9789152355770

Niklas Ericsson

Studieteknik – din guide till framgångsrika studier vänder sig till dig som nyligen börjat studera på högskola eller universitet.

Vill du plugga mer effektivt? Vill du få kunskap att fastna och maximera ditt lärande? Eller kanske bara få tips som hjälper dig att komma igång?

Studieteknik – din guide till framgångsrika studier börjar med att beskriva hur hjärnan fungerar. Boken beskriver sedan olika minnestekniker, samt hjälper dig välja den studiestrategi som passar dig bäst. I slutet av boken finns flera praktiska råd inför och under själva tentatillfället.

Du guidas genom de olika delarna i boken med hjälp av övningar, tankeverktyg och förklaringar av ord som kan vara nya för dig som precis påbörjat dina universitets- eller högskolestudier.

Niklas Ericsson är fil. dr och legitimerad gymnasielärare i historia.

De senaste 20 åren har han undervisat på både gymnasiet och Stockholms universitet, i såväl ämnet historia som kurser i studietekniker.

isbn 978-91-523-5577-0

9 789152 355770

Din guide till framgångsrika studier

STUDIE TEKNIK

Niklas Ericsson

STUDIE TEKNIK Din guide till framgĂĽngsrika studier

SANOMA UTBILDNING Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress:Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Förläggare:Amanda Schött Franzén Redaktör: Helén Park Grafisk form: Richard Persson, RPform Omslag:Anna Markevärn Citat s. 66-67; Carroll, Lewis, Alice i Spegellandet, B Wahlströms förlag, 2015. Översättning: Christina Westman.

Citat s. 83:Tolstoj, Leo, Krig och fred,Albert Bonniers förlag, 2015. Översättning: Staffan Skott.

Sanoma Utbildning har funnits sedan 1993 och är ledande inom läromedel i Sverige.

Förlaget ger även ut böcker inom ledarskap och näringsliv.

Studieteknik – din guide till framgångsrika studier.

ISBN 978-91-523-5577-0 © 2018 Niklas Ericsson, Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Accessavtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att betala ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Balto Print, Litauen 2019

Innehåll Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 1. Lärandets svårigheter och möjligheter . . . . . . . . 11 Bra och dåliga studietekniker . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Studietekniker som medel, inte som mål . . . . . . . . . . . . . 13 Vår mystiska och svårfångade hjärna . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Håll din hjärna i toppform . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Information, kunskap och förståelse . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 2. Konsten att minnas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Minnet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Korttidsminnet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Långtidsminnet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 3. Konsten att förstå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Förståelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Tillämpning av kunskaperna bortom förståelse . . . . . . . . . 91 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96

4. Konsten att lära – studietekniker . . . . . . . . . . . . . 101 Kombinera studieteknikerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 Innan du läser kurslitteraturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106 Medan du läser kurslitteraturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 Efter att du läst kurslitteraturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151 5. Konsten att skriva en tenta . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 Inför tentan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155 I tentasalen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Efter tentan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167 Slutord - vad har du lärt dig? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 171 Läs vidare! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175

Inledning

Den här boken är i första hand skriven för dig som ska ta nästa steg i livet och skaffa dig en högskoleutbildning. För dig som precis fått en litteraturlista i handen där det står att du ska läsa 1 000 sidor de kommande fem veckorna, men utan att berätta hur du ska göra det.

Det kan göra vem som helst lite nervös. Det är utgångspunkten för denna bok, nämligen att hjälpa dig som läser texttunga kurser.

Oavsett hur van du är att plugga så kommer denna bok att hjälpa dig – den är nämligen sprängfylld med de senaste årens bästa forskning, knep och tips om det mänskliga lärandet.

Att plugga kan vara både svårt och jobbigt, men också väldigt, väldigt roligt. När du tar steget från gymnasiet till högskolan ändras dock många saker, bland annat möjligheten att få hjälp av dina lärare.

På högskolan är lärarna anställda för att lära ut sina enorma kunskaper, inte för att hjälpa en vilsen student. Du kanske har fem timmar (och ibland mycket mer) schemalagd undervisning per vecka, till skillnad från gymnasiet då du var i skolan hela dagarna. Du kommer säkert att kunna få mycket hjälp, både av enskilda lärare och de olika högskolornas studentcentra. Men – och detta är viktigt – du förväntas nu att ta ansvar för ditt eget lärande!

Inledning 7

Det finns inga mirakelmediciner när det gäller lärande. Det handlar om både möda och tid som du behöver lägga ned. Lyckligtvis finns det mängder av goda pedagogiska verktyg som du kan använda i dina självstudier för att klara din drömutbildning. Jag ska lära dig de bästa!

I denna bok vill jag förklara vad lärande verkligen innebär. Istället för att ta genvägar och ge ett antal kortfattade råd – gör si eller gör så – vill jag få dig att förstå hur din hjärna och ditt lärande fungerar, på djupet. Det kommer att kräva en del arbete, men det kommer också vara värt det när du klarat dina studier.

I kapitel 1 kommer jag kort gå igenom svårigheter och möjligheter som studenter ofta stöter på när de börjar plugga på högskolan.

Kapitel 2 handlar framförallt om hur minnet fungerar och hur du med hjälp av denna kunskap kan göra dina studier effektivare.

I det tredje kapitlet fortsätter jag med hjärnan, men denna gång går jag igenom vad förståelse är och hur vår hjärna både kan hjälpas och stjälpas när vi vill förstå något. Både kapitel 2 och 3 är till för att du ska förstå din hjärna så att du kan utnyttja olika studietekniker på bästa sätt.

Kapitel 4 är en konkret genomgång av studieteknikerna där jag visar på både för- och nackdelar med dem.

Det sista kapitlet handlar om hur du förbereder dig för att skriva en tenta och många tips om vad du ska tänka på när du sitter i tentasalen.

Eftersom det är viktigt att du också lär dig det akademiska språket, kommer jag i denna bok introducera akademiska och vetenskapliga ord som du säkerligen kommer att stöta på under din utbildning.

De är kursiverade i texten. Tanken är att du ska få en möjlighet att bekanta dig med orden samtidigt som du får hjälp av generösa ordförklaringar.

Dessutom finns det i alla ämnen olika tankeverktyg som man lär sig under utbildningen, till exempel stipulativa definitioner och stipulativ = bestämmande

8

skillnaden mellan grad- och artskillnader. Det är ofta små men effektiva tankeoperationer som du kan ha mycket god användning för i många sammanhang. Jag varnar dig också för vanliga tankefällor, som exempelvis cirkelresonemang.

Genom hela boken kommer det att dyka upp olika sorters övningar. Gör dem, eftersom de kommer att hjälpa dig att förstå den här boken. Skaffa gärna en skrivbok eller någon annan trevlig anteckningsbok och för in svaren på övningarna i den.

Boken är den första i en kommande serie av böcker som är tänkta att fungera som en introduktion till högre studier – för dig som vill studera framgångsrikt. Serien handlar i grund och botten om det mänskliga tänkandet. Jag vill göra tänkandet synligt och min förhoppning är att böckerna ska kunna fungera som ett slags grundläggande grammatik för tänkandet.

På www. sanomautbildning.se/studieteknik finns det fler övningar att arbeta med.

Inledning 9

1 Lärandets svårigheter och möjligheter

I detta kapitel ska jag berätta om några grundläggande principer för lärandet, särskilt om studietekniker. Kapitlet blir en kort överblick av det som vi sedan kommer att fördjupa oss i när vi fortsätter framåt i boken.

Alla studietekniker är inte lika bra och framförallt är några bra i vissa sammanhang medan andra fungerar bättre i andra. Att allt har för- och nackdelar innebär inte att det inte spelar någon roll vad du väljer – tvärtom!

Jag kommer att berätta kort om hjärnan, hur den är uppbyggd biologiskt och vad du kan göra för att hålla den i toppform medan du pluggar.

Som avslutning diskuterar jag skillnaden mellan information, kunskap och förståelse, som är viktigt att känna till för den fortsatta läsningen av boken, eftersom det handlar om skillnaden mellan att minnas och förstå.

Lärandets svårigheter och möjligheter 11

ÖVNING

Hur gör du om du ska lära dig det som står i en text? Vad gör du om du inte kommer ihåg allt efter första genomläsningen? Fundera kring detta och skriv ner det på ett papper! Lägg i alla fall fem minuter på denna uppvärmningsövning!

Bra och dåliga studietekniker Ett grundläggande fel som många gör i sina studier är att de utgår ifrån att minnet fungerar som en videokamera av dålig kvalitet. Vid varje genomläsning fastnar bara en del av texten i minnet. För att lösa detta problem väljer många att läsa om texten.Tanken är då att ännu mer kunskap kommer att fastna i minnet. Känner du igen dig?

Det finns tyvärr fyra allvarliga problem med detta tillvägagångssätt.

För det första är omläsningen en av de sämsta minnesteknikerna vi känner till – oavsett hur många gånger du läser om texten. Det finns många och mycket bättre studietekniker om du vill minnas något.

För det andra fungerar inte minnet som en videokamera. Det är bättre att beskriva minnet som Wikipedia, där kunskapen inte ristas in i sten, utan där kunskapen kan påverkas, kopplas ihop med annan kunskap och förändras både av dig själv och andra – även i efterhand.

För det tredje tar omläsning väldigt mycket tid. Det är sällan några problem om det rör sig om 20 sidor – då går det kanske snabbare att läsa om texten än att bearbeta den. Men om det rör sig om 1 000 sidor text, pratar vi om veckor av ren läsning.

För det fjärde innebär denna typ av omläsning bara att du memorerar informationen, inte att du förstår den. Du kan möjligen återge texten ordagrant vid en tenta, men om du hamnar i en situation där du måste använda kunskapen på ett nytt sätt, klarar du inte det. Förståelse är alltid överlägset minne när det gäller lärande.

Det påstås att Albert Einstein sagt att definitionen på vansinne är att ”prova samma sak om och om igen och förvänta sig olika resul12 Kapitel 1

Ibland drar man en linje av mer praktiska skäl – till exempel för att kunna göra en vetenskaplig undersökning.Var går gränsen mellan rika och fattiga? Det är förstås omöjligt att säga, men man väljer kanske att gränsen mellan att vara rik och att vara fattig går vid en specifik månadsinkomst. Ett liknande exempel är gränsen för absolut fattigdom, som länge låg vid en inkomst under 1 US dollar per dag.

Idag (2018) ligger nivån vid 1,9 US dollar per dag.

Vad är då en bra studieteknik? Det är en effektiv studieteknik, det vill säga en som inte tar extra tid men skapar bättre minne och mer förståelse. Men inte ens den bästa studietekniken går att använda i alla sammanhang. Studieteknikerna måste nämligen anpassas till det som ska läras.Att ha tillgång till många olika sorters bra studietekniker och dessutom kunskap om hur, när och varför de ska användas är en väg till framgång.

Vår mystiska och svårfångade hjärna Hjärnan är ett fantastiskt organ, som vi ännu saknar mycket kunskap om. Svårigheterna med att förstå vad som händer inne i hjärnan har den brittiske fysiologen David Marr liknat vid en kassaapparat som är låst.Vi vet vad som händer när vi trycker på siffertangenterna och tangenterna för plus och minus. En annan knapp åstadkommer ett pipande ljud och ytterligare en knapp öppnar lådan till kontanterna.

Men exakt vad som sker därinne, i den låsta, svarta lådan kan vi bara gissa oss till – om du inte råkar vara en kassaapparatskonstruktör.

Kognitionsforskaren Peter Gärdenfors har visat att hjärnan bland annat är lat, att den tycker om helheter och att den söker efter mönster och mening. Det gör den lätt att både lura och hjälpa, till exempel för ett effektivt lärande.Trots att den inte anstränger sig i onödan är det just ansträngningen som är effektiv när du ska lära dig. Hjärnan kognition = sammanfattning av de intellektuella funktionerna såsom tänkande, varseblivning, minne m.m.

16 Kapitel 1

lär sig nämligen bäst av den ansträngning du måste lägga ner när du bearbetar kunskapen.

Den biologiska hjärnan Först en liten dos biologi: Våra nervceller har utskott, så kallade dendriter, som i sin tur bildar kontaktytor – synapser– mellan nervcellerna. Synapserna har ett lager myelin omkring sig. När vi lär oss något förändras vår hjärna genom att synapserna skapar kopplingar mellan nervcellerna. Då förändras hjärnan alltså fysiskt! Hjärnan består av mellan 50 och 100 miljarder nervceller som är ihopkopplade i ett gigantiskt nätverk. Men det är inte antalet nervceller som gör oss smarta utan antalet kopplingar mellan neuronerna och sättet de är kopplade på.

Vi kan faktiskt själva organisera hur synapserna kopplar ihop nervcellerna. Om vi gör detta på ett klokt sätt, tänker vi effektivare.

Om vi ska lära oss något nytt och redan har goda strukturer där vi kan placera den nya kunskapen, är det lätt. Men om vi måste organisera helt nya strukturer i hjärnan blir det jobbigt och tar tid. En förklaring är att det är jobbigt eftersom nya synapser måste skapas och gamla då många gånger behöver omdirigeras. Det är lättare att tänka som vi alltid gjort än att tänka utanför boxen. Men allt lärande är ansträngande – låt dig inte luras att tro något annat.

Det som sedan händer är att vissa vägar mellan nervcellerna används när vi ska göra något, till exempel lösa ett problem, medan andra inte används. Oanvända synapser försvinner med tiden medan de som används stärks – de myeliniseras. Det kan jämföras med ett smörjmedel, så att signalerna går snabbare. Ju mer de används, desto mer myelin och desto effektivare tänkande.

En expert är inte bara en person som har mycket kunskap – hens hjärna är dessutom ihopkopplad på ett synnerligen bra sätt och mycket väloljad! Kunskapen måste nämligen göras till förståelse genom att kopplas ihop med all tidigare kunskap och dessutom gärna organiseras.

Lärandets svårigheter och möjligheter 17

Om vi skär ner lärandet till det mest fundamentala handlar det om att komma ihåg något och att förstå det.

Håll din hjärna i toppform Som tur är finns det flera saker som du själv kan göra för att hålla din hjärna i toppform när du pluggar. Det är dessutom enkla saker som alla kan göra. Den enda svårigheten är att få dem gjorda, så jag börjar med de enkla:

• Sov • Ät bra • Motionera • Överbelasta inte din hjärna • Håll på lagom länge • Stressa lagom • Skjut inte upp Sömn är viktigt för både lärandet och minnet. Det verkar som att sömnen, på något sätt, stärker minnena.Vi vet att det kan ta timmar eller till och med dagar innan man kan se den fulla effekten av lärandet. En analogi är att du kan jämföra lärandet med att mura en vägg (om du av någon anledning gjort det). Murbruket måste stelna innan du kan gå vidare och bygga på nästa rad. I minnet är det istället synapserna som behöver tid för att etablera sig mellan nervcellerna, som det får av en eller flera nätters god sömn.

Hoppa därför inte över sömnen – särskilt inte natten före tentan!

Det är klokt att vara klar i alla fall någon dag före tentan.

Det är viktigt att ära ordentligt! Ja, jag vet att jag låter som din mamma nu, men det är sant. För att kunna prestera på topp måste kroppen må bra. analogi = motsvarighet

18 Kapitel 1

Det är vidare både roligt och nyttigt att sporta på något sätt.

Vissa idrotter är särskilt bra för lärandet, nämligen de som förbättrar din kondition, där väl löpningen är den vanligaste. Tyvärr blir inte hjärnan bättre av vare sig muskel- eller teknikövningar. Det krävs dessutom inte särskilt mycket. Om du redan idag tränar konditionen så räcker det – mer av det kommer inte att göra någon skillnad. Men alla vi andra soffpotatisar bör röra oss så att vi blir svettiga i alla fall en halvtimme varje dag. Cykla eller spring hem från universitetet!

Eftersom din hjärna ska ägna all sin kapacitet åt att lära sig nya saker ska du hjälpa den så mycket du kan.Vårt arbetsminne, som jag i nästa kapitel ska prata mer om, är nämligen väldigt begränsat. Ta därför bort distraktionerna. Du vet vilken jag pratar om – din allra käraste ägodel! Stäng av både mobil och dator medan du pluggar. Du kan ta fram dem under de raster du tilldelar dig själv.

Du ska inte hålla på för länge när du pluggar, eftersom du börjar förlora koncentrationen ganska snabbt, efter cirka femton minuters läsning eller föreläsning. Kanske kan 25 minuter vara en lagom längd – ställ mobilen på att ringa då. Sedan får du 5 minuter rast.

Ingenting av det som nämnts ovan är särskilt konstigt eller svårt – det gäller bara att försöka göra det. De två sista punkterna är svårast.

Stress kan vara båda bra och dåligt. Lagom stress brukar ofta höja prestationsförmågan, bland annat i vårt arbetsminne. Jämför två olika golfare som tränar. Den ena gör det i lugn och ro och övar puttar, medan den andra gör det inför andra människor, vilket är lite stressande. När de sedan ska spela en tävling inför en stor publik (vilket motsvarar att skriva en tenta), som är mycket stressande, så gör den som övade under lite stress bättre ifrån sig. Men svår stress kan halvera en persons prestationsförmåga.Träna därför på att hålla den där muntliga redovisningen inför resten av gruppen trots att du ogillar den typen av uppgifter.

Din allra värsta fiende till pluggandet är prokrastineringen. Det prokrastinera = skjuta upp (till morgondagen)

Lärandets svårigheter och möjligheter 19

finns väl inte en enda människa som inte återkommande råkar ut för detta, nämligen att skjuta upp det du borde göra till ett senare tillfälle. Det finns förstås mängder av individuella orsaker till varför man skjuter upp något, men på senare år har just detta fenomen hamnat i fokus, vilket lett till att man hittat flera goda råd för att motverka uppskjutandet: Dela upp det du ska göra i hanterbara delmål. Börja inte läsa boken med målet att läsa alla 337 sidor.Ta ett kapitel åt gången istället.

Börja inte med att städa hela lägenheten – börja med ditt rum!

Planera vad du ska göra med hjälp av en kalender.

Gör listor över delmålen. När du är klar med ett kan du bocka av det. Det är faktiskt en skön känsla.

Skapa rutiner. Varje gång du lyckas ta dig i kragen och göra något, så kommer det att gå lite lättare nästa gång.Varje dag när du kommer hem så läser du kanske ett kapitel i boken.

Börja med det lättaste. Ju lägre trösklarna är för att du ska börja desto bättre. Gör i ordning träningskläderna på kvällen före, eftersom du kanske inte ”hinner” på morgonen.

Känn inte efter vad du vill göra eller vänta på att det ska kännas ”rätt”! Bara gör!

Be någon du känner att hålla koll på dig – så att du inte börjar städa rummet när du ska plugga.

Det behöver inte bli perfekt varje gång. 80 procent är ofta tillräckligt bra.

TIPS! Försök att lägga upp planeringen utifrån kunskapsmål och inte efter sidantal, till exempel: ”idag ska jag lära mig 4P-metoden” istället för ”idag ska jag läsa 80 sidor”.

20 Kapitel 1

Information, kunskap och förståelse Vi lär oss oerhört mycket genom våra liv, både färdigheter, som att cykla, laga mat och spela fotboll, och olika sorters kunskap, som att Paris är Frankrikes huvudstad, att den kemiska beteckningen för guld är Au och att andra världskriget varade 1939–1945. I den här boken lämnar vi färdigheterna åt sidan, det är i princip bara faktakunskaper du ska få lära dig att lära dig här.

I dagens informationssamhälle används begreppen information, kunskap och förståelse på en mängd olika sätt, så att de ibland går in i varandra. Men när vi pratar om lärande är det viktigt att tydligt skilja dem från varandra. Påståendet ”Paris är Frankrikes huvudstad” kan till exempel vara alla tre. Men det finns några viktiga, principiella skillnader:

• Information finns utanför minnet, typiskt sett i böcker.

• Kunskap är de faktapåståenden du har i minnet. Kunskaper innebär att du vet att något är på ett visst sätt, till exempel att ett universitet är en utbildningsinstitution.

• Förståelsen som också finns i din hjärna handlar om hur och varför något är på ett visst sätt.

Denna uppdelning kan också förklara varför det inte är förståelse om du memorerar ett komplicerat förlopp, till exempel fotosyntesen. Du kan då säga att A leder till B på grund av C. Men du förstår ändå inte vad det innebär. Du har då memorerat svaren för hur och varför, så att de blivit till att-kunskap.

När du läser böcker kommer du förhoppningsvis att minnas en del av dem. Hur mycket beror på hur effektiva dina studietekniker institution = samhällelig inrättning för viss typ av tjänster eller uppdrag; Även: traditionell, etablerad inrättning eller sedvänja inom större grupp ofta inom ett samhälle: äktenskapet som ~; kyrkan som ~ och lära; smörgåsbordet är något av en svensk ~

Lärandets svårigheter och möjligheter 21

är. Då har du förvandlat informationen till kunskap. Men denna kunskap kan fortfarande vara mer eller mindre oanvändbar för dig.

En analogi kan vara att om du har Shakespeares samlade verk i bokhyllan så är den information som finns där till ingen större nytta om du inte läser böckerna. Men även om du har memorerat det som står i Shakespeares samlade verk så hjälper kunskapen dig föga om du inte förstår 1500-talsengelska.

Tankeverktyg: Analogi

Analogier är något som ”belyser likhet i skillnader”, en överensstämmelse mellan två skilda företeelser. En ekvation kan liknas vid en gungbräda, elektricitet med vatten som rinner i en bäck och minnet fungerar på samma sätt som kvicksand.

De är mycket effektiva verktyg att använda, till exempel när man som författare vill vara poetisk, men också i lärsammanhang och till och med i vetenskap. Vissa har gått så långt att de menat att intelligens är att kunna skapa analogier. Jag är inte helt säker på att jag skulle gå riktigt så långt, men det ligger nog något i det. Om du kan skapa en bra analogi, så har du sannolikt förstått det du ska lära dig. Även inom juridiken används analogier. Då använder man prejudikat eller i alla fall tidigare domslut som appliceras på en ny situation.

Tankefälla: Falsk analogi

Falska analogier innebär att skillnaderna mellan det som jämförs är för stora för att man ska kunna dra några slutsatser.

Student på läkarprogrammet: ”Ingen invänder om en läkare slår upp ett svårt fall i ett medicinskt uppslagsverk.Varför i sådana fall skulle inte studenter som har en svår tenta få använda sina läroböcker?”

Skillnaden, som denna student missar, är att ingen läkare kan lära prejudikat = dom som utgör norm för liknande fall

22 Kapitel 1

sig allt om alla sjukdomar och därför behöver ha möjlighet att slå upp sällsynta fall i litteraturen, medan studenterna ska lära sig det urval som institutionen anser att en student ska kunna, för att ha de grundläggande kunskaper en läkare behöver (som behövs för att kunna läsa den svårare medicinska litteraturen).

Visst kan du tillägna dig kunskap genom att memorera faktapåståenden. Du kan få höga betyg i skolan och du kan bli duktig på frågesporter. Du kan till och med låta både intellektuell och intelligent med hjälp av denna kunskap. Men det räcker inte att bara memorera faktapåståenden för högre studier.

Den stora skillnaden mellan att minnas kunskapen och att förstå är att den som minns kan använda faktakunskapen till att återupprepa den och använda den i samma situationer. Den som förstår kan också göra allt det, men kan dessutom använda förståelsen i nya situationer. Det är en oerhört viktig skillnad.

Förståelse innebär att du kopplar ihop den nya kunskapen med det du redan vet. Ett elementärt och konkret exempel kan vara följande. Säg att du vet att ett visst ämne är giftigt för människor och att du får reda på att detta ämne finns i din favoritmat. Då drar du nog slutsatsen att din favoritmat kan vara farlig att äta och undviker den.

Att förstå något är alltid överlägset att bara kunna minnas det.

Du kan jämföra minnet med en tråd som håller i en sten. Om du dessutom använder flera olika sätt att hjälpa minnet på så får du fler trådar som håller i samma sten. Det blir ett starkare minne. Men om du dessutom flätar ihop trådarna med varandra till ett rep så blir de ännu starkare tillsammans – det motsvarar förståelsen.

intellektuell= som har att göra med tänkande och analys; • Jämför: intelligentia = samtliga intellektuella i ett samhälle elementär = enkel och grundläggande

Lärandets svårigheter och möjligheter 23

Sammanfattning I detta inledningskapitel har du fått lära dig några viktiga saker:

• Den ineffektiva omläsningen • Förståelseillusioner • Hur man använder studietekniker

ÖVNING

som mål och inte som medel • Hur du tar hand om din hjärna på bästa sätt • Skillnaden mellan information, kunskap och förståelse

Innan jag själv kort sammanfattar dem för dig vill jag att du själv försöker sammanfatta varje punkt ovan i en eller några få meningar.

Sedan kan du fortsätta att läsa mina sammanfattningar.

Mina sammanfattningar skulle bli: Omläsningen är ineffektiv eftersom den tar mycket tid och bara hjälper minnet. Det finns effektivare studietekniker som hjälper dig att skapa förståelse på kortare tid.

Förståelseillusioner är knepiga eftersom de skapar en känsla av att du förstår något, när du kanske bara minns det eftersom du alldeles nyligen läste om det. Det bästa – och enda – sättet att genomskåda dem är att testa dig själv, när det gått en stund.

Du ska använda studietekniker som medel så att du själv förstår texten eller det du ska lära dig. Målet är att förstå, inte att besvara en fråga eller stryka under en viss mängd text.

Se till att du ger dig själv de bästa förutsättningarna för att plugga genom att sova bra, äta bra, motionera (för konditionens skull), inte överbelasta din hjärna (stäng av mobilen), håll på lagom länge, stressa lagom och skjut inte upp (prokrastinera). Planera istället dina studier och skapa rutiner.

24 Kapitel 1

Information är det som står i böckerna, som du sedan med hjälp av olika studietekniker förvandlar till kunskap som du minns, men studieteknikerna kan också hjälpa dig att utveckla kunskapen även till förståelse genom att koppla ihop det nya med det du redan vet.

Lärandets svårigheter och möjligheter 25

Niklas Ericsson

Studieteknik – din guide till framgångsrika studier vänder sig till dig som nyligen börjat studera på högskola eller universitet.

Vill du plugga mer effektivt? Vill du få kunskap att fastna och maximera ditt lärande? Eller kanske bara få tips som hjälper dig att komma igång?

Studieteknik – din guide till framgångsrika studier börjar med att beskriva hur hjärnan fungerar. Boken beskriver sedan olika minnestekniker, samt hjälper dig välja den studiestrategi som passar dig bäst. I slutet av boken finns flera praktiska råd inför och under själva tentatillfället.

Du guidas genom de olika delarna i boken med hjälp av övningar, tankeverktyg och förklaringar av ord som kan vara nya för dig som precis påbörjat dina universitets- eller högskolestudier.

Niklas Ericsson är fil. dr och legitimerad gymnasielärare i historia.

De senaste 20 åren har han undervisat på både gymnasiet och Stockholms universitet, i såväl ämnet historia som kurser i studietekniker.

isbn 978-91-523-5577-0

9 789152 355770

Din guide till framgångsrika studier

STUDIE TEKNIK