Issuu

Innehållsförteckning

Zaher stelnar till.

”Vad sa du?” säger han och stirrar på Oscar.

”Det är inte min pappa som är alkis.”

Oscar försöker se tuff ut, men Zaher ser osäkerheten där bakom. Ändå låtsas han inte om det. Ilskan som blossar upp i bröstet är för het, går inte att stoppa.

”Min pappa är ingen jävla alkis”, väser han.

”Inte? Varför är han borta från jobbet hela tiden då? Pappa säger att han typ aldrig är där. Att städa är inte direkt kärnfysik, det borde vara hyfsat lätt att klara av. Eller blir han utsliten av att köra städmaskin?”

Längre än så kommer han inte, för Zaher flyger upp från sin plats och kastar sig över honom. Knytnävarna får eget liv, hamrar neråt, hamrar hårt. Oscar kvider under hans tyngd, skyddar ansiktet med armarna, har inte en chans. Zaher är så överlägsen att det inte är schysst. Han borde sluta, borde verkligen. Men det är det sista han vill.

UPPGIFT 2

Förutspå kommande kapitel

Nu har du läst första kapitlet i boken Revan och det är dags att förutspå handlingen i kapitel två. Ta hjälp av frågorna nedan och skriv in dina tankar på svarsraderna.

A. Vad handlar det lästa kapitlet om?

B. Vem eller vilka handlar det lästa kapitlet om?

C. I vilken miljö utspelar sig handlingen i det lästa kapitlet?

D. När i tiden utspelar sig handlingen i det lästa kapitlet?

E. Hur avslutas kapitlet som du precis fått läsa?

F. Vad skulle nästa kapitel kunna handla om? Varför tror du det?

Nu är det dags att läsa kapitel 2 i boken Revan och efter läsningen ska du få svara på några frågor. Du hittar frågorna efter textutdraget.

Ilskan finns fortfarande kvar när Zaher kommer hem, ligger som en hinna under huden. Nyckeln trilskas i dörrlåset och han motstår impulsen att ge dörren en hård smäll.

”Du måste sluta låta dem påverka dig sådär.”

Det var Christines sista ord innan hon skickade hem honom. Hennes öga hade redan börjat svullna och huden hade en ljusröd nyans. Varför hade hon gått emellan? Varför kunde hon inte bara låta Zaher och Oscar reda ut det själva? Hon borde ha fattat vad som skulle hända.

Äntligen vrids nyckeln om och Zaher kan öppna den skeva dörren. Det är

stökigt i hallen, precis som det alltid är, och han måste kliva över tre par skor för att ta sig in i lägenheten. Knappt hinner han stänga dörren bakom sig förrän Omar står där, stirrar på honom med armarna i kors.

”Redan hemma?” frågar han med syrlig röst.

”Mm, fick gå tidigare.”

Zaher slänger ifrån sig ryggsäcken på golvet och sparkar av sig sina sneakers, gör en ansats att gå till köket men Omar släpper inte förbi honom. Hans kropp fyller upp dörröppningen, axlarna är lika breda som hos en hockeyspelare och det mörka håret şnuddar nästan vid dörrens karm.

”De ringde från skolan”, säger han.

”Till dig?”

Omar lägger huvudet på sned.

”De har ringt mig det senaste året”, säger han. ”Ända sen babas ... ”

Han avslutar inte meningen, det behöver han inte. De vet båda två vad det är han pratar om. Babas mörker, det som kommer och går. Som oftast är skymningsgrått men ibland blir en avgrundsdjup svärta. En svärta som man kan fastna i, länge. Precis som baba gjorde då, för ett år sedan.

”De sa att du har slagit en lärare”, säger Omar.

”Det är inte sant”, kastar Zaher ur sig. ”Eller alltså, jag slog till henne men det var inte meningen. Hon hamnade liksom i vägen och jag skulle ... ”

Omar höjer sina händer, avbryter hans förklaring.

”Vad fan Zaher, vad är det du håller på med? Fattar du inte vilka problem du kan få av att göra sånt där? Du kan bli avstängd från skolan, eller ännu värre, anmäld för misshandel. Ska du sabba ditt liv innan du ens hunnit börja gymnasiet? Vad tror du baba gör då?”

Skulden lägger sig tung kring Zahers axlar och han undviker Omars blick. Det är precis sådant som baba inte kan hantera, sådant som kan trigga mörkret.

”Men det var inte mitt fel”, försöker han.

Rösten låter som ett barns, bortförklaringen lika omogen. Omar bara skakar på huvudet.

”Jag vill att du skriver till skolan och förklarar vad som hände, och inget bullshit om att det inte är ditt fel. Ta ditt ansvar.”

Zaher öppnar munnen för att protestera, så fan heller att han tänker skriva en töntig ursäkt till skolan. Men precis då piper det till i Omars mobil. Med snabba fingrar drar han upp den ur fickan, läser meddelandet. Ansiktsuttrycket förändras. Ilskan suddas ut, blir till något annat.

”Jag måste gå”, säger han. ”Skolan ...”

Inte förrän nu slår det Zaher att Omar inte heller är i skolan, trots att klockan är över tio. Han skulle inte påstå att han har stenkoll på Omars schema, men han vet att tredje året på naturvetenskapliga programmet är tufft och att dagarna är långa. Det finns knappast utrymme för sovmorgon i schemat.

”Skolkar du?” frågar Zaher.

Omar har börjat plocka ihop sina grejer, drar jackan över axlarna och fyller fickorna med mobil och nycklar.

”Look who’s talking”, säger han. ”Men nej, vi börjar senare idag.”

Han ler men något i hans hållning känns stelt, obekvämt nästan. Ljuger han?

Det är så inte Omars grej att göra det. Han är Zahers motsats. Inte bara utseendemässigt, där Omar är den långa och muskulösa och Zaher den smala och seniga. Utan i nästan allt annat också. Omar är ambitiös och smart, tränar hårt och drömmer om att plugga till ingenjör. Vill förändra sitt liv. Zaher är ... Zaher. Den som inte alltid tänker hela vägen och som ofta låter nävarna tala mer än munnen. Det är Zaher som skolkar och ljuger, inte Omar. Eller?

”Jag kommer hem sent idag”, säger Omar. ”Har ett projektarbete som ska in imorgon. Men det finns mat i kylen till dig och baba. Och du, inget mer strul nu – okej?”

Han ger Zaher en klapp på axeln innan han går. Försvinner ut i trapphusets mörker.

Zaher går in i köket, öppnar kylen och tar fram mjölken. Dricker direkt ur paketet. Det doftar gott från kylskåpet. Spiskummin och citron. Han fingrar på skålarna med tabbouleh och kibbeh. Det är bara Omar som fortfarande anstränger sig, som försöker hålla kvar i det fina de lämnat bakom sig. Baba och Zaher har gett upp för länge sedan, gett upp på olika sätt.

När Zaher tänker på Omar är det något som skaver. Något han sa eller gjorde. Zaher försöker sätta fingret på det, men känslan är svår att greppa, flyter liksom iväg när han kommer för nära.

Då ser han att Omars väska står kvar vid köksbordet, ryggsäcken med datorn och skrivblocken med anteckningar i. Hur ska han kunna gå till skolan utan den? Hur ska han kunna skriva ett projektarbete?

Zaher rycker åt sig väskan och skyndar mot fönstret, fumlar med haspen innan det glider upp. Precis då kommer Omar ut från trapphuset. Han går långsamt, stryker händerna över det kortklippta håret. Ser nervös ut.

Zaher är på väg att skrika hans namn, ropa att väskan är kvar här uppe. Men han kommer av sig när han ser bilen. En mörk BMW med tonade rutor som står parkerad precis utanför. Det ser ut som en bil som presidenter åker i, ändå går

Omar rakt mot den.

När han är nästan framme vid bilen öppnas ena framdörren och en man i mörk kostym stiger ut. Han hälsar kort på Omar och öppnar sedan dörren till baksätet. Omar kliver in och dörren stängs. Strax därefter kör bilen iväg. Zahers rop sitter fortfarande kvar i halsen.

UPPGIFT 4

För in dina reflektioner i en reflektionslogg

Du ska nu få läsa de första två kapitlen i Revan igen och föra in sådant som du reagerat på i reflektionsloggen nedan. Fyll i två reflektioner till varje kapitel.

Gillar

Ogillar

Frågetecken Mönster

Kopplingar

UPPGIFT 5

Dela dina reflektioner med en klasskompis

I denna uppgift ska du få dela dina reflektioner från loggen med en klasskompis.

A. Börja med att läsa upp era reflektioner för varandra och förklara varför ni valt att skriva upp just dessa.

B. Diskutera därefter reflektionerna. Har ni skrivit upp liknande saker eller helt olika?

Vad kan det bero på?

Att närläsa en novell

Novell är en form av berättande text, alltså skönlitterär text. Den är kortare än en roman, har ofta ett mer koncentrerat händelseförlopp och färre antal personer än vad en roman har. Att närläsa en novell handlar om att få en fördjupad förståelse för novellen genom att läsa den flera gånger. I uppgiften som du ska få göra kommer du att läsa en och samma novell tre gånger och vid varje läsning ska du ha ett speciellt läsfokus. Vid första läsningen ska du fokusera på vad novellen handlar om för att få en allmän förståelse för den. Vid andra läsningen ska du fokusera på hur novellen är uppbyggd (form och språk). Detta för att ta reda på hur den berättas. Vid tredje läsningen ska du fokusera på novellens budskap. Vad vill författaren säga med texten? Och vad betyder texten för dig? Till din hjälp kommer du att ha ett antal frågor som stöd.

Första läsningen – handlingen

• Vad handlar texten om? Hur vet du det?

• Finns det några ord som är centrala för handlingen? Vilket eller vilka?

Andra läsningen – textens uppbyggnad

• Hur är texten uppbyggd? Består den av långa eller korta meningar, av dialog eller berättande partier, av talspråk eller av ett mer formellt språk?

• Vilka ord och fraser har författaren valt att använda för att berätta?

• På vilket sätt berättas handlingen? Berättas handlingen kronologiskt eller genom tillbakablickar? Är den berättande i första person (jag) eller kanske i tredje person (han/hon/hen)?

• Innehåller texten många beskrivningar?

Tredje läsningen – textens budskap

• Vad vill texten säga dig? Hur hjälper textens uppbyggnad till att säga detta?

• Vilket budskap har texten?

• Vad betyder textens centrala idéer för dig idag?

Läsa skönlitterära texter 17

Att analysera en dikt

När du ska tolka och analysera dikter handlar det om att gå på djupet i dikten. Det gäller med andra ord att läsa dikten noggrant så att du förstår både det som tydligt står utskrivet och det som kan stå ”mellan raderna”, alltså sådant som du måste dra egna slutsatser om. Du kan exempelvis ta hjälp av strategin att närläsa som du fick arbeta med på sidan 24 för att på djupet komma in i dikten, men du kan också behöva ha kunskap om begrepp som är centrala när man analyserar poesi. Här nedan ser du vilka begrepp du ska kunna och vad de betyder.

Tema – Tema är det ämne som dikten tar upp. Ofta kan temat sammanfattas med ett ord, exempelvis kärlek, hat, svartsjuka, ångest eller barndom.

Strof/vers – En strof eller vers består av flera versrader och mellan olika strofer är det alltid en blankrad. En strof kan jämföras med ett stycke i en berättande text.

Versrad – Versrad är en rad i en strof eller vers. Flera versrader bildar tillsammans en strof.

Liknelse – Liknelse är när man beskriver en känsla eller en egenskap med hjälp av något annat. I en liknelse tar man hjälp av ordet ”som” för att likna en sak vid något annat. Exempel på liknelse: Du är som en sommardag.

Metafor – Metafor är en bild som används för att beskriva en känsla eller en egenskap utan att använda ordet ”som”. Exempel på metafor: Du är en stjärna.

Förutom att känna till begreppen som du precis fått läsa om kan du ta hjälp av frågor som får dig att fokusera på diktens olika delar. Frågorna kan vara dessa:

• Vad handlar dikten om?

• Vilket är diktens tema, alltså diktens grundtanke eller ämne?

• Hur många versrader och strofer har den?

• Hur skulle du vilja beskriva språket? Är dikten skriven på talspråk eller mer formellt eller kanske skriven på dialekt eller mer som ett vanligt skriftspråk? Finns det bildspråk i form av liknelser och metaforer? Innehåller dikten rim?

• Har dikten något budskap? Vilket skulle det i så fall vara?

• Hur skulle du vilja sammanfatta dikten och det intryck som du fått av den?

Du ska få ett exempel där dikten Morgon (sidan 24) analyseras med hjälp av begreppen och frågorna.

• Vad handlar dikten om?

Dikten handlar om de möjligheter som varje morgon eller varje ny dag faktiskt innebär.

• Vilket är diktens tema, alltså diktens grundtanke eller ämne?

Diktens tema är hopp och att varje ny morgon också är början på nya möjligheter.

• Hur många versrader och strofer har den?

Dikten består av en strof och denna strof innehåller 12 versrader.

Diktens språk är förhållandevis enkelt men det finns en del ålderdomliga uttryck som ty och stundande. I dikten finns en liknelse men i denna liknelse används ordet lik istället för som ”När morgonens sol genom rutan smyger, glad och försiktig, lik ett barn”. Det finns också en form av metafor där något är du ”dagen är du”, ”ljuset är du”, ”solen är du” och ”våren är du”.

• Har dikten något budskap? Vilket skulle det i så fall vara?

Diktens budskap är att man ska njuta av varje dag och ta tillvara varje dag och det som den dagen erbjuder.

• Hur skulle du vilja sammanfatta dikten och de intryck du fått av den?

Dikten är positiv och lyfter fram möjligheterna som varje morgon (eller dag) bär med sig. Man ska ta tillvara dessa möjligheter och leva i nuet.

UPPGIFT 12

Analysera en dikt

Du ska nu få tolka och analysera en dikt. Du kan välja att analysera dikten I rymden av Lena Sjöberg (sidan 26) eller en dikt som din lärare valt ut. Börja med att läsa igenom dikten och besvara sedan frågorna som kommer efter dikten.

A. Vad handlar dikten om?

A. Vad heter kapitlet? Vilka är kapitlets olika rubriker? Vilka ledtrådar om kapitlets innehåll får du från kapitelnamnet och rubrikerna?

B. Titta på kapitlets bilder och figurer och läs bild och figurtexterna. Vad visar bilderna och figurerna för något och vad säger texterna? Sammanfatta.

C. Innehåller kapitlet några centrala begrepp? Vilka? Vad betyder de? Skriv upp begreppen och deras betydelse.

D. Läs igenom sammanfattningen? Vilken information får du från den?

Att skapa förförståelse genom modellen Thieves

När du ska börja läsa en faktatext är det bra att få en förförståelse för vad den ska handla om. Det underlättar läsningen. I denna uppgift får du hjälp med att skapa förförståelse för innehållet i texten genom Thieves. Thieves är en modell som hjälper dig fokusera på valda delar av texten innan du på djupet börjar läsa den. På detta sätt skapas en förförståelse.

Modellen Thieves fokuserar på:

• Title (titel)

• Headings (rubriker)

• Introduction (inledning)

• Every first sentence (första meningen i varje stycke)

• Visuals (bilder eller figurer)

• Ending (avslutning)

• So what? (Vad kom du fram till? Vad vet du nu om texten?)

Undersök textens delar

Title - titel

Headings - rubriker

Introduction - inledning

Every first sentence –första meningen i varje stycke

Visuals – bilder eller figurer

Ending - avslutning

Det engelska ordet thieves betyder tjuvar på svenska.

Dina anteckningar

So what – Vad vet du nu om texten?

Här kommer ett exempel där modellen Thieves används till avsnittet Feminismen – idén om mäns och kvinnors lika rättigheter från läroboken Utkik Historia 7–9.

Feminismen – idén om mäns och kvinnors lika rättigheter

Män och kvinnor måste ha lika rättigheter i framtidens samhälle. Så skrev författaren och filosofen Mary Wollstonecraft i en bok som trycktes 1792, samtidigt som revolutionen pågick i Frankrike.

Men i mitten av 1800-talet hade fortfarande inte mycket hänt. Arbetarkvinnor fick lägre betalt än manliga arbetare, medelklasskvinnor fick inte utbilda sig på gymnasier eller universitet och överklassens kvinnor skulle lyda sina män och fäder. En kvinna fick inte ärva lika mycket som en man, skulle helst inte syssla med vetenskap eller ekonomi och inte lägga sig i politiken. Allt det hörde till mannen.

En del historiker menar att kvinnor till och med hade fått sämre villkor i det moderna industrisamhället än de haft i det gamla bondesamhället, i alla fall till en början. De många skillnaderna skapade också ett missnöje och allt fler kvinnor – och en del män – tog fasta på Wollstonecrafts idéer om jämställdhet. Så småningom ledde missnöjet till feminism, en ideologi för mäns och kvinnors lika rättigheter.

Suffragetterna – kvinnorörelser för rösträtt

En viktig fråga för 1800-talets feminister var kampen om den politiska makten. Kvinnor hade protesterat mot att de inte fick rösta redan då

USA:s grundlagar skapades. Några amerikanska delstater hade visserligen låtit kvinnorna rösta men det fanns inget land där alla kvinnor hade lika rösträtt som män innan 1893 då Nya Zeeland införde detta. De som krävde sådana förändringar också i andra länder kallades suffragetter, efter engelskans suffrage som betyder rösträtt. I många länder bildades kvinnorörelser med målet att införa lika rösträtt. Särskilt i USA och Storbritannien blev suffragetterna allt fler under slutet av 1800-talet.

Den brittiska filosofen och författaren Mary Wollstonecraft levde ett självständigt liv och reste mycket. Hon var i Frankrike under revolutionen och besökte bland annat de nordiska länderna. Hennes bok Till kvinnans försvar skrevs 1792 och uppfattas ofta som världens första feministiska bok.

Modellen Thieves för att skapa en förförståelse för texten Feminismen – idén om mäns och kvinnors lika rättigheter.

Undersök textens delar

Title - titel

Headings - rubriker

Dina anteckningar

Feminismen – idén om mäns och kvinnors lika rättigheter

Suffragetterna – kvinnorörelse för rösträtt

Introduction - inledning Man började föra fram tankar om mäns och kvinnors lika rättigheter i slutet av 1700-talet. Filosofen Mary Wollstonecraft var en av föregångarna och hennes tankar publicerades i en bok som kom ut år 1792.

Every first sentence – första meningen i varje stycke

Män och kvinnor måste ha lika rättigheter i framtidens samhälle.

Men i mitten av 1800-talet hade fortfarande inte mycket hänt.

En del historiker menar att kvinnor till och med hade fått sämre villkor i det moderna industrisamhället än de haft i det gamla bondesamhället, i alla fall till en början.

En viktig fråga för 1800-talets feminister var kampen om den politiska makten.

Visuals – bilder eller figurer Bild på brittiska filosofen och författaren Mary Wollstonecraft.

Ending - avslutning Suffragetterna var de kvinnor som krävde lika rösträtt. Ordet kommer från engelskan suffrage som betyder rösträtt och suffragetterna blev stora bl.a. i USA och England.

So what – Vad vet du nu om texten?

I slutet av 1700-talet började det föras fram en tanke om mäns och kvinnors lika rättigheter. Det var framför allt kvinnor som förde fram dessa tankar. De kvinnor som krävde lika rösträtt kallades för suffragetterna och de blev stora i USA och England. Det tog tid för kvinnorna att få samma rättigheter som männen och under 1800-talet kan kvinnorna under en period till och med att ha fått det sämre än tidigare.

UPPGIFT 5

Skapa förförståelse genom modellen Thieves

Nu ska du få använda modellen Thieves till en text med titeln Brott från läroboken Utkik Samhällskunskap 7–9. Utgå från modellen och fyll efterhand in dina anteckningar i mallen.

Brott

När någon bryter mot en lag kallas detta för att begå ett brott. Från det du fyller 15 år räknas du som straffmyndig, det vill säga du kan dömas för de brott som du begår. Om du är yngre än 15 år kan du inte dömas för ett brott utan istället tas du om hand av de sociala myndigheterna. Även om straffmyndighetsåldern är 15 år vill domstolarna ogärna döma personer mellan 15 och 18 till lika stränga straff som vuxna. Istället för fängelse kan den som är 15 till 18 år dömas till sluten ungdomsvård.

Även om du inte är straffmyndig kan du bli skadeståndskyldig om du har begått ett brott. Det har hänt i fall där unga har tänt eld på skolor och andra byggnader. Försäkringsbolagen har då i vissa fall stämt dessa personer i en domstol och ungdomarna har dömts till att betala för den skada de har gjort.

De vanligaste brotten

Genom tv, tidningar och andra medier får vi ofta höra talas om mord och våldsamma brott som människor råkar ut för. Det är då lätt att tro att vi lever i ett farligt och våldsamt land. Universitetet i Lund har tittat på just detta och sett att en stor majoritet av svenskarna tror att kriminaliteten ökar. Det har varit en ökning i anmälda brott sedan 2010. Men även om viss brottslighet ökar sjunker annan.

Narkotikabrott

Traﬁkbrott

Bedrägeribrott

Två av brottskategorierna, stöldbrott och brott mot person, står för nästan hälften av alla anmälda brott.

brott

Diagrammet visar statistik över anmälda brott i olika kategorier.

Det är idag färre människor som söker vård efter till exempel misshandel. Brottskategorin dödligt våld har dock ökat igen i Sverige. I ett internationellt perspektiv ligger Sverige fortfarande på en låg nivå. I Sverige ligger siffran på cirka 1,1 mord per 100 000 invånare och i EU 0,9 mord per 100 000 invånare. Siffran för hela världen är cirka 5 mord per 100 000 människor.

Mörkertal

Många brott blir aldrig anmälda. Detta kallas för mörkertal. Orsaker till varför en del brott inte anmäls kan till exempel vara att offret skäms över det som har hänt, känner rädsla för att råka illa ut igen eller att det är någon vän eller familjemedlem som har begått brottet. Det är därför svårt att exakt säga hur många brott som begås i Sverige. Men för vissa brott vet vi att mörkertalet stort. Framför allt gäller detta brott som begås i hemmen av familjemedlemmar.

Övriga

Stöldbrott

Brott mot person

Skadegörelsebrott

Undersök textens delar Dina anteckningar

Title - titel

Headings - rubriker

Introduction - inledning

Every first sentence – första meningen i varje stycke

Visuals – bilder eller figurer

Ending - avslutning

So what – Vad vet du nu om texten?

UPPGIFT 6

Diskutera med en klasskompis

Hur har din klasskompis fyllt i Thieves till den digitala texten Lag och rätt? Jämför era anteckningar och diskutera de likheter och skillnader som finns.

Lässtrategier under din läsning

Att granska och spara källor

I avsnittet Lässtrategier inför din läsning, på sidan 63, fick du arbeta med steg 1–4 i arbetsgången vid informationssökning. Nu är det dags att gå vidare till de två sista stegen. Du får först exempel som utgår från vikingatiden och sedan få du själv testa steg 5 och 6.

Steg 5: Gå igenom träfflistan och se över källornas trovärdighet

Nu har du fått ett antal träffar och du behöver avgöra deras trovärdighet. Du behöver med andra ord vara källkritisk. När du är källkritisk undersöker du om din källa, i det här fallet din sökträff på internet, är trovärdig och saklig. Är det så att den som står bakom sidan är någon som du kan lita på? Och är det så att informationen som tas upp är sann och riktig? För att kunna avgöra detta kan du ta hjälp av fyra huvudfrågor:

1. Vem är ansvarig för sidan som du är inne på?

2. När skrevs informationen eller när uppdaterades den?

3. Varför finns informationen/texten? Vilket syfte har man?

4. Vad för slags information kan du hitta på sidan?

Om vi tänker att du sökt information om vikingatiden och använt dig av sidan Vilka var vikingarna? på historiska.se skulle dina svar på frågorna kunna fyllas i på detta sätt:

Trovärdighet Namn på personen, myndigheten, företaget

Vem?

Vem är upphovsman eller ansvarig för sidan som du är inne på?

När?

När skrevs informationen eller när uppdaterades den?

Historiska museet

Varför?

Varför finns informationen/ texten? Vilket syfte har man?

Datum och/eller år

Det finns inte någon information om detta.

Vad gör det med källans trovärdighet? Motivera ditt svar.

Historiska museet är specialiserade på historia och det gör att källan bör vara trovärdig.

Vad?

Vad för slags information kan du hitta på sidan?

Syfte med texten/ informationen

För att informera och berätta om vilka vikingarna var. Syftet är alltså att ge en bild av vilka vikingarna var.

Vilken information finns?

Främst är det text som beskriver vikingarna och vikingatiden. Man får reda på var i dagens Sverige de levde. Kartan som har markeringar som visar vikingarnas bosättningar bidrar till att tydliggöra var de levde någonstans.

Vad gör det med källans trovärdighet? Motivera ditt svar.

Då det inte står när texten skrevs kan ju ny forskning ha kommit som ger en annan bild av vikingatiden. Det gör att man behöver dubbelkolla med andra källor för att se att den information som finns här fortfarande stämmer.

Vad gör det med källans trovärdighet? Motivera ditt svar.

Det känns som om syftet är att informera och det gör att den är trovärdig.

Vad gör det med källans trovärdighet? Motivera ditt svar.

Informationen är relevant och korrekt. Texten och kartan beskriver samma sak. Det gör att källan bör vara trovärdig.

UPPGIFT 7

Granska dina källor med hjälp av en mall

A. Välj ut en av dina träffar. Skriv in vad den heter här nedanför.

B. Ta sedan hjälp av mallen för att gå igenom den valda träffen/texten. Skriv in dina svar direkt i mallen.

Trovärdighet

Vem?

Vem är upphovsman eller ansvarig för sidan som du är inne på?

Namn på personen, myndigheten, företaget

Vad gör det med källans trovärdighet? Motivera ditt svar.

När?

När skrevs informationen eller när uppdaterades den?

Datum och/eller år

Vad gör det med källans trovärdighet? Motivera ditt svar.

Varför?

Varför finns informationen/ texten? Vilket syfte har man?

Vad?

Vad för slags information kan du hitta på sidan?

Syfte med texten/ informationen

Vad gör det med källans trovärdighet? Motivera ditt svar.

Vilken information finns? Vad gör det med källans trovärdighet? Motivera ditt svar.

Steg 6: Spara dina källor

Du har nu bestämt vilka träffar du ska använda och det gäller för dig att spara information om dem så att du kan komma tillbaka till dem om du behöver det. Den information som du behöver ha med från digitala källor är:

• Vem som skrivit texten som finns på sidan

• Vad sidan/texten heter

• Länkadressen till sidan

• Datumet då du besökte sidan

• Datum då sidan är skapad alternativt uppdaterad

Vi använder Vilka var vikingarna? från historiska.se som exempel:

Det du ska ta reda på om sidan/texten

Upphovsman eller ansvarig för sidan/ texten

Här skriver du in dina svar

Historiska museet

Sidans/textens namn eller rubrik Vilka var vikingarna?

Sidans/textens länkadress

https://historiska.se/upptack-historien/artikel/vilka-var-vikingarna/

Datum då du besökte sidan

Datum då sidan skapades alternativt uppdaterades

2024-09-10

Finns ingen uppgift om detta

UPPGIFT 8

Spara dina källor

I denna uppgift ska du få utgå från träffen/sidan som du använde dig utav i uppgift 7.

Du ska få fylla i uppgifterna från träffen/texten i mallen nedanför.

Det du ska ta reda på om sidan/texten Här skriver du in dina svar

Upphovsman/Ansvarig (den som skrivit eller står bakom texten/ sidan)

Sidans/textens namn eller rubrik

Sidans/textens länkadress

Datum då du besökte sidan

Datum då sidan skapades alternativt uppdaterades

Lässtrategier efter din läsning

Att sammanfatta i två steg

När du ska sammanfatta en digital text är det viktigt att du förstår vad den handlar om. Det kan vara bra att använda några av de strategier som du fått testa inför och under läsningen innan du börjar sammanfatta. De kan hjälpa dig få en fördjupad förståelse för texten och det gör att det blir lättare att veta vad som är viktigt och vad som ska ingå i sammanfattningen.

Steg 1 är att du börjar med att läsa igenom textens olika delar. I en digital text kan delarna exempelvis bestå av text samlad i olika stycken, av filmklipp eller av ljudklipp. Efter att du läst den digitala textens första del funderar du över vad det handlar om och skriver sedan en mening som sammanfattar innehållet. Du gör på samma sätt till dess att alla stycken och alla delar i texten är lästa.

Steg 2 är att du skriver ihop dina meningar till en sammanfattande text. När du skriver denna text kan du behöva formulera om någon mening eller lägga till ord för att texten ska hänga ihop och få ett bra flyt.

Du ska få se ett exempel på hur en sammanfattning i två steg kan se ut. På nästa sida ser du den del av texten Myter och sagor, från sorummet.se, som handlar om myt och mytologi tillsammans med meningar som sammanfattar textens 7 stycken . Efter texten och meningarna finns sedan den sammanfattande text som skapas i steg 2.

9789151114651

Läs dig säker!

Häfte 3

Innehållsförteckning

UPPGIFT 4

Att analysera en dikt

Analysera en dikt

UPPGIFT 6

Lässtrategier under din läsning

UPPGIFT 7

UPPGIFT 8

Lässtrategier efter din läsning

Läs dig säker!