9789151117102

BokGym

HUNDKUNSKAP 1

Bengt Weidow

HUNDKUNSKAP 1

Gleerups Utbildning AB

Box 367, 201 23 Malmö

Kundsupport tfn 040–20 98 10 e-post info@gleerups.se www.gleerups.se

Hundkunskap 1

© 2025 Gleerups Utbildning AB

Gleerups grundat 1826

Författare: Bengt Weidow

Redaktör, formgivare och medförfattare: Rickard Andersson

Omslag: Sten Melin Grafisk Form

Första upplagan, första tryckningen

ISBN 978-91-511-1710-2

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering är förbjuden, då ej annat anges i materialet. De sidor som får kopieras får endast spridas inom skolenheten! På kopierade sidor ska © och upphovsrättinnehavarnas namn anges. Ingen del av materialet får lagras eller spridas i elektronisk (digital) form. Användning av detta läromedel för text- och datautvinningsändamål med t.ex. AI-tjänster är ej tillåten. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Prepress Bording AB, Borås 2025. Kvalitet ISO 9001/Miljö ISO 14001

Tryck Dimograf, Polen, 2025.

Innehåll

ANLÄGGNINGAR

Hundkunskap, nivå 1

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet hundkunskap på nivå 1 ska behandla följande centrala innehåll:

1

Biologisk grund

• Vanliga hundraser och deras egenskaper, ursprung och användning.

CENTRALT INNEHÅLL:

• Olika verksamhetsområden för olika typer av hundar.

• Avel och uppfödning av hundar för olika användningsområden.

xyz

• Avelsrelaterad problematik samt djurvälfärdsfrågor i samband med olika avelsmetoder.

• Hundars yttre anatomi och fysiologi med fokus på exteriör och näringsfysiologi.

• Hundars näringsbehov och olika fodermedel.

• Hundars naturliga beteende och mentala egenskaper.

• Vanliga skador och sjukdomar samt förebyggande åtgärder.

Arbetsuppgifter

• Daglig skötsel av hundar, till exempel utfodring, tillsyn och rengöring.

• Rastning av hundar samt olika metoder för att sysselsätta hundar och berika deras miljö.

• Hygienrutiner i samband med aktuella arbetsuppgifter.

• Skötsel av anläggningar och utrustning.

• Förebyggande hälsovård, till exempel klo-, tand- och pälsvård.

• Etik i samband med hundhållning, skötsel och träning.

• Grundläggande hantering av hundar, samspel med hundar och träning av hundar mot uppsatta mål.

• Grundläggande metoder för fostran och träning av hundar samt hundägarens eller hundförarens roll.

Arbetsmiljö, säkerhetsfrågor och bestämmelser

• Säkerhet vid arbete med hundar.

• Ergonomi i samband med aktuella arbetsuppgifter.

• Djurskyddslagstiftning och andra bestämmelser som rör hundhållning.

• Bestämmelser som reglerar utformning och skötsel av anläggningar avsedda för hundhållning.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

F Eleven redogör översiktligt för olika rasers utseende och egenskaper. Eleven beskriver på ett godtagbart sätt olika verksamhetsområden för olika typer av hundar. Eleven redogör översiktligt för olika metoder för avel och uppfödning av hundar.

F Eleven visar godtagbara kunskaper om hundars anatomi och fysiologi samt om hundars näringsbehov och anpassning av foder. Eleven redogör översiktligt för hundars mentala egenskaper. Eleven observerar hundar och identifierar med viss säkerhet tecken på normalt och avvikande beteende.

F Eleven planerar och genomför arbetsuppgifter i hundstallar. I planeringen bedömer eleven med viss säkerhet när och hur arbetsuppgifterna ska genomföras. Eleven sköter och hanterar hundar med utgångspunkt i djurets välfärd och vidtar med viss säkerhet förebyggande hälsovårdsåtgärder.

F Eleven planerar och utför med viss säkerhet fostran och träning av hundar av olika raser för olika uppgifter samt handleder hundägare och hundförare. I arbetet bemöter och hanterar eleven vanliga hundbeteenden med delvis anpassade strategier.

F Eleven arbetar på ett säkert och miljömässigt hållbart sätt samt i enlighet med lagar och andra bestämmelser som gäller i aktuella situationer.

Betyget D

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

F Eleven redogör utförligt för olika rasers utseende och egenskaper. Eleven beskriver på ett utvecklat sätt olika verksamhetsområden för olika typer av hundar. Eleven redogör utförligt för olika metoder för avel och uppfödning av hundar.

F Eleven visar goda kunskaper om hundars anatomi och fysiologi samt om hundars näringsbehov och anpassning av foder. Eleven redogör utförligt för hundars mentala egenskaper. Eleven observerar hundar och identifierar med säkerhet tecken på normalt och avvikande beteende.

F Eleven planerar och genomför arbetsuppgifter i hundstallar. I planeringen bedömer eleven med säkerhet när och hur arbetsuppgifterna ska genomföras. Eleven sköter och hanterar hundar med utgångspunkt i djurets välfärd och vidtar med säkerhet förebyggande hälsovårdsåtgärder.

F Eleven planerar och utför med säkerhet fostran och träning av hundar av olika raser för olika uppgifter samt handleder hundägare och hundförare. I arbetet bemöter och hanterar eleven vanliga hundbeteenden med väl anpassade strategier.

F Eleven arbetar på ett säkert och miljömässigt hållbart sätt samt i enlighet med lagar och andra bestämmelser som gäller i aktuella situationer.

Betyget B

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

F Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika rasers utseende och egenskaper. Eleven beskriver på ett välutvecklat sätt olika verksamhetsområden för olika typer av hundar. Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika metoder för avel och uppfödning av hundar.

F Eleven visar mycket goda kunskaper om hundars anatomi och fysiologi samt om hundars näringsbehov och anpassning av foder. Eleven redogör utförligt och nyanserat för hundars mentala egenskaper. Eleven observerar hundar och identifierar med god säkerhet tecken på normalt och avvikande beteende.

F Eleven planerar och genomför arbetsuppgifter i hundstallar. I planeringen bedömer eleven med god säkerhet när och hur arbetsuppgifterna ska genomföras. Eleven sköter och hanterar hundar med utgångspunkt i djurets välfärd och vidtar med god säkerhet förebyggande hälsovårdsåtgärder.

F Eleven planerar och utför med god säkerhet fostran och träning av hundar av olika raser för olika uppgifter samt handleder hundägare och hundförare. I arbetet bemöter och hanterar eleven vanliga hundbeteenden med mycket väl anpassade strategier.

F Eleven arbetar på ett säkert och miljömässigt hållbart sätt samt i enlighet med lagar och andra bestämmelser som gäller i aktuella situationer.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Hundars yttre anatomi och fysiologi med fokus på exteriör och näringsfysiologi.

Anatomi och fysiologi

Detta kapitel inleds med att visa på hundens plats i djurriket. Därefter beskriver kapitlet hundens yttre anatomi med fokus på exteriören. Kapitlet avslutas med en beskrivning av fodersmältningssystemet hos hunden.

Hundens plats i djurriket

Hunden är ett ryggradsdjur och tillhör klassen däggdjur. Inom klassen däggdjur tillhör hunden ordningen rovdjur (Carnivora). Kännetecknande för alla rovdjur är de särskilt utvecklade kindtänderna, rovtänderna, som gör det möjligt för dem att bita sönder kött och senor. Inom ordningen rovdjur finns bland annat familjerna kattdjur, hyenor, björnar, halvbjörnar, säldjur och hunddjur (Canidae).

Familjen hunddjur omfattar rävar, schakaler, vargar, dingo och tamhundar. Dessa djur är således våra tamhundars närmaste släktingar. Den allra närmaste släktingen är vargen, från vilken tamhunden härstammar.

Hundens anfader, vargen, kallas också för gråvarg eller ulv. En gång var det världens mest spridda däggdjur. Den har dock utrotats från stora delar av sitt utbredningsområde. Orsaken är att varg angriper människans boskap och är även konkurrent till människans jakt på vilt. Dessutom finns en rädsla för vargen att den ska angripa människor.

Hundens härstamning

Hunden (Canis lupus familiaris eller Canis lupus domesticus) härstammar från vargen (Canis lupus). Sannolikt var det vargen som var den första djurarten som domesticerades. När och var detta skedde är mycket omdiskuterat och ännu inte fullt klarlagt. Det finns en del fakta och många teorier.

De äldsta fynden av tamhund är 12 000–14 000 år gamla och är från Irak, Tyskland och Idaho i USA. Möjligen skedde dock domesticeringen vid olika tidpunkter och på olika platser långt innan dess. En teori är att det skedde så länge sedan som för 40 000 år sedan, då den moderna människan spred sig till Europa och Asien. Till Nordeuropa kom den med människan för omkring 10 000 år sedan.

Domesticeringen skedde genom att vargen drogs till människans boplatser för att finna mat. Successivt blev den en följeslagare till människan, varpå den även med tiden domesticerades.

(Canis lupus dingo) är en australisk vildhund. Troligen anlände den till Australien med människan från sydöstra Asien. Det skedde för tusentals år sedan. Idag är dingon det största landlevande rovdjuret i Australien.

FAKTA:

Däggdjur

Det finns flera hundraser som har stor yttre likhet med vargar. Ett exempel är rasen siberian husky.

Däggdjur är den högst utvecklade klassen bland ryggradsdjuren. Dels är hjärnan relativt större än hos andra djur, och dels är däggdjurens omvårdnad av sina ungar påtagligt utvecklad. I grunden har alla däggdjurs anatomi och fysiologi en liknande utformning. Således har alla däggdjur normalt huden täckt av hår och har två par extremiteter (ben). Stommen i skelettet är ryggraden, som består av ett antal kotor. Det är på skelettet som musklerna är fästade.

Alla däggdjur har ett hjärta som pumpar runt blodet, och de andas med lungor. Däggdjuren är jämnvarma. Oberoende av omgivningens temperatur är således kroppstemperaturen alltid densamma. Att hålla kroppen jämnvarm innebär samtidigt att det går åt mycket energi i form av föda. Sinnesorganen är överlag väl utvecklade hos däggdjuren. Det gäller särskilt lukt- och hörselorganen. Runt om på vår jord finns drygt 4 000 nu levande arter däggdjur.

Dingon

CENTRALT INNEHÅLL:

Fodersmältningskanalen omfattar munhålan med tänderna, spottkörtlarna och tungan, svalget, foderstrupen, magsäcken, tunntarmen, blindtarmen, grovtarmen och ändtarmen.

Näringsfysiologi

Näringsfysiologi är de processer hos levande organismer då dessa tar upp och förbrukar näringsämnen. Sådana är nödvändiga dels för organismernas energi- och värmealstring men även för tillväxt, underhåll och reparation av vävnader. Det är i fodersmältningsapparatens olika delar som detta sker.

Fodersmältningsorganen

Till fodersmältningsorganen räknas munhålan med tänderna, spottkörtlarna och tungan, svalget, foderstrupe, magsäcken, tunntarmen, blindtarmen, grovtarmen och ändtarmen. Andra inre organ med anknytning till mag- och tarmkanalerna är bland annat bukspottkörtel och lever.

Munhålan med tänderna

Så fort hunden fått in födan i munhålan så påbörjas fodersmältningen. Inledningsvis innebär den att födan krossas med tänderna. Som valp har hunden 28 mjölktänder. Dessa ersätts då valpen är 2–6 månader gammal av de permanenta tänderna, som normalt är 42 stycken. Hunden har rovdjurständer. Dessa kan användas till att hugga, slita och bita ett byte. Det foder hunden får tuggar den till sväljbara bitar. När fodret är finfördelat sväljs det direkt.

Flera olika sinnen kan stimulera hundens spottkörtlar att producera saliv. När hunden dreglar så är det saliv som rinner ut ur munhålan.

FAKTA:

Stimulus och respons

Stimulus är en retning som når ett djur. På en stimulus reagerar djuret med en respons. Det klassiska exemplet är när en hund ser en bit kött, och det börjar vattnas i hundens mun. Stimulus i detta är köttet, och hundens saliv är responsen.

Fenomenet upptäcktes av Ivan Pavlov som utförde otaliga experiment på sina hundar, och som erhöll nobelpris för detta redan 1904. Begreppet Pavlovs hundar kommer från denna upptäckt.

1. När hunden ser maten, som fungerar som ett stimuli, ger det upphov till salivutsöndring. Detta är hundens respons.

2. När klockan ringer reagerar inte hunden.

3. Om klockan ringer en stund innan maten tas fram, lär sig hunden detta när det upprepats några gånger.

4. Här räcker det med att klockan ringer, så reagerar hunden med salivavsöndring. Den vet att det kommer mat.

Spottkörtlarna med tungan

På var sida om huvudet har hunden fyra spottkörtlar. Dessa körtlar producerar saliv som töms i munhålan. Produktionen av saliv styrs av flera sinnen: hörseln, synen och luktsinnet. Både skrammel med matkoppen, åsynen och doften av aptitretande mat stimulerar spottkörtlarna att producera saliv. Resultatet är att hunden dreglar.

Saliven är basisk och innehåller enzymer som smälter maten. För att fodret ska kunna bearbetas i munhålan och sedan sväljas ner är saliven nödvändig.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Redovisa hundens systematiska ställning i djurriket.

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Berätta vad du vet om hundens härstamning.

3 Berätta vad du vet om skelettets uppbyggnad hos däggdjur.

4 I vilka tre grupper kan hundars huvud exteriört klassificeras i?

5 Redovisa för olika slag av benställningar på hunden sett bakifrån.

6 Vad menas med begreppet näringsfysiologi?

7 Hur fungerar spottkörtlarna hos hunden?

2

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Vanliga hundraser och deras egenskaper, ursprung och användning.

■ Olika verksamhetsområden för olika typer av hundar.

■ Hundars naturliga beteende och mentala egenskaper.

Hundraser och beteende

Kapitlet beskriver inledningsvis hur hundraserna har tillkommit och de allra vanligaste hundraserna. Därefter kommer ett avsnitt om olika verksamhetsområden för olika typer av hundar. Vidare redovisas grunderna för hundars naturliga beteende.

Hundrasernas utveckling

De olika stegen i hundens förändring från att ha varit ett av människans första husdjur till en stor mängd hundraser kan förenklat indelas i tre skeenden: domesticering, kennelklubbverksamhet och slutligen dagens hundraser.

Domesticering

Med domesticering menar man den förändring som en djurart genomgår när den övergår från att leva vilt till att bli påverkad av människan, och bli mer eller mindre beroende av henne. När människan bestämmer vilka individer som ska fortplanta sig styr hon samtidigt vilka egenskaper som hon bedömer som värdefulla. När en djurart är fullständigt domesticerad styrs urvalet helt av människan. Den principiella skillnaden är således att det hos den vilda djurarten är evolutionen som styr, medan det hos den fullständigt domesticerade djurarten är människan. Genom domesticeringen anpassas djurarten till människans behov och blir tam.

Hunden har under mycket lång tid används av människan för att driva och vakta hennes boskap.

FAKTA:

Domesticeringen av varg till hund Hur hunden domesticerades är inte med säkerhet känt. Kanske att det inledningsvis var en eller flera vargar som slog följe med människan och utnyttjade eventuella matrester och det skydd från fiender som det innebär att vara nära människan. Om det var på det viset var det snarare en evolutionär process än en regelrätt domesticering. En annan variant kan ha varit att domesticeringen inleddes genom att människan tog hand om vargungar, och använde dem som keldjur eller som en matreserv.

Hundens betydelse och roll som både jaktkamrat och som medhjälpare vid jakt är mycket gammal.

Domesticeringens inverkan

Djur som människan tar som husdjur får ett skydd från djurets naturliga fiender, skydd från många sjukdomar och blir utfodrade. När människan genom avel premierar vissa egenskaper, blir det också egenskaper som gör djuret mer livskraftigt.

En påtaglig effekt av domesticeringen av hundar är att de i sitt sociala beteende är präglade av människan och underordnar sig henne. En annan beteendeförändring är att aggressiviteten hos hundar är mindre jämfört med de vilda släktingarna vargarna. Det gäller även den enskilda individens beroende av flocken.

Då förändringarna i beteendet många gånger är begränsat, klarar sig många domesticerade djurarter bra när de släpps fria. Ett bra exempel på en sådan djurart är katten. Katten är inte mer domesticerad än att vissa raser katter relativt lätt kan förvildas. I någon mån gäller detta även vissa av världens hundraser.

Domesticering av hundar är en långvarig process där vilda vargar gradvis anpassades till att leva med människor, vilket ledde till genetiska, beteendemässiga och fysiska förändringar.

Inuiterna använde tidigt hundar som dragdjur till slädar.

Ömsesidig nytta

Efter domesticeringen kom hunden under många tusen år att leva nära människan. De båda kom att ha ömsesidig nytta av varandra. Hunden fick skydd och mat av människan, medan hundens hörsel, utmärkta luktsinne, snabbhet och skarpa tänder uppskattades och nyttjades av människan. En bred hundpopulation utvecklades.

Förutom en bred hundpopulation avlade människan medvetet fram önskvärda beteenden och förmågor. Stora hundar skrämde genom sin kroppsstorlek ovälkomna besökare, medan långa ben och starka muskler var värdefulla förmågor vid jakt. Ett bra luktsinne var även en tillgång hos jagande hundar. En annan förmåga var att vakta husdjur.

Hundens vana att leva i flock underlättade för den att samarbeta med människan. Draghundar användes för att dra kärror och under krigstider både sårade soldater och kanoner. Ledarhundar användes av sjukhus i Paris för synskadade redan på 1700-talet. Hundar med utvecklat luktsinne nosade upp den dyrbara tryffelsvampen. I arktiska trakter användes hundar mycket tidigt till att dra slädar.

De flesta av gångna tiders användningsområden för hundar gäller fortfarande, medan en del har minskat eller försvunnit helt. Exempelvis har hunden som dragdjur på krigsfälten och i städer för att transportera varor försvunnit.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

xyz

Långhårig vorsteh är en hundras från Tyskland. Rasen är en allsidig jakthund, som har många användningsområden. Dels den klassiska fågelhundens förmåga att finna fågel på fältet, i fjäll eller i skog. Men rasen är även mycket lämpad som apportör, som eftersökshund eller som stöthund på klövvilt.

Labrador retriever är en hundras från Storbritannien. Det är en jakthund som arbetar efter skott och används för att apportera fågel och småvilt. Labrador retriever används också som ledar-, service- och narkotikahund och inte minst som familjehund. År 2024 var det den vanligaste hundrasen i Sverige.

Grupp 7 – Stående fågelhundar

Grupp 7 består av engelska och kontinentala stående fågelhundar. Det innebär att det är jakthundar som söker fågelvittring i luften och markerar för jägaren var fågeln finns. De flesta av raserna används fortfarande för fågeljakt, men många är också populära sällskapshundar. Vanliga raser i gruppen är setter och långhårig vorsteh.

Grupp 8 – Stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar

Grupp 8 består till stor del av stötande fågelhundar. Det innebär att det är hundar som söker och vittrar i marken och som sedan stöter upp fågeln för jägaren. Många av raserna är också apporterande såväl på land som i vatten. I den här gruppen finns några av våra allra vanligaste hundraser, som cocker spaniel, golden retriever och labrador retriever.

Golden retriever är en hundras från Storbritannien. Liksom övriga retrievrar var den från början i huvudsak en apporterande fågelhund. Idag är den en allroundhund som lämpar sig väl både som jakthund eller sällskapshund. Rasen har en instinktiv kärlek till vatten. År 2024 var det den tredje vanligaste hundrasen i Sverige.

Cocker spaniel är en hundras från Storbritannien. Den är en stötande och apporterande jakthund. Numera är den vanligast som sällskapshund. Cocker spaniel har ett stort behov av närhet och kroppskontakt och arbetar gärna tillsammans med sin ägare.

Pudel är en hundras från Frankrike. Den finns i fyra storlekar: toypudel, dvärgpudel, mellanpudel och storpudel. Frisyrerna på pudel varierar i hög grad. En pudel är i första hand en glad och sportig familjehund. Den trivs med familjelivet och vill hänga med överallt samt vara där det händer saker.

Grupp 9 – Sällskapshundar

Gruppen omfattar i synnerhet hundraser som är framavlade för sällskap sedan lång tid tillbaka. Raserna har sitt ursprung från vitt skilda platser. De har det gemensamma att de med få undantag är småvuxna och utmärkta sällskapshundar. I den här gruppen finns exempelvis pudel, fransk bulldogg, chihuahua, cavalier king charles spaniel och bichon havanais.

Grupp 10 – Vinthundar

Gruppen vinthundar är en liten och relativt homogen grupp. Den består av olika varianter av snabba jakthundar. Raserna användes ursprungligen för hetsjakt. Den jakten innebär att hunden ensam eller ihop med andra hundar, jagar ikapp bytet och nedlägger det. Denna form av jakt är förbjuden i Sverige. Numera används några av raserna för hundkapplöpning men de flesta är rena sällskapshundar. Exempel på hundraser i gruppen är afghanhund, greyhound och irländsk varghund.

Greyhound är en hundras från Storbritannien. Det är en stor vinthund och är den främsta rasen för hundkapplöpning. Greyhound används även som sällskaps- och familjehund. Rasen har en mycket stark jaktinstinkt och snabbhet.

Fransk bulldogg är en hundras från Frankrike. Den är en dvärghund av molossertyp och sällskapshund. Fransk bulldogg är en pigg och glad sällskapshund. Den är lättlärd när den vill men kan också vara envis.

Chihuahua är en av världens minsta hundraser och är uppkallad efter delstaten Chihuahua i Mexiko, varifrån den härstammar. Det finns två olika varianter av chihuahuan: lång- och korthårig. Rasen är ofta orädd, självsäker, alert och kvick. Det är en renodlad sällskapshund.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad menas med domesticering?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Hur tror man att domesticeringen av varg till hund gick till?

3 På vilket sätt fick människan och hunden ömsesidig nytta av varandra när hunden började att leva nära människan?

4 Vilka olika slag av beteenden och förmågor började människan tidigt att avla på hos hunden?

5 Vad hände med avelsarbetet när kennelklubbarna började sin verksamhet?

6 Vad är en rashund?

1

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Hundars näringsbehov och olika fodermedel.

■ Daglig skötsel av hundar, till exempel utfodring, tillsyn och rengöring.

■ Rastning av hundar samt olika metoder för att sysselsätta hundar och berika deras miljö.

■ Djurskyddslagstiftning och andra bestämmelser som rör hundhållning.

Skötsel

En utgångspunkt för all skötsel av hundar är djurskyddslagstiftningen. Detta kapitel återger denna lagstiftning och andra bestämmelser som rör hundhållning. Vidare omfattar kapitlet daglig skötsel av hundar såsom utfodring, tillsyn, rastning, berikning, motion och rengöring. Dessutom tar kapitlet upp andra bestämmelser som rör hundhållning såsom allemansrätt, tillsyn, märkning och registrering samt transport av hund.

Bestämmelser

Lagar, förordningar och föreskrifter är exempel på olika slag av bestämmelser. De innehåller alla de regler som anger vad man ska och inte får göra.

Lagar

Innan riksdagen tar ställning till ett förslag om en ny eller förändrad lag, har detta förberetts under lång tid. Oftast har det gjorts en statlig utredning som utrett behovet av och analyserat konsekvenserna av en förändrad lag på ett visst område. Man har då samtidigt undersökt vad lagstiftningen inom EU säger.

Det är nästan alltid regeringen som till riksdagen lämnar förslag till nya lagar. Men ett lagförslag kan också komma från en eller flera riksdagsledamöter.

När riksdagen beslutat om en ny lag så har vi alla att rätta oss efter denna lag. Den kan inte stoppas eller ändras på något annat sätt än genom att riksdagen beslutar om en ny lag.

Rättsregler som skall följas

Lagar, förordningar och föreskrifter är regler som måste följas. Allmänna råd och olika branschstandarder bör, men måste inte följas.

Myndighetsråd som bör följas

Branschens rekommendationer

BRANSCHSTANDARD ALLMÄNNA RÅD FÖRESKRIFT FÖRORDNING

Att stifta lagar är ett sätt att förändra saker i samhället. Det är orsaken till att det bara är landets högsta organ, riksdagen, som får besluta om lagar.

Förordningar

Förordningar är underordnade riksdagens lagar. Medan lagar är mer generellt övergripande är förordningar lite mer detaljerade. De förtydligar och preciserar det som står i lagarna. Alla förordningar beslutas av regeringen.

Föreskrifter

Ibland kan det behövas ännu mer detaljerade regler än vad som anges i lagar och förordningar. Då har regeringen möjlighet att ge i uppdrag till en myndighet att besluta om så kallade föreskrifter. I likhet med lagar och förordningar måsta alla följa bestämmelserna i beslutade föreskrifter.

FAKTA:

Aktuella bestämmelser

• Djurskyddslag (2018:1192).

• Djurskyddsförordning (2019:66).

• Lag om tillsyn över hundar och katter (2007:1150).

• Förordning om ändring i förordningen (2007:1240) om tillsyn över hundar.

FAKTA:

Allmänna råd

En myndighet har möjlighet att utge ”allmänna råd”. Man är inte skyldig att följa en myndighets allmänna råd. Däremot vet man att man alltid gör rätt i förhållande till alla bestämmelser om man gör som det står i allmänna råd.

• Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hundar och katter (SJVFS 2020:8).

1

Motion

FAKTA:

Överviktiga hundar

Många hundar är överviktiga. Orsakerna är nästan alltid för mycket mat och för lite motion. Övervikt belastar lederna onödigt mycket och leder till följdsjukdomar. Både promenader och simning är fungerande alternativ.

Många hundar föredrar att promenera och springa på gräsmark framför asfalt. Det sistnämnda underlaget kan långsiktigt ge förslitningsskador.

Alla hundar behöver motion. Genom regelbunden motion mår hunden bra både fysiskt och mentalt. Hur mycket motion och vilken typ av motion som hunden behöver skiljer mellan raser och åldrar. Som ett grovt genomsnitt behöver de flesta hundraser ungefär två timmars aktivering om dagen för att må bra.

Olika hundraser

Olika hundraser behöver olika mycket motion. Vallhundar, draghundar, kapplöpningshundar och de flesta jakthundraserna behöver mycket motion. De är framavlade för ett visst syfte och har därför ett stort behov av att arbeta och röra sig. Raser som är framavlade för att enbart ha funktionen av att vara sällskapshundar har ett lägre motionsbehov.

Promenader och löpning

Promenader är ett mycket bra sätt att motionera hunden. Längden på promenaden kan variera beroende på hundras. Att promenera i skogen ger en mer allsidig motion. Att löpa är mer krävande både för hunden och för den som håller i kopplet. I början är det lämpligt att låta rundan vara lite kortare. Efterhand kan man öka i takt med att orken byggs upp.

Mindre mat och mer motion!

Hundrasen siberian husky kräver mycket motion. När hundföraren har full kontroll över hunden kan det vara möjligt att motionera den i samband med cykling. Det är då lämpligt att vara på bilfria stigar eller vägar.

Cykling

Då cykling med hund kräver både kondition och full kontroll över hunden så passar inte denna motionsform alla hundraser. Vid cykling finns det alltid en risk att hunden får syn på något och rycker till. Inledningsvis bör man cykla med hund på platser där det inte finns någon trafik.

Simning

Simning är skonsamt för hundens leder och muskler. För hundar som är skadade och överviktiga är vistelse i vatten bra. Det får hunden att röra sig på ett nytt sätt. Alla hundar gillar dock inte att simma.

Hundens vätskebehov

Hunden kan inte svettas som vi människor. När den blir alltför varm börjar hunden att flåsa kraftigt (hässja) för att sänka kroppstemperaturen. De svettas genom tassarna, då det där finns svettkörtlar. Hunden är därmed mer känslig för värme jämfört med oss människor.

Riktigt varma dagar är det direkt olämpligt att motionera hunden. Tidigt på morgonen eller sent på kvällen, då det är svalare, kan vara ett alternativ. Är det för varmt är det i stället viktigare att se till så hunden får i sig tillräckligt med vätska. Drabbas hunden av värmeslag måste den kylas ner. Dusch eller våta handdukar kring huvud och ljumskar kan hjälpa.

FAKTA:

Vätskeersättning

Om hunden blir uttorkad kan vätskeersättning hjälpa. Sådan kan köpas eller tillverkas själv. Tillverkningen sker genom att blanda en liter vatten med en matsked socker och en tesked salt. Vattnet värms för att lösa upp sockret och saltet. När vätskan svalnat kan man ge hunden drycken upprepade gånger i små portioner.

En del hundar gillar att simma och leka i vatten, andra är inte lika förtjusta.

Vid längre promenader, i synnerhet om det är varmt, är det mycket lämpligt att ha med vatten till hunden.

FAKTA:

Aminosyror

Hunden måste i fodret få aminosyrorna:

• arginin

• histidin

• isoleucin

• leucin

CENTRALT INNEHÅLL:

• lysin

• metionin

• fenylalanin

• tryptofan

• treonin

• valinz.

Hunden kan själv producera:

• alanin

• asparagin

• cystein

• glutamat

• glutamin

• glycin

• hydroxylysin

• hydroxyprolin

• prolin

• serin

• tyrosin.

FAKTA:

Torrsubstans

Torrsubstans är den mängd torrt material som återstår sedan man tagit bort allt vatten.

Näringsbehov och utfodring

Enligt Jordbruksverkets bestämmelser ska hunden utfodras dagligen. Fodret ska garantera tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel som främjar en god hälsa för djuret. Vidare ska fodret förebygga hälsostörningar och resultera i ett hälsosamt hull. Hunden ska ha fri tillgång till dricksvatten om de hålls inomhus, hålls utomhus när yttertemperaturen är över 0 °C, är sjuka, är högdräktiga eller under digivningsperioden eller genom sitt beteende visar ett ökat behov av vatten. Foder- och vattenskålar ska hållas tillfredsställande rena.

Näringsbehov

Hunden är en enkelmagad omnivor, det vill säga en allätare. Jämfört med katten har hunden en långsammare ämnesomsättning och har därför inte lika stort behov av animaliskt protein och animaliskt fett. En viss nedbrytning av stärkelse sker med hjälp av mikroorganismer i magsäck och tunntarm.

De näringsbehov som hunden har och som den måste få i sig är protein, fett, kolhydrater, vitaminer och mineraler.

Protein

Hundens behov av protein varierar i olika livsstadier. När hunden äter protein, exempelvis i form av en köttbit, bryts så småningom proteinet ner i hundens mage och tunntarm till aminosyror. Dessa aminosyror transporteras via blodet till kroppens olika delar. Där används aminosyrorna till att bygga upp nya och annorlunda proteiner. Det finns ett tjugotal aminosyror. Hunden behöver alla dessa aminosyror. Tio av aminosyrorna måste tillföras med fodret. När fodret är variationsrikt får hunden i sig alla de aminosyror som den behöver.

För en vuxen hund behöver fodret innehålla minst 18 % protein av torrsubstanshalten. Hundar i tillväxt, dräktiga och digivande hundar behöver minst 22 % protein i fodret. Om fodret innehåller 10 % fett ökar proteinbehovet i fodret för vuxna hundar till 20–25 %. Vid 20 % fetthalt behöver fodret ha en proteinhalt på 30–35 %. Orsaken till detta är att hunden måste få i sig en viss mängd protein. När fodret är energitätt (hög fetthalt) blir hunden snabbare mätt. Den begränsade volymen foder som hunden då får i sig måste innehålla allt protein den behöver.

Exempel på livsmedelsråvaror med hög proteinhalt.

Animaliska proteiner har högre smältbarhet än vegetabiliska proteiner och är därför bättre för hunden. Kött, ägg och fisk är livsmedel med hög smältbarhet och innehåller mycket essentiella (nödvändiga) aminosyror. Ju högre kvalitet på proteinet som hunden äter, desto mindre protein behöver den få i sig.

är det

Fett

Fett har många funktioner. Det ger energi, fungerar som energireserv, kroppsfettet ger isolering vid kyla och skyddar även inre organ. Dessutom smakar fodret bättre med en viss mängd fett.

Andelen fett i fodret hos en vuxen hund bör vara minst 5 % av fodrets torrsubstanshalt. För växande, digivande och hårt arbetande hundar är behovet större. När fodret innehåller 20 % fett är det relativt mycket. För stora fettmängder leder till diarré och övervikt.

Kolhydrater

Kolhydrater omfattar både socker, stärkelse och fibrer. Socker finns exempelvis i formerna glukos, fruktos och laktos. Av dessa kolhydrater är stärkelse det som det finns mest av i hundfoder.

Största delen av de kolhydrater hunden äter går till energiförsörjningen. Särskilt glukos har flera viktiga funktioner som energikälla. En annan funktion hos kolhydraterna är att ge fodret volym. Det kallas bulk. När fodret innehåller mycket kolhydrater kallar man det för bukfylla. Hunden känner sig mätt med mycket kolhydrater i maten. Tyvärr, när hunden äter mycket kolhydrater, omvandlas dessa i huvudsak till fett.

Det finns ingen rekommenderad miniminivå för hur stor andel av fodret som ska utgöras av kolhydrater.

Exempel på livsmedel med högt innehåll av kolhydrater. Alla livsmedel på bilden är inte lämpliga för hundar.

Med ett måttband och en våg går det att hålla koll på att kosten och motionen är rätt.

Visserligen

inte så mycket näring i ett stort köttben, men det är roligt och berikande för hunden. Ett så stort ben som på bilden är svårt att ta ifrån hunden.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad är det för skillnad mellan lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Vad är syftet med djurskyddslagstiftningen?

3 Redovisa för huvuddragen i djurskyddslagen.

4 Vilken myndighet är det som beslutar om föreskrifter gällande djurhållning?

5 Vilka är hundens grundläggande behov?

6 Hur ofta ska tillsyn av hund ske?

7 Vilka regler gäller för rastning av hund?

Anläggningar och utrustning

Den som äger eller arrenderar den byggnad som hyser djur, exempelvis för hundar, har ett särskilt ansvar för att följa de bestämmelser som gäller för den djurart som man håller. Dessa bestämmelser är för en del djurarter mycket detaljerade.

■ Skötsel av anläggningar och utrustning.

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Bestämmelser som reglerar utformning och skötsel av anläggningar avsedda för hundhållning.

Detta kapitel beskriver de bestämmelser som gäller för anläggningar som hyser hundar samt hur de bör skötas.

Bestämmelser

Djurskyddslagen omfattar bestämmelser vad som gäller generellt för förvaringsutrymmen för djur. Dessa bestämmelser finns i djurskyddslagens andra kapitel. Den myndighet i Sverige som beslutar om föreskrifter gällande djurhållning är Jordbruksverket. På deras hemsida finns redovisat aktuella bestämmelser för alla djurarter där detta är reglerat.

Miljön där hundar vistas ska vara anpassad.

Anpassade utrymmen

FAKTA:

Hundhållning i större omfattning

Den som vill driva en yrkesmässig verksamhet med hundar måste ha tillstånd till det. Ett sådant tillstånd söks hos länsstyrelsen. Yrkesmässig verksamhet kan gälla att hålla, föda upp eller sälja ett större antal hundar. Det kan även gälla att i större omfattning hyra ut eller förvara och utfodra andras hundar.

Utrymmen och miljön för hundar ska vara anpassade efter hundras och antalet hundar. I alla utrymmen som hundar vistas i, ska dessa ha tillgång till en ren, torr och mjuk liggplats. På liggplatsen ska hunden ha möjlighet att ligga i naturlig ställning. Tikar med valpar ska naturligtvis ha en lugn plats för sig och sina valpar.

Inomhusmiljön gällande temperatur och luftfuktighet ska vara lämplig för hundarna. Beträffande ljus ska det dels finnas insläpp av dagsljus och i övrigt belysning som inte irriterar hundarna.

förvaringsutrymme för en tysk schäfer uppfyller djurskyddslagens bestämmelser.

Del av hundgård med hundburar.

Detta

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad står det i djurskyddslagen gällande förvaringsutrymmen för djur avseende dess inredning och utrustning?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Beskriv lämplig inomhusmiljö för hundar i hundanläggningar.

3 Beskriv hur en hundgård bör vara utformad.

4 Beskriv hur en box för hundar bör vara utformad.

5 Beskriv hur en hundkoja bör vara utformad.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Vanliga skador och sjukdomar samt förebyggande åtgärder.

■ Hygienrutiner i samband med aktuella arbetsuppgifter.

■ Förebyggande hälsovård, till exempel klo-, tand- och pälsvård.

Hälsovård

Detta kapitel omfattar hygienrutiner, förebyggande hälsovård, förebyggande smittskydd samt vanliga skador och sjukdomar hos hundar.

Hygienrutiner

Hygienrutiner på en arbetsplats omfattar framförallt rengöring, arbetskläder och den personliga hygienen.

Rengöring

Rengöring är en naturlig del av hygienarbetet. Genom att hålla rent minskar risken för smitta. Dessutom är det en kvalitet i verksamheten att för kunder ha rena och fräscha lokaler. Rengöring omfattar bland annat val av rengöringsmetoder, rengöringsutrustning och rengöringskontroll.

Rengöringsmetoder

Man skiljer mellan torr rengöring, våt rengöring och rengöring på särskilda platser.

FAKTA:

Zoonos

Zoonoser är sjukdomar som sprids naturligt från djur till människa. Exempel på zoonoser hos hundar är rabies, salmonella och vissa antibiotikaresistenta bakterier.

På ett hunddagis förväntar sig kunderna att det är rent och snyggt i lokalerna.

FAKTA:

Särskilda platser

Torr rengöring

I vissa lokaler räcker det ibland med torr rengöring. Det kan exempelvis vara i korridorer mellan boxar och hundgård eller i liknande lokaler. Torr rengöring innebär att man gör rent med sopborste och dammsugare.

Våt rengöring

Alla lokaler, såsom boxar, hundkojor och rum som besöks av kunder, görs rena med våt rengöring minst en gång i veckan.

På vissa ytor utomhus kan möjligen rengöring med högtrycksspruta vara lämpligt.

Bedriver man en verksamhet med hundar och har kunder som har möjlighet att använda en toalett förväntar sig kunden att den är ren.

Till toaletter används särskild städutrustning. Det är för att inte tarmbakterier ska kunna spridas till några andra lokaler. Många gånger märker man med färg, eller på annat sätt, den utrustning som endast används på toaletter. Vid den avslutande rengöringen på en toalett torkas först dörrhandtaget, därefter knappen för lyset, knappen för tvål, vattenkranen och slutligen spolknappen för toaletten. Det är av hygieniska skäl som denna ordning används.

Rengöringsutrustning

Utrustningen för rengöring utgörs av redskap och torkdukar. Dessa tillsammans med rengöringsmedel förvaras i särskilt utrymme. Där städutrustning förvaras förväntar man sig god ordning.

Det finns en uppsjö av redskap och hjälpmedel för rengöring. Valet styrs av rengöringsbehovet. Oavsett val av redskap så rengörs dessa efter användning och hängs därefter upp för torkning på avsedd plats. Borstar och skrapor måste på grund av naturligt slitage ibland bytas.

Torkdukar kan vara textila material, mikrofiberdukar eller papper.

Rengöringskontroll

För att ha en full kontroll över rengöringen och säkerställa att man inte missar något kan man göra en lista över alla lokaler och utrymmen som ska rengöras. En sådan kontrollista anger även hur ofta en lokal ska rengöras. Genom att skriva in datum vid varje rengöring säkerställer man att inget försummas. Det blir också lättare för de övriga på arbetsplatsen att sköta rengöringen om den som normalt gör det får förhinder.

Personlig hygien

På en arbetsplats, där man ska sköta djur, är det viktigt att tänka på sin personliga hygien. Det går inte an att man själv utgör en smittkälla. Den personliga hygienen omfattar arbetskläder och handhygien.

Arbetskläder

Den som arbetar professionellt med djur har i sitt arbete lämpligen särskilda arbetskläder. De särskilda arbetskläderna är till för att minska risken att man för in smitta i arbetslokalerna. Genom att byta till personliga kläder då arbetsdagen är slut för man inte ut eventuell smitta, lukt eller andra orenligheter från anläggningen.

Som arbetskläder räknas, förutom klädesplagg, även skor, handskar och hårskydd. Klädesplagg behöver regelbundet tvättas. Även skor ska rengöras.

Handhygien

God handhygien är mycket viktigt. Orsaken är att det bland annat är genom händerna som människan framförallt sprider smitta.

Det effektivaste sättet att avlägsna bakterier från händerna är att använda tvål. Tvål som innehåller bakteriedödande substanser bör undvikas. Orsaken är att de kan ge upphov till multiresistenta bakterier. Vanlig tvål fungerar således lika bra för att minska antalet mikroorganismer på händerna.

En städvagn underlättar rengöringsarbetet.

FAKTA:

Mikrofiberdukar

Mikrofiberdukar har god upptagningsförmåga. Avtorkning med en sådan lätt fuktad torkduk ger ett bättre resultat jämfört med att först torka med papper och sedan spraya med ett desinfektionsmedel.

Mikrofiberdukar tvättas i 40 °C. Därefter torkas de och kan användas på nytt. Materialet består av polyester eller polyamider. Ibland är det en blandning av dessa komponenter. Textilen har en lång hållbarhet och har en mycket bra förmåga att lösgöra smuts och att absorbera vätska. Mikrofiber används i städprodukter som torkdukar, moppar och dammsugarpåsar.

Tvättning av händer inleds med att man fuktar händerna. Därefter tar man tvål och gnuggar händerna med tvållöddret. Detta görs under minst en halv minut. Gnuggningen omfattar handryggen, handens sidor och mellan fingrarna. Under naglarna kan det gömma sig en hel del smuts. Efter gnuggningen sköljs händerna rena med varmt vatten. Avslutningsvis torkar man händerna.

FAKTA:

Handsprit

Handsprit kan inte ersätta handtvätt med tvål. Orsaken är dels att handsprit inte har någon verkan på smutsiga händer och dels på att handsprit inte dödar virus.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

drabbad av ringorm. Symptomen

Ringorm

kroppen.

Tumör på en hund. Om man aldrig borstar eller visiterar hunden kan en del tumörer vara svåra att upptäcka.

Ringorm är en svampsjukdom som kan drabba alla pälsdjur. Den kan även smitta mellan djur och människa. Symptomen är hårlösa fläckar. Ibland kliar ringorm. Det finns olika arter av svampar som orsakar ringorm. För att ställa en säker diagnos krävs provtagning.

Behandling av ringorm görs i första hand genom att använda receptfria krämer. Om de inte hjälper behöver man göra besök på klinik eller djursjukhus för att få en säker diagnos. Ringorm på människa hanteras däremot av läkare.

Tandfrakturer

Hundar kan drabbas av skador, frakturer, i tänderna då de biter i något hårt. En bit av en tand kan då gå av. Om frakturen påverkar hunden, så sker det genom att den äter dåligt eller inte alls. Skadan kan i olyckliga fall ge upphov till svåra inflammationer.

Tumörer

Tumörsjukdomar drabbar främst äldre hundar. De vanligaste tumörerna utvecklas i huden, under huden eller på juvret hos tikar. Dessa former av tumörer kan djurägaren själv upptäcka i samband med visitering. De känns då som knutor i huden, under huden och i juvret. Andra tumörer, såsom i inre organ och i blodet, är betydligt svårare att upptäcka. Symtomen är mer diffusa. Det kan vara kombinationer av svullna lymfknutor, trötthet, kräkningar, diarréer, ökad törst och viktminskning. Tumörer är allvarliga. Ibland kan en operation vara framgångsrik.

Gatuhund

syns som hårlösa fläckar på

För att markera revir kissar hundar ofta när de är ute. Sker det även inomhus på en rumsren hund kan det tyda på sjukdom.

Urinvägsinfektion och urinsten

Urinvägsjukdomar är vanligt hos hundar. Tikar drabbas oftare än hanar. Orsaken är dels att deras urinrör är kortare och dels på att avståndet mellan analöppningen och vaginan är kortare. Båda faktorerna gör att det blir lättare för bakterier att vandra upp och orsaka infektion i urinblåsan.

Symptomen på urinvägsinfektion är att hunden kissar ofta. Djuret kan också visa tecken på att ha ont då den kissar. Slöhet, mindre aptit och feber är andra tecken. Urinvägssjukdom behandlas med antibiotika.

Urinsten innebär att det blivit stopp i urinröret. Sjukdomen kan komma mycket plötsligt och är en plågsam och allvarlig sjukdom. Den akuta sjukdomen behandlas genom att urinvägarna spolas och att djuret får en särskild diet. I vissa fall måste det opereras.

Öroninflammation

Öroninflammation orsakas av bakterier och jästsvampar. Får de fäste växer de i de varma och fuktiga hörselgångarna. Inflammationen kan drabba både hundar med stående och liggande öronlappar. Dock drabbas hundar med långa och tunga öronlappar med mycket päls mer än andra hundar. Återkommande öroninflammationer på en del hundar kan orsakas av någon allergi.

Symptomen på öroninflammation är när hunden kliar sig mycket i örat, skakar på huvudet och ofta lutar huvudet åt ena sidan. Det kan också lukta illa från öronen.

Förebyggande åtgärder är regelbunden rengöring av öronen. Det gäller hundar som är känsliga och som ofta drabbas av öroninflammationer. Öronen på sådana hundar kan även dagligen luftas en stund, genom att med en hårklämma vika upp öronen.

Innan öroninflammationen behandlas med antibiotika görs alltid öronen rena.

Öroninflammation på hund.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Varför behöver man städa i en anläggning för hundar?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Hur används och hanteras mikrofiberdukar?

3 Vad finns det för anledning till att skapa en kontrollista avseende rengöring över alla lokaler som används vid en hundanläggning?

4 Vad omfattar den personliga hygienen?

5 Beskriv hur tvättning av händer utförs på bästa sätt.

6 Beskriv en bra metodik vid pälsvård.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Avel och uppfödning av hundar för olika användningsområden.

■ Avelsrelaterad problematik samt djurvälfärdsfrågor i samband med olika avelsmetoder.

Individerna ser visserligen lika ut, men den genetiska variationen är stor. Det beror på att individernas arvsanlag skiljer sig från varandra. Det är många djur och risken att två individer som är nära släkt med varandra skulle para sig är därmed liten.

Avel och uppfödning

Grunden för en framgångsrik avel, och senare uppfödning, är kunskaper i genetik (ärftlighetslära). Detta kapitel inleds med några grundläggande begrepp inom genetiken. Via formulerade avelsmål, parning, dräktighet och valpning, avslutas kapitlet med ett avsnitt om uppfödningen.

Genetik

Första steget i avel med hundar är att bestämma vilka djur som ska paras. Då finns det några begrepp inom genetiken som är särskilt aktuella. Det är begreppen genetisk variation, inavel, inavelsdepression, inavelsgrad, recessiva anlag samt risken för ärftliga sjukdomar. Alla dessa begrepp har ett samband med varandra.

Genetisk variation

När det finns en genetisk variation inom en art så betyder det att individernas arvsanlag i en population inom arten skiljer sig från varandra. En stor genetisk variation inom en art är en stor fördel. Om miljön förändras för en vild art har arten större möjligheter att anpassa sig och överleva om individerna sinsemellan är olika. Oftast är det då några som klarar sig och kan föra artens gener vidare till kommande generationer.

Inavel och inavelsdepression

Parar man två individer som är nära släkt med varandra leder det till inavel. I en liten population ökar risken för inavel, då individerna i större utsträckning är släkt med varandra. En hög grad av inavel, särskilt i små populationer, leder till inavelsdepression. Individerna blir svagare. Även fruktsamheten minskar liksom försämrad tillväxt och livskraft.

Inavelsgrad

En hunds inavelsgrad visar hur stor andel av hundens genpar där båda genvarianterna är identiska genom arv. Vid hög inavelsgrad har samma genvariant i stor utsträckning nedärvts från både mamman och pappan.

FAKTA:

Genomisk inavelsgrad

Inavel ger tydliga spår i arvsmassan. Det syns genom att avsnitt av kromosomerna är identiska mellan nära släktingar. Genomiska inavelsgrader baseras på kartläggning av genetiska markörer i arvsmassan. Metoden ger en mer exakt bedömning av individens verkliga grad av inavel. Genom betyder en organisms samtliga gener.

Innan man parar två individer av en viss hundras finns det stor anledning att undersöka inavelsgraden. Skälet till detta är att se till så att inaveln i rasen hålls på så låg nivå som möjligt.

Det finns två metoder att bedöma inavelsgraden. Det är stamtavlebaserad inavelsgrad och genomisk inavelsgrad. De båda metoderna är inte direkt jämförbara med varandra.

Stamtavlebaserade beräkningar av inavel baseras vanligen på fem till sex generationer. De ger således inte någon komplett bild av individens totala inavelsgrad.

Frisk gen Sjukdomsanlag

Illustrationen visar hur ett recessivt sjukdomsanlag ärvs. Om två hundar, som båda är bärare av ett recessivt anlag paras, kan det bli fyra utfall. En fjärdedel av valparna blir friska utan att bära anlaget. Hälften av valparna blir också friska, men är bärare av det recessiva anlaget. För en fjärdedel av valparna blir resultatet att de båda generna hos individen innehåller det recessiva anlaget och de blir sjuka.

Recessiva anlag

Enligt Jordbruksverkets anvisningar ska de hundar som ska användas i avel ha god fysisk och psykisk hälsa. Även om en hund är frisk kan den dock vara bärare av sjukdomsanlag. Sådana kan finnas i hundens gener utan att det påverkar hundens hälsa.

Om man parar två hundar med varandra, som båda är bärare av ett sjukdomsanlag, finns det en risk att valparna blir sjuka. Det beror på om sjukdomsanlaget är recessivt. Ett recessivt sjukdomsanlag märks inte om det bara finns i en av individens båda gener. Har däremot båda generna hos individen anlaget, så kommer egenskapen eller sjukdomen fram.

Ärftliga sjukdomar

Många sjukdomar är ärftliga. Hundar som är bärare av recessiva anlag för sjukdomar vill man inte använda i avel. Exempel på sådana sjukdomar är PRA, som är en ögonsjukdom, och blödarsjuka. Många allergier hos hundar är ärftliga liksom många cancerformer. Vissa sjukdomar har komplexa nedärvningar med många gener involverade. I sådana fall går det inte att peka ut särskilda hundar som bärare av anlagen.

Genom ett DNA-test är det möjligt att undersöka om en hund är bärare av vissa recessivt nedärvda sjukdomar.

FAKTA:

Jordbruksverkets rekommendation

Jordbruksverkets rekommendation säger att: ”Innan du använder din hund i avel ska du vara säker på att den har god fysisk och psykisk hälsa. Du ska även vara säker på att den inte har några fysiska eller beteendemässiga egenskaper som kan påverka valparna eller din hund på ett negativt sätt. Avel som kan leda till att djuren lider är förbjuden.”

Målet med avel och uppfödning av hundar är bland annat att få fram valpar som sedan kan avyttras.

Denna hund är av blandras. Sådana hundar är många gånger friska och har en stor genetisk variation.

Frisk hund som inte bär på sjukdomsanlag

Frisk hund som bär på sjukdomsanlag

Frisk hund som bär på sjukdomsanlag

Sjuk hund

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vad menas med genetisk variation?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Förklara begreppen inavel, inavelsdepression och inavelsgrad samt sambanden mellan dessa begrepp.

3 Vad menas med recessiva anlag? Ge exempel.

4 Beskriv på vilket sätt man kan bevara och även öka den genetiska variationen inom en hundras.

5 Vad menas med bevarandeavel, och för vilka svenska hundraser kan bevarandeavel vara aktuell?

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Etik i samband med hundhållning, skötsel och träning.

■ Grundläggande hantering av hundar, samspel med hundar och träning av hundar mot uppsatta mål.

■ Grundläggande metoder för fostran och träning av hundar samt hundägarens eller hundförarens roll.

■ Säkerhet vid arbete med hundar.

■ Ergonomi i samband med aktuella arbetsuppgifter.

Hantering och fostran

Hantering, socialisering, träning, fostran och utbildning är alla ord som används för att beskriva hundens lärande. Denna flora av ord kan även kompletteras med namn på olika träningsmetoder för hunden. Detta kapitel omfattar hantering, fostran och utbildning. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om etik, ergonomi och säkerhet vid arbete med hundar.

Hantering

Hos uppfödaren startade den grundläggande hanteringen av hunden. Det skedde vid hundens första möte med människor och andra hundar. Efter tiden hos uppfödaren sker den fortsatta hanteringen av hunden hos den nye hundägaren. Hanteringen av hunden omfattar hanteringsträning, omgivningsträning samt lekar.

Hanteringsträning

Ju tidigare hanteringsträningen påbörjas desto bättre. Helst ska den börja redan i valpstadiet. Målet med hanteringsträningen är att hunden ska kunna hanteras över hela kroppen, både av ägaren men även av andra personer. Skälet är att hunden i framtiden sannolikt kommer bli hanterad av många människor. Det kan gälla djurvårdande personal på sjukhus, på hunddagis, vid klippning eller överhuvudtaget vid möten med andra människor.

Innan hanteringsträningen påbörjas kan det vara lämpligt att ha haft med hunden på en längre promenad. Den är då en smula trött och förhoppningsvis allmänt nöjd och tillfreds med tillvaron.

När hanteringsträningen genomförs i en lugn miljö lär sig hunden att associera hanteringen med lugn och ro. Ett lugnt agerande av den som arbetar med hunden förstärker detta. En mycket framgångsrik hanteringsträning resulterar i att hunden kan slappna av och vara lugn även i en högljudd och orolig miljö. Hunden är trygg!

Den första hanteringen av hunden sker hos hunduppfödaren.

Hanteringsträningen av hunden bör ske i en lugn och harmonisk miljö där hunden känner sig trygg.

Vid all hanteringsträning är det en väl beprövad och fungerande metod att ofta belöna hunden. Att säga vänliga ord med en lugn röst samtidigt som man klappar eller kliar hunden på ställen man lärt sig att den uppskattar, är ett sätt. Ett annat är att belöna med godis eller foder. Att belöna ofta är bra.

Exempel på hanteringsträning

• Huvudet: Ta fysiskt på hundens huvud och undersök öronen.

• Munnen: Öppna hundens käkar och titta i munnen.

• Kroppen: Känn med handen och fingrarna igenom hela hundens kropp inklusive benen.

• Tassarna: Ta i hundens tassar och trampdynor samt känn på och mellan tårna.

• Bad: Duscha eller bada hunden samt torka den med handduk.

• Bord: Träna hunden med att stå, sitta och ligga stilla på ett bord. Träna hunden att ligga stilla, samt att vända hunden från en sida till en annan.

• Lyfta och bära: Vänj hunden vid att bli lyft och buren.

• Tänderna: Borsta tänderna.

• Klorna: Klipp klorna.

• Pälsen: Borsta, kamma och klipp pälsen.

• Påträngande kroppsspråk: Lär hunden att stå eller sitta stilla mellan benen på en människa då denne står gränsle över hunden.

• Vara fasthållen: Träna hunden att vara fasthållen genom att hålla i halsbandet och i olika kroppsdelar. Det kan vara kring nosen, hela huvudet eller något ben. Träning i fasthållande kan ske med hunden stående, sittande eller liggande.

Bad och dusch är en del i hanteringsträningen. Det är inte alla hundar som gillar att bli ordentligt rengjorda, även om de kan behöva bli det.

FAKTA:

Socialisering

Perioden då en hundvalp är från tre veckor till tre månader gammal kallas för socialiseringsperioden. Under den perioden är hunden som mest öppen för nya intryck. Det är då som hunden socialiseras, blir välanpassad i förhållande till människor och andra djur. Ett långsiktigt mål med socialiseringen av hunden är att denne tryggt kan följa med överallt utan att känna oro vid möten med andra hundar eller med människor.

Ett sätt att socialisera hundvalpen är att ta med sig den överallt. Åtminstone så ofta som det går. Dock får man inte ha alltför bråttom. Hundvalpen måste hela tiden få tid att gradvis kunna ta in och bearbeta alla intryck. Den får inte hamna i en situation där den känner sig trängd eller intvingad i en obehaglig situation. Valpen måste alltid kunna ha en utväg. Samtidigt måste hundägaren uppträda lugnt för att inte stressa hunden. Blir hundägaren stressad och rädd, så märker hunden det, varpå den blir rädd och orolig.

Som ett resultat av en framgångsrik hanteringsträning kan hundägaren och andra beröra och hantera hunden utan rädsla eller obehag.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Utbildning

Det finns en mängd metoder att använda sig av vid utbildning av hundar. Nästan alla bygger på att utbildningarna, liksom fostran, sker steg för steg med användning av belöningar så snart som hunden gör rätt.

Utbildning av hunden omfattar grundutbildning och utbildning av brukshundar. Grundutbildning omfattar färdigheter som man kan förvänta sig att de flesta hundar ska kunna. Utbildning av brukshundar är avancerade utbildningar mot särskilda mål.

Grundutbildning

Vanligtvis har man av tradition hunden till vänster om hundföraren. Men det går att lära hunden vilken position som helst.

FAKTA:

Hundens position

Helst vill man att hunden ska gå vid sidan om hundföraren. För en jägare är det mest naturligt att ha hunden på vänster sida och geväret på höger arm. Det går att lära hunden att gå i vilken position som helst i förhållande till hundföraren: till höger, snett framför eller snett bakom. Den framgångsrika metoden är som vanligt upprepad träning med beröm och godis.

Några av de grundläggande beteenden och ord som nästan alla hundar behöver lära sig är att kunna gå i koppel, förstå orden kom, varsågod, nej samt ordet vänta. Naturligtvis finns det många fler beteenden och ord som är bra att hunden lär sig, men de uppräknade orden bör en hund kunna för att fungera på ett hunddagis.

Gå i koppel

Innan man låter hunden gå med ett halsband i ett koppel kan man ha den i en sele. Då får den gå som den själv vill. Man gör då skillnad mellan träningen att gå i koppel med sele och med halsband. Efter det att hunden gått med sele byts denna mot ett halsband. Då gör man en tydlig skillnad när hunden går med slakt koppel. Så fort den gör det ska den få beröm. Om det är med ord, godis eller på annat sätt, spelar ingen roll. Det viktiga är att den får beröm. Detta för att förstärka det riktiga beteendet. För vissa hundar räcker det med att föraren stannar om kopplet sträcks. Belöningen får då ske när kopplet är slakt, och ekipaget kan gå vidare.

Ordet ”kom”

Detta ord är lätt att lära in. Som valp kommer hunden ofta spontant fram. Då kan det agerandet förstärkas genom att tydligt använda ordet ”kom”. Därefter kan man förstärka beteendet genom att använda ordet ”kom” och på vanligt sätt belöna hunden när den kommer fram. Detta beteende kan sedan upprepade gånger ytterligare förstärkas när valpen blir äldre.

Att lära en hund ”sitt” är inte så lätt.

Då man ger hunden mat finns det utmärkta möjligheter att träna hunden att förstå orden ”sitt”, vänta” och ”varsågod”.

Ordet ”varsågod”

Ordet ”varsågod” är ett positivt förstärkningsord. Det används för att säga att något är tillåtet. När hunden får mat eller godis är det lämpligt att använda ordet. För att förstärka ordets betydelse är det en fungerande metod att ha ögonkontakt med hunden, sedan ställa ner matskålen och därefter säga ”varsågod”. Målet kan då vara att lära hunden att inte börja äta förrän den hör ordet ”varsågod”.

Detta kan också kombineras genom att vid detta tillfälle lära hunden ordet ”sitt”. Agerandet blir då att först säga ordet ”sitt”, därefter ställa ner matskålen och först därefter säga ”varsågod”. Den stora utmaningen för hunden är förstås att inte börja äta förrän denne hör ordet ”varsågod”.

Ordet ”nej”

Ordet ”nej” är lätt att säga, men överanvänds det kan det vara svårt att förmå hunden att lyda det. Ett sätt att träna förståelsen är att kombinera ordet ”nej” med ordet ”varsågod”. Inledningsvis placeras en matskål eller annat lockande på golvet. Detta följs av ett ”nej”, varefter man söker ögonkontakt med hunden. När man fått en sådan kontakt sägs det förlösande ordet ”varsågod”. För att detta ska fungera behövs upprepad träning.

Ordet ”vänta”

På liknande sätt som med ordet ”nej” går det att lära hunden ordet ”vänta”. Ett sätt är att placera något lockande bakom hunden och upprepade gånger säga ordet ”vänta”, samtidigt som man förflyttar sig ifrån hunden ett kort stycke. Om hunden klarar av att vänta och inte ta det lockande går man tillbaka till hunden och säger ”varsågod”. Detta kan upprepas många gånger med ett efterhand ökande avstånd från hunden.

Belöning i samband med att hunden fostras till att förstå ordet ”sitt”.

FAKTA:

Förstärkare

Godis är exempel på en primär förstärkare. En primär förstärkare tillfredsställer djurets grundläggande biologiska behov. Det är exempelvis mat och vatten. En primär förstärkare är något som inte behöver läras in utan som hunden medfött tycker om. Framgångsrika metoder i utbildning av hundar bygger många gånger på att undvika att säga nej och i huvudsak arbeta efter att förstärka det önskade beteendet med belöningar.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Att närma sig en okänd hund ska göras med respekt och försiktighet. En hotad hund, oavsett storlek, kan i rädsla reagera med att riva och bita. När en hund morrar kan det eventuellt visa att den önskar bli lämnad ifred.

Säkerhet

Arbete inom hundhållning är ett område där risken för arbetsskador är stor. Den viktigaste arbetsmiljö- och säkerhetsfrågan är bitskador och rivskador. Andra arbetsmiljöfrågor är risk för smittor. Alla som arbetar med hundhållning har därför flera skäl att alltid vara uppmärksamma på säkerheten.

Bit-

och rivskador

En förutsättning för att kunna förebygga olyckor är att ha kunskap om de hundar som man arbetar med. Särskilt försiktig måste man vara med de hundar som man inte känner. Många olyckor orsakas av att den person som hanterat hunden inte kände till att just den hunden var extra svårhanterlig och aggressiv.

En hundskötare måste bemöta hunden på ett lugnt sätt. Den främmande miljön kan för vissa hundar vara mycket stressande. De kan reagera på stressen på olika sätt. Ett osäkert djur kryper in under en stol eller flyr till ett hörn. I en sådan trängd situation finns det en uppenbar risk att hunden blir aggressiv och orsakar både bit- och rivskador. Det finns en del förebyggande åtgärder att vidta för att undvika sådana skador. Sådana förebyggande åtgärder är att använda sig av hundägaren, nyttja munkorg samt att undvika ensamarbete.

För alla som arbetar med olika former av hundvård finns det speciella risksituationer. Hunden måste då sättas fast med koppel och halsband i samband med klippning, trimning, bad eller vilken tjänst det nu är, för att minimera risken för skador.

En annan risksituation är i samband med att man yrkesmässigt går med ett antal hundar. Plötsligt kan hundarna bli rädda och kraftigt dra åt något håll. Andra människor eller hundar kan skapa oro. Det är många oförutsägbara situationer som kan uppstå.

FAKTA:

Att använda munkorg på en hund är en säkerhetsåtgärd.

Munkorg

Är man i en situation där man blivit osäker på en hund är det en möjlighet att använda en munkorg på hunden. Observera att man får bara använda munkorg på en hund när det finns ett särskilt behov av det. Det kan vara i situationer där hunden känner sig trängd, stressad eller orolig och därför riskerar att bita. Exempel på sådana situationer och miljöer är vid veterinärbesök, kloklippning eller pälsvård.

Oftast är det hundägaren som är den bästa personen att sätta på en munkorg. För att munkorgen verkligen ska fungera som ett skydd ska den sitta tämligen tätt. När man spänner fast munkorgen görs det på ett sådant sätt att inte hunden får av sig den. På en liten hund med en kortare nos är tratt i stället för munkorg ett bättre alternativ. En tratt knyter man fast ordentligt så att inte hunden får av sig tratten så fort hunden rör sig.

Bilden är från en veterinärklinik. Hunden visar tydliga tecken på att vara nervös och rädd. Här är det lämpligt att hundägaren hjälper till och agerar lugnande för sin hund.

FAKTA:

Arbetsmiljölagstiftning

Hundägaren

I de situationer där man på ett tidigt stadium märker att ett djur är stressat och oroligt, är det lämpligt att be ägaren av hunden ta upp och hålla sitt djur. Att ta hjälp av hundägaren, som känner sin hund, är ett bra sätt att undvika arbetsskador.

Undvika ensamarbete

Om en hund visar tendens att vara rädd, orolig eller aggressiv är det olämpligt att vara ensam med hunden. I värsta fall kan en hundskötare känna sig trängd och inte heller uppleva att man kan ta sig ur en situation. Hunden kan exempelvis ha blockerat dörren.

Rent allmänt ska man undvika ensamarbete med djur. Förekommer ensamarbete med hundar, exempelvis på natten, så måste säkerheten i arbetsmiljön vara optimal. Alla riskfyllda situationer måste vara identifierade och förebyggande åtgärder vidtagna. Här gäller det att tänka efter före.

Arbetsgivaren är alltid ansvarig för att arbetet på en arbetsplats kan utföras utan risk för ohälsa och olycksfall, vilket tydliggörs i arbetsmiljölagen. I arbetsmiljölagen står också att arbetsgivaren ska uppmärksamma särskilda risker som finns om en arbetstagare arbetar ensam. Enligt föreskrifterna om ensamarbete ska åtgärder vidtas för att så långt som möjligt ordna arbetet så att den som utför arbetet ensam inte löper större risk för skada än om flera hade utfört arbetet tillsammans.

God handhygien skyddar mot smittor mellan djur och människa.

Kunskapskontroll

Frågor

1 Vilka är målen för hunden under socialiseringsperioden?

CENTRALT INNEHÅLL:

2 Beskriv lämpliga förutsättningar, miljö och metodik vid hanteringsträning av hunden.

3 Ge tre exempel på hanteringsträningar med hunden.

4 Ange två situationer i omgivningen som det är bra att vänja hunden vid.

5 Vad bör man tänka på när hunden möter andra hundar?

6 Vad bör man tänka på när hunden möter människor?

7 Vad bör en människa tänka på då denne möter en hund?

BokGym HUNDKUNSKAP 1

Bengt Weidow

Hundkunskap nivå 1 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker vanliga hundraser och deras egenskaper, användningsområden samt avel och uppfödning med fokus på djurvälfärd och etiska aspekter. Hundars anatomi, näringsbehov och naturliga beteende behandlas, liksom vanliga skador, sjukdomar och förebyggande hälsovård. Praktiska moment inkluderar daglig skötsel, utfodring, rastning, berikning av miljö samt hygienrutiner och underhåll av anläggningar. Läromedlet tar även upp grundläggande metoder för fostran och träning av hundar, hundägarens roll och samspel med hundar, samt säkerhet och ergonomi i arbetet. Djurskyddslagstiftning och regler för hundhållning och anläggningar är centrala teman. Genom att behandla dessa områden ges studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med. Läromedlet är utvecklat för Hundkunskap nivå 1 enligt Gy25.