tar jag ofta bussen ut till havet. Det tar bara tio minuter.

F Det är rätt så bra på morgonen men under dagtid går det bara en buss i timmen.

G Jag flyttade hit när jag var klar med mina studier för femton år sedan.

H Ja, jag kan verkligen rekommendera alla att flytta hit.

Läs kartdiagrammet och svara på frågorna.

Kartorna visar hur människor flyttat inom Sverige år 2000 och år 2020.

2000 2020

Källa: svt.se

1 a) Jämför kartorna för år 2000 och år 2020. Nämn en förändring som har skett.

b) Vad tror du förändringen beror på?

Läs en redogörande text och svara på frågorna.

Förbudet mot barnaga

Idag är det förbjudet att slå sina barn men på 60- och 70-talen var det lagligt. Aga, kroppslig bestraffning, sågs som en del av uppfostran. Vad aga innebar var däremot inte uttalat och i många fall var det misshandel. Efter ett uppmärksammat fall 1971 då en treårig flicka dog efter att ha misshandlats av sin styvpappa började några vuxna kämpa för ett förbud. Fallet kallades för Maria-fallet. Under rättegången kom det fram att styvpappan agat flickan varje dag under hennes uppväxt. Han förklarade sitt beteende med att han själv blivit agad av sina föräldrar. Han dömdes för grov misshandel och mamman dömdes för att inte ha skyddat sin dotter.

En politiker som kämpade för ett förbud var socialdemokraten Birgitta Dahl. Hennes engagemang väckte stort motstånd i riksdagen. De som var för barnaga menade att staten inte skulle lägga sig i hur föräldrar uppfostrade sina barn. De menade också att barnaga var en fin gammal svensk tradition och behövdes för att barn skulle lära sig att lyda.

Även bland föräldrar var attityderna till barnaga övervägande positiva. Därför försökte politiker, författare och läkare, som var för ett förbud, uppmärksamma föräldrar på den skada som barn tar av att bli agade. Eftersom man på den tiden inte kunde använda teknik som sociala medier för att snabbt sprida budskap i hela landet fick de som var emot barnaga åka runt i Sverige. De samlade föräldrar runtom i landet i stora aulor och berättade om sitt förslag. Sakta började attityderna ändras och

1979 var Sverige det första landet i världen att förbjuda barnaga. Lagen har ändrat synen på våld mot barn. Över 60 andra länder har också infört lagen men det är fortfarande tillåtet för föräldrar att slå barn i många av världens länder.

Information hämtad från P3 Dokumentär, Förbudet mot barnaga.

1 Vilken var synen på barnaga i Sverige under 60-talet?

a) Majoriteten av befolkningen ansåg att det var en naturlig del av uppfostran.

b) Majoriteten av befolkningen ansåg att barnen påverkades negativt av aga.

2 Vad var Birgitta Dahls åsikt till barnaga?

a) Hon ansåg att barnaga var en fin tradition.

b) Hon ansåg att aga behövdes för att barn skulle lära sig att lyda.

c) Hon ansåg att barnaga borde förbjudas.

d) Hon ansåg att föräldrar själva skulle få bestämma hur de uppfostrade sina barn.

3 Hur försökte bland annat politiker och läkare förändra attityderna till barnaga?

a) De träffade och pratade med föräldrar.

b) De skrev inlägg på sociala medier.

c) De pratade med lärare i aulor.

d) De besökte skolor och pratade med barn.

4 Hur är synen på barnaga i Sverige idag?

a) De allra flesta är positiva till det.

b) De allra flesta är negativa till det.

5 Känner du till några länder där barnaga är tillåtet? Vad är anledningen till att man inte har förbjudit det, tror du?

Skriva

Svara på frågorna.

Skriv svar på frågorna på s. 136.

Skriv en text.

Skriv en sammanfattning av texten om telefonbedragaren med hjälp av bilderna på s. 137.

Skriv ett reklamationsbrev.

Om man har köpt en vara som man inte är nöjd med kan man skriva ett reklamationsbrev. Reklamera innebär att man kontaktar företaget och klagar på varan. Det kan till exempel handla om att varan har blivit skadad i transporten eller att företaget har skickat fel vara.

Struktur

· När man skriver till företaget ska man berätta vad man har köpt och när man gjorde köpet samt varför man reklamerar.

· Det kan också vara bra att skriva hur man vill att företaget ska åtgärda felet. Man kan kräva att företaget

– reparerar eller byter ut varan

– gör ett prisavdrag

– häver köpet.

Information hämtad från hallakonsument.se.

Språk

· Språket är formellt.

att häva ett köp –betyder att företaget tar tillbaka varan och man får pengarna tillbaka

· Det är viktigt att man är tydlig och att man får med alla viktiga uppgifter.

a) Läs exempeltexter.

Läs reklamationsbreven på s. 144–145 och svara på frågorna muntligt.

1 Hur inleds breven?

2 Hur anger man datum?

3 Finns det information i breven om varför man reklamerar?

4 Ger man förslag på hur företagen ska lösa felen?

5 Hur avslutas breven?

b) Skriv tillsammans i grupp.

Den 14 maj köpte Lena ett växthus på nätet. När växthuset kommer saknas hälften av delarna. Hon har ringt till företaget som sålde växthuset flera gånger men de svarar inte.

Skriv Lenas reklamationsbrev till företaget tillsammans i grupp. Förklara vad som har hänt och vad ni vill att företaget ska göra. Ta hjälp av skrivmallen på s. 222.

c) Skriv enskilt.

Hassan köpte ett par vinterskor till sin dotter på nätet den 12 oktober. Skorna kostade 899 kronor och enligt informationen skulle de vara varma och vattenavvisande. Tyvärr hann Hassans dotter bara använda skorna i en månad innan de sprack. Nu kan hon inte använda skorna vid fuktigt väder eftersom hon blir blöt om fötterna.

Skriv Hassans reklamationsbrev till företaget. Förklara vad som har hänt och vad du vill att företaget ska göra.

Skrivmall s. 222.

Uttala

Lyssna på din lärare som läser dialogen. Du kan också scanna koden med din mobil och lyssna. Vilka bokstäver försvinner, vilka ord betonas och blir extra starka? Upprepa många gånger. Läs sedan dialogen med en kompis och träna på uttalet.

Samtal om teveprogram

Jag skulle vilja se någon bra serie. Har du något tips?

Jag har börjat titta på Förlorad. Har du sett den?

Nej, men jag har hört talas om den.

Vad handlar den om?

Då måste du se den. Den är så bra!

Om en kvinnlig polis som utreder gamla brott. Den är så spännande och man kan inte sluta titta.

Den ska jag kolla upp. Tack för tipset!

Uttal Alfabetet

Aa [aa]

Bb [be]

Cc [se]

Dd [de]

Ee [ee]

Ff [ef]

Gg [ge]

Hh [hå]

Ii [ii]

Jj [ji]

Kk [kå]

Ll [ell]

Mm [emm]

Nn [enn]

Oo [oo]

Pp [pe]

Qq [ku]

Rr [ärr]

Ss [ess]

Tt [te]

Uu [uu]

Vv [ve]

Ww [dubbelve]

Xx [ekks]

Yy [yy]

Zz [säta]

Åå [åå]

Ää [ää]

Öö [öö]

Vokaler O Å A

Tungans position är stilla men munnen öppnas mellan o-å och å-a.

Exempel: mor-mår vår-var

I E Ä

Tungans position är stilla men munnen öppnas mellan i-e och e-ä.

Exempel: vit-vet ler-lär

I Y

Tungans position är stilla men läpparna rundas mellan i-y.

Exempel: ni-ny

E Ö

Tungans position är stilla men läpparna rundas mellan e-ö.

Exempel: el-öl

Rundade läppar och tungan bakom nedre tandraden när u uttalas.

Exempel: nu-du

Betoning

Ordbetoning

Varje ord består av en eller flera stavelser. Det visar vi här med att dela upp ordet i delar. Varje ord har också ett ljud som är

långt. Det visar vi här med att stryka under det ljudet. Här är några exempel.

stavning uttal

badar ba dar

ropar ro par

skriver skri ver

läser lä ser

apelsin a pel sin

två stavelser

långt o

I sammansatta ord ligger det betonade ljudet i första och sista ordet.

stavning uttal

badrum bad rum

badrumsmatta bad rums matt a

Satsbetoning

När man pratar betonar man vissa ord i en mening. Ofta betonar man de viktiga orden.

Här är de betonade orden understrukna.

Jag läser.

Jag läser tidningen.

Det är soligt men kallt ute.

Vad heter du?

Minigrammatik

Verb

Verb beskriver vad någon eller något gör eller vad som händer.

Exempel: Han arbetar. Det blåser.

Tempus

Verbet får olika form beroende på när man gör något. Det kallas för verbets tempus.

Exempel: Han arbetar nu. Han arbetade igår.

Svenskan har två olika tempussystem, ett nutidssystem och ett dåtidssystem.

nutidssystem

före nu efter

har sovit vaknar ska äta frukost (perfekt) (presens) (futurum)

dåtidssystem

före då efter

hade lagat mat åt mat skulle diska (pluskvamperfekt) (preteritum) (preteritum futurum)

Ordföljd i bisatser

En bisats kan inte stå ensam utan behöver stå tillsammans med en huvudsats eftersom bisatsen syfte är att ge mer information eller förklaring till huvudsatsen. Bisatsen kan stå före eller efter huvudsatsen.

Exempel:

Innan Oskar ska sova äter han alltid en smörgås.

Ali säger att han inte tänker lägga sig.

Jag hoppas att han ringer upp imorgon.

Bisatser börjar med en bisatsinledare.

bisatsinledare subjekt satsadverbial verb 1 verb 2 +reflexivt pronomen +verbpartikel objekt plats/tid

Innan Oskar ska sova

att han inte tänker lägga sig.

att han ringer upp imorgon.

Satsadverbial placeras alltid före första verbet i bisatser.

Bisatsinledare

Några exempel på bisatsinledare.

om Jag äter om jag är hungrig.

som Jag har en syster som heter Frida.

därför att Jag stannar hemma därför att jag är sjuk.

eftersom Eftersom det regnar tar jag med ett paraply.

för att Jag åker till stan för att köpa en ny jacka.

medan Jag dricker kaffe medan jag ser på teve.

innan Jag borstar tänderna innan jag lägger mig.

när Jag blir glad när jag ser dig.

att Han säger att han inte måste gå ännu.

så att Jag tänder lampan så att jag ska se bättre.

tills Jag väntar här tills du kommer.

hur Han frågar mig hur jag mår.

varför Läraren frågar varför jag inte har gjort läxan.

Exempel:

Jag går till affären för att köpa mjölk.

Jag går till affären för jag har slut på mjölk.

Jag stannar hemma därför att jag är sjuk.

Jag är sjuk. Därför stannar jag hemma.

Jag tar med ett paraply så att vi inte blir blöta.

Det regnar så vi tar med ett paraply.

Obs! om därför, för eller så följs av att inleder de en bisats.

Skrivmallar och exempeltexter

Insändare

Jämställdhet är bra för alla!

Skriv en rubrik som väcker intresse och som sammanfattar det insändaren ska handla om.

Allmän föräldrapenning har funnits sedan 1971 men fortfarande tar männen i snitt ut bara 30 procent av dagarna. Jag anser/menar/tycker/hävdar att både föräldrar och barn skulle tjäna på en mer jämlik fördelning av föräldradagarna.

För det första…. Först och främst….

För det andra….

Vidare….

Dessutom….

En annan anledning….

Slutligen….

Sist men inte minst….

Män, ta chansen att vara hemma med era barn! Ni kommer inte att ångra er./Kort sagt, alla vinner på att föräldrarna delar lika på föräldradagarna.

Tvåbarnspappa

Börja med att presentera din åsikt. Här kan du också presentera en bakgrund till din åsikt.

Argumentera för din åsikt. Skriv ungefär två–tre argument.

argument nummer två argument nummer tre

Avsluta med en uppmaning eller en slutsats.

Skriv under med ditt namn eller med en signatur.

Gör idrotten mer jämställd!

Klockan är tio på kvällen och jag har precis kommit hem från min fotbollsträning. Det är sent och jag är hungrig. Dessutom måste jag stiga upp tidigt för att gå till skolan imorgon. Jämfört med killarna får tjejerna alltid de sämsta träningstiderna. Nu är jag trött på att tjejer och killar behandlas olika inom idrotten.

Jag kan ge ett annat exempel på att det satsas olika på traditionella ”kill- och tjejidrotter”. I min kommun bygger man en ny ishall för flera miljoner kronor. Det är ju bra för alla killar som spelar ishockey. Däremot lägger kommunen inte lika mycket pengar på ridsporten, en sport där främst tjejer är aktiva. Följden blir att man måste stå i kö i flera år för att få plats på en ridskola och dessutom är avgiften hög.

Även när det kommer till belysningen av idrottsanläggningar är skillnaden stor. Alla som har varit på en fotbollsplan en höstkväll vet att planen är upplyst som om det vore dagsljus. Så är det inte runt stall. Där finns det bara några få lampor och man får ta hand om hästarna i halvmörker.

Nu är det dags för alla politiker att visa att man värderar tjejer och killar lika även när det kommer till idrott. Satsa på alla ungdomar oavsett kön. Idrott ska vara öppen för alla!

Trött fotbollsspelare

rubrik

inledning

sambandsord

engagerande språk

argument nummer ett

argument nummer två

avslutning signatur

Redogörande text

Förbudet mot rökning på offentliga platser

Idag är…, Sedan…, Efter några år…, Slutligen….

Skriv en rubrik som anknyter till ämnet.

Skriv i kronologisk ordning. Använd tidsuttryck för att ge struktur i texten.

Det berodde på…, På grund av…, för att…, Det ledde till att….

Redogör för händelsen. Här kan man bland annat svara på frågorna vad som hände och varför något hände Använd sambandsord för att förklara orsaker och följder.

startades, förbjöds, bestämdes

Förbudet mot rökning har lett till….

Många av verben skrivs i passiv form.

Avsluta med att berätta vad det ledde till eller vad det har för betydelse.

Förbudet mot barnaga

Idag är det förbjudet att slå barn men på 60- och 70-talen var det lagligt. Aga, kroppslig bestraffning, sågs som en del av uppfostran. Vad aga innebar var däremot inte uttalat och i många fall var det misshandel. Efter ett uppmärksammat fall 1971 då en treårig flicka dog efter att ha misshandlats av sin styvpappa började några vuxna kämpa för ett förbud. Fallet kallades för Maria-fallet.

Under rättegången kom det fram att styvpappan agat flickan varje dag under hennes uppväxt. Han förklarade sitt beteende med att han själv blivit agad av sina föräldrar. Han dömdes för grov misshandel och mamman dömdes för att hon inte hade skyddat sin dotter.

En politiker som kämpade för ett förbud var socialdemokraten Birgitta Dahl. Hennes engagemang väckte stort motstånd i riksdagen. De som var för barnaga menade att staten inte skulle lägga sig i hur föräldrar uppfostrade sina barn. De menade också att barnaga var en fin gammal svensk tradition och behövdes för att barn skulle lära sig att lyda.

Även bland föräldrar var attityderna till barnaga övervägande positiva. Därför försökte politiker, författare och läkare, som var för ett förbud, uppmärksamma föräldrar på den skada som barn tar av att bli agade. Eftersom man på den tiden inte kunde använda teknik som sociala medier för att snabbt sprida budskap i hela landet fick de som var emot barnaga åka runt i Sverige. De samlade föräldrar runtom i landet i stora aulor och berättade om sitt förslag. Sakta började attityderna ändras och 1979 var Sverige det första landet i världen att förbjuda barnaga.

Lagen har ändrat synen på våld mot barn. Över 60 andra länder har också infört lagen men det är fortfarande tillåtet för föräldrar att slå barn i många av världens länder.

rubrik tidsuttryck för att visa kronologisk ordning

varför det hände ämnesspecifika ord

verb i passiv form sambandsord

vad som hände

vad det ledde till

Språkvägen är ett basläromedel för sfi kurs D.

Språkvägen D är uppdelad i 10 kapitel. Boken har en tydlig arbetsgång som är samma för varje kapitel och bygger på att man först lyssnar, sedan talar, därefter läser och slutligen skriver. Varje tema inleds med diskussionsfrågor för att hjälpa eleverna att komma in i ämnet. En tankekarta med bilder som stöd ger också förförståelse. Bilderna finns i lärarhandledningen (pdf) och kan även laddas ner fritt på Språkvägens sida på sanomautbildning.se. Varje kapitel har skrivuppgifter som utgår från genrepedagogik och cirkelmodellen.

Boken innehåller dessutom

Uttal Minigrammatik

Skrivmallar och exempeltexter

Boken är utrustad med lyssningskoder som eleverna lätt kan använda med sina mobiltelefoner eller surfplattor för att få tankekartornas sammanfattning, huvudtexter och uttalsövningar upplästa.

Den tillhörande lärarhandledningen innehåller metodiska tips och kopieringsunderlag, bland annat grammatikövningar till alla kapitel, hörförståelser och kapiteltester.

Elevbokens texter finns även inlästa på ovningsmastaren.se där det också finns färdighetsträning.

ISBN 978-91-523-6134-4