Iaa Hedin
Tankar, känslor och beteenden 2
Psykologi nivå 2
Innehåll
Blir din hjärna större om du tränar den? 7
Du och psykologiämnet 9
1 Vad är psykologi? 11
1.1
Psykologin som vetenskap 12
1.2 Några forskningsmetoder och deras tillämpning 14
Experiment 14
Korrelationsstudie 16
Observation 18
Fallstudie 20
Tester 21
Intervjuer 22
Enkäter 24
1.3 Etiska regler vid forskning i psykologi 26
1.4 Försökspersonerna 27
1.5 Kritiskt tänkande 29
Hitta styrkor och svagheter 29
Styrkor och svagheter hos en undersökning 30
1.6 Sammanfattning 32
2 Vilka är psykologins grundläggande begrepp? 33
2.1 Psykoanalys och dynamiska principer och processer 33
2.2 Behavioristiska principer och processer 36
2.3 Humanistiska principer och processer 38
2.4 Biologiska principer och processer 40
Hjärnan påverkar ditt beteende 40
Signalsubstanser och hormoner påverkar ditt beteende 42
Ditt arv påverkar ditt beteende 46
2.5 Kognitiva principer och processer 49
Du påverkas av informationsprocesser 49
Du påverkas av din perception 50
Uppmärksamhet påverkar ditt beteende 51
Ditt minne påverkar ditt beteende 52
Dina tankar påverkar ditt beteende 55
Ditt beteende påverkas av dina scheman 57
2.6 Sociala principer och processer 58
Du påverkas av gruppen 58
Du lär dig av andra 61
Du identifierar dig med andra 63
Du påverkas av din kultur 65
2.7 Sammanfattning 66
Du och din kognitiva
förmåga 67
3 Vad tänker du på? 69
3.1 Kognitiva processer 69
3.2 Varseblivning 70
3.3 Andra kognitiva processer –Uppmärksamhet 71
3.4 Andra kognitiva processer –Minnet och inlärning 72
3.5 Tankar 73
3.6 Medvetande 77
3.7 Verklighetsuppfattning 78
Din verklighetsuppfattning utifrån ditt jag 80
Din verklighetsuppfattning utifrån ditt kön 80
3.8 Sammanfattning 82
Du och dina känslor
83
4 Varför känner du som du gör? 85
4.1 Positiva känslor – glädje 86
Definition av glädje 86
Hur känns glädje? 87
Hur undersöks glädje? 87
Den biologiska grunden till glädje 88
Andra förklaringar till glädje –kognitiva och sociala 88
4.2 Neutrala känslor – förvåning 88
Definition av förvåning 88
Hur känns förvåning? 89
Hur undersöks förvåning? 89
Den biologiska grunden till förvåning 89
Andra förklaringar till förvåning –kognitiva och sociala 90
4.3 Negativa känslor – vrede och ilska 90
4.4 Negativa känslor – avsmak 91
Definition av avsmak 91
Hur känns avsmak? 92
Hur undersöks avsmak? 92
Den biologiska grunden för avsmak 92
Andra förklaringar till avsmak –kognitiva och sociala 93
4.5 Negativa känslor – ledsamhet 93
Definition av ledsamhet 94
Hur känns det att vara ledsen? 94
Hur undersöks ledsamhet? 95
Den biologiska grunden för ledsamhet 95
Andra förklaringar till ledsamhet –kognitiva och sociala 95
4.6 Negativa känslor – skam 96
Definition av skam 96
Hur känns skam? 96
Hur undersöks skam? 97
Den biologiska grunden 97
Andra förklaringar till skam –kognitiva och sociala 98
4.7 Sammanfattning 98
Du och olika beteenden
99
5 Vad påverkar din utveckling och dina livsvillkor? 101
5.1 Hur forskar man i utvecklingspsykologi? 101
5.2 Vad påverkar din utveckling? 105
5.3 Skydds- och riskfaktorer 107
5.4 Sociala relationer påverkar 109
5.5 Din uppfostran kan påverka 113
5.6 Ditt genus påverkar 115
5.7 Hjärnans utveckling påverkas 118
5.8 Livsvillkor i din närmiljö påverkar 125
5.9 Din kulturella bakgrund påverkar 127
5.10 Sammanfattning 128
6 Hur påverkas du av andra? 129
6.1 Du faller för grupptryck (konformitet) 129
6.2 Du blir övertalad 132
6.3 Du lyder andra 135
6.4 Sammanfattning 141
7 Hur påverkas du av beroende? 142
7.1 Orsaker till beroende 143
7.2 Olika typer av beroenden 145
Alkohol och narkotika 146
Spelberoende 147
Dataspel 148
Andra beroenden 150
7.3 Sammanfattning 154
Du och din hälsa 155
8 Vad får dig att må bra? 157
8.1 Välbefinnande 158
8.2 Hur kan du skapa välbefinnande? 163
Samspel mellan arv och miljö 163
Andra biologiska principer och processer 164
Kognitiva principer och processer 164
Sociala principer och processer 167
Det biopsykosociala perspektivet 168
8.3 Välbefinnandeterapi 169
8.4 Sammanfattning 170
9 Vad får dig att må mindre bra? 171
Biologiska principer och processer 172
Kognitiva principer och processer 172
Sociala principer och processer 172
9.1 Nedstämdhet 173
9.2 Oro 174
9.3 Compassion-fokuserad terapi 175
9.4 Sammanfattning 176
10 Vad är en kris? 177
10.1 Hur kan du hantera en kris? 180
10.2 Sammanfattning 182
11 Vad är stress och hur kan du hantera din stress? 183
Definition av stress 183
11.1 Hur undersöker man stress? 184
11.2 Vem riskerar att bli stressad? 185
11.3 Biologiska principer och processer 187
11.4 Kognitiva principer och processer 189
11.5 Sociala principer och processer 192
11.6 Samspel mellan arv och miljö 194
11.7 Stresshantering 195
11.8 Sammanfattning 198
12 Vad är psykiatriska tillstånd? 199
12.1 Vad är en diagnos? 199
12.2 Hur ställer man en diagnos? 202
12.3 Vilka diagnoser finns? 204
12.4 Vilka orsaker finns till psykisk ohälsa? 205
12.5 Biologiska principer och processer 206
12.6 Kognitiva principer och processer 208
12.7 Sociala principer och processer 210
12.8 Samspel mellan arv och miljö 210
12.9 Sammanfattning 212
13 Vad innebär diagnosen
depression? 213
Definition av depression 213
13.1 Hur undersöker man depression? 217
13.2 Vem riskerar att bli depressiv? 217
Vad är orsakerna till depression? 218
13.3 Biologiska principer och processer 218
Vilka ämnen leder till depression? 221
Kan depression vara ärftlig? 223
Andra biologiska faktorer 224
13.4 Kognitiva principer och processer 225
Kan våra tankar leda till depression? 225
Kognitiva teorier som förklarar depression 226
13.5 Sociala principer och processer 232
Kan depression bero på bristande kontroll i livet? 232
Vilka andra sociala faktorer kan leda till depression? 234
Stress 236
Finns depression i alla kulturer? 237
13.6 Helhetssyn 239
13.7 Sammanfattning 240
14 Vilken hjälp är effektiv? 241
14.1 De tidiga terapierna 241
Psykoanalys 241
Beteendeterapi 242
Klientcentrerad eller personcentrerad terapi 244
14.2 Kognitiva terapier 246 Kognitiv psykoterapi (KPT) 246
Rationell-emotiv beteendeterapi (REBT) 247
14.3 Integrativa terapier 249
14.4 Läkemedel 250
14.5 Kapsulotomi 251
14.6 Elektrokonvulsiv behandling (ECT) 251
14.7 Sammanfattning 252
Du och samhället 253
15 Hur påverkar normer, fördomar och diskriminering? 255
15.1 Normer och positiva följder 255
15.2 Normer och negativa följder 256
15.3 Attityd, stereotyp och fördom 259 Stereotyper 260 Fördomar 262
15.4 Diskriminering 263
15.5 Hur påverkas din människo- och samhällssyn? 267
15.6 Sammanfattning 268
16 Hur skapas ett hållbart samhälle? 269
16.1 Den empatiska förmågan 269
16.2 Mentalisering 271
16.3 Prosocialt beteende 273
16.4 Ett bättre samhälle 276
16.5 Sammanfattning 278
Du och kunskapen 279
17 Hjälp i ditt arbete 280
Redogöra 280
Jämföra 281
Reflektera 281
Kritiskt granska 281
Värdera 281
Definitionsregister 283
Bildförteckning 286
SYFTE
Du som elev ska utveckla:
• kunskaper om psykologins vetenskapliga begrepp och forskningsmetoder
• kunskaper om människans tänkande, kännande och handlande
• kunskaper om mänskligt beteende i olika sociala sammanhang
• kunskaper om psykisk hälsa och ohälsa, samt hur psykisk ohälsa kan förebyggas och behandlas
• Förmåga att granska, jämföra och värdera olika psykologiska principer och processer
CENTRALT INNEHÅLL
Du som elev kommer att få möta:
• psykisk hälsa och psykisk ohälsa, till exempel välbefinnande, oro, nedstämdhet och depression.
• Stress och stresshantering samt kris och krishantering.
• hur psykisk ohälsa kan förebyggas och behandlas.
• Samspel mellan arv och miljö och människans psykiska hälsa.
• Reflektion över psykologiska frågeställningar utifrån psykologiska metoder och teorier samt hur dessa kan relateras till vardagliga erfarenheter.
• Reflektion över samt kritisk granskning och jämförelse av olika psykologiska principer och processer.
I detta avsnitt kommer du att lära dig om:
• Vad som kan hjälpa dig att må bra.
• Vad en kris är och hur du kan hantera den.
• Vad stress är och hur du kan hantera den.
• Vad som kan förebygga ohälsa.
• Vad oro, nedstämdhet och depression är.
• Hur ohälsa kan behandlas.
• Vilka processer som kan orsaka ohälsa.
Vad får dig att må bra? 8
Psykologin har genom historien fokuserat mycket på psykisk ohälsa, men på senare år har mer och mer fokus riktats mot hur vi ska leva och vad vi kan göra för att må bra. Du ska få läsa om vad som kan hjälpa dig att må bra, men först ska du få ta del av ett antal grundläggande begrepp. Det har nämligen inte varit helt klart vad som menas med begreppen psykisk hälsa och psykisk ohälsa och därför fanns det ett behov att enas om betydelsen. En rad viktiga myndigheter inom området (Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Sveriges kommuner och landsting) har enats om följande definitioner:
Psykisk hälsa är ett övergripande (paraply) begrepp och kan betyda både psykiskt välbefinnande och ohälsa. En person kan må bra (känna välbefinnande) även med ett diagnostiserat tillstånd (t.ex. ADHD).
Psykiskt välbefinnande innebär att kunna hantera livets svårigheter, känna tillfredställelse med livet, och ha goda sociala relationer.
Om du känner välbefinnande kan du njuta, känna lust och lycka.
Psykisk ohälsa innebär att en person har psykiska besvär eller psykiatriska tillstånd som orsakar lidande för personen själv och/eller för omgivningen.
Psykiska besvär innebär att reagera på olika händelser och situationer med milda till svåra reaktioner, men som inte uppfyller kriterierna för att få en diagnos. Det kan vara oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter.
Psykiatriska tillstånd innebär psykisk ohälsa där en diagnos kan ställas för att kraven för en diagnos uppfylls. Det kan vara psykiska sjukdomar (depression) eller psykiska syndrom (ångestsyndrom). Det kan också vara utvecklingsrelaterade psykiska funktionsavvikelser (kallas också för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF) till exempel adhd och autismspektrumsyndrom.
Psykisk hälsa
Bilden kan förklara hur begreppen hänger ihop:
Psykiskt välbefinnande
psykiska besvär
psykisk ohälsa
psykiska sjukdomar och syndrom
psykiatriska tillstånd
Utvecklingsrelaterade psykiska funktionsavvikelser (neuropsykiatriska funktionshinder)
8.1 Välbefinnande
Du ska nu få fokusera på psykisk hälsa utifrån begreppet välbefinnande. American Psychiatric Association, APA, som är en stor organisation i USA som bedriver forskning i psykologi, anser att välbefinnande handlar om lyckokänslor, att vara belåten, fri från oro och vid god fysisk och psykisk hälsa.
Egna erfarenheter
ge exempel på vad följande betyder för dig:
• lyckokänslor
• Att känna sig belåten
• god fysisk hälsa
• god psykisk hälsa
• Att ditt liv har god kvalité
Välbefinnande
(well-being) innebär att känna lyckokänslor och känna sig belåten. Man upplever en låg nivå av oro (ångest), man har en grundläggande god fysisk och psykisk hälsa. Man känner även att ens liv har god kvalité. (apa.com)
Men vad innebär det att känna ett välbefinnande? Att känna ett välbefinnande innebär att må bra. Det engelska ordet som används inom psykologin är ”well-being” och det innefattar alltså även betydelsen god hälsa. Man skiljer på tre typer av välbefinnande:
1. Fysiskt välbefinnande
2. Psykiskt välbefinnande
3. Subjektivt välbefinnande
Fysiskt välbefinnande hänger ihop med hur kroppen mår. Promenader, simning, cykelturer, och att dansa, det vill säga all form av rörelse, bidrar till fysiskt välbefinnande, men även vila och sömn.
Psykiskt välbefinnande hänger ihop med trivsel, hälsosamt tänkande, glädje, trygghet, inre kraft, att känna en inre friskhet och att vara belåten med tillvaron. Att känna starkt psykiskt välmående kan upplevas som lycka. Att klara av med- och motgångar i livet, ha goda sociala relationer och utveckla sin inre förmåga innebär psykiskt välbefinnande. Att göra saker som upplevs som meningsfulla, att vara aktiv socialt, fysiskt och mentalt leder till psykiskt välbefinnande. Det finns sex komponenter som hänger ihop med psykiskt välbefinnande:
1. självacceptans (du accepterar den du är)
2. positiva relationer med andra
3. att vara självständig och inte söka bekräftelse från andra
4. att man klarar av sin omgivning (du kan hantera din vardag)
5. att man känner mening med livet
6. upplever att man kan utvecklas
Subjektivt välbefinnande handlar om hur man upplever sitt eget liv och hur man värderar det. Det handlar om hur mycket man gillar det liv man lever. Många likställer subjektivt välbefinnande med lycka. Subjektivt välbefinnande består av tre komponenter:
1. positiva känslor (du känner till exempel glädje och trygghet)
2. negativa känslor (du ska till exempel INTE känna skam och ilska)
3. livstillfredsställelse (du är nöjd med ditt liv)
När forskare mäter subjektivt välbefinnande så mäter man hur ofta och länge man känner positiva respektive negativa känslor (vid högre grad av välbefinnande överväger de positiva känslorna) och om man som en helhet upplever att man är tillfreds med livet.
Kunskapen och fokuset på välbefinnande kom, kan man säga, 1998 genom Martin Seligman (amerikansk professor i psykologi) som startade en internationell ”rörelse” inom psykologiämnet. Det han startade var en inriktning inom psykologin som ville fokusera på människors inneboende styrka, hälsa och möjligheter, i stället för på brister, ohälsa och störningar som psykologin ofta gjort.
Ett nytt område ”uppstod” inom ämnet med namnet positiv psykologi. Positiv psykologi är det vetenskapliga studiet av faktorer som kan leda till individuellt och socialt välbefinnande. Forskningen inom positiv psykologi kan leda till kunskaper kring hur skola, arbete och samhälle kan ge rådgivning, stöd och hjälp för att främja hälsa och välbefinnande. Men också hur olika former av terapier kan fokusera på att utveckla det positiva även hos människor som inte lider av ohälsa.
De nio delarna av flow kan upplevas i många situationer, till exempel i en yogaklass.
Flow eller flyt
är ett tillstånd där du känner en stor närvaro, du är fullt medveten, du är helt koncentrerad och hängiven en uppgift och då kommer en intensiv lyckokänsla och en känsla av att fullständigt ha nått ett mål.
(psykologiguiden.se)
Seligman använde sig mycket av Mihaly Csikszentmihalyis (ungersk-amerikansk psykolog) teori om flow och Daniel Golemans (amerikansk psykolog) forskning om känslans intelligens när han utvecklade innehållet i positiv psykologi.
Csikszentmihalyi kom fram till begreppet flow, som är ett tillstånd som alla människor strävar efter att känna. Han definierade innehållet i flow och att vi alla strävar efter att uppnå denna känsla genom att studera över hundra människor som han tyckte hade fått möjligheten i livet att arbeta med sådant som de tyckte väldigt mycket om. Han intervjuade bland annat konstnärer, professionella idrottare, musiker, schackspelare och läkare och bad att dessa skulle beskriva när de hade som allra roligast och när de upplevde en enastående upplevelse. Utifrån deras svar kom han fram till teorin om flow.
Csikszentmihalyi har skrivit många böcker om flow. I den mest populära och inflytelserika boken Flow beskriver han att upplevelsen/tillståndet består av nio delar:
1. Att det finns tydliga mål i livet
2. Att det råder balans mellan utmaning och måluppfyllelse
3. Att man har kontroll över situationen
4. Att man har ett intensivt fokus på uppgiften
5. Uppgiften och medvetandet flyter ihop
6. Tappar medvetenhet om sig själv
7. Får en förändrad uppfattning av tid
8. Får direkt feedback när målet nås
9. Aktiviteten och måluppfyllelsen stärker självförtroendet.
När människor berättar om flow-upplevelser säger de att tiden står still, de är på toppen av sin förmåga, medvetenhet och aktivitet smälter samman, uppmärksamheten ökar, samtidigt som resten av världen slutar att existera. Man kan vara kreativ och produktiv utan att man anstränger sig. Det kan också vara ett fantastiskt moment av frid, lycka och stillhet. Det kan vara en musikupplevelse, något konstnärligt, en idrottsprestation eller att se och uppleva något vackert.
Egna erfarenheter har du upplevt flow? när? Vad gjorde du? kan du förklara känslan med hjälp av de nio delarna?
Ett annat begrepp som påverkat den positiva psykologins innehåll är känslans intelligens eller det mer kända begreppet emotionell intelligens. Begreppet lanserades 1990 för att beskriva din förmåga att kontrollera och använda dina känslor för att uppfatta andras känslor och därmed kunna samspela med andra människor. Begreppet blev känt när Daniel Goleman skrev boken Emotional Intelligens (1995). Emotionell intelligens innebär kortfattat att du har:
1. självkännedom – hjälper dig att förstå vad som är viktigt för dig
2. självkontroll – hjälper dig att hantera dina känslor, beteenden och begär
3. social medvetenhet – hjälper dig att förstå hur du fungerar socialt i olika situationer
4. kontroll över dina relationer och du kan hantera dessa.
Dessa fyra kunskaper kan fungera som skyddsfaktorer för att må bra. Seligman tog till sig begreppet flow och emotionell intelligens när han utvecklade den positiva psykologins innehåll. Området, den positiva psykologin, har idag lett till ett större fokus på välbefinnande inom psykologin och i samhället i stort. Folkhälsomyndigheten har i en enkätundersökning (2022) undersökt svenskars välbefinnande. De flesta barn och vuxna i Sverige svarar att de har ett ”gott psykiskt välbefinnande”. Det handlar då bland annat om:
• hur nöjd man är med livet
• hur man tycker sig klara av saker i vardagen
• att ha bra sociala relationer
• att man anser sig kunna lösa utmaningar
• att man har en ljus syn på framtiden.
Hälsopsykologi
är ett område inom psykologin som ska bidra till att befrämja och bevara hälsa/välbefinnande, förebygga och behandla sjukdom och dessutom analysera och utveckla hälsovården och medverka till att utforma hälsopolitik.
(”Hälsopsykologi”, Andersson)
Skolbarn (11-, 13- och 15-åringar) har en god livstillfredsställelse, pojkar högre grad än flickor. Denna självskattning gjord av Folkhälsomyndigheten har varit stabil under 2000-talet.
86 % av svenskar från 16 år och uppåt anser sig ha ett gott psykiskt välbefinnande. Högst var andelen för personer mellan 65 och 84 år (hela 91 %). Lägst var siffran för 16–29-åringarna (77 %).
I alla åldrar är det männen som mår bättre än kvinnorna.
Det finns ett område i psykologin som kallas hälsopsykologi. Det är ett tillämpningsområde som växer och blir mer och mer uppmärksammat. Hälsopsykologi är ett tillämpningsområde som fokuserar på hur människor ska kunna bibehålla sitt välbefinnande och förstå hur ohälsa uppkommer. Hälsopsykologer försöker att tillämpa psykologins principer och processer för att förebygga ohälsa och hjälpa till med tillfrisknandet vid sjukdom. Många fysiska och psykiska åkommor har sitt ursprung i stress. Stress är ett stort fokusområde inom hälsopsykologin (mer om stress senare i boken).
Hälsopsykologer arbetar framför allt med fyra olika forskningsområden:
1. Prevention – faktorer som förebygger sjukdom.
2. Individfaktorer – faktorer som hjälper oss att stå emot saker som kan inverka på vår hälsa.
3. Psykisk påverkan vid sjukdom – hur påverkas människan vid svår sjukdom eller funktionsnedsättning?
4. Vårdorganisatoriska problem – hur kan bra relationer inom vården öka behandlingsutfallet?
Skolbarn i Sverige säger att de är tillfreds med livet.
8.2 Hur kan du skapa välbefinnande?
Sambandet mellan å ena sidan välbefinnande och å andra sidan ohälsa kan belysas utifrån olika principer och processer. Enkla teorier och modeller fokuserar på en faktor i taget som är viktig för välbefinnande eller ohälsa medan mer komplicerade teorier och modeller väger in många faktorer.
Samspel mellan arv och miljö
Många av människans tankar, känslor och beteenden beror på ett samspel mellan arv och miljö. Det gör även vårt välbefinnande. Arvet beror på våra gener och miljön handlar om vår uppväxt. Vi formas alltså både av vad vi medfött får från våra föräldrar och vad vi lär oss och vad vi är med om under hela vårt liv. När man undersöker samspelet mellan arv och miljö använder man tvillingar som försökspersoner och genomför även genstudier, vilket innebär att man tar ett blodprov och kartlägger i vilken ordning generna sitter på DNA-sekvenserna och variationer av DNA-sekvenserna.
En av de första studierna som undersökte vilken roll arv respektive miljö spelar för vårt välbefinnande är den stora tvillingstudien ”The Minnesota Twin Study” som genomfördes 1970–1984 och senare uppföljaren ”The Minnesota Twin Study Reard Apart” 1979–1986 av Augen Tellegen (professor i psykologi) med flera. De båda studierna kom fram till att genetiska faktorer spelar en stor roll för vårt välbefinnande. Vi ärver alltså en del av vårt välbefinnande från våra föräldrar.
Efter dessa båda studier har en mängd andra studier tittat på hur avgörande arvet är för vårt välbefinnande. Många av dessa studier är även metastudier.
I alla dessa studier anses arvet stå för mellan 27 och 67 %. I de flesta studierna har försökspersonerna varit vuxna. I en studie från Nederländerna, tittade forskarna på arvet över hela livet (från barndom, ungdomsår, vuxenliv till ålderdom). I denna studie blev resultatet att arvet är 31–47 % vad det gäller välbefinnande.
Detta betyder ju att 60–70 % av vårt välbefinnande beror på miljön vi växer upp i. Våra erfarenheter och vad vi är med om i livet påverkar också vårt mående. Vilka miljöfaktorer kan då påverka vårt välbefinnande? I en tvillingstudie från Norge undersökte man gifta och ogifta tvillingar (både enäggs och tvåäggs) och både kvinnor och män. Sammanlagt ingick 4462 försökspersoner i studien. De genetiska faktorerna var större för ogifta än för gifta. Slutsatsen
Metastudie
en studie där forskaren samlar in tidigare gjorda studier utifrån vissa kriterier och utifrån dessa gör en sammanställning av resultatet.
(psykologiguiden.se)
blev då att en miljöfaktor som kan påverka vårt mående är om vi är gifta eller inte.
Vi verkar alltså ha en relativt hög ärftlig förutsättning för välmående. Den miljö vi sedan växer upp i avgör om dessa gener kommer till uttryck eller inte. En trygg och sund uppväxt leder till ännu bättre välbefinnande medan negativa erfarenheter kan leda till sämre mående.
Tvillingstudier kan kritiseras eftersom de flesta tvillingar växer upp i samma miljö, så hur kan man fastställa vad som är arv respektive miljö? De som försvarar tvillingstudierna menar att när man jämför enäggs- och tvåäggstvillingar och de uppvisar en skillnad, stöds argumentet om arvet. Även att man undersöker tvillingar som växt upp åtskilda framförs som argument mot kritiken. Forskarna har även funnit stöd i genetiska studier där man undersöker specifika gener. I en studie med 300 000 försökspersoner kunde man identifiera tre gener med ett samband till välbefinnande. Men det är inte bara arvet som påverkar vårt välbefinnande utan även andra biologiska faktorer kan påverka.
Andra biologiska principer och processer
Det finns en biomedicinsk modell som försöker förklara och förstå hälsa och ohälsa. Denna modell fokuserar på de biologiska processerna i kroppen som skapar hälsa eller ohälsa. När vi mår bra har vi en jämn balans mellan och mycket av våra olika må bra- eller lyckohormoner och signalsubstanser, t.ex. endorfiner, oxytocin, dopamin, noradrenalin och serotonin. När vi äter rätt, tränar, stressar mindre och kramas finns det mer av dessa ämnen i kroppen, vilket leder till att vi mår bra.
Under många år stod den biomedicinska modellen i centrum för att förklara och förbättra hälsa samt minska ohälsa. Idag har de kognitiva och de sociala förklaringarna fått mer utrymme inom hälsopsykologin.
Kognitiva principer och processer
De mer komplexa modellerna som används inom hälsopsykologi och som då väger in många faktorer har ofta sitt ursprung i kognitiva processer eller i ett samspel mellan kognitiva och sociala processer. Din inställning eller uppfattning kan leda till att du väljer att vara mer hälsosam. Du ska nu få ta del av en av dessa modeller.
The Health Belief Model (HBM) utvecklades 1958 av Godfrey Hochbaum (en amerikansk socialpsykolog) med flera. De kom fram till att det är följande uppfattningar (perceptioner) som får människor att bli hälsosamma, nämligen:
1. Individuella faktorer (din ålder, ditt kön och din personlighet) och om du har sociala stödfaktorer.
2. Hur allvarligt du anser att det ohälsosamma är.
3. Hur känslig du anser att du är. Att det ohälsosamma får negativa konsekvenser.
4. Påminnelser eller så kallade triggers för att handla (kan vara inre t.ex. att du känner symtom eller yttre t.ex. att du tar del av en hälsokampanj).
5. Perceptionen av hur effektiva rekommendationerna att uppnå hälsa är. (Vad är din uppoffring och vad är fördelarna med att leva hälsosamt?).
1. Individuella faktorer och socialt stöd
2. Uppfattat allvar
5. Upplevda förmåner Upplevda hinder
6. Upplevt hot
3. Upplevd känslighet
7. Self-efficacy
Sannolikhet att engagera sig i hälsofrämjande beteende
4. Triggers att agera
Andra centrala delar i modellen är:
6. Perceptionen av hotet att bli sjuk. (Hur stor är risken att du blir sjuk? Och hur illa kan det då bli?).
7. Self-efficacy, lades till 1982 av Albert Bandura (att du tror på din förmåga att klara av en handling).
Trigger
är en utlösare av en viss reaktion eller reaktionsmönster. (psykologiguiden.se)
Ett exempel på The Health Belief Model (HBM): Du har bestämt dig för att bli mer hälsosam genom att börja träna.
1. Du är ung och har en noggrann personlighet (du kan få in en ny rutin). Du har dessutom socialt stöd för du ska träna med din mamma.
2. Du har lärt dig i skolan att det är ohälsosamt att inte träna och detta kan få allvarliga följder.
3. Du har märkt negativa följder av ditt passiva liv. Du blir trött av skolans alla trappor.
4. Du märker negativa symtom, till exempel hjärtklappning, när du går i skolans trappor.
5. Du tror att träningen snabbt kan förbättra din hälsa.
6. Du är rädd att din hjärtklappning kan leda till att du blir sjuk.
7. Du tror på dig själv och att du klarar av att börja träna.
Dessa sju steg kommer att få dig att börja träna och då uppnå välbefinnande.
Modellen har bland annat använts för att analysera inställningen till att börja med något hälsosamt. Modellen har visat sig vara effektiv för att förklara beteendeförändring och hjälpa enskilda, men inte effektiv för att designa hälsokampanjer som ska nå många människor.
Egna erfarenheter
Använd modellen och gör ett eget exempel som leder till en förklaring om att du vill bli mer hälsosam och uppnå mer välbefinnande.
En annan modell är: The Theory of Planned Behaviour (TPB), vilket är en teori som försöker förklara varför människor engagerar sig i hälsosamma beteenden. Socialpsykologen Icek Ajzen utvecklade teorin 1985 och den kom att tillämpas i hälsopsykologi av de två engelska psykologerna Mark Conner och Paul Sparks (2005). Teorin ser förklaringen i attityder, normer och uppfattningar (perception) av vad andra gör.
1. Attityd
2. Subjektiv norm 4. Intention 5. Beteende 3. Upplevd kontroll
1. Om ens attityd (= inställning) är negativ eller positiv, bra eller dålig, tycker om eller tycker inte om.
2. Om ens egna eller andras normer (vad man bör göra) säger att man ska eller inte ska.
3. Om man upplever att man har kontroll dvs. jag kan eller jag kan inte.
4. I vilken utsträckning (intention) jag tänker göra eller inte göra beteendet.
5. Om jag kommer att genomföra beteendet eller inte.
Ett exempel på The Theory of Planned Behaviour (TPB):
Du vill vara hälsosam och har bestämt dig för att inte snusa.
1. Din inställning: du är negativ till snus för att snus är dåligt.
2. Dina normer: man bör inte snusa för det är inte bra för hälsan.
3. kontroll: du vet att du kan klara av att avstå från att snusa.
4. Intention: du har en stark övertygelse att inte snusa.
5. genomföra: du kommer att genomföra ditt beteende och inte snusa.
Egna erfarenheter
Välj ett beteende, något ohälsosamt som du skulle vilja sluta med. Skriv ned din attityd, normer, upplevd kontroll och din intention.
Sociala principer och processer
De enkla modellerna som används inom hälsopsykologi har oftast hämtats från sociala principer och processer. Enkla modeller som förklarar vad som är viktigt för hälsan eller för att göra en beteendeförändring är teorier om attity der, kontroll, self-efficacy (självförmåga), självkänsla, känsla av sammanhang, resiliens och socialt stöd. Du ska nu få ta del av ett par av dessa teorier.
En attityd (du kommer att få fördjupa dig mer i begreppet attityd i kapitel 15) innebär att du gillar eller ogillar något (kognitiv komponent). Detta
känslokomponent (t.ex. attityd)
Beteendekomponent (vad du gör)
kognitiv komponent (vad du vet, fakta)
Harmoni
gillande eller ogillande leder till känsloreaktioner (emotionell komponent) som får dig att bete dig på ett visst sätt (beteendekomponent). Dina attityder kan gälla till exempel hälsa, rökning och om man ska använda preventivmedel eller inte.
Människors attityder blir viktiga att arbeta med i ett folkhälsosammanhang. Det kan gälla att få människor att sluta röka eller vara mer fysiskt aktiva för att förbättra sin hälsa. Hur starka olika attityder är för olika saker är viktigt att veta för att kunna förändra beteenden. Man kan ha en stark och därmed positiv attityd till att gå på gymmet och träna, men attityden att hänga med kompisar är starkare.
Det är också viktigt att kartlägga alla de tre delkomponenterna. Du kan ha en ambivalent attityd, kallas även kognitiv dissonans, vilket betyder att de tre komponenterna inte är i samklang. Man kan ha en positiv attityd till att inte dricka alkohol, men de negativa känslor du får uppleva när du försöker säga nej inför vänner gör att du ändå kommer att dricka.
Egna erfarenheter
Beskriv din attityd vad det gäller t.ex. att röka, dricka alkohol och träna genom att beskriva de tre olika komponenterna.
Ett stort antal studier pekar på att socialt stöd från sin omgivning är mycket viktigt för välbefinnande och hälsa. Det är samma typ av stöd som du läste om vad gäller faktorer som kan påverka din utveckling.
Det biopsykosociala perspektivet
Inom hälsopsykologi hänvisar forskarna sedan 1970 ofta till ett biopsykosocialt synsätt. Detta synsätt innebär att alla de tre faktorerna (biologiska, psykologiska och sociala) placeras på en jämställd nivå som faktorer som bidrar till hälsa. De tre faktorerna samspelar med varandra och bildar en positiv spiral som därmed leder till bättre hälsa. På så sätt har psykologer och forskare en mer holistisk förklaring, det vill säga de har en helhetssyn på människan.
I modellen på nästa sida ser du en rad faktorer som leder till välbefinnande:
Fysiska aktiviteter som bidrar till hälsa:
• Sömn och återhämtning
• Fysisk aktivitet
• Bra kost
Faktorer som påverkar din kemiska må-bra
balans:
• positiva känslor
• kan hantera kris, stress och psykiska besvär
Biologiska faktorer
• Ärftlig sårbarhet
Kognitiva processer:
• positiva tankar om sig själv, världen och framtiden
• positiv attityd till hälsa
• Tron att man kan vara hälsosam
Psykologiska faktorer:
• Vara självständig
• Självkännedom och självkontroll
• Sätta mål och vara motiverad att nå dessa
• Vara mer närvarande (mindfulness)
Sociala faktorer i närmiljön:
• Socialt stöd och goda relationer
• positiv skolgång
• Sociala aktiviteter
• kan hantera vardagen
• god uppväxtmiljö
Sociala faktorer i samhället:
• god boendemiljö
• Tillgång till olika samhällsfunktioner (bibliotek, vård)
• goda sociala och kulturella normer
Egna erfarenheter ge egna exempel på de olika faktorerna i modellen och hur du kan öka ditt välbefinnande genom att leva upp till dessa.
Den biopsykosociala modellen har visat sig effektiv eftersom den tar hänsyn till många olika faktorer. Men idag har den kritiserats eftersom den placerar alla delarna på en jämställd nivå. Forskare idag menar att i alla hälsofrågor kan inte alla faktorerna jämställas och faktorer kan väga olika tungt för olika personer.
8.3
Välbefinnandeterapi
Giovanni Fava (italiensk psykiatriker och professor) utvecklade en terapi som han kallar välbefinnandeterapi. Terapin har använts för att återhämta sig från depression och andra känslostörningar.
Hälsa
Den går ut på att främja det friska, positiva och lindra negativa aspekter i livet. Terapin baseras på sex grundsatser:
1. Behärska din miljö (situationer du hamnar i)
2. Främja personlig utveckling
3. Formulera mål i livet
4. Var självständig i dina beslut och låt inte andra ta beslut åt dig
5. Acceptera dig själv
6. Vårda och utveckla positiva relationer.
Terapin används framför allt för att fokusera på att stärka välbefinnande, men har även visat sig vara effektiv vad det gäller att hindra återfall efter till exempel depression.
Vad har du lärt dig?
Tänk igenom vad du har läst om:
• att må bra och välbefinnande
• hälsopsykologi
• olika faktorer som bidrar till hälsa
• Välbefinnandeterapi
8.4 Sammanfattning
• Psykisk hälsa är ett samlingsnamn för välbefinnande och psykisk ohälsa.
• Välbefinnande innefattar att må bra både fysiskt och psykiskt samt att värdera sitt liv på ett positivt sätt.
• Det finns ett område i psykologi som heter ”Hälsopsykologi”, där forskare undersöker psykisk hälsa med fokus på att må bra och förebygga ohälsa.
• Biologiska, kognitiva och sociala principer och processer bidrar till att man mår bra.
• Dessa principer och processer har lett till att vi idag vet vilka konkreta faktorer som kan leda till välbefinnande, till exempel sömn, positiva känslor, socialt stöd, god uppväxtmiljö, positiva tankar och självkännedom.
• Det finns terapier som fokuserar på välmående, till exempel Välbefinnandeterapin.
Iaa Hedin
Tankar, känslor och
beteenden 2
Psykologi nivå 2
Tankar, känslor och beteenden 2 – Psykologi nivå 2 är ett basläromedel för Psykologi nivå 2. Innehållet är noga övervägt för att skapa en progression mellan nivå 1, 2 och 3 samt fungera som en god grund för Psykologi fördjupning och Tillämpad psykologi. Avsnitten i boken följer i stort sett ordningen i det centrala innehållet i ämnesplanen för att underlätta för elever och lärare. Psykologin som vetenskap med dess forskningsmetoder lyfts fram för att eleverna ska kunna kritiskt granska ämnets begrepp och teorier. Elevernas kognitiva förmåga, känslor, beteenden, hälsa och ohälsa samt socialas samspel belyses utifrån olika principer och processer. Eftersom eleverna ska kunna granska, jämföra och värdera samt reflektera utifrån en helhetssyn lyfts många studier, begrepp och teorier fram utifrån en rad olika principer och processer, till exempel biologiska, kognitiva och sociala. Både historiska och nutida studier, teorier och processer finns med i boken för att skapa ett intressant innehåll.
Till boken Tankar, känslor och beteenden 2 – Psykologi nivå 2 finns en omfattande digital lärarhandledning med förslag på svar till bokens alla uppgifter, samt ytterligare uppgifter att genomföra med eleverna.
Iaa Hedin är psykologilärare (och samhällskunskaps- och religionslärare) på Borgarskolan i Malmö, med 30 års erfarenhet av att undervisa i ämnet psykologi både på nationella program och International Baccalaureate programmet.