Maria Bengtsson Ulla Lundström Anatomi och fysiologi Nivå 1b
LÄRARHANDLEDNING
1. Människokroppens uppbyggnad och funktion
Introduktion till kapitlet
Kapitel 1 ger fördjupade kunskaper om människokroppens uppbyggnad och funktion, vilket inkluderar viktiga delar såsom ämnesomsättning, rörelse, retbarhet, skydd och försvar.
Kapitlet börjar med cellen för att ge en förståelse för hur celler bygger upp vävnader, organ och organsystem. Längre fram i kapitlet presenteras en fördjupning av varje organsystems uppbyggnad och funktion. Kapitlet ger fördjupade kunskaper i medicinsk terminologi genom att introducera begrepp på latin.
Progression i ämnet ges här både genom fördjupning och breddning. Kapitlet fördjupar genom att beskriva mer komplexa processer och använda mer avancerade begrepp. Det breddas genom att nytt innehåll har lagts till samt att samspelet mellan olika organsystem framhålls.
Centralt innehåll
• Människokroppens uppbyggnad och funktion samt dess förmåga till ämnesomsättning, rörelse, retbarhet, skydd och försvar.
• Medicinsk terminologi.
Kapitlet tar upp:
• Kroppens uppbyggnad från de minsta byggstenarna, cellerna, till dess organsystem.
• Fördjupad kunskap om de olika organsystemens uppbyggnad och funktion.
• Hur kroppens organ fungerar tillsammans.
• Medicinsk terminologi.
Till dig som undervisar
Det är viktigt att personal inom vård och omsorg har en förståelse för hur kroppen är uppbyggd och fungerar för att lättare kunna förstå varför sjukdomar uppkommer och hur dessa behandlas. Goda kunskaper i medicinsk terminologi behövs för att kunna kommunicera med vårdpersonal samt förklara för vårdtagare och deras närstående.
Anatomi och fysiologi nivå 1b ger en fördjupad kunskap om hur de olika organen fungerar.
Det kan vara av värde att inleda undervisningen genom att repetera de olika organens läge och funktion med hjälp av en torso. Vid detta tillfälle kan då de latinska namnen på organen introduceras.
Ibland passar lärarens genomgång av ett organ bäst och ibland olika typer av grupparbete, pararbeten eller enskilda arbeten. Olika vikt kan läggas vid de olika organsystemen. I boken finns många bilder för att ge eleven en uppfattning om hur organen ser ut och hur de fungerar.
Latinska ord och begrepp står inom parentes i läromedlets texter. Annan viktig terminologi, exempelvis försvenskade latinska ord och låneord från grekiska, är markerad i kursiv stil. Arbeta gärna aktivt med dessa ord så att eleven ges fördjupade kunskaper i medicinsk terminologi.
Kopieringsunderlag med alla ord och begrepp från elevmaterialets ”Ord att öva på” finns i lärarmaterialet och kan användas för att ge elever extra träning. Låt dem även träna på att uttala orden i klassrummet. I kapitel 7 i lärarmaterialet finns även anatomiska bilder vilka kan kopieras till eleverna. De kan då tränas i att muntligt och skriftligt benämna kroppens olika delar. Som lärare får en avvägning göras av vilka begrepp som ska användas.
Det finns många bra filmer på till exempel youtube och SVT som tydligt visar kroppens uppbyggnad och funktion. På 1177.se finns också mycket värdefull information.
Vi har gett förslag på hur undervisningen kan varieras när det gäller att arbeta med innehållet i kapitel 1.
De elever som inte har svenska som modersmål kan komplettera med att översiktligt läsa om de olika organen på sina egna språk. På så sätt skapas en förförståelse som kan underlätta vidare inlärning på svenska. Som hjälpmedel för elever med arabiska som modersmål finns det en svensk-arabisk ordlista med viktiga ord och begrepp inom vård och omsorg i kapitel 6 av lärarmaterialet.
Lektionsförslag, uppgifter och övningar
Cell och vävnad
Genomgång av cell, vävnader och celldelning
Ge en fördjupad beskrivning av olika celler, dess olika funktion och livslängd. Gå igenom de olika cellorganellernas funktion. Ta upp hur celldelning sker i enlighet med mitos och meios.
Torsons organ
Använd en anatomisk docka. Gå igenom torson och plocka ut varje organ och benämn de olika organens latinska namn, storlek och läge. Sätt tillbaka organen och upprepa de latinska namnen. Låt sedan varje elev plocka ut organen och sätta tillbaka dessa samtidigt som de upprepar organens namn på svenska och latin. De övriga i gruppen ska lyssna och kontrollera så att det blir rätt.
Använd den ordlista som finns i kapitel 6 i lärarmaterialet så att eleven kan testa sina kunskaper på både svenska och latinska namn.
Rita en cell
Låt eleverna rita en schematisk teckning på cellen och dess olika organeller samt skriva förklaringar för deras funktioner.
Förhör av ”Ord att öva på”
Låt eleverna förhöra varandra på ”Ord att öva på”.
Förklara ”Ord att öva på”
Kopiera ordlistan för ”Ord att öva på” som finns i kapitel 6 i lärarmaterialet. Låt eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Hud, hår, naglar
och slemhinnor
Genomgång av hud och slemhinnors uppbyggnad och funktion
Repetera hudens och slemhinnors uppbyggnad och funktion. Fördjupa fysiologin och använd medicinsk terminologi.
Mikroskopering
Om det finns tillgång till mikroskop, låt elever titta på hår, nagel och/eller hudceller i mikroskop.
Förhör av ”Ord att öva på”
Låt eleverna förhöra varandra på ”Ord att öva på”.
Förklara ”Ord att öva på”
Kopiera ordlistan för ”Ord att öva på” som finns i kapitel 6 i lärarhandledningen. Låt eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Nervsystem
Genomgång av nervsystemets uppbyggnad och funktion
Repetera nervsystemets uppbyggnad och funktion. Fördjupa fysiologin och använd medicinsk terminologi.
Frågesport om autonoma nervsystemet
I slutet av avsnitt 1.3 Nervsystem i elevläromedlet finns en uppställning på hur det autonoma nervsystemet påverkar olika organ. Låt eleverna memorera detta som förberedelse till en frågesport. Dela in eleverna i två grupper, en för det sympatiska nervsystemet och en för det parasympatiska nervsystemet. Fråga sedan om de olika funktionerna/ systemen i listan och låt eleverna svara på hur de påverkas genom att ropa ut ”snabb”, ”långsam”, ”minskar”, ”ökar” och så vidare.
Nervsystemets delar
Kopiera bilderna på nervsystemet i kapitel 7 och dela ut till eleverna. Låt dem fylla i de latinska namnen på nervsystemets olika delar.
Förhör av ”Ord att öva på”
Låt eleverna förhöra varandra på ”Ord att öva på”.
Förklara ”Ord att öva på”
Kopiera ordlistan för ”Ord att öva på” som finns i kapitel 6 i lärarhandledningen. Låt eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Sinnesorgan
Genomgång av sinnesorganens uppbyggnad och funktion
Repetera hur de olika sinnesorganen ser ut och fungerar. Använd latinska namn.
Sinnesorganens namn
Kopiera bilderna på de olika sinnesorganen i kapitel 7. Dela ut till eleverna och låt dem fylla i alla namn.
Förhör av ”Ord att öva på”
Låt eleverna förhöra varandra på ”Ord att öva på”.
Förklara ”Ord att öva på”
Kopiera ordlistan för ”Ord att öva på” som finns i kapitel 6 i lärarhandledningen. Låt eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Cirkulationsorgan
Cirkulationsorganens uppbyggnad och funktion
Repetera cirkulationsorganens uppbyggnad och funktion. Fördjupa fysiologin och använd medicinsk terminologi.
Blodtryckskontroll
Låt eleverna kontrollera varandras blodtryck och rapportera både dess systoliska och diastoliska värde.
Dissektion av grishjärtan
Skaffa grishjärtan från en livsmedelsbutik. Låt eleverna dissekera dessa och förklara anatomin för varandra.
Cirkulationsorganens delar
Kopiera bilderna på cirkulationsorganen i kapitel 7 i lärarmaterialet och dela ut till eleverna. Låt dem fylla i namnen på cirkulationsorganens olika delar.
Förhör av ”Ord att öva på”
Låt eleverna förhöra varandra på ”Ord att öva på”.
Förklara ”Ord att öva på”
Kopiera ordlistan för ”Ord att öva på” som finns i kapitel 6 i lärarhandledningen. Låt eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Andningsorgan
Genomgång av andningsorganens uppbyggnad och funktion
Repetera andningsorganens uppbyggnad och funktion. Fördjupa fysiologin och använd medicinsk terminologi.
Mäta andetagsvolym med PEF-mätare
Om det finns tillgång till PEF-mätare, låt eleverna testa en sådan för att förstå vad andetagsvolym är.
Dissektion av grislungor
Skaffa grislungor från livsmedelsbutik. Låt eleverna dissekera dessa och förklara anatomin för varandra.
Andningsorganens delar
Kopiera bilderna på andningsorganen i kapitel 7 i lärarmaterialet och dela ut till eleverna. Låt dem fylla i de latinska namnen på andningsorganens olika delar.
Förhör av ”Ord att öva på”
Låt eleverna förhöra varandra på ”Ord att öva på”.
Förklara ”Ord att öva på”
Kopiera ordlistan för ”Ord att öva på” som finns i kapitel 6 i lärarhandledningen. Låt eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Rörelseorgan
Genomgång av skelettet, ben, leder och muskler
Repetera skelettets uppbyggnad, olika typer av leder och muskler. Förklara även hur ben och muskler är uppbyggda och hur muskler arbetar, både statiskt och dynamiskt. Använd de latinska namnen.
Får kopieras! © Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning
Fakta om muskler
Eleverna får välja varsin muskel som de ska ta reda på information om. Latinskt namn, svenskt namn, var den börjar och slutar, om den samspelar med någon annan muskel och så vidare. Eleverna ska även ta reda på hur man tränar/spänner samt arbetar både statiskt och dynamiskt med muskeln. Utöver det bör de ta reda på hur man stretchar/sträcker ut muskeln. Varje elev berättar sedan om sin muskel i helklass och visar de olika övningarna.
Skelettets delar
Visa ett skelett och låt eleverna förhöra varandra på skelettets olika delar. Använd latinska namn.
Benets uppbyggnad
Skaffa ett lårben från ett djur från livsmedelsbutik. Låt eleverna upptäcka ben, benmärg, brosk och senfästen.
Rörelseorganens namn
Kopiera bilderna på rörelseorganen i kapitel 7 i lärarmaterialet och dela ut till eleverna. Låt dem fylla i de latinska namnen på rörelseorganens olika delar.
Förhör av ”Ord att öva på”
Låt eleverna förhöra varandra på ”Ord att öva på”.
Förklara ”Ord att öva på”
Kopiera ordlistan för ”Ord att öva på” som finns i kapitel 6 i lärarhandledningen. Låt eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Endokrina organ
Genomgång av de endokrina organen och kroppens hormoner
Beskriv de endokrina organen och deras funktioner. Förklara skillnaden mellan endokrina och exokrina körtlar samt hur feedbacksystemet fungerar. Använd latinska namn.
Rollspel om feedbacksystemet
Dela in eleverna i grupper om 4 och låt dem gestalta hur feedbacksystemet fungerar. Varje grupp/elev kan förslagsvis gestalta ett organ.
De endokrina organen
Kopiera bilderna på de endokrina organen i kapitel 7 i lärarmaterialet och dela ut till eleverna. Låt dem fylla i de latinska namnen på de endokrina organens olika delar.
Förhör av ”Ord att öva på”
Låt eleverna förhöra varandra på ”Ord att öva på”.
Förklara ”Ord att öva på”
Kopiera ordlistan för ”Ord att öva på” som finns i kapitel 6 i lärarhandledningen. Låt eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Mag-tarmorgan
Genomgång av mag-tarmorganen vid en måltid
Repetera mag-tarmorganens uppbyggnad och funktion. Fördjupa fysiologin och använd medicinsk terminologi. Ge en fördjupad beskrivning av hur enzymer fungerar i förhållande till de olika makronutirenterna. Ge också en fördjupad beskrivning av hur näringsupptaget går till.
Matens passage genom kroppen
Låt eleven skriva ner vad de åt under gårdagen. Låt dem skriva ner vilka makronutrienter och mikronutrienter som ingick i det som de åt. Låt dem berätta för en klasskamrat vad som sker med makronutrienterna från munnen till dess avföringen kommer ut.
Mag-tarmorganens namn
Kopiera bilderna på mag-tarmorganen i kapitel 7 i lärarmaterialet och dela ut till eleverna. Låt dem fylla i de latinska namnen på mag-tarmorganens olika delar.
Förhör av ”Ord att öva på”
Låt eleverna förhöra varandra på ”Ord att öva på”.
Förklara ”Ord att öva på”
Kopiera ordlistan för ”Ord att öva på” som finns i kapitel 6 i lärarhandledningen. Låt eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Urinorgan
Genomgång av urinorganens uppbyggnad och funktion
Repetera urinorganens uppbyggnad och funktion. Fördjupa fysiologin och använd medicinsk terminologi. Lägg vikt vid filtrationen.
Dissektion av grisnjure
Skaffa grisnjure via livsmedelsbutik och låt elever dissekera detta samt förklara anatomin för varandra.
Urinorganens delar
Kopiera bilderna på urinorganen i kapitel 7. Anatomiska bilder – kopieringsunderlag i lärarmaterialet och dela ut till eleverna. Låt dem fylla i de latinska namnen på urinorganens olika delar.
Förhör av ”Ord att öva på”
Låt eleverna förhöra varandra på ”Ord att öva på”.
Förklara ”Ord att öva på”
Kopiera ordlistan för ”Ord att öva på” som finns i kapitel 6 i lärarhandledningen. Låt eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Får kopieras! © Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning
Könsorgan
Genomgång av könsorganens uppbyggnad och funktion
Gå igenom könsorganens uppbyggnad och funktion. Använd latinska namn.
Elevledd lektion för högstadiet
Låt eleverna gruppvis planera och genomföra en lektion om sexualitet, samtycke och relationer för en tänkt tonårsgrupp. Lektionen ska fokusera på anatomi och fysiologi och kan till exempel handla om hur könsorganen är uppbyggda eller hur fortplantning går till.
Könsorganens delar
Kopiera bilderna på könsorganen i kapitel 7 i lärarmaterialet och dela ut till eleverna. Låt dem fylla i de latinska namnen på könsorganens olika delar.
Förhör av ”Ord att öva på”
Låt eleverna förhöra varandra på ”Ord att öva på”.
Förklara ”Ord att öva på”
Kopiera ordlistan för ”Ord att öva på” som finns i kapitel 6 i lärarhandledningen. Låt eleverna skriva förklaringar av begreppen med egna ord.
Kopieringsunderlag
Fallbeskrivning
Joel och Ibrahim brukar löpträna när de är lediga. När blodet pulserar och kroppen används på riktigt, då mår Joel och Ibrahim som bäst. De brukar springa tidigt på morgonen för att få en bra start på dagen. De känner hur andningen kommer i gång, alla leder mjukas upp och det blir lättare att tänka. De tycker också att det är en vacker och sinnlig upplevelse att kännavinden i håret och hur morgonens dofter fyller näsan och luften går ner i lungorna. Genom att träna tillsammans kan de motivera varandra och dessutom blir det mycket roligare.
När de kommer hem den här morgonen säger Joel ”Hur går det egentligen till när vi rör på oss? Hur kan det påverka kroppen så mycket? Varför börjar man andas tyngre och få högre puls av att springa, till exempel?” Ibrahim som har kommit lite längre i sin utbildning säger ”spara de där frågorna tills du börjar läsa anatomi och fysiologi, då kommer du lära dig allt det där.”
1. Reflektera över hur hjärta, muskler, andning, hjärna jobbar tillsammans.
2. Reflektera över vad som påverkar din dagsform.
3. Hur gör du för att må bra?
Får kopieras! © Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning
Lösningsförslag till elevdelens instuderingsfrågor
Cell och vävnad
1. Var i cellen finns arvsmassan?
Arvsmassan finns i cellkärnan.
2. Vad är skillnaden mellan passiv och aktiv transport?
Passiv transport innebär att molekyler eller vatten passerar genom cellmembran utan att använda energi. När transporten gäller molekyler kallas det diffusion, om det är vatten som passerar kallas det osmos. Aktiv transport, endocytos och exocytos, innebär att ämnen skickas genom cellmembranen i en energikrävande process.
3. Vilka är kroppens minsta och största celler?
Kroppens minsta celler är röda blodkroppar. Kroppens största celler är äggceller.
4. Vad består en cell av?
En cell består av cellmembran, cytoplasma, en cellkärna där arvsmassan finns, samt olika typer av cellorganeller.
5. Beskriv hur en cell är uppbyggd. Rita gärna!
De delar som ska finnas med är de olika cellorganellerna; mitokondrier, ribosomer, golgiaapparaten, lysosomer, det endoplasmatiska nätverket, cellkärna,
6. Vad heter de olika cellorganellerna och vad har de för uppgifter?
Mitokondrier utvinner energi från maten vi äter. Ribosomer tillverkar proteiner. Det endoplasmatiska nätverket är cellens transportsystem. Golgiaapparaten förpackar proteiner. Lysosomer är cellens renhållningssystem.
7. Beskriv mitos.
Mitos är den vanliga formen av celldelning. Cellens 46 kromosomer kopieras innan cellkärnans membran löses upp. Själva delningen sker genom att centrioler ”drar isär” kromosomerna från varandra. Eftersom cellerna bär på samma genetiska information är de identiska.
8. Beskriv meios.
Meios innebär att halva kromosomantalet finns med i den nya cellen. Meios sker när kroppen skapar könsceller, det vill säga spermier och äggceller. Därför har våra könsceller endast 23 kromosomer vardera. Vid en befruktning sammanförs 23 kromosomer från spermien och 23 kromosomer från äggcellen så att den befruktade cellen innehåller 46 kromosomer, liksom kroppens övriga celler.
9. Hur länge brukar olika typer av celler leva?
En vit blodkropp lever bara i några dagar. Nervceller kan vi ha hela livet.
10. Vilka olika typer av vävnader finns i kroppen?
De olika vävnaderna som finns i kroppen är:
• epitelvävnad, som finns i form av plattepitel, kubiskt epitel och cylinderepitel
• stödjevävnad, som finns i form av bindvävnad, fettvävnad, broskvävnad och benvävnad
• muskelvävnad, som finns i form av glatt muskulatur, skelettmuskulatur och hjärtmuskulatur
• nervvävnad
• flytande vävnad.
Rörelseorgan
Får kopieras! © Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning
Rörelseorgan
Får kopieras! © Maria Bengtsson, Ulla Lundström och Gleerups Utbildning
Anatomi och fysiologi
Maria Bengtsson Ulla Lundström
Nivå 1b
Lärarhandledningen är ett komplement till elevboken Anatomi och fysiologi nivå 1b. Båda har samma kapitelindelning och följer samma centrala innehåll. Syftet med lärarhandledningen är att ge stöd till läraren i undervisningen. Varje kapitel inleds med Skolverkets beskrivning av ämnesplanens centrala innehåll följt av betygskriterier.
Lärarhandledning till Anatomi och fysiologi nivå 1b innehåller:
• lektionstips med beskrivning av uppgifter och förslag kring upplägg och genomförande
• anatomiska bilder
• kopieringsunderlag
• lösningsförslag till bokens instuderingsfrågor
• tips på annat fördjupningsmaterial
• ordlistor med viktiga begrepp på svenska och arabiska.
Lärarhandledningen presenterar ett brett utbud av uppgifter att välja mellan: allt från teoretiska och analyserande uppgifter till intervjuer, rollspel och praktiska övningar. Bredden och variationen ger bra förutsättningar för en pedagogisk undervisning anpassad efter elevernas behov.
Maria Bengtsson och Ulla Lundström är sjuksköterskor och vård- och omsorgslärare. De har bred tvärvetenskaplig kompetens inom medicin, omvårdnad, hälsa, palliativ vård, etik och psykologi.