9789152354131

Privatjuridik ger grundläggande juridiska kunskaper som är viktiga för alla människors vardag. Boken vänder sig till alla som läser kursen Privatjuridik (100 poäng) på gymnasieskolan och i vuxenutbildningen men kan även med fördel användas i andra utbildningssammanhang.

PRIVATJURIDIK

Privatjuridik

Tredje upplagan

Författaren, Ralf Marek, har genom mångårig erfarenhet från undervisning och genom sin stilistiska förmåga skapat ett läromedel som är både är lättläst och pedagogiskt. Svåra juridiska begrepp, regler och sammanhang förklaras med hjälp av översikter (modeller) och genom tydliga exempel från verkligheten.

Privatjuridik är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok. Till läroboken finns en lärarhandledning som bland annat innehåller lösningar och kommentarer till bokens arbetsuppgifter.

Boken tilldelades ett hedersomnämnande när ett nytt läromedelpris (alla kategorier) utdelades av SLFF första gången år 2012.

Tredje upplagan

”Du blir inte jurist genom att läsa denna bok!

Men du kommer att få inblick i ett spännande yrkesområde och viktiga kunskaper som underlättar ditt vardagsliv.” / Ralf Marek

www.bonnierutbildning.se

(0597-3)

Omslag PJ.indd 1

§

PRIVATJURIDIK

§

Ralf Marek

2018-12-13 08:32

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax 08-587-642 02

Redaktör: Helén Park Grafisk form: Leif Andersson Omslag: Leif Andersson

Privatjuridik ISBN: 978-91-523-5413-1 © 2019 Ralf Marek och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Tredje upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2019

01-05_PJ_inledning.indd 2

2018-12-13 09:59

3

LÄROMEDLET

Privatjuridik Detta läromedel omfattar: ELEVBOK: Privatjuridik 368 sidor ISBN: 978-91-523-5413-1 Utgivningsår 2019 Den populära Rättskunskap – juridik i vardagen, gavs ut första gången år 2001 och vidareutvecklades sedan för att uppfylla kraven enligt GY11. Boken fick då namnet Privatjuridik. Detta är den tredje, uppdaterade, utgåvan av Privatjuridik.

LÄRARHANDLEDNING: Privatjuridik lärarhandledning A4-pärm, 552 sidor ISBN: 978-91-523-5640-1 Utgivningsår 2019 Innehåll: Facit och kommentarer till elevbokens arbetsuppgifter.

Extrauppgifter (ordkunskap, prov, fördjupning).

Kommentarer till elevbokens faktatexter.

Kopieringsunderlag (lagtexter, avtalsformulär mm).

BOKENS HEMSIDA: www.sanomautbildning.se Innehåll: Powerpoint-presentationer Nyhetsbrev (aktuella lagändringar, aktuell debatt mm. 4 ggr/år).

Lagsamling (länkar till Lagen.nu).

Användbara webbplatser (länksamling) mm.

KONTAKT: privatjuridik@bredband2.com Författaren tar gärna emot frågor, synpunkter, förslag och rättelser. info@sanomautbildning.se Förlaget tar gärna emot beställningar och svarar på frågor. Telefon: 08-587 647 10.

Sanoma Utbildning AB:s hemsida: www.sanomautbildning.se

●●●

119

01-05_PJ_inledning.indd 3

2018-12-13 09:59

4

INNEHÅLL

Innehåll

1 2 3 4 5

1. VAD ÄR JURIDIK?

6

6 7 8 9 10

6. FAMILJ

98

Gymnasieämnet Juridik Bokens uppbyggnad Vad är juridik?

Civil/offentlig rätt Juridik och jurister

8 9 12 14 16

Äktenskap Skilsmässa Sambo Barn och föräldrar Barnets rättsliga handlingsförmåga

100 104 107 113 115

2. RÄTTIGHETER

20

7. ARV

126

Två parter Mänskliga rättigheter Medborgarskap Grundläggande rättigheter Integritet, rättssäkerhet

22 24 26 29 32

Rutiner vid dödsfall Dödsbo Bouppteckning Arvsordning Testamente

128 129 130 133 137

3. LAGAR

40

8. KÖP OCH ANDRA AVTAL

146

Rättsregler och andra regler Lagar, författningar Stifta lag Rättskällor Hur var det förr?

42 44 46 48 52

Vad är ett avtal?

Avtalsfrihet Dispositiva lagar Ogiltiga avtal Juridisk person, ställningsfullmakt

148 150 151 152 153

4. DOMSTOLAR

58

9. KONSUMENTRÄTT

160

Domstolar dömer Allmänna domstolar Förvaltningsdomstolar Specialdomstolar Rättshjälp, rättskydd

60 62 66 67 68

Marknadsrätt Konsumentköp Reklamation, garanti Distansavtal, hemköp Konsumenttjänstlagen

162 162 163 166 168

5. TVISTER

74

10. ATT BO

178

76 77 85 86 92

Olika sätt att bo Hyresavtal, besittningsskydd Hyrestvist Bostadsrätt Bo i småhus

180 181 185 186 188

Rättsliga konflikter Att lösa tvister Summarisk process Förvaltningsmål Offentlighetsprincipen

01-05_PJ_inledning.indd 4

2018-12-13 09:59

INNEHÅLL

11 16 12 17 13 1 14 1 15 1 200

16. BROTT OCH STRAFF

318

Ränta Skuldebrev Bostadslån Säkerheter Konsumentkredit

203 203 206 208 212

Vad är brott?

Uppsåt och rekvisit Vanliga brott Påföljder Andra följder av brott

320 321 323 326 331

12. INTE BETALA

222

17. BROTTMÅL

338

Borgenär, gäldenär Betalningsföreläggande Indrivning Konkurs, skuldsanering Kronofogden

224 226 227 228 230

Förundersökning Åklagarens roll Rättegång i brottmål Internationell brottslighet Register och statistik

340 343 345 353 355

13. SKADESTÅND/FÖRSÄKRING

242

LÄROMEDLETS OMFATTNING

Skadeståndsansvar Skadeståndslagen Försäkringsavtal Socialförsäkringar Ansvarsförsäkringar

244 244 252 254 255

Här finns uppgifter om de olika delarna i detta läromedel.

14. ANSTÄLLD

266

SNABBFACIT

Anställningsskydd Arbetsdomstolen Arbetstid, semester Sjuk, arbetslös Diskriminering

272 276 280 282 285

Facit till repetitionsuppgifterna.

Utförliga lösningar och kommentarer till alla arbetsuppgifter finns i lärarhandledningen.

11. LÅN

5

3

360

15. INTERNATIONELL RÄTT

294

SAKREGISTER

Folkrätt Förenta nationerna Europeiska unionen Unionsrätten Internationell privaträtt

296 298 300 304 310

Leta här i första hand om du söker förklaring till något ord.

01-05_PJ_inledning.indd 5

361

2018-12-13 09:59

MÅL

1

L

K

AP ITE

genom att arbeta med kapitlet ska du lära dig att: – gymnasieämne t Juridik innehålle r tre kurser.

– denna bok har målsättningen at t ta upp sådana rättsregl er som har med vardagslivet att göra.

– boken är uppd

elad i olika block.

– juridik handlar om hur lagar och domstolar fungerar i ett rättssamhälle .

– det är viktigt at t skydda rättssa mhället mot våld, hot oc h korruption.

– rättsregler kan indelas i offentlig och civil rätt och att bokens uppbyggn ad motsvarar denn a indelning.

– studier av jurid ik leder till olika slag av yrken.

01-14_PJ_kap 1.indd 1

2018-12-13 08:38

KAPITEL 1

VAD ÄR JURIDIK?

7

Vad är juridik?

Anna och Per är ett ungt par som du kommer att träffa flera gånger i denna bok.

Båda är klara med sina studier och arbetar.

Men Anna – som just nu arbetar i en klädaffär – har börjat fundera på att läsa juridik.

Båda lever rätt ”vanliga” liv, men precis som alla andra människor hamnar de i situationer där rättsliga regler har avgörande betydelse. Oftast går det bra, men ibland blir det problem.

01-14_PJ_kap 1.indd 2

Rättsregler är inget som människor i allmänhet går och funderar över men ändå styr de våra liv varje dag, hela tiden. Det är praktiskt att ”ha koll” så att man inte råkar ut för kronofogden eller förlorar sitt hyreskontrakt eller missar att ta en försäkring.

2018-12-13 08:38

8

KAPITEL 1

VAD ÄR JURIDIK?

Om gymnasieämnet Juridik Det finns tre olika gymnasiekurser inom ämnet Juridik. Den första kursen har namnet Privatjuridik (JURPRI0) och handlar om den enskilda människans möte med rättsregler, domstolar m.m. Denna bok handlar just om den enskilda människan och rättsreglerna i vardagslivet.

Den andra kursen har namnet Affärsjuridik (JURAFF0) och handlar om småföretagarens rättsliga problem.

Den tredje kursen heter Rätten och samhället (JURRÄT0). Den tar mest upp offentligrätt, dvs. hur staten styr samhället genom myndigheter.

Straffrätt och processrätt (dvs. hur det går till i domstolar) tas upp mer grundligt. Ämnesplanerna för dessa kurser kan hämtas på Skolverkets webbplats: www.skolverket.se

Målsättningar med denna bok Denna bok följer ämnesplanen för kursen Privatjuridik. Denna kurs kan sägas ha tre syften:

Alla människor har praktisk nytta av att veta vilka rättsregler som gäller.

I denna bok tar vi upp sådana regler som har att göra med vardagslivet.

Många har ett intresse av att få en inblick i ett yrkesområde som är attraktivt för många: advokat, åklagare, affärsjurist osv. Vi hoppas att du som läser denna bok blir stimulerad att lära dig mer..

De flesta tar för givet att vi alltid kommer att leva i ett civiliserat rättssamhälle.

Men man måste vara vaksam så att inte korruption, våld och hot ersätter ett fungerande rättsväsen. Risken för att detta ska inträffa minskar förhoppningsvis med ökad kunskap och förståelse hos medborgarna.

01-14_PJ_kap 1.indd 3

2018-12-13 08:38

KAPITEL 1

VAD ÄR JURIDIK?

9

Bokens uppbyggnad Innehållet är uppdelat i 17 kapitel: KAP.

BENÄMNING

INNEHÅLL

KAP.

BENÄMNING

1

Vad är juridik?

Inledning

10

Att bo

2

Rättigheter

Grundläggande begrepp

11

Lån

3

Lagar

12

Vad händer om man inte betalar?

4

Domstolar

13

Skadestånd och försäkringar

5

Tvister

14

Att vara anställd

6

Familj

15

Internationell rätt

7

Arv

16

Brott och straff

Hur används rättsreglerna?

Olika rättsområden

8

Köp och andra avtal

9

Konsumenträtt

INNEHÅLL

Olika rättsområden

Internationell rätt

Straffrätt

17

Brottmål

9

Grundläggande begrepp – Kapitel 2 I den ”juridiska verktygslådan” finns många begrepp som du kanske möter för första gången här. Det är viktigt att förstå innebörden av sådana begrepp som rättighet, rättskapacitet, fullmakt m.m. Du kommer troligen att hitta ord som du inte träffat på tidigare, till exempel när du läser försäkringspapper, när du hyr en bil eller köper något på avbetalning.

Det är egentligen inte konstigare än att det finns särskilda fackuttryck i ishockey och fotboll! Den som vill syssla med dessa sporter bör lära sig förstå vad ”offside” och ”icing” innebär och den som ägnar sig åt ridsport måste förstå skillnaden mellan ”träns” och ”grimma”.

01-14_PJ_kap 1.indd 4

2018-12-13 08:38

10

KAPITEL 1

VAD ÄR JURIDIK?

Den som vill lära sig lite om juridik bör alltså vara beredd på att lära sig en del nya ord. Men vi har försökt skriva på ett sådant sätt att du ska förstå vad de nya orden står för. I slutet av boken finns ett sakordsregister där du kan slå upp de sidor där ordet finns i sitt sammanhang.

Hur används rättsreglerna? – Kapitel 3–5 I dessa tre kapitel tar vi upp det som är grundläggande i varje samhälle: rättsreglerna, domstolarna och hur det går till om en tvist måste avgöras i domstol. Domstolen använder ju rättsreglerna för att kunna avgöra tvisten – därför hör dessa tre kapitel ihop.

Olika rättsområden – Kapitel 6–14 Här behandlas vardagssituationer som uppstår t.ex. då man skiljer sig eller tar ett jobb eller hyr en lägenhet. Det är inte möjligt att i detalj gå igenom alla regler som gäller, men det finns anvisningar om hur man kan ta reda på mer, t.ex. genom tips på lämpliga webbplatser.

Internationell rätt – Kapitel 15 Sverige är ju en suverän stat som själv bestämmer vilka regler som gäller inom vårt lands gränser. Men ingen nation är isolerad från resten av världen! Sverige är medlem i EU och detta medför att vi – inom vissa områden – måste anpassa vår lagstiftning till gemensamma regler. Vi är även med i FN och har ambitionen att medverka i denna organisations arbete för mänskliga rättigheter. Sverige har förstås också en mängd överenskommelser med enskilda stater i olika frågor. Det är bra att känna till huvuddragen av detta internationella samarbete på det rättsliga området.

Straffrätt – Kapitel 16–17 Till sist beskrivs i två avsnitt vad brott är och hur samhället (staten) försöker komma till rätta med sådana oönskade beteenden. Staten har ju till uppgift att skydda sina medborgare från brottsliga handlingar som utförs av andra medborgare. Eftersom staten har rätt att ingripa mot enskilda individer och straffa dem måste det finnas stränga regler för hur polis, åklagare och kriminalvård ska agera.

01-14_PJ_kap 1.indd 5

2018-12-13 08:38

KAPITEL 1

VAD ÄR JURIDIK?

11

Lästips Faktadelarna innehåller exempel i form av ”rättsfall”. De flesta har en verklig bakgrund men har förenklats. De kursiverade orden återfinns i sakordsregistret. Ibland kan ett ord (t.ex. fullmakt) återkomma i flera kapitel. Det finns också grafiska översikter. Avsikten med dessa är att ge dig som läsare en överskådlig sammanfattning. Översikterna är också tänkta att användas vid genomgångar i klassrummet och vid repetition.

Några råd. Här tar vi upp sådana praktiska råd som du kan tänkas ha nytta av i privatlivet. Avsikten är också att betona att juridik egentligen är ett ”praktiskt” ämne som var och en har nytta av i vardagslivet!

Webbplatser. Domstolar och andra myndigheter blir allt bättre på att kommunicera med allmänheten via webbplatser. Där kan man hämta blanketter och där kan man också finna aktuell och detaljerad information. Internet är därför ett naturligt och nödvändigt komplement till läroböcker. Efter varje kapitel har vi lagt in webbadresser till organisationer som vi tycker är användbara. Detta är förstås bara ett urval, men genom olika sökmotorer kan man enkelt ”googla” även till andra webbplatser.

Lagar. ”Skarpa” lagtexter är arbetsverktyg för yrkesjuristen. Även allmänheten behöver ibland ta reda på vad som står i en viss författning. Vi vill gärna – genom olika arbetsuppgifter – försöka få dig att själv leta reda på relevanta rättsregler. Som en hjälp har vi efter varje kapitel lagt in ett urval av lagar som används inom detta rättsområde. Varje lag har en webbadress som länkar till rättsdatabasen Lagen.nu.

Repetitionsuppgifter. Avsikten med dessa rätt/fel-uppgifter är att du ska kunna kontrollera dina egna kunskaper på ett snabbt och enkelt sätt.

Arbetsuppgifter. Det bästa sättet att lära sig något nytt är ofta att själv arbeta med uppgifter som ska lösas. I boken finns olika typer av arbetsuppgifter. Uppgifter som innebär att du själv ska leta reda på och tolka en viss lagtext har rubriken Vad säger lagen? eller Läs lagen! Att ta reda på är rubriken för sådana uppgifter där det krävs att du själv letar reda på information t.ex. på någon webbplats eller i villkorsbilagan för något försäkringsbolag. En del uppgifter har inget entydigt svar utan avsikten är mer att skapa underlag för en diskussion om etik och moral – var det ”rättvist” att Ulla inte fick sin skuldsanering? Att fundera på är rubriken för denna typ av uppgifter. De vanligaste uppgifterna har rubriker som Ge råd och Hur skulle du döma? Här är avsikten att du som läsare ska

01-14_PJ_kap 1.indd 6

2018-12-13 08:38

12

KAPITEL 1

VAD ÄR JURIDIK?

fundera över problemet, analysera och komma med ett förslag till lösning. Det kan innebära att författa en tidningsnotis eller hjälpa någon att skriva en stämningsansökan.

Ordet juridik härstammar från latinet – jus (rättvisa) och dicere (säga). De gamla romarna var duktiga på att skapa ett fungerande rättsväsende och många av idéerna bakom modern juridik kan spåras till tiden kring Kristi födelse. Det finns många ord med anknytning till juridik, t.ex. justitieminister och jurist. Jämför även engelskans ”justice” med slanguttrycket ”just” (schysst)!

Vågskålarna symboliserar att parterna är lika värda men att bevisning och regeltolkning kan väga mer för den ene.

Bokens webbplats. Det är förstås omöjligt att i en lärobok beskriva detaljer i lagstiftning. Dessutom ändras lagar hela tiden! Därför har boken en webbplats: www.sanomautbildning.se/privatjuridik som försöker informera om nyheter inom de rättsliga områden som behandlas i boken. Där finns även en lagsamling med länkar till lagtext, rättsfall m.m. Det finns också direktlänkar till användbara webbplatser.

Vad är juridik?

Har du läst så här långt har du nog förstått att juridik är kunskap om hur lagar och domstolar fungerar i ett samhälle.

Den som vill studera rättsreglerna för att lära sig hur man tolkar och tillämpar dessa läser rättsvetenskap på universitet. Den som yrkesmässigt arbetar med juridik kallas jurist .

Justitia är namnet på rättvisans gudinna i den romerska mytologin. Hon avbildas med en bindel för ögonen för att markera att rättvisan ska vara opartisk – lika för alla.

Vågskålen ska symbolisera att domaren ska väga för och emot så att domen blir rättvis. Svärdet visar att det måste finnas makt att verkställa rättvisans beslut.

Ögonbindeln symboliserar att domaren ska vara opartisk.

Svärdet symboliserar att domstolens beslut ytterst måste kunna hävdas med makt: Kronofogden driver in en fordran, hyresgästen vräks, brottslingen sätts i fängelse.

01-14_PJ_kap 1.indd 7

2018-12-13 08:38

KAPITEL 1

VAD ÄR JURIDIK?

13

Rätten och samhället Ibland avbildas gudinnan Justitia med en olivkvist. Se bilden på föregående sida. Olivkvisten symboliserar fred – hur hänger det ihop?

Det finns ett talesätt som säger så här: ”Ingen fred utan rättvisa, ingen rättvisa utan lag, ingen lag utan en domstol”. Med detta menas att lagar och domstolar är nödvändiga för ett civiliserat samhälle, dvs ett fredligt samhälle. Man brukar tala om Pax Romana och avser då den period av inre fred som rådde inom det romerska riket under ca 200 år (27 f. Kr. –180 e. Kr.). Denna fredsperiod vilade i hög grad på ett fungerande rättssystem som minskade risken för interna konflikter och därmed gynnades handel och ekonomisk utveckling inom hela Medelhavsregionen.

I vår egen tid möter vi exempel på hur samhällen kan upplösas av krig eller inre stridigheter. Korruption och terrorism är andra faktorer som gör att ett rättssamhälle riskerar att vittra sönder. Därför är det även i vår tid viktigt att se till att domstolar och myndigheter kan ge medborgarna trygghet, att lagar stiftas på ett demokratiskt sätt och att mänskliga rättigheter efterlevs.

Det finns många ord som betecknar dessa samband: Rättssamhälle – ett samhälle som bygger på lag och rätt. Ett sådant samhälle kallas rättssäkert och ger rättstrygghet åt medborgarna.

Rättsstat – en stat där individerna genom rättsregler skyddas mot övergrepp från staten.

Rättssystem (= rättsordning) – lagar och myndigheter som ska fungera på ett förutsägbart, konsekvent och rättvist sätt.

I denna bok tar vi endast upp det rättsliga systemet som gäller i Sverige, utomlands kan de rättsliga systemen skilja sig från dem i Sverige.

Exempel: Sharia (Saudiarabien, Iran), jurysystem (USA och flera andra länder).

Boken tar inte heller upp den historiska utvecklingen av rättsreglerna, men man måste vara medveten om att lagarna förändras hela tiden, även i Sverige. Exempel: Kvinnor fick rösträtt 1921, preventivmedel blev tillåtna 1938, homosexuella handlingar var brottsliga fram till 1944. Farmor eller morfar var kanske med om dessa lagändringar?

Den som vill följa med den aktuella debatten i olika rättsliga frågor och pågående lagstiftning hänvisas till bokens hemsida: www.sanomautbildning.se/privatjuridik.

01-14_PJ_kap 1.indd 8

2018-12-13 08:38

14

KAPITEL 1

VAD ÄR JURIDIK?

Civilrätt/offentlig rätt Rättsregler kan delas in i två huvudgrupper OFFENTLIG RÄTT

De lagar som styr hur stat, myndigheter och kommuner ska uppträda

CIVILRÄTT (= privaträtt)

Alla andra lagar

Det finns inga knivskarpa gränser mellan civilrätt och offentlig rätt och många lagar har inslag från båda dessa rättsområden.

Inom det civilrättsliga området låter staten medborgarna bestämma själva, huvudsaken är att parterna följer det avtal som de ingått (t.ex. när det gäller köp). Men även inom köprätten har lagstiftaren (=riksdagen) ansett att staten ibland behöver ”lägga sig i”. Det gäller sådana köp där en privatperson (konsument) köper av ett företag (näringsidkare) – då har lagstiftaren ansett att det behövs ett skydd för den svagare parten och köpeavtalet måste följa de lagregler som finns.

Det finns exempel på andra sådana rättsområden där parterna har stor avtalsfrihet, men där det i vissa delar finns tvingande regler som ibland även medför straffansvar. Exempel: Miljörätt, marknadsrätt. På många områden går alltså civilrättsliga regler (mellan privatpersoner, företag och organisationer) och offentligrättsliga kontrollregler in i varandra.

Rättsreglerna brukar alltså indelas i olika rättsområden. Indelningen är praktisk i vissa sammanhang, t.ex. inom juristutbildningen. De mycket förenklade scheman som visas på nästa sida är till för att förklara det inbördes sammanhanget mellan några av de rättsområden vi tar upp i denna bok.

Offentlig rätt kan indelas i statsrätt och förvaltningsrätt. Kapitel 16 och 17 i denna bok behandlar straffrätt (som är en del av statsrätten). Kapitel 5 (och även kap. 17) behandlar hur det går till vid domstolsförhandlingar (processrätt). Skatterätt är ett stort område som emellertid inte alls behandlas i denna kurs. Bestämmelser om hur lagar stiftas och hur domstolar ska arbeta är också en del av den offentliga rätten.

01-14_PJ_kap 1.indd 9

2018-12-13 08:38

KAPITEL 1

STATSRÄTT

VAD ÄR JURIDIK?

STRAFFRÄTT

Brott och straff

Kapitel 16 och 17

PROCESSRÄTT

Rättegång

Kapitel 5 och 17

SKATTERÄTT

(tas inte upp i denna kurs)

15

OFFENTLIG RÄTT

FÖRVALTNINGSRÄTT

Lagstiftning och domstolar

Kapitel 3 och 4

Det mesta i denna bok handlar om civilrätt (privaträtt) som brukar indelas i familjerätt (dvs. regler som gäller förhållanden i familj) samt förmögenhetsrätt (som handlar om avtal, äganderätt och liknande).

Kap 6 och 7 handlar om familjerätt medan kapitel 8-14 handlar om ”förmögenhetsrättsliga” områden.

Äktenskap, sambo, barn och föräldrar

Kapitel 6

Arvsrätt

Kapitel 7

AVTALSRÄTT

Köp, försäkring, anställning

Kapitel 8, 9, 13, 14

SAKRÄTT

Att bo

Kapitel 10

Lån

Kapitel 11

Vad händer om man inte betalar?

Kapitel 12

FAMILJERÄTT

CIVILRÄTT

FÖRMÖGENHETSRÄTT

OBLIGATIONSRÄTT

Internationell rätt (dvs. överenskommelser stater emellan) kan indelas i ”folkrätt” (ett viktigt område är mänskliga rättigheter) och andra internationella överenskommelser. Detta behandlas i kapitel 15.

FOLKRÄTT

01-14_PJ_kap 1.indd 10

T.ex. överenskommelser om mänskliga rättigheter

ÖVRIG INTERNATIONELL RÄTT

T.ex. överenskommelser om sjöfartsregler

Kapitel 2 och 15

2018-12-13 08:38

16

KAPITEL 1

VAD ÄR JURIDIK?

Juridik och jurister De som yrkesmässigt arbetar inom det rättsliga området har oftast en universitetsutbildning. Den som vill bli domare, åklagare, kronofogde eller advokat måste läsa på juristprogrammet som leder till en yrkesexamen: juristexamen (kallades tidigare juris kandidatexamen), på engelska: Master of Laws. Utbildningen tar ca 5 år och ges på sju svenska universitet.

Den som inte siktar på en juristexamen kan välja rättsvetenskapsprogram och ta en filosofie kandidatexamen (engelska: Bachelor of Legal Science). Utbildningen tar ca 3 år. Här finns möjlighet att specialisera sig på olika områden. Det finns därefter möjlighet att ta en magister eller mastersexamen. Den som vill forska kan gå vidare till licentiat eller doktorsexamen.

Studier i rättsvetenskap är mindre bundna än juristprogrammet och den som är intresserad av något särskilt område (t.ex. idrottsjuridik) kan kombinera lämpliga delkurser. Det är vanligt att t.ex. civilekonomer, civilingenjörer och andra yrkesutbildningar lägger in enstaka kurser i rättsvetenskapliga ämnen. En populär och användbar kurs är den s.k. ”JÖKen” (Juridisk översiktskurs).

Sådana studier i rättsvetenskapliga ämnen ger inte tillgång till sådana yrken som kräver juristexamen (t.ex. domare, advokat), men i övrigt återfinns personer med rättsvetenskaplig utbildning inom samma yrkesområden som de som läst juristprogrammet. Båda kan kalla sig jurister eftersom detta inte är någon skyddad titel.

Advokat får endast den kalla sig som är medlem i Sveriges advokatsamfund. För att bli medlem krävs det en juristexamen, tre års praktik, advokatexamen och att man visat sig lämplig för yrket. De flesta advokater är specialiserade inom något rättsområde, t.ex. brottmål, familjerätt eller upphovsrätt.

Lagfarna (juristutbildade) domare börjar sin yrkesbana på samma sätt som advokater, åklagare och kronofogdar, dvs. genom juristexamen vid universitet. Därefter finns möjlighet att söka notarieanställning vid tingsrätt eller förvaltningsrätt. Efter godkänd notarieanställning under 2-3 år kan man söka tjänst som domare på lägre nivåer för att efter internutbildningar kunna gå vidare i domarkarriären.

För den som vill arbeta med rättsliga frågor utan någon akademisk examen finns möjligheten att läsa enstaka kurser vid universitet/högskola eller att utbilda sig som ”juristassistent” (eng. paralegal) vid någon av de skolor som anordnar denna utbildning. Utbildningen är på två år och är användbar t.ex. för assistenter vid advokatbyråer eller domstolar.

Arbetsmarknaden för jurister är bred och man hittar jurister inom många olika arbetsområden. Jurister arbetar inom företag, förvaltningar,

01-14_PJ_kap 1.indd 11

2018-12-13 08:38

KAPITEL 1

VAD ÄR JURIDIK?

17

myndigheter och andra organisationer. Svenska jurister arbetar även inom internationella organisationer såsom EU och olika FN-organ.

På den svenska arbetsmarknaden finns cirka 37 000 utbildade jurister.

Oftast arbetar de inom privat sektor (57 procent), medan 37 procent finns inom staten (domare, åklagare, kronofogde) och sex procent i kommunerna.

OLIKA UTBILDNINGSALTERNATIV:

Assistent

Yrken som kräver juristexamen

Övriga studier i rättsvetenskap

Enstaka kurser (även distansundervisning)

Skolor i Gbg, Sthlm, Malmö och Sundsvall

7 universitet

Universitet, högskolor

Universitet, högskolor, övriga utbildningsanordnare

”paralegal”

Advokat, domare, kronofogde, åklagare

Fil kand, fil mag, masterexamen.

Komplettering till andra utbildningar

3–9 år studier

Enstaka terminer

+ praktik 2 år studier

ca 5 år studier

Det juridiska språket Många kritiserar jurister (och domstolar och andra myndigheter) för att använda ett tillkrånglat och svårbegripligt språk. Samtidigt anser många jurister att språket är juristens viktigaste arbetsredskap. Hur hänger detta ihop?

Först och främst måste man inse att jurister har behov av att använda ett fackspråk. På samma sätt som en läkare använder vissa speciella uttryck för att inte bli missförstådd, så har en jurist samma behov av att använda väl definierade uttryck. Men samtidigt ska lagtexter, domstolsbeslut m.m. kunna läsas av allmänheten som inte har någon juridisk utbildning. Även om myndigheter och domstolar nu för tiden försöker skriva så enkelt som möjligt, så kommer det nog även i framtiden att finnas kvar ett motsatsförhållande mellan exakta fackuttryck och lättbegriplighet för en större allmänhet.

Juridik har ju sitt ursprung i den romerska rätten och därför är det inte konstigt att många fackuttryck utgörs av latinska ord: casus (våda), dolus (uppsåt), culpa (vållande)och hela fraser: nullum crimen sine lege (”inget brott utan lag”), dvs. det måste finnas en lag för att någon ska

01-14_PJ_kap 1.indd 12

2018-12-13 08:38

18

KAPITEL 1

VAD ÄR JURIDIK?

kunna straffas för ett visst brott) eller pacta sunt servanda (”avtal ska hållas”). Även gamla svenska ord och uttryck kan kanske vara besvärliga att förstå: våda (ren olyckshändelse), bestrida (förneka), fång (äganderättsövergång genom köp, byte, gåva eller arv).

Jurister kanske blir betraktade som lite ”petiga” (t.ex. när man skriver en avtalstext), eftersom texten inte ska kunna tolkas på ett sätt som inte var avsett när den skrevs. Detta är viktigt om det i framtiden skulle uppstå en tvist med anledning av avtalet. Var och en av parterna försöker förstås tolka texten i avtalet eller lagen så att det gynnar den egna saken och därför måste man anstränga sig att skriva så att texten inte kan misstolkas.

I denna bok har vi försökt att använda ett lättbegripligt språk, men samtidigt vill vi introducera vanliga juridiska uttryck så att du som läsare lättare ska kunna ta till dig både vad som står i ”juridiska” texter och förstå vad en jurist säger.

Juridiskt arbetssätt Advokaten måste förstås få betalt för sitt arbete och sina kostnader. För många privatpersoner tar det emot att anlita en advokat, dels för att det kostar pengar, dels för att man är osäker på vad advokaten kan uträtta och dels för att man inte talar samma ”språk”. Då bör man tänka på vad det skulle kunna kosta att inte ta hjälp av en fackman. Det är ju onödigt att förlora pengar bara för att man inte utnyttjat möjligheterna att anlita experthjälp. Även jurister anlitar ofta advokat om de själva hamnat i en rättslig tvist av någon betydelse!

Den som tagit en juristexamen har studerat juridik för att kunna tolka och tillämpa rättsregler.

Exempel: En skattskyldig har en tvist med Skatteverket och den skattskyldige anlitar en advokat för att få hjälp. Advokaten ska då kunna ta reda på de författningar (och annan rättsinformation) som kan tillämpas i just detta fall. Hon ska också kunna tolka reglerna; finns där något som kan stödja den skattskyldiges sak? Advokaten ska förstås också kunna argumentera för denna tolkning gentemot motparten (dvs. Skatteverket) som kanske gör en annan tolkning av reglerna och kanske hänvisar till andra regler.

I ovanstående fall skulle den anlitade advokaten lika gärna kunna företräda motparten! Hon har ju studerat fallet och kan förstås lika gärna argumentera för motståndarens sak, men måste då kanske välja ut andra lagparagrafer och använda andra argument! På samma sätt kan man tänka sig att en försvarsadvokat i en brottmålsrättegång skulle kunna byta plats med åklagaren – båda har ju samma kunskaper och använder samma regler.

Ytterst är det en domstol som avgör vilken tolkning som ska gälla.

Juristen försöker alltså koncentrera sig på det rättsliga problemet – inte

01-14_PJ_kap 1.indd 13

2018-12-13 08:38

KAPITEL 1

VAD ÄR JURIDIK?

19

allt annat som de tvistande kanske tycker är viktigt i en besvärlig situation, men som inte skulle ha någon betydelse i en domstol.

Det finns inte alltid ett givet svar på alla juridiska problem – ”rättsläget är oklart” kanske juristen säger. Ibland händer det att olika rättskällor säger emot varandra! I sista hand är det alltid en domstol som måste ta ställning och en domstol kan aldrig avstå från att fatta beslut med hänvisning till oklart rättsläge eller bristande bevisning!

Man hör inte så ofta att jurister använder ordet ”rättvist”, eftersom domstolar inte ska bedöma vad som är ”rättvist” – domstolen dömer endast efter vad som står i lagtexten (eller avtalstexten) och efter vad som blivit bevisat i målet! Om detta sedan är rättvist eller ej kan parterna ha olika meningar om. Det är lagstiftarens (dvs. riksdagens – dvs. politikernas – dvs. väljarnas) uppgift att se till att lagarna är ”rättvisa”!

VILL DU VETA MER? Webbplatser l Studentum: www.studentum.se är en söktjänst för olika utbildningsvägar.

Länkar till olika universitet och andra utbildningsanordnare. l Vissa universitet och högskolor erbjuder juridiska kurser som distansundervisning, t.ex. Universitetet i Lund: www.jur.lu.se Det finns även privata företag som erbjuder sådana kurser, använd söktjänsten www.utbildning.se l Advokatsamfundet: www.advokatsamfundet.se Hemsidan innehåller bl.a. länk till Juridiska biblioteket där man kan söka juridisk litteratur. Information om hur man blir advokat, hur man anlitar en advokat m.m. l Jusek: www.jusek.se är fackförbundet för bl.a. jurister. Studenter kan bli medlem för en låg avgift. Hemsidan innehåller bl.a. lönestatistik m.m.

Lönestatistik kan även hämtas hos Lönestatistik.se: www.lonestatistik.se Även SACO: www.saco.se har uppgifter om olika yrken, t.ex. jurist. l Bokens hemsida: www.sanomautbildning.se Här finns nyheter på de rättsliga områden som tas upp i boken, här finns även lagsamlingar med länkar samt länkar till användbara webbplatser.

01-14_PJ_kap 1.indd 14

2018-12-13 08:38

APITE

K

17

L

MÅL

genom att arbeta med kapitlet ska du lära dig att: – när polisen fått kännedom om et t brott inleds en förund ersökning.

– polis, åklagare och domstol har möjlighet att hå lla en misstänkt i förvar under olika lång tid.

– polis, åklagare och domstol har möjlighet att tillg ripa olika slag av tvång, t.ex. krop psbesiktning.

– den som blivit utsatt för skada, som orsakats av brot t, kan begära att åklagaren yrkar skadestånd.

– den som misstä nks för brott kan i vissa fall få hjälp av of fentlig försvarare .

– om inte åklaga ren kan bevisa at t den misstänkte begått den brot tsliga gärningen blir de n misstänkte frikä nd.

338-359_PJ_kap 17.indd 1

2018-12-13 09:55

KAPITEL 17

339

BROT TMÅL

Brottmål När Per gick i gymnasiet gjorde han vid några tillfällen studiebesök vid rättegångar.

Inte hade han då trott att han själv skulle sitta där framme inför domare och nämndemän, anklagad för ett brott som till och med skulle kunna medföra fängelsestraff! Men nu har det hänt: Per har råkat ut för en trafikolycka och åklagaren misstänker att Per har gjort sig skyldig till brottet ”vårdslöshet i trafik”.

338-359_PJ_kap 17.indd 2

Domstolen ska opartiskt döma i målet mellan åklagaren (samhällets representant) och den individ som är misstänkt för ett brott. Kraven på bevisning är mycket stränga och domstolen ska hellre fria än fälla i tveksamma fall. Straffen ska visserligen verka avskräckande (så att inte fler tar risken) men ska samtidigt utformas så att de hjälper den dömde att leva ett hederligt liv.

2018-12-13 09:55

340

KAPITEL 17

BROT TMÅL

Förundersökning

HEMLIGA TVÅNGSMEDEL Vid en förundersökning kan åklagaren i vissa fall ansöka att tingsrätten ger tillstånd till hemlig övervakning. Hemlig (avlyssning eller övervakning) av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning får användas vid brott som kan ge fängelse i minst två år. Hemlig rumsavlyssning får användas vid brott som kan medföra minst fyra års fängelse.

Utredning pågår om även hemlig dataavläsning ska vara tillåten.

Polisen kan få kännedom om ett misstänkt brott antingen genom en anmälan från någon eller genom eget spaningsarbete. Då påbörjas en utredning, den s.k. förundersökningen. Utredningen ska vara objektiv, dvs. även ta upp omständigheter som talar till den misstänktes fördel.

Särskilt när det gäller unga lagöverträdare vill man att utredningen ska vara snabb och tydlig.

Polisen förhör den misstänkte och eventuellt andra personer som kan veta något om brottet. Du är alltid skyldig att delta i förhör, även om du inte själv är misstänkt, men du kan låta bli att säga något om du inte vill.

Du har rätt att låta en god vän eller en advokat närvara vid förhöret. Du har rätt till offentlig försvarare vid alla brott utom vid mindre förseelser (se nästa sida). Du har rätt att få ersättning för resekostnader och tillgång till tolk. Speciella regler gäller för förhör med barn.

Vid mer komplicerade fall är det åklagaren som övertar ledningen av förundersökningen. Det ska föras ett förundersökningsprotokoll över vad som har framkommit. Om du blivit förhörd ska du få läsa vad du sagt och har du några invändningar ska detta antecknas. Skriv inte på om du har några invändningar mot innehållet. Begär kopia av protokollet.

Den som är misstänkt för brott får gripas av polisen men måste släppas senast inom 12 timmar. Gripandet innebär att personen förs till närmaste polisstation. Även en privatperson får gripa en misstänkt som tas på ”bar gärning”, t.ex. en inbrottstjuv i din bostad eller någon som är efterlyst för brott. Polisen har befogenhet att använda våld, även skjutvapen, om situationen är sådan att det inte går att lösa uppgiften på annat sätt.

OLIKA FRIHETSBERÖVANDEN

ÅTGÄRD

VEM BESLUTAR?

HUR LÅNG TID?

Gripande

polis

Högst 12 tim

Anhållande

åklagare

Högst 3 dygn

Häktning

domstol

Högst 14 dygn per gång

”omhändertagande” = gripande. ”arrestering” motsvarar anhållande eller häktning men uttrycket används inte i Sverige.

338-359_PJ_kap 17.indd 3

2018-12-13 09:55

KAPITEL 17

Det kan hända att polisen anser att man behöver mer tid för utredning, men då måste en åklagare först besluta om att personen ska anhållas.

Den misstänkte får sitta anhållen i högst tre dagar (normalt endast en dag) och endast om brottet kan medföra fängelse eller om man anser att ett frisläppande skulle försvåra utredningen. Senast dagen efter anhållandet ska åklagaren ansöka om häktning, om det finns fortsatta skäl. Den misstänkte kommer alltså att förvaras i en cell i häktet, som oftast finns i samma lokal som polisstationen. Det är tingsrätten som i en häktningsförhandling beslutar om häktning. Beslutet om häktning ska omprövas senast inom 14 dagar.

MISSTANKEGRADER Vid en förundersökning kan polisens arbete inkräkta på den misstänktes rättigheter, men detta får inte ske hur som helst. Därför har man försökt definiera olika misstankegrader – ju starkare misstankarna är mot en viss person desto större möjligheter har utredarna att tillgripa tvångsmedel som kroppsvisitation m.m. I praktiken kan det förstås vara svårt att dra dessa gränser.

1. ”Kan misstänkas”. Svaga misstankar, men en misstänkt kan hämtas till förhör.

2. ”Skäligen misstänkt”. Det ska finnas konkreta omständigheter som styrker misstankarna och vissa tvångsmedel får användas, t.ex. husrannsakan.

3. ”På sannolika skäl misstänkt”. Starka misstankar, men det behövs ytterligare bevis för att binda personen vid brottet.

BROT TMÅL

341

POLIS är det instrument som staten har för att kunna upprätthålla ordning, att förebygga och att undersöka brott. Polisen har därför vittgående befogenheter att utöva våld och verksamheten måste därför regleras strängt.

Polismyndigheten lyder under justitiedepartementet och leds av en rikspolischef och är indelad i sju geografiska polisregioner med var sin regionspolischef.

Totalt består myndigheten av ca 30 000 anställda.

I polismyndigheten ingår även Nationellt Forensiskt Centrum (NFC) som gör kriminaltekniska undersökningar. En annan avdelning inom polisen är Nationella Operativa Avdelningen (NOA) som kan genomföra insatser i hela landet. Säkerhetspolisen (SÄPO) utgör en egen myndighet, direkt under Justitiedepartementet. ”

4. ”Tillräckliga skäl för åtal”. Det ska finnas tillräcklig bevisning för att åklagaren ska förvänta sig en fällande dom.

Offentlig försvarare Det är viktigt för rättssäkerheten att den som är misstänkt för brott (och kanske riskerar frihetsstraff) får professionell hjälp som kan biträda den misstänkte både under förundersökningen och under rättegången.

Den som är anhållen eller häktad eller riskerar att dömas till minst 6 månaders fängelse har alltid rätt till offentlig försvarare, men även i andra fall kan offentlig försvarare utses. Tingsrätten utser lämplig advokat som har specialiserat sig på brottmål, men den misstänkte får lov att själv föreslå någon som har behörighet att uppträda som offentlig försvarare. Även den som inte har rätt att få offentlig försvarare – t.ex. om det är fråga om ett mindre trafikbrott – får själv anlita och bekosta en privat försvarare. Den offentlige försvararen får tala med den anhållne eller häktade i enrum, andra försvarare får endast göra detta med tillstånd av polis eller åklagare.

En offentlig försvarare får ersättning av allmänna medel, men om den misstänkte blir dömd för brottet är han/hon i princip skyldig att ersätta

338-359_PJ_kap 17.indd 4

2018-12-13 09:55

342

KAPITEL 17

BROT TMÅL

staten för denna kostnad. Domstolen avgör hur mycket den misstänkte själv ska betala – det är inte ovanligt att hela beloppet betalas av staten.

Andra tvångsmedel vid förundersökning När förundersökningen är klar är det alltså åklagaren som tar över ärendet från polisen.

Om det inte finns tillräckliga skäl för häktning kan åklagaren meddela reseförbud, dvs. den misstänkte får inte lämna den plats där han bor. Ett annat alternativ är att den misstänkte ska anmäla sig hos polisen på vissa tider. Undersökningsledaren har rätt att beslagta (ta hand om) föremål som kan vara av betydelse för utredningen, t.ex. brev, bokföringshandlingar eller vapen. Om man kan förmoda att den misstänkte inte tänker betala eventuella böter eller skadestånd, kan hans egendom beläggas med kvarstad, dvs. undersökningsledaren kan tillfälligt ta hand om värdefulla föremål. Undersökningsledaren kan också bestämma om husrannsakan, dvs. med våld ta sig in i byggnader, bilar eller fartyg.

Andra tvångsmedel är kroppsvisitation, dvs. undersökning av någons kläder eller kroppsbesiktning, dvs. undersökning av någons kropp (t.ex. blodprov). Sådana undersökningar får endast ske om personen är misstänkt för brott som kan medföra fängelsestraff.

ÅTGÄRD

VEM BESLUTAR?

INNEBÄR?

Reseförbud

åklagare, domstol

Reseförbud vid ”smitningsrisk”

Kap. 25

Anmälningsplikt

polis

Anmälningsplikt hos polis vid ”smitningsrisk”

Kap. 25

Beslagtagande

vanligen förundersökningsledare

Sådant som kan vara viktigt för utredningen

Kap. 27

Kvarstad

domstol

Beslag av pengar m.m. vid risk för bortförande

Kap. 26

Förvar

åklagare (även polis i brådskande ärenden

= ovan i väntan på kvarstadsbeslut

Kap. 26

Husrannsakan

domstol, åklagare, förundersökningsledare (även polis i brådskande ärenden)

Genomsöka t.ex. bostad

Kap. 28

Kroppsvisitation

II

Genomsöka kläder, väskor

Kap. 28

Kroppsbesiktning

II

T.ex. blodprov, salivprov

Kap. 28

338-359_PJ_kap 17.indd 5

LAGRUM Rättegångsbalken

2018-12-13 09:55

KAPITEL 17

BROT TMÅL

343

Åklagarens roll I tvistemål utgörs parterna av kärande och svarande. Men i brottmål utgörs parterna av den misstänkte gärningsmannen och samhället i stort.

Samhället har genom lagstiftning förbjudit mord, misshandel, stöld osv. och då är det samhället som drabbas genom att gärningsmannen inte följt dessa bestämmelser. Även om ingen lidit skada genom ett brott, t.ex. fortkörning, så anser man att samhället blivit utsatt för ett angrepp genom att gärningsmannen inte har respekterat gällande regler. Risken för att domstolen är ”partisk” i sådana mål finns förstås. Varje domare och nämndeman är ju en del av samhället och hyser förmodligen samma avsky för brottet som alla andra medborgare. Därför är det speciellt viktigt att domstolen är opartisk och att den misstänkte gärningsmannen ges professionell hjälp (av försvarsadvokat) att försvara sig. Men det är åklagaren, inte domstolen, som är statens (samhällets) representant och som inför domstolen måste visa att den tilltalade är skyldig och därför bör få ett visst straff. Straffrätten hör alltså till den offentliga rätten. (Läs mer s. 14–15.)

Det är åklagaren som genom att ansöka om stämning hos tingsrätten kräver att den som är misstänkt för brott blir dömd och straffad (lagförd). Åklagaren ska bara väcka åtal om det finns möjlighet att den misstänkte kan fällas för brottet. Det måste alltså finnas tillräckliga skäl för åtal, men i sådana fall har åklagaren skyldighet att väcka åtal. Även om målsägaren (den som varit utsatt för brottet) ”tar tillbaka” sin anmälan (t.ex. i ett misshandelsfall) kommer inte åklagaren att lägga ned åtalet.

Om åklagaren däremot anser att bevisningen är bristfällig och att domstolen troligen kommer att ogilla åtalet ska han inte väcka åtal. Åklagaren kan också bestämma om åtalsunderlåtelse, även om bevisningen skulle vara tillräcklig för ett åtal. Det kan finnas många anledningar till detta. En kan vara att brottet är obetydligt i förhållande till övriga brott som den misstänkte är åtalad för, en annan att den misstänkte är en ung människa som begått ett mindre brott av obetänksamhet.

Det är alltså statens representant, åklagaren, som begär att domstolen ska döma i brottmål. Åklagaren yrkar (kräver) ansvar för ett visst brott och hänvisar till ett eller flera lagrum (lagparagrafer). Ofta har gärningsmannen begått flera brott, t.ex. vårdslöshet i trafik i kombination med vållande till annans död. Ibland yrkar åklagaren ansvar för alternativa brott. Exempelvis dråp alternativt vållande till annans död. Anledningen kan vara att han inte är säker på att kunna bevisa att den misstänkte haft uppsåt att döda (vilket krävs för dråp men inte för vållande till annans död).

Det är åklagaren som har bevisbördan, dvs. åklagaren ska kunna bevisa att den misstänkte verkligen begått den straffbara gärningen. Det är domstolen som avgör om åklagaren har lyckats med sin bevisning.

338-359_PJ_kap 17.indd 6

2018-12-13 09:55

344

KAPITEL 17

BROT TMÅL

Kraven på bevisning är höga i brottmål – utgångspunkten är att domstolen hellre ska fria än fälla i tveksamma fall. (Läs mer s. 63) Motparten, dvs. den som misstänks för brottet, kallas den tilltalade eller den misstänkte. För en del brott, t.ex. hemfridsbrott, krävs medgivande från målsägaren för att åklagaren ska kunna väcka åtal.

Det är alltid en levande människa av kött och blod (dvs. en fysisk person) som är ansvarig för ett brott. Ett företag (dvs. en juridisk person) kan visserligen begå brott, mot t.ex. miljöbalken, men det är alltid en fysisk person (t.ex. en förman eller verkställande direktören) som blir straffad. En annan sak är att företaget kan tvingas att betala företagsbot, skadestånd, miljöavgifter etc.

LAGFÖR, LAGFÖRA, LAGFÖRD När man säger att en person är lagförd menar man vanligen att personen har blivit åtalad för något brott. Ibland (t.ex. i viss statistik) menar man att personen blivit dömd. Alla som blivit åtalade blir ju inte dömda och därför finns det en betydelseskillnad här. Ibland används ordet lagför som adjektiv, t.ex. en lagför domare. Då menar man en juristutbildad domare i motsats till nämndemän.

Målsägare Om åklagaren av någon anledning inte väcker åtal så har målsägaren undantagsvis möjlighet att väcka enskilt åtal. Vid misstanke om förtal eller ärekränkning är det endast målsägaren som kan väcka åtal.

I ett brottmål finns det ofta en tredje part, nämligen den som blivit utsatt för misshandeln eller stölden, dvs. målsägaren (eller målsäganden som man också skriver). Denne vill förstås ha ersättning för skadorna, och vanligen tar åklagaren upp dessa skadeståndsanspråk i sitt yrkande. I annat fall kan målsägaren yrka ersättning i ett separat tvistemål. Åklagaren och försvarsadvokaten kommer att förhöra målsägaren under rättegången.

I övrigt har målsägaren inte något med själva brottmålet att göra och kan inte själv framställa några straffyrkanden. Målsägaren kan ibland ha rätt till målsägarbiträde som ersätts av staten. Målsägarbiträdet är ofta en advokat som ska kunna stötta målsägaren i sådana huvudförhandlingar som kan vara påfrestande för offret, t.ex. rättegångar om sexualbrott.

Brottsskadeersättning Den som skadat någon annan måste förstås betala skadestånd. Det är många ungdomar som har sådana skulder hängande över sig när de ska börja sitt vuxenliv. Att finnas i kronofogdens register när man ska hyra bostad, låna pengar för att köpa en bil. etc. innebär stora svårigheter. Det tänkte man kanske inte på när man brände upp den där bilen eller tände på den där skolbyggnaden.

338-359_PJ_kap 17.indd 7

2018-12-13 09:55

KAPITEL 17

BROT TMÅL

345

Den som begår ett brott är alltså skyldig att ersätta brottsoffret (dvs. målsägaren) för de skador som uppstått genom brottet. Om gärningspersonen inte kan betala eller förblir okänd finns det ändå två möjligheter att få ersättning. För det första kan man ha rätt till ersättning från en försäkring. För det andra kan man ha rätt till ersättning från staten, så kallad brottsskadeersättning.

Den som har utsatts för brott kan alltså få ersättning på tre olika sätt: 1. Skadestånd från gärningspersonen om man vet vem han eller hon är.

2. Försäkringsersättning från sitt försäkringsbolag genom till exempel hemförsäkring.

3. Brottsskadeersättning som man kan ha rätt till om man inte fått full kompensation genom skadestånd eller försäkringsersättning.

För att kunna få brottsskadeersättning fyller man i en särskild ansökningsblankett. Blanketten kan beställas från Brottsoffermyndigheten eller skrivas ut från hemsidan. Den finns också hos polis, domstolar, advokater samt brottsoffer- och kvinnojourer. När man skickar in ansökningsblanketten bör man skicka in kopia av polisrapport, eventuell dom, läkarintyg, kvitton och andra handlingar som underlag. Staten övertar fordran på skadegöraren som alltså måste betala i sista hand. Mer information och blanketter finns på Brottsoffermyndighetens webbplats.

Rättegång i brottmål Regler för hur rättegång i brottmål ska gå till återfinns i rättegångsbalken.

Det finns stora likheter med rättegången i tvistemål, men det finns också olikheter. En viktig skillnad är att i tvistemål försöker man åstadkomma förlikning (dvs. att parterna kommer överens). I brottmål finns ingen möjlighet för åklagaren och den tilltalade att komma överens (t.ex. om en viss brottsrubricering eller en mildare påföljd). En annan viktig skillnad är att rättegången i brottmål alltid föregås av en förundersökning, men däremot sker ingen förberedande förhandling som i tvistemål. Likaså ingår nämndemän i domstolen vid brottmålsrättegångar.

1. Om inte förundersökningen läggs ned (i brist på bevis) skickar åklagaren en stämningsansökan till tingsrätten (åklagaren väcker åtal).

2. Tingsrätten utfärdar en stämning som delges den misstänkte (ibland är den misstänkte häktad).

3. Vid huvudförhandlingen möts de två parterna (den misstänkte samt åklagaren) inför domstolen på samma sätt som vid huvudförhandling i tvistemål.

338-359_PJ_kap 17.indd 8

2018-12-13 09:55

346

KAPITEL 17

BROT TMÅL

Först ska åklagaren framställa sitt yrkande. Detta innehåller en beskrivning av gärningen samt vilken påföljd som åklagaren föreslår. Om målsägaren har skadeståndsanspråk brukar åklagaren ta upp detta i sitt yrkande.

Därefter ska den tilltalade (den misstänkte) svara på om han erkänner eller förnekar brott och hur han ställer sig till att betala skadestånd till målsägaren. Därefter får åklagaren ”utveckla sin talan”, dvs. mer i detalj berätta om vad som hänt (sakframställan). Den tilltalade (eller försvararen) får ge sin version.

Om det finns en målsägare blir det förhör med denne både från åklagaren och den tilltalades försvarare. Eventuella vittnen och sakkunniga förhörs på samma sätt. Vittnen ska ha avlagt vittnesed. Domstolen har ofta låtit göra en personundersökning av den tilltalade för att kunna bedöma vilken påföljd som är lämplig. Sist sker pläderingen. Med detta menas att båda parter får sammanfatta vad de anser ha kommit fram under huvudförhandlingen och vad som stöder den egna ståndpunkten.

Rättens ledamöter förhåller sig vanligen passiva under förhandlingen – eventuellt kan de ställa någon fråga för att få ett förtydligande av något som är oklart.

4. Till sist överlägger domstolens ledamöter för att besluta i två frågor: l A. Har åklagaren lyckats bevisa att den tilltalade begått det brott

för vilket han åtalats? l B. Vilken påföljd är lämplig?

5. Domen avkunnas direkt efter huvudförhandlingen eller – vilket är vanligare – en tid därefter då var och en kan läsa den utskrivna domen.

BROTTMÅL I TINGSRÄTT (HUVUDFÖRHANDLING) Nämndeman

Ibland kan målsägaren biträdas av ett målsägarbiträde.

Målsägare

Nämndeman

Juristdomare ordförande

Nämndeman

Åklagare Protokollförare

Åhörare

Vittne

338-359_PJ_kap 17.indd 9

Tilltalad

Försvarsadvokat

2018-12-13 09:55

KAPITEL 17

BROT TMÅL

347

Domstolen vid brottmål utgörs vanligen av en lagfaren (juristutbildad) domare samt tre nämndemän (lekmannadomare). Vid grövre brott består domstolen av en lagfaren domare och fem nämndemän. Vid enklare brott, t.ex. trafikbrott, räcker det med en lagfaren domare utan nämndemän. Om domstolen är oenig sker omröstning. Om de tre nämndemännen är oense med ordföranden så blir det nämndemännens mening som gäller. Om ordföranden och en nämndemans mening står mot två nämndemäns är det den mening som är mildast som ska gälla.

Domstolen har rätt att kalla alla personer, som har upplysningar att lämna, som vittnen. Alla har skyldighet att ställa upp som vittne. Även den som är under 15 år kan kallas som vittne om domstolen anser detta. Du kan bli kallad som vittne i en rättegång även om du är jävig, dvs. om du är släkt eller på annat sätt har någon relation med den misstänkte. Som vittne blir du förhörd under ed (vittnesed), dvs. du får ge en högtidlig försäkran om att du ska tala sanning. Om du ljuger kan du bli dömd för mened, vilket kan innebära fängelsestraff. (Den misstänkte behöver inte lova att tala sanning och kan inte heller dömas för mened.) I vissa fall behöver du inte yttra dig, t.ex. om du är gift med den misstänkte eller på annat sätt nära anhörig.

Inte heller behöver du vittna om du i ditt yrke har tystnadsplikt. Det gäller t.ex. läkare, advokater, präster och kuratorer. Du behöver inte heller säga något som skulle avslöja att du själv gjort något brottsligt eller vanhedrande.

Om åklagaren inte har lyckats visa att den åtalade har begått det brott han är misstänkt för så måste domstolen frikänna (åtalet ogillas). Om den misstänkte sitter häktad ska han genast släppas fri. Han kan även kräva ersättning för frihetsberövandet.

Om den misstänkte däremot döms för brottet ska i princip den dömde ersätta staten för kostnaderna i målet, t.ex. ersättningen till försvararen.

I de flesta fall har den dömde inga möjligheter att betala och då får staten stå för kostnaderna. Målsägare och vittnen kan få ersättning för resekostnader m.m. Den dömde ska sedan infinna sig på kriminalvårdsanstalt för att avtjäna eventuellt fängelsestraff på utsatt tid. Om han är häktad ska han omgående överföras till anstalt. Om den dömde ska betala böter får han ett föreläggande att betala inom viss tid, om han inte betalar blir indrivningen ett fall för kronofogden.

Om varken den dömde eller åklagaren klagar på domen inom tre veckor kommer domen att vinna laga kraft och kan verkställas. Det innebär att straffet kan börja avtjänas och böter ska betalas. Om inte detta sker frivilligt kan polis och kronofogde hjälpa till.

Om domen överklagats inom denna tid kommer hovrätten att pröva målet på nytt. Detta är ju ett sätt att stärka rättssäkerheten. Ibland krävs prövningstillstånd. I vissa fall kan målet tas upp i Högsta domstolen. Om rättegången tas upp på nytt i hovrätt sker huvudförhandlingen vanligen på samma sätt som i tingsrätten. Vittnesförhör har tagits upp med

338-359_PJ_kap 17.indd 10

2018-12-13 09:55

348

KAPITEL 17

BROT TMÅL

videokamera under tingsrättsförhandlingarna och kan spelas upp på nytt i hovrätten. Domstolen i hovrätten vid brottmål (där straffet beräknas bli strängare än böter) består av tre juristdomare och två nämndemän.

För att överklaga dom i brottmål krävs prövningstillstånd i följande fall: 1. Den tilltalade har dömts till böter.

2. Den tilltalade har frikänts och det högsta straff som kan ges är fängelse i sex månader.

För att hovrätten ska bevilja en sådan ansökan om prövningstillstånd krävs: 1. Att hovrätten misstänker att tingsrätten dömt fel eller det behövs en ny rättegång för att visa om tingsrätten dömt fel.

§ §

RÄT TSFALL

§

§

338-359_PJ_kap 17.indd 11

2. Om det behövs en hovrättsdom för att vägleda domstolarna vid kommande, liknande fall.

Per och trafikolyckan Per har bråttom till jobbet. Han kör i höger körfält men upptäcker för sent att vägbanan smalnar av vid en busshållplats. Per kör på hållplatsskylten som förstås blir förstörd. Bilen blir också skadad men inte värre än att den går att köra. Per inser att han bör tillkalla polis för att utreda olyckan på platsen, annars kan han råka ut för att åtalas för smitning, med kännbart straff.

Polisen kommer till platsen och börjar en förundersökning. De mäter vägbanans bredd och bilens bromsspår, konstaterar att det är fullt dagsljus osv.

Per blir förhörd, dvs. får berätta om vad som hänt och får blåsa i en apparat som mäter om han har druckit alkohol – men det har han inte. De kontrollerar också att bilen fungerar normalt. Så småningom är allt klart och Per åker vidare till jobbet, ännu mer försenad och arg på sig själv eftersom han varit så ouppmärksam. Men har han begått något brott? Det måste domstolen avgöra.

Polisen lämnar sin rapport till åklagaren. Åklagaren Marianne Sjögren ska nu bestämma sig – ska hon väcka åtal eller inte? Har Per gjort sig skyldig till något straffbart brott? Hon läser texten i lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. 1§: ”Brister vägtrafikant ... som för motorfordon ... i den omsorg och vaksamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna ... dömes för vårdslöshet i trafik till böter”.

Visserligen har det inte skett någon allvarlig olycka, men det finns anledning att misstänka att Per har varit vårdslös när han mitt på ljusa dagen kan köra på en stolpe, även om den står nära körbanan. Åklagaren åtalar därför Per och skickar en stämningsansökan till tingsrätten.

I denna beskriver hon gärningen och yrkar ansvar för vårdslöshet i trafik och hänvisar till lagtexten. (Om Per hade erkänt brottet hade det räckt med strafföreläggande, se s. 325). Om Per hade varit berusad, hade åklagaren åtalat honom för ytterligare ett brott, rattfylleri, för vilket straffet är fängelse enligt 4 § i samma lag.

2018-12-13 09:55

§ KAPITEL 17

Tingsrätten kallar parterna till rättegång, dvs. skickar en stämning. Målsägaren, dvs. den som utsatts för skada på grund av brottet, blir också kallad. I detta fall är det bussbolaget som har skadeståndsanspråk; att sätta upp en ny skylt kostade 3 456 kr. Åklagaren har redan tagit med detta yrkande i sin stämningsansökan. Parterna, dvs. åklagaren och Per som är den tilltalade, dvs. misstänkt för brott, träffas utanför sal B i tingsrätten i staden där Per bor. En offentlig försvarare (advokat), Sven Wallin, är Pers rättegångsbiträde och ska hjälpa Per att försvara sig.

Målet ropas upp i högtalarna och dörrarna öppnas till sessionssalen. Där sitter redan rättens ledamöter: ordföranden som är jurist, tre nämndemän och en protokollförare som endast har till uppgift att föra anteckningar under rättegången.

Ordföranden, rådmannen Lisbeth Carlén, kontrollerar att alla är på plats och att det inte finns några hinder att påbörja huvudförhandlingen (rättegången). Därefter lämnar hon ordet till åklagaren som kortfattat läser upp sitt yrkande, dvs. samma sak som stod i stämningsansökan.

Därefter är det den tilltalade som får säga om han erkänner gärningen eller inte. Per kan inte förneka att han har kört på stolpen, men däremot förnekar han att han har varit vårdslös – det var en ren olycka som berodde på att han hade bråttom till jobbet, förklarar han genom sitt biträde advokat Wallin. Per erkänner att det är han som har orsakat skadorna på stolpen och accepterar yrkandet att ersätta bussbolaget för deras skylt. Bilen är lyckligtvis försäkrad, så det är Pers försäkringsbolag som står för kostnaderna både för skylten och för bilen.

STÄMNING 4-12 8-0-12 201-04 002

RÄTT

GS STRÖMKÖPINGS TIN

Mål nr B 5-00

BROT TMÅL

349

Aktbil 5 Rotel nr 2

Åberopas alltid

Per Ekblad Storgatan 20 520 20 Skogstad

Åklagaren ./. Per Ekblad ang vårdslöshet i trafik

som ansökan och de yrkanden svara på åtalet i bifogade Ni stäms till rätten för att d åtalet. framställts i samband me ntligen eller skriftligen r annat bevis, skall Ni mu elle ne vitt a rop dlingar. åbe let Vill Ni i må att Ni fått del av dessa han inom 14 dagar efter det en vill bevisa rätt Ni till ta vad det och la la dde me vill att rätten skall kal Ni nen vitt a vilk önskar ge Ni upp Därvid skall Ni e vilka andra bevis skall Ni på samma sätt ang are Vid . hör för je var genom av dessa. bevisa med vart och ett åberopa och vad Ni vill Skrivelser till rätten bör

sändas eller lämnas in i

2 exemplar.

ling kommer att sändas

Kallelse till huvudförhand

senare.

Stina Strömblad 56 Telefon direkt 099-12 34 Övrigt: För upplysningar 338-359_PJ_kap 17.indd 12

en.

kan Ni vända Er till rätt

2018-12-13 09:55

350

§ § KAPITEL 17

BROT TMÅL Därefter är det åklagarens tur igen att komma med sin sakframställan. Hon beskriver nu mera i detalj hur det hela gått till. Hon stöder sig förstås på den förundersökning som polisen gjort.

Hon poängterar att det inte fanns någon anledning till att Per inte såg stolpen och bilen hade inte några fel som påverkat händelsen. Inga andra trafikanter var inblandade. Om någon hade sett hur olyckan gick till hade dessa inkallats som vittnen. Åklagaren förhör Per, dvs. uppmanar honom att beskriva hur han anser att olyckan gick till. Därefter är det Per – eller rättare sagt hans försvarsadvokat – som ger Pers version av händelsen. Även han förhör Per för att få fram det som talar till Pers fördel.

Slutligen gör båda parter en plädering (dvs. de sammanfattar sina ståndpunkter). Åklagaren menar att det är viktigt att visa, både för den tilltalade och för alla andra som kör motorfordon, att det är farligt att vara vårdslös i trafiken. Därför måste samhället straffa ett sådant beteende, även om ingen person blivit skadad. Per menar å sin sida att vårdslösheten, om man nu kan tala om någon sådan, var så liten att han borde bli frikänd.

Parterna och åhörarna (Pers fästmö Anna hade kommit dit för att lyssna) får lämna salen.

Domstolens ledamöter sitter kvar och har överläggning. Det innebär att ordföranden och nämndemännen diskuterar följande: 1) Har åklagaren lyckats bevisa att den tilltalade har varit vårdslös? 2) Vilken påföljd (straff ) ska den dömde få?

I detta fall ansåg samtliga att Per hade gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik. Påföljden blev 30 dagsböter á 150 kr, totalt 4 500 kr. Dessutom dömdes Per att ersätta den skadade stolpen.

Eftersom Per har ganska bra inkomst ska han betala kostnaderna för försvarsadvokaten, 3 035 kr. Domstolsförhandlingen hade tagit 50 minuter.

STRÖMKÖPINGS TIN

GSRÄTT

DOM 2018-0 200 2-07-22 meddelad i Strömköping

Mål nr B 5-00

PARTER (Antal tilltala de : 1) Referensnummer: 699000 30 Åklagare chefsåklagaren Marianne Åklagarkammaren i Fur Sjögren uberg Tilltalad Per Ekblad, 941 851009-39 -3999 99 Storgatan 20 520 20 SKOGSTAD

DOMSLUT BEGÅNGNA BROTT Vårdslöshet i trafik

LAGRUM 1 § 1 st trafikbrottslagen (1951:649)

PÅFÖLJD M M Dagsböter trettio (30) å etth

undrafemtio (150) kr

338-359_PJ_kap 17.indd 13

SÄRSKILD RÄTTSVER Den tilltalade åläggs att KAN M M enligt lagen (1994:419) betala en avgift på femhundra (500) kr om brottsofferfond Kostnaderna för offentlig försvarare skall ersättas av den tilltalade med 3 035 kr.

Den tilltalade skall ersätta må lsä gan dens (Strömköpings Buss 3 456 kr.

AB) yrkande med

2018-12-13 09:55

KAPITEL 17

ÖVERSIKT – RÄT TEGÅNG I BROT TMÅL

Misstanke om brott

Anmälan från målsägare, allmänhet eller polis

Förundersökning

Utförs av polis. Leds (ibland) av åklagare.

Ev. tvångsingripande, t.ex. häktning Åklagaren beslutar: ska åtal väckas? (åtalsprövning)

BROT TMÅL

351

Socialnämnd tar över om den misstänkte är under 15 år

ALTERNATIV: Åklagaren åtalar

– ordningsbot utfärdas och godkänns

Skickar stämningsansökan till tingsrätt

– åtalsunderlåtelse i vissa fall – åklagaren överlämnar ärendet till socialnämnd

Tingsrätten kallar till huvudförhandling

– strafföreläggande utfärdas och godkänns Förhandlingen inleds

Muntlig förhandling, “förlikning” ej möjlig

Åklagaren yrkar ansvar för viss(a) gärning(ar).

Ev. ersättningskrav från målsägaren

Den tilltalade (den misstänkte) bestrider eller erkänner gärningen

Åklagaren gör sakframställan (utvecklar talan)

Den tilltalade ger sin version

(Åklagaren förhör ev. målsägare samt den tilltalade och ev. vittnen /sakkunniga samt föredrar ev. skriftlig bevisning)

Ev. frågor från domstolen

(Försvarsadvokaten förhör ev. målsägare samt den tilltalade och ev. vittnen/sakkunniga samt föredrar ev. skriftlig bevisning)

Domstolen redovisar ev. personutredning

Åklagaren slutpläderar

Om någon av parterna överklagar, upprepas förfarandet i hovrätt.

Prövningstillstånd krävs i vissa fall. För att målet ska kunna överklagas i Högsta domstolen krävs alltid prövningstillstånd. Åklagaren överväger överklagande Åklagaren överklagar

JA

NEJ

Domstolen överlägger 1) Har åklagaren bevisat den misstänktes skuld?

2) Vilken påföljd ska den dömde erhålla?

Parterna har lämnat rättsalen

Domstolen meddelar dom

Med parterna i rättsalen eller senare

(tre veckor)

Domen vinner laga kraft

Domen verkställs

338-359_PJ_kap 17.indd 14

Den tilltalade (försvarsadvokaten) slutpläderar

Den dömde överväger överklagande

NEJ

JA

Den dömde överklagar

Böter betalas, fängelsestraff avtjänas, övervakning inleds osv.

2018-12-13 09:55

352

KAPITEL 17

BROT TMÅL

SKILLNAD MELLAN TVISTEMÅL OCH BROTTMÅL TVISTEMÅL

BROTTMÅL

Kärande och svarande

Åklagare och tilltalad (den misstänkte)

Käranden

Åklagare

1. Oftast att svaranden ska betala 2. med hänvisning till visst lagrum och/eller avtal

1. Att den misstänkte ställs till ansvar för ett visst brott 2. samt få en påföljd 3. med hänvisning till visst lagrum 4. ibland även: målsägarens skadeståndsyrkande

Tvingande och dispositiva samt avtal

Endast tvingande

ÄR FÖRLIKNING MÖJLIG?

Ja (ej i vårdnadstvister)

Nej

VEM HAR BEVISBÖRDAN?

Oftast den kärande

Alltid åklagaren

Normala

Stränga (”utom allt tvivel”)

Sanningsförsäkran (part)

Vittnesed (vittne)

Kronofogden

Kriminalvården

VILKA ÄR PARTER?

VEM ANSÖKER OM STÄMNING?

VAD INNEHÅLLER YRKANDET?

VILKA REGLER GÄLLER?

VILKA KRAV PÅ BEVISNING?

FÖRHÖR VILKA SER TILL ATT DOMEN VERKSTÄLLS (I SISTA HAND)?

Bevisning i brottmål I brottmål är det alltid åklagaren som måste visa att den tilltalade har handlat på ett visst sätt samt att denna handling är straffbar.

I ett brottmål är alltså den misstänkte alltid oskyldig till dess att domstolen accepterat åklagarens bevisning som ska vara ”ställd utom rimligt tvivel”, dvs. kraven på bevisning är höga. Denna ”oskyldighetspresumtion” återfinns i deklarationen om de mänskliga rättigheterna och gäller i de flesta länders lagstiftning.

Den fria bevisprövningen innebär att domstolen själv får bedöma vilken bevisning som man vill åberopa i rättegången och vilken trovärdighet bevisningen har. Å andra sidan ska domstolen i domskälen redovisa vad man anser vara bevisat i målet. Det innebär att domstolen är fri att ta hänsyn till allt som tas upp i målet och att det inte finns några särskilda regler för hur bevis ska värderas. I vissa brottmål kanske det inte finns någon ”teknisk bevisning” utan domstolen måste förlita sig på förhör

338-359_PJ_kap 17.indd 15

2018-12-13 09:55

KAPITEL 17

BROT TMÅL

353

med målsägaren och eventuella vittnen. Dessas trovärdighet kan då spela en mycket stor roll. Ett erkännande från den misstänkte har förstås också ett bevisvärde men måste i de flesta fall styrkas av annan bevisning.

Förr hade man mer formella krav på bevisningens värde: Om två vittnen var överens så utgjorde deras vittnesmål ”full bevisning”, om det bara fanns ett vittne kunde ingen fällas. I de gamla landskapslagarna fanns mycket detaljerade regler om bevisning.

Den fria bevisprövningen lägger stort ansvar på domstolarna, särskilt i brottmål. Domstolarna har ju ingen inblick i kvalitén på förundersökningen utan måste ta ställning utifrån vad som sägs i rättssalen. Med en dålig försvarare kan rättegången leda till en fällande dom trots att bevisningen är otillräcklig. Flera fall under senare år har resulterat i resningsansökningar med frikännande som följd.

Internationell brottslighet En utlänning som begår brott i Sverige blir dömd enligt svensk lag. På motsvarande sätt får en svensk som begår brott i annat land räkna med att bli dömd och straffad i detta land.

I vilka straffrättsliga fall gäller svensk lag och i vilka fall har svensk domstol behörighet att döma (domsrätt)? Man brukar tala om ett lands jurisdiktion. Denna kan avgränsas geografiskt (t.ex. inom landets gränser) eller till vissa personer (t.ex. landets medborgare) eller till vissa typer av brott (t.ex. folkmord). Detaljerade bestämmelser om detta finns i brottsbalken 2 kap.

Efter det att man upptäckt utrotningslägren efter andra världskrigets slut har FN försökt komma till rätta med de olika brott mot de mänskliga rättigheterna som fortfarande förekommer i vår tid. Inom EU har man försökt att minska den organiserade brottsligheten genom ökat samarbete mellan medlemsländerna.

FN och krigsförbrytelser De väpnade konflikter som utspelade sig i det forna Jugoslavien under åren 1991-2001 innebar många överträdelser mot de mänskliga rättigheterna. FN beslöt att inrätta en tillfällig domstol med syfte att lagföra de personer som misstänktes för tortyr, mord på etniska grupper, massvåldtäkter och liknande krigsförbrytelser. Domstolens verksamhet upphörde 2017.

Liknande tillfälliga domstolar inrättades efter folkmorden i Rwanda, Sierra Leone och Kambodja samt efter mordet på Libanons premiärminister 2005. I samtliga dessa fall har FN ingripit, eftersom det efter de våldsamma händelserna inom landet, saknats en stabil, nationell

338-359_PJ_kap 17.indd 16

2018-12-13 09:55

354

KAPITEL 17

BROT TMÅL

rättsstat, som kunnat se till att krigsförbrytare kunnat ställas till svars inför landets egna domstolar.

I samband med att dessa tillfälliga domstolar kom till framställdes önskemål om en permanent domstol. FN-förslaget ratificerades år 2002 av 66 stater som anslöt sig. Några stater – bl.a. Kina och USA – har ännu inte godkänt avtalet. Denna domstol är tänkt att vara permanent och fick namnet International Criminal Court, förkortat ICC, och är belägen i Haag i Nederländerna.

ICC ska inte förväxlas med International Court of Justice, förkortat ICJ, som också ligger i Haag. Denna domstol har till uppgift att försöka lösa tvister – t.ex. om gränsdragningsfrågor – mellan stater och sysslar alltså inte med brottmål.

EU och den internationella brottsligheten Den fria rörligheten inom EU har inte bara underlättat för handel, turism och arbetskraft utan även för den organiserade brottsligheten som håller på med människohandel, penningtvätt, IT-bedrägerier och liknande brott över nationsgränserna. I och med Lissabonfördraget har det blivit lättare för EU att fatta beslut om gemensamma regler på det straffrättsliga området. Exempel på sådana samarbeten är utökat utbyte av statistik, brottsregister och annan information om brottslighet. Polis och åklagare kan samarbeta direkt med motsvarande myndigheter i andra länder utan att behöva gå genom regeringarnas ambassader. Domar och andra rättsliga beslut i ett EU-land ska respekteras ömsesidigt av övriga medlemsländer.

Utlämningar kan ske smidigare och utdömda påföljder i ett land ska kunna tillämpas även i andra EU-länder.

Varje land beslutar själv om det egna rättsväsendet och de straffrättsliga lagarna, men inom EU strävar man efter att reglerna ska bli mer jämförbara medlemsländerna emellan.

Europol är en organisation inom EU som ska samordna polisens arbete, Eurojust är ett annat organ som har till uppgift att samordna åklagarnas arbete.

Register och statistik Belastningsregister Polisen har ett register där alla som dömts för någon påföljd för brott (även strafföreläggande och ordningsbot) finns med under en tid av 10 år (5 år för dem som dömts till penningböter samt för ungdomar).

Belastningsregistret används i många sammanhang: Den som söker jobb i skola eller förskola eller söker till lärarutbildning måste visa registerutdrag om sig själv. Att finnas med i registret begränsar också

338-359_PJ_kap 17.indd 17

2018-12-13 09:55

KAPITEL 17

BROT TMÅL

355

möjligheterna att få jobb som väktare, polis eller ordningsvakt. Försvaret anställer inte någon för utlandstjänst som finns med i registret. Transportstyrelsen kontrollerar registret innan man ger körkortstillstånd och kommunerna kontrollerar vid serveringstillstånd och adoptionsärenden.

Migrationsverket kontrollerar dem som ansöker om svenskt medborgarskap.

För den som dömts för ett brott kan alltså registreringen i belastningsregistret vara mer betungande än den påföljd man dömts till. Var och en har rätt att få ut uppgifter om sig själv. I övrigt är det endast polis och andra myndigheter som har tillgång till registret. Se lag (1998:620) om belastningsregister.

Misstankeregister Polisen har även ett misstankeregister där alla som är ”skäligen misstänkta för brott” registreras. Uppgifterna tas bort då förundersökningen eller åtalet lagts ned eller då en dom avkunnats. Endast myndigheter (polis, kustbevakning m.fl.) har tillgång till registret. Se lag (1998:621) om misstankeregister.

ÖKAR ELLER MINSKAR BROTTSLIGHETEN? Det är inte lätt att svara på detta även om det finns statistik. En ökning eller minskning kan förstås betyda att antalet brott ökat eller minskat men kan också bero på andra faktorer. Anmälningsbenägenheten kan variera. Exempel: Har det blivit vanligare att skolorna anmäler misshandel och andra brott inom skolan? Polisen och tullen kan vara mer eller mindre effektiv när det gäller att upptäcka brott. Butikernas redovisningsoch övervakningssystem kan göra det lättare eller svårare att upptäcka snatterier.

Införandet av fartkameror har kanske förbättrat möjligheten att komma åt vissa trafikbrott. Förundersökningarna kan vara mer eller mindre framgångsrika när det gäller att ställa misstänkta personer inför rätta.

Statistikkällor – se nedan under ”webbplatser”.

338-359_PJ_kap 17.indd 18

2018-12-13 09:55

356

KAPITEL 17

BROT TMÅL

Om du utsatts för brott ska du själv göra en anmälan till polisen så snart som möjligt. Helst genom ett besök på närmaste polisstation men även via internet eller telefon 114 14. (Telefon 112 endast vid akuta fall).

Det är viktigt att alla brott polisanmäls för att brottet ska kunna klaras upp men också för försäkringsanmälan och för att statistiken ska bli rättvisande.

Vissa brott begås i nära relationer, dvs. man/kvinna eller föräldrar/barn. Sådant kan kännas svårt att anmäla. Men även om du ”endast” utsatts för hot eller trakasserier bör du i sådana fall kontakta polisen som kan göra en bedömning av hotbilden och behovet av eventuellt skydd.

Den som känner sig hotad eller kränkt i sådana nära relationer kan även få hjälp av kommunens socialtjänst eller av någon kvinnojour. Det kan ibland kännas lättare än att direkt vända sig till polisen.

Om du utsatts för brott och polisen kallar dig till förhör får du ta med en vän som stöd. Vid vissa typer av brott har du rätt till s.k. målsägarbiträde.

Om du anmäler ett brott och sedan vill ta tillbaka anmälan är polisen skyldig att ändå fortsätta utredningen.

Några råd

Det händer att en förundersökning läggs ned. Det betyder inte att åklagaren inte tror på din berättelse, men det kan saknas tillräckliga bevis för att en domstol ska kunna fälla någon för brottet. I sådana fall måste åklagaren släppa fallet.

Om du – som målsägare eller vittne – blir kallad till förhandling i tingsrätt kan du få s.k. vittnesstöd, dvs. praktisk hjälp i samband med rättegången. Den som behöver hjälp med språket har rätt till tolk.

Den som vittnar i en brottmålsrättegång kan ibland känna sig hotad. Polis, åklagare och domstol har olika möjligheter att ge skydd i sådana fall.

Som brottsoffer har du rätt till stöd och hjälp. Polisen är skyldig att informera dig när du lämnar din anmälan om brott.

Det finns många myndigheter och ideella organisationer som kan hjälpa den som blivit utsatt för brott. Brottsoffermyndighetens webbplats har länkar och kontaktuppgifter.

VILL DU VETA MER? Webbplatser Myndigheter: l Domstolsverket: www.domstol.se l Polisen: https://polisen.se l Åklagarmyndigheten: www.aklagare.se

338-359_PJ_kap 17.indd 19

2018-12-13 09:55

KAPITEL 17

BROT TMÅL

357

l Rättsmedicinalverket: www.rmv.se l Statens institutionsstyrelse: www.stat-inst.se Internationella organisationer: l Europol: www.europol.europa.eu En webbplats som handlar om europeiskt polissamarbete. l Interpol: www.interpol.int Webbplatsen handlar om internationellt polissamarbete. l International Court of Justice (ICC): www.icc-cpi.int l Eurojust: www.eurojust.europa.eu Övrigt: l Rättegångsskolan: www.rattegangsskolan.se Interaktiv information om hur en brottmålsrättegång går till. l Brottsoffermyndigheten: www.brottsoffermyndigheten.se Rättsfallsreferat m.m. l Unga brottsofferjouren (BOJ): www.ungaboj.se l Brottmålsportalen: www.brottsportalen.se efterlysningar på nätet.

Statistikkällor: l Statistiska Centralbyrån, SCB: www.scb.se Gå in på fliken ”Rättsväsende” under fliken ”Hitta statistik”. l Domstolsverket: www.domstol.se ger varje år ut skriften Domstolsstatistik. l Kriminalvården: www.kriminalvarden.se publicerar en del statistik.

Polisens www.polisen.se årsredovisning innehåller bilaga med statistik. Åklagarmyndighetens www.aklagare.se årsredovisning innehåller också statistik. l Brottsförebyggande rådet, Brå: www.bra.se ansvarar för den officiella brottsstatistiken och även för den s.k. Trygghetsundersökningen.

LAGAR SFS-NR BENÄMNING

WEBBADRESS

1942:740

Rättegångsbalken

https://lagen.nu/1942:740

1962:700

Brottsbalken

https://lagen.nu/1962:700

1984:387

Polislagen

https://lagen.nu/1984:387

338-359_PJ_kap 17.indd 20

2018-12-13 09:55

358

KAPITEL 17

BROT TMÅL

Arbetsuppgifter Om du har läst faktatexten noggrant ska du kunna svara

Repetitionsfrågor

rätt eller fel på följande påståenden. Försök också att förklara varför det är rätt eller fel!

1

Den som blivit gripen av polisen måste släppas efter 48 timmar om inte åklagare beslutar om anhållande.

13

Vid enklare brottmål räcker det med en domare och en nämndeman.

2

Polisen får avlyssna telefonsamtal så snart de misstänker brott.

14

Målsägarens eventuella skadeståndsyrkanden tas vanligen upp i samband med brottmålsrättegången.

3

Vid en förundersökning ska polisen även ta upp de 15 omständigheter som är till fördel för den misstänkte.

4

Åklagaren kan bestämma att den misstänkte ska sitta anhållen i högst 30 dagar.

16

Domstolens ordförande har två röster medan nämndemännen bara har en röst vardera.

5

En husrannsakan får endast ske om det finns misstankar om sådant brott som kan medföra fängelse.

17

Det är alltid åklagaren som har hela bevisbördan i ett brottmål.

6

Endast den som är utsedd som offentlig försvarare får samtala med den häktade i enrum.

18

En utlänning som begår brott i Sverige blir dömd enligt sitt hemlands lagar.

7

Den som är under 15 år får inte kallas som vittne.

19

Den som dömts för något brott (även ordningsbot eller strafföreläggande) hamnar i polisens belastningsregister.

8

Den som ljuger när hon vittnar kan bli straffad med fängelse.

20

Brottsoffermyndigheten kan medverka till att den målsägande får ersättning för sina skador.

9

Offentlig försvarare utses vid alla brottmål.

10

Kroppsvisitation och kroppsbesiktning är samma sak.

11

Lagföring av en misstänkt innebär att åklagaren åtalar, dvs. att brottmålet tas upp i domstol.

12

Parterna i ett brottmål utgörs alltid av den misstänkte och den som varit utsatt för brottet, målsäganden.

338-359_PJ_kap 17.indd 21

Polisen har ett ”misstankeregister ” där den som är ”skäligen misstänkt” för ett brott blir registrerad.

2018-12-13 09:55

KAPITEL 17

359

BROT TMÅL

17:1

Nämndemän eller ej?

l

Varför är det så att nämndemän deltar i brottmål men inte i vanliga tvistemål? Är det ett bra system med lekmän i domstolar eller ska man bara ha utbildade jurister? Är systemet med en jury som avgör skuldfrågan ett bättre eller sämre system?

17:2

Lika inför lagen?

I princip är alla lika inför lagen. Så är vårt rättssystem uppbyggt och detta försöker nog de flesta domare och myndigheter att efterleva.

l

Men hur är det i praktiken? Vilka faktorer kan spela in som motverkar detta? Har du några egna exempel som belyser detta?

17:3

Nya påföljder

Under senare år har man gjort försök med nya typer av påföljder. De som dömts till fängelse kan t.ex. få avtjäna detta i hemmet under vissa förutsättningar. För att man ska kunna bevaka den intagne krävs en ”elektronisk fotboja” som ger larm om den intagne beger sig utanför det tillåtna området. I stället för böter eller fängelse kan yngre brottslingar få göra s.k. ”samhällstjänst”, dvs. utföra visst ”samhällsnyttigt” arbete under övervakning.

l

Vad anser du om detta?

17:4

Möjligheter att överklaga

Möjligheterna att överklaga till högre instans har minskat under senare år. Anledningen är förstås en fråga om begränsade resurser både penningmässigt och personalmässigt. Hovrätten måste t.ex. ge tillstånd för att brottmål där man bara dömt till böter ska kunna överklagas.

l

Vad anser du om detta? Är det en fara för rättssäkerheten eller är det en rimlig begränsning för att spara resurser?

17:5

Mediauppmärksamhet

En del rättegångar i brottmål blir mycket uppmärksammade av media. Du kan säkert ge många exempel på sådana händelser. En del anser att uppmärksamheten är en fara för rättssäkerheten på det sättet att domstolens ledamöter blir påverkade av vad som sägs och skrivs utanför rättssalen. Andra anser att det främjar rättssäkerheten genom att allmänheten ges en ökad inblick i vad som händer.

l

Vad anser du?

17:6

Rättssäkerhet

Det är viktigt att lagföring sker under rättssäkra former.

Men ibland kanske man måste ta till speciella metoder för att komma åt den grova och organiserade brottsligheten.

Två exempel:

l

a) Polisen i Malmö började publicera bilder på personer som var misstänkta för grövre brott. Är detta bra eller dåligt?

l

b) Det är alltid åklagaren som har bevisbördan i brottmål. Och egendom hos den dömde får inte förverkas (tas i beslag) om man inte kan bevisa att egendomen tillkommit på grund av brottet. Men för vissa typer av brott är det den dömde som måste visa att han inte fått tillgång till egendomen (pengarna, smyckena, bilen) på grund av brottet. Är detta bra eller dåligt?

Att ta reda på För att lösa dessa uppgifter behöver du tillgång till internet.

17:7

l

a) Har Rättsmedicinalverket någon avdelning i Linköping?

l

b) Vilka av Kriminalvårdens anstalter har högsta säkerhetsklass?

l

338-359_PJ_kap 17.indd 22

ARBETSUPPGIFTER

Att fundera på

c) I vilken stad finns Brottsoffermyndigheten?

2018-12-13 09:55

Privatjuridik ger grundläggande juridiska kunskaper som är viktiga för alla människors vardag. Boken vänder sig till alla som läser kursen Privatjuridik (100 poäng) på gymnasieskolan och i vuxenutbildningen men kan även med fördel användas i andra utbildningssammanhang.

PRIVATJURIDIK

Privatjuridik

Tredje upplagan

Författaren, Ralf Marek, har genom mångårig erfarenhet från undervisning och genom sin stilistiska förmåga skapat ett läromedel som är både är lättläst och pedagogiskt. Svåra juridiska begrepp, regler och sammanhang förklaras med hjälp av översikter (modeller) och genom tydliga exempel från verkligheten.

Privatjuridik är en kombinerad fakta- och uppgiftsbok. Till läroboken finns en lärarhandledning som bland annat innehåller lösningar och kommentarer till bokens arbetsuppgifter.

Boken tilldelades ett hedersomnämnande när ett nytt läromedelpris (alla kategorier) utdelades av SLFF första gången år 2012.

Tredje upplagan

”Du blir inte jurist genom att läsa denna bok!

Men du kommer att få inblick i ett spännande yrkesområde och viktiga kunskaper som underlättar ditt vardagsliv.” / Ralf Marek

www.bonnierutbildning.se

(0597-3)

Omslag PJ.indd 1

§

PRIVATJURIDIK

§

Ralf Marek

2018-12-13 08:32