49”Vakthundar” för frihet och mänskliga rättigheter
50 Ett exempel: Sverige fälls i Europadomstolen
51 VAD INNEBÄR DEMOKRATI?
52Direkt och indirekt demokrati
53Inte alltid så enkelt med demokrati
56 DEMOKRATIBÄRANDE SAMHÄLLSINSTITUTIONER
56Mediernas roll i en demokrati
58Rättsprinciper och rättsstat
60 OLIKA STATSSKICK
60Monarki och republik
62Parlamentarism – presidentstyre
63 DIKTATURER I VÄRLDEN
65Dagens diktaturer
68 Så styrs Sverige
69 ”Tänk om man ändå skulle bli politiker …!”
70 GRUNDLAGARNA
71 VAL OCH PARTIER
72Riksdagsvalet 2022
73Politiska partiers historia och ideologiska skiljelinjer
75Ideologiska skiljelinjer i svensk politik
77 RIKSDAGEN
77Riksdagens makt
79Riksdagens arbete
81 REGERINGEN
81Olika slags regeringar
83Regeringens makt
85 STATSCHEFEN
86 STATSFÖRVALTNINGEN
86Förvaltningsmyndigheterna
89 KOMMUNER OCH REGIONER
89Den kommunala självstyrelsen
91Den kommunala demokratin
92Kommunernas ekonomi
94Regionerna
97 EU OCH EMU
99Så styrs EU
101EMU
104 Samhällets ekonomi
105 Var finns framtiden – i stan eller på landet?
106 PRODUKTIONSFAKTORER OCH TILLVÄXT
106Ekonomisk tillväxt
108Hur mäts tillväxt?
109Alternativa sätt att mäta utveckling och välfärd
112 EKONOMINS AKTÖRER OCH
DET EKONOMISKA KRETSLOPPET
112Hushållen
113Företagen
113Den offentliga sektorn
113Bankerna
113Marknaderna
114 PRISBILDNING
114Efterfrågan och utbudet
115Jämviktspriset
116Perfekt konkurrens och ofullständig konkurrens
118 KONJUNKTURERNA OCH DEN EKONOMISKA POLITIKEN
119Ekonomisk-politiska mål
120Arbetslöshet
121Inflation
124 EKONOMISK-POLITISKA MEDEL
124Finanspolitik
125Penningpolitik
128 Privatekonomi
129 ”Felfri hy på 7 dagar”
130 EN EKONOMI I BALANS
130Inkomster och utgifter
131Att spara för framtiden
132Skulder och lån
136 KONSUMENTRÄTT
138En hållbar konsumtion
140 BOENDE
140Hyresrätt
142 KÄRLEKENS EKONOMI
144 SKATTER OCH VÄLFÄRD
144Välfärdstjänster och socialförsäkringar
145Välfärd i livets olika faser
146Finansiering av välfärden
150 Arbetsliv
151 En väg till snabba cash?
152 OLIKA TYPER AV ANSTÄLLNINGAR
152Tillsvidareanställning
153Tidsbegränsade anställningar
154Egenföretagare
154Bemanningsföretag
156 FACK OCH ARBETSGIVARE
157Den svenska modellen och kollektivavtal
158 LAGAR PÅ ARBETSMARKNADEN
158Lagen om anställningsskydd
159Arbetsmiljölagen (AML)
160Medbestämmandelagen (MBL)
161 ETT ARBETSLIV I FÖRÄNDRING
161Globalisering
162Digitalisering
164 Internationella frågor
165 Att förstå världen
166 GLOBALT SAMARBETE
167FN – en dröm om fred
169Folkrätt och krigets lagar
172 SVENSK UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK
172Svensk säkerhet
173Sveriges totalförsvar
176Nato
178Register
184Bildförteckning
Du och de andra
Det här kapitlet handlar om
■ hur vår identitet skapas,
■ kategorier, stereotyper och fördomar,
■ hur våra livsvillkor påverkas av faktorer som genus, sexualitet, etnicitet, klass och funktionsnedsättning,
■ hur olika maktordningar samverkar och hur diskrimineringslagen fungerar.
Varför frågar du det?
Sara Haddad är 21 år och bor tillsammans med sin man och hund utanför Norrköping. Hon jobbar i receptionen på ett hotell i stan, men trivs inte riktigt eftersom hon tvingas jobba så mycket natt. Genom en kompis får hon höra att ett annat hotell i stan söker dagpersonal. Hon skickar sitt CV dit och blir uppringd bara några timmar senare av hotellets VD, Martin. De bestämmer att Sara ska komma dit för en arbetsintervju redan nästa dag.
Intervjun går bra till en början. Sara berättar om det jobb hon gör på sin nuvarande arbetsplats och den utbildning hon har gått. Martin bläddrar i hennes CV och övergår till mer personliga frågor.
– Du heter Haddad i efternamn. Är det ett svenskt namn?
– Nej det är ett irakiskt namn, min man är från Irak. Vi gifte oss för ett halvår sedan.
– Jaha, och vad tycker din man om att du jobbar då?
Sara blir förvånad över frågan men bemödar sig om att behålla lugnet.
– Eeh, alltså han har ingen synpunkt på det. Han har bott i Sverige sedan han var fem.
– Men hans familj då, vad säger de?
– Hans familj? Vad har de med det här att göra? De bor inte ens i Norrköping. De bor i USA.
– Ok, vad bra. För det funkar inte att de sitter och hänger i caféet medan du
jobbar, det är i första hand tänkt för hotellgästerna. Men Irak…då är din man muslim eller?
– Han kommer från en muslimsk familj, men han är inte särskilt praktiserande. Vi lever som vilket par som helst. Varför frågar du det?
– Alltså jag har lite dåliga erfarenheter av svenska tjejer som är tillsammans med invandrare. Här på hotellet har vi ett jämställt och demokratiskt förhållningssätt och då passar inte sådana där förlegade religiösa traditioner in. Martin reser sig upp och skakar Saras hand.
– Tack för samtalet, vi ska träffa några fler intresserade men hör av oss i början av nästa vecka!
Frågor
1.Vilka fördomar om invandrare, kvinnor och muslimer ger Martin uttryck för?
2.Vilka frågor är okej och inte okej att ställa för en arbetsgivare?
3.Hur skulle du ha svarat på frågorna om du var i Saras situation?
4.”Här på hotellet har vi ett jämställt och demokratiskt förhållningssätt”, säger Martin. Vad menar han med det? Stämmer påståendet utifrån hur han bemöter Sara?
5.Har du egna erfarenheter av att utsättas för andras fördomar om dig?
VEM ÄR DU?
Ta en titt på dig själv i spegeln.Vem är du egentligen?
Och hur har du blivit den du är? Om vi börjar med utseendet så spelar de genetiska anlagen en avgörande roll.
De bestämmer till exempel din hudfärg och ögonfärg.
Men håret då, hur är det med det? Vissa av oss färgar eller permanentar håret. Och frisyren är ju knappast medfödd utan ett resultat av de ideal som råder just idag.
Om vi fortsätter till din personlighet, blir det ännu svårare att hålla isär vad som är medfött och vad som beror på uppväxtmiljön. Om en person är blyg, energisk eller musikalisk så har det säkerligen med genetiska anlag att göra, men samtidigt utvecklar vi våra anlag genom övning och bekräftelse från omgivningen. Den som har en medfödd matematisk förmåga men inte får gå i skolan, skulle nog inte prestera särskilt bra på ett matteprov. Det kan vara spännande att tänka på vem du skulle vara om du vuxit upp i en annan familj, en annan tid eller ett annat land. Troligen skulle du vara någon annan än den du är idag.
Den här typen av frågor kan diskuteras utifrån begreppsparen arv och miljö. De esta är överens om att en människas personlighet skapas genom ett samspel mellan arv och miljö. Men i den politiska debatten pågår en ständig diskussion om vilket som har störst betydelse. Finns det en gen som gör att vissa söker sig till droger och kriminalitet, eller är det uppväxtmiljön och kompisgänget som avgör? Och hur är det med ”manlighet” och ”kvinnlighet”? Är det medfött, eller ett resultat av att pojkar och ickor bemöts på olika sätt?
Identitet
Inom sociologin använder man ordet identitet då man talar om en människas självbild. Om Sara som nämns i början av avsnittet skulle beskriva sig själv skulle hon kanske säga så här:
”Jag heter Sara och är 21 år. Jag bor i en lägenhet i Norrköping tillsammans med min man och jobbar i receptionen på ett hotell. Det är ett jobb som passar mig, eftersom jag är social och utåtriktad och tycker om att möta nya människor. Mitt stora intresse är hundar. Jag har en labrador och i framtiden drömmer jag om att bo i en stor villa på landet, så att jag kan börja med hunduppfödning.”
Sara nämner alltså ”hård fakta” som ålder, familjesituation, yrke och bostadsort då hon ska beskriva sig själv. Men hon tar också upp sin personlighet, sitt fritidsintresse och sina framtidsdrömmar. Allt detta är sådant som brukar påverka hur vi ser på oss själva – och hur andra ser på oss. Men samtidigt är en människas identitet någonting som hela tiden förändras. Om Sara skulle beskriva sig själv om 30 år, skulle hon antagligen ge en helt annan bild av vem hon är. Det beror på att vi hela tiden ställs inför nya människor och nya situationer.
Den egna identiteten skapas genom ett samspel med andra människor, och därför kan en ytt, ett nytt förhållande eller ett nytt intresse göra att identiteten ändras. När förändringarna är stora eller går för fort, kan det leda till en identitetskris. Identitetskriser är till exempel vanliga i tonåren, i samband med att man blir arbetslös eller går i pension.
Vi delar in varandra i fack
Identiteten skapas bland annat genom att vi jämför oss med andra människor. För att orientera oss i vår omvärld delar vi in varandra i olika fack, som till exempel kille, bög, tant, fjortis, jude, hiphopare och sportnörd. Inom sociologin kallar man dessa fack för kategorier. En kategori är alltså en konstruerad grupp där saker eller människor förs samman för att de har någonting gemen-
Människans identitet kan beskrivas som ett pussel med olika bitar. Faktorer som kön, fritidsintressen, klädstil, musiksmak och uppväxtmiljö påverkar hur vi ser på oss själva – och hur andra ser på oss.
Stereotyper och fördomar kan ses som en typ av ”skyltar” som vi sätter på varandra. Vilken typ av skyltar sätter du på människor i din omgivning? Vilka sätter andra på dig?
samt. Kategorierna är ofta baserade på faktorer som kön, etnicitet, ålder, religion, klass och fritidsintressen.
Vilka kategorier du räknas till har stor betydelse för din livssituation.Vissa grupper har mycket makt i samhället, medan andra drabbas av negativa omdömen och fördomar. Arbetsgivaren i berättelsen i början av avsnittet, hade ju till exempel många föreställningar om hur invandrare, muslimer och ”svenska tjejer som är ihop med invandrare” är. Den typen av förenklade bilder av vilka egenskaper en viss grupp har kallas för stereotyper. Andra välkända stereotyper är till exempel att norrlänningar är tystlåtna, blondiner korkade och amerikaner feta. Stereotyper som är negativt laddade och bygger på okunskap kallas för fördomar. Fördomar hänger ofta ihop med rädsla för det okända. De kan ställa till med mycket problem, både för individen och för samhället. För Sara innebar det till exempel att hon inte ck jobbet på hotellet. När en person behandlas på det sättet kallas det för diskriminering.
Diskriminering
Diskriminering kan beskrivas som att någon blir sämre behandlad, missgynnas eller kränks. I Sverige nns en lag, Diskrimineringslagen , som skyddar mot diskriminering i skolan, på jobbet och i kontakten med sjukvård och myndigheter. För att det ska räknas som diskriminering i juridisk bemärkelse, måste fallet också ha koppling till någon av följande sju diskrimineringsgrunder:
● kön
● könsöverskridande identitet eller uttryck
● etnisk tillhörighet
● religion eller annan trosuppfattning
● funktionsnedsättning
● sexuell läggning
● ålder
Den som anser sig ha blivit diskriminerad på någon av dessa grunder, kan anmäla fallet till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Det är en statlig myndighet som verkar för att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering.Vi kommer att återkomma till Saras fall och frågan om diskriminering längre fram i avsnittet, men innan dess ska vi titta närmre på några kategorier som har stor betydelse för vår livssituation: genus, sexualitet, klass, etnicitet och funktionsnedsättning.
Frågor till texten
1.Vad innebär begreppet identitet?
2.Förklara begreppen kategorier, stereotyper, fördomar och diskriminering
3.Vad är Diskrimineringsombudsmannen?
Diskutera
1. Diskutera arv och miljö utifrån exemplet kriminalitet. Vad tror du har störst betydelse då en person blir kriminell?
2.Vilka ”pusselbitar” i din identitet är viktigast då du presenterar dig för nya människor?
3.Diskutera hur din självbild ser ut och hur du tror att andra uppfattar dig. Vilka kategorier ingår du i?
4. Titta på teckningen på föregående sida och diskutera de fördomar som finns om ”rika gubbar”, muslimska kvinnor, fjortisar och rullstolsburna. Vad tror du dessa bilder kommer ifrån och hur påverkas de som får skyltarna på sig?
Demokrati och mänskliga rättigheter
Place de la Republique i Paris några dagar före den andra och avgörande valdagen till nationalförsamlingen den 7 juli 2024: ”Låt oss rösta den 7 juli” står att läsa på statyn av Marianne, en vanlig symbol för Frankrike.
Det här kapitlet handlar bland annat om
■ vad mänskliga rättigheter är,
■ hur olika organisationer arbetar för mänskliga rättigheter,
■ vad demokrati är och hur den tillämpas i världen,
■ vad diktatur är och hur olika diktaturer kan se ut,
■ civil olydnad som politiskt medel.
I Niger och Nigeria riskerar många flickor i den här åldern att giftas bort –liksom Adilah i berättelsen.
Adilah är rädd för att giftas bort
Hon heter Adilah, är 16 år och går i nian i en kommun i Västsverige. Hon föddes i Nigeria, men när hon var sex flyttade familjen till Sverige. Adilah har kusiner och andra släktingar kvar i Nigeria.
Sommarlovet närmar sig. Adilahs föräldrar berättar att familjen under sommaren ska åka till Nigeria och där träffa sina släktingar. Det ska även bli ett stort födelsedagskalas för Adilahs kusin Labib som fyller 30. Adilahs och Labibs pappor är bröder och alla i deras släkt kommer till festen. Labib arbetar som busschaufför i en liten stad i norra Nigeria, det vet Adilah eftersom familjen i vintras fick ett foto på honom.
Men Adilah är inte glad inför sommarlovet. Labibs lillasyster Aduko var bara 13 år när hon giftes bort med en man från grannbyn som var nästan lika gammal som hennes pappa. Och det bröllopet skedde vid en födelsedagsfest med många gäster. Adilah har svårt att tro att Aduko frivilligt hade gått med på att gifta sig när hon var så ung, och det med en så gammal man.
Adilah har i skolan läst om tvångsäktenskap, att flickor i samma ålder som hon utan att veta om det i förväg blivit bortgifta med en man. Det är en form av hedersrelaterat förtryck som uppstår för att skydda eller återupprätta
en familjs eller en större släkts heder och sociala anseende. Sara är Adilahs bästa kompis i klassen, och hon känner till Adilahs rädsla inför sommarlovet. En dag går flickorna tillsammans in till skolkuratorn, och Adilah berättar varför hon är rädd för att resa till sitt hemland Nigeria.
I Sverige är det förbjudet för minderåriga, det vill säga under 18 år att gifta sig. Man får heller gifta sig om man är släkt i rakt upp och nedstigande led eller är helsyskon. Kusingifte har länge varit omdebatterat och en utredning la 2024 fram ett förslag till regeringen om förbud mot detta från och med halvårsskiftet 2026.
Frågor
1.Vem eller vilka skulle kunna hjälpa Adilah?
2.Adilah kontaktade skolkuratorn. Om du vore Adilah, vad skulle du göra?
3.Gå till Levande historias hemsida levandehistoria.se och läs kortversionen av de mänskliga rättigheterna. Du hittar dem högst upp under rubriken Lättläst. Vilka av artiklarna i konventionen bryter Adilahs föräldrar och andra emot när de tvingar henne att gifta sig mot sin vilja?
Glarus är en av två kantoner i Schweiz som har behållit den ursprungliga direktdemokratin.
Första söndagen i maj varje år träffas de röstberättigade på torget i staden Glarus för att besluta om viktiga frågor. Skulle det här vara en bra metod i Sverige där invånarna i en kommun samlas för att fatta beslut? Vad anser du?
Direkt och indirekt demokrati
I praktiken nns det två metoder hur demokratin ska tillämpas. Ska alla röstberättigade få bestämma? Eller ska valda politiker få bestämma?
Direktdemokrati kallas den metod när alla röstberättigade i en folkomröstning kan besluta i en viss fråga. I Sverige är direktdemokrati vanligast i kommunerna, men vi har även haft ett antal nationella folkomröstningar. I Sverige är en folkomröstning nästan alltid rådgivande.
Det land som oftast tillämpar direktdemokrati är Schweiz. Varje myndig schweizare kan varje år delta i ett par nationella folkomröstningar, en handfull folkomröstningar i kantonen och ett tiotal kommunala folkröstningar. En folkomröstning våren 2018 gällde frågan om den obligatoriska tv- och radioavgiften i Schweiz. Utan den avgiften skulle de nationella public-service-kanalerna försvinna och endast reklam nansierad tv och radio nnas kvar. Resultatet blev att tv-avgiften blir kvar.
Direktdemokrati är undantag. Den absolut vanligaste metoden är den indirekta demokratin (också kallad representativ demokrati). Folket väljer representanter till en beslutande församling som sedan får besluta i folkets ställe. I Sverige väljer vi politiker till riksdagen, till kommunfullmäktige och regionfullmäktige, i Tyskland till
Folkomröstningar i Sverige
Alla folkomröstningar i Sverige är endast rådgivande så politikerna måste inte rätta sig efter resultatet. Vid 1955 års omröstning röstade en kompakt majoritet av svenska folket för att vi skulle behålla vänstertrafiken, men det hindrade inte riksdagen att några år senare besluta om övergång till högertrafik.
1922 införande av allmänt alkoholförbud Nej-sidan segrade
1955 övergång till högertrafik Nej-sidan segrade
1957 tilläggspension *
1980 kärnkraftsfrågan *
1994 medlemskap i EU Ja-sidan segrade
2003 införande av euro som Sveriges valuta Nej-sidan segrade
* Resultatet av folkomröstningarna om tilläggspensions- och kärnkraftsfrågan kan inte bara besvaras med ett ja eller nej, eftersom det fanns tre alternativ att rösta på.
förbundsdagen, i Storbritannien till underhuset osv. Det är sedan de valda representanterna som fattar besluten.
Vilken metod är då bäst? Ett argument för den indirekta demokratin är att de valda representanterna har större möjligheter att sätta sig in i frågorna, de är mer pålästa helt enkelt. Direktdemokratin är dyr och omständlig, och folk tröttnar ofta på att rösta. I Schweiz är deltagandet i genomsnitt 40 procent. Dessutom framförs ibland åsikten att folk inte alltid förstår sitt eget bästa och skulle ”rösta fel” om de ck chansen.
Inte alltid så enkelt med demokrati
Demokratin är ofullständig om man inte tar med skyddet för de mänskliga fri- och rättigheterna. Om man skulle nöja sig med de sex punkterna i artikelns början är det risk för att demokratin skulle leda till ”majoritetens tyranni” om minoriteten konsekvent körs över.
Demokratin förutsätter ett samhälle som visar förståelse och tolerans mot oliktänkande och respekt för männi-
Nynazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) demonstrerar vid Bokmässan i Göteborg 2017. Alla organisationer har rätt att framföra sina åsikter såvida de inte bryter mot lagen, t.ex. genom att begå hets mot folkgrupp.
skovärdet. Men vad händer när folket inte visar den ”rätta” förståelsen utan t.ex. stöder främlings entliga och rasistiska politiker? Det vanliga svaret är nog att den representativa demokratin bör lösa den här typen av kon ikter genom att de valda ledamöterna med visst tålamod ska försöka leda opinionen.
I demokratiska stater som Sverige råder mötes- och demonstrationsfrihet. Det innebär t.ex. nynazistiska organisationer har rätt att demonstrera för sina åsikter. Man kan uttrycka det så att vissa organisationer kan utnyttja demokratin för att avska a den. En bärande idé i ett demokratiskt samhälle är att endast använda demokratiska metoder i kampen mot terrorister och andra demokratins ender.
Frågor till texten
1.Vad betyder orden demokrati och pluralism?
2.Vilka är de vanliga sex kraven på demokrati?
3.Vad innebär direktdemokrati? Hur tilllämpas den i Sverige? I Schweiz? I skolan?
4.Vad innebär indirekt demokrati (representativ demokrati)?
Diskutera
1.Demokratiutredningen föreslog 2016 att rösträttsåldern i kommunerna borde sänkas till 16 år. Argumentera för och emot det här förslaget.
Analysera
1.Förklara sambandet mellan demokrati och mänskliga rättigheter.
Arbetsuppgifter
1.I samband med valen i september 2024 förekom lokala folkomröstningar i sju kommuner: Lomma, Mora, Nynäshamn, Uppsala, Stenungssund, Söderhamn, Örkelljunga. Gå in på någon av kommunernas hemsida och se vad folkomröstningen gällde och vad resultatet blev.
Civil olydnad – brott eller solidaritet?
Det är inte bara rasister och terrorister som inte accepterar de demokratiska spelreglerna. Det kan också vara klimataktivister, älvräddare, eller djurrättsaktivister som kämpar för det de tror på och därför begår lagbrott. Civil olydnad innebär att man bryter mot vad man anser är en felaktig lag. Den som utför lagbrottet ska göra det som samhällsmedborgare, inte som privatperson. Handlingen utförs för att påverka samhället – inte för att man själv ska få fördelar. Dessutom hävdar de allra flesta aktivister att civil olydnad som metod måste kombineras med icke-våld.
Att bedöma sådana aktioner är inte alltid så enkelt. Allra minst om man tittar bakåt i historien. Bland annat tvingades arbetarrörelsen genom protester, demonstration och andra former av civil olydnad kämpa sig till en plats i samhället.
En av 1900-talets stora statsmän var den amerikanske baptistpastorn
Martin Luther King som med fredliga medel kämpade för de svartas rätt i det amerikanska samhället. Hans inställning till civil olydnad har blivit klassisk: ”Den som bryter mot en orättfärdig lag måste göra det öppet, kärleksfullt och med beredvillighet att acceptera straffet.”
Hur ska då det demokratiska samhället ställa sig till de som aktivt begår civil olydnad? Aktivisterna ifrågasätter inte att lagarna har tillkommit på ett demokratiskt sätt utan protesterar mot en enskild orättfärdig lag.
Domstolar har i flera fall på 2020-talet skärpt åtalspunkten för exempelvis klimataktivister som hindrar trafiken, från egenmäktigt förfarande eller ohörsamhet mot ordningsmakt till sabotage, vilket innebär en betydligt högre straffskala. Inte bara böter utan maximalt fyra års fängelse.
I augusti 2022 satte sig klimataktivister på E4 i Solna för att genomföra en icke tillåten demonstration med budskapet ”Återställ våtmarker”. Förutom långa bilköer i rusningstrafiken blev en ambulans försenad tio minuter. I tingsrätten dömdes de för sabotage och ohörsamhet mot ordningsmakten till villkorlig dom och böter. Domen överklagades och Svea hovrätt dömde dem enbart för ohörsamhet mot ordningsmakten till böter. 2024 beslutade Riksåklagaren att överklaga hovrättens dom och yrkade på att de åtalade också ska dömas för sabotage till fängelse.
Frågor
1.Ta ställning till dessa tre exempel på civil olydnad genom att på en skala 1–10 visa ditt totala avståndstagande (1) till totala förståelse (10) för respektive aktion:
•klimataktivister ”klistrar fast sig” på stort trafikerade vägar
•djurrättsaktivister släpper ut minkar ur burarna
•fredsaktivister protesterar mot upprustningen genom att måla på JAS-plan.
2.Borde aktivister som deltar i någon form av civil olydnad tillåtas demonstrera maskerade?
3.Kan du tänka dig att genomföra någon form av civil olydnad? I så fall vilken och med vilka medel?
GRUNDLAGARNA
Varje land har en författning (konstitution) som består av en mängd lagar som bestämmer hur landet ska styras och vad som gäller. Sveriges viktigaste lagar är de fyra grundlagarna
● Successionsordningen (SO) från 1810 bestämmer att Sverige är en monarki och vem inom familjen Bernadotte som ska vara Sveriges statschef.
● Tryckfrihetsförordningen (TF) från 1949 garanterar tryckfriheten för tidningar, böcker och andra tryckta skrifter.
● Yttrandefrihetsgrundlagen (YFG) från 1991 ger radio, tv och digitala medier samma skydd för yttrandefriheten som tryckfrihetsförordningen ger det tryckta ordet. Både tryckfrihetsförordningen yttrandefrihetsgrundlagen innehåller ett absolut förbud mot censur, förhandsgranskning.
● Regeringsformen (RF) från 1974 är den viktigaste grundlagen. De esta paragraferna i RF bestämmer vem eller vilka som har rätt att besluta vid olika tillfällen. Men hela andra kapitlet i RF handlar om mänskliga rättigheter och vad som krävs för att ändra eller inskränka dem. Detta är viktigt så att inte riksdagen i framtiden kan besluta om allmänna frihetsinskränkningar – kanske under påtryckningar av en ockupationsmakt.
Här är ett exempel på grundlagsförändring: våren 2010 fattade riksdagen det första beslutet om den största förändringen av regeringsformen sedan den antogs 1974. Bland annat infogades ett nytt stycke i första kapitlet: ”Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer” (RF 1 kap. 2 § – utläses: Regeringsformen första kapitlet, paragraf 2). Efter riksdagsvalet 2010 fattade riksdagen det andra beslutet och därmed var grundlagsändringen genomförd.
För att ändra en grundlag krävs att riksdagen vid två tillfällen beslutar om ändring och det ska vara riksdagsval mellan besluten. Det räcker med enkel majoritet , det vill säga minst hälften av de röstande riksdagsledamöterna ska rösta ja.
VAL OCH PARTIER
Riksdagen har 349 ledamöter som väljs genom en proportionell valmetod. Den innebär att ett parti som får 14 % av rösterna bör få ungefär 14 % av platserna, mandaten , i riksdagen. Men för att ett parti ska komma med i mandatfördelningen måste partiet få minst 4 % av rösterna i hela landet, fyraprocentsspärren , eller 12 % i en valkrets.
310 av dessa mandat är fasta mandat som fördelas mellan de 29 valkretsarna.Valmyndigheten räknar inför varje riksdagsval ut antalet fasta mandat: valkretsen får så många fasta mandat som står i proportion till antalet röstberättigade medborgare. De återstående 39 mandaten kallas utjämningsmandat och de används för att antalet röster per mandat blir så lika som möjligt.
Så här röstar man
Normalt sker val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige vart fjärde år (2026, 2030 etc.). Rösträtt till riksdagen ”har varje svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket och har fyllt arton år” (RF 3 kap. § 4). Rösträtt till regionfullmäktige och kommunfullmäktige har den som är 18 år senast på valdagen och som är svensk medborgare och är folkbokförd i kommunen eller i regionen, men också medborgare från andra EU-länder och från Island och Norge. Medborgare från andra länder som varit folkbokförda i Sverige minst tre år i följd får också rösta.
Till vallokalen har du med legitimation och röstkortet som kommit i brevlådan. Valsedlar finns utanför vallokalen. Du går ensam in i ett valbås i vallokalen och stoppar in valsedlarna i respektive kuvert. Du röstar i första
hand på ett parti. Men du kan personrösta genom att kryssa för den person som du i första hand vill ha vald. När du klistrat igen kuvertet går du fram till valförrättaren och visar legitimation och röstkort och lämnar fram dina kuvert. Ingen har rätt att få veta hur du röstar.
Riksdagsvalet 2022
Vid riksdagsvalet 2022 blev SD valets stora segrare, med drygt tre procentenheters ökning jämfört med riksdagsvalet 2018. Andra vinnare blev S och MP. Förargligt för M var att partiet blev mindre än SD. SD gjorde stora vinster på landsbygden och i många industriorter som länge styrts av S. Några dagar efter riksdagsvalet begärde Magdalena Andersson (S) entledigande som statsminister. Ulf Kristersson (M) ck talmannens uppdrag att försöka bilda en koalitionsregering. M förhandlade med KD, L och SD och på slottet Tidö i Västmanland slöt de fyra partierna vid mitten av oktober Tidöavtalet , ett 60-sidigt dokument som skulle ligga till grund för regeringen Kristerssons politik den närmaste mandatperioden. Här är några punkter i Tidöavtalet:
● I regeringen ingår M, KD och L. Men SD, som inte ingår i regeringen, ”har fullt och lika in ytande över frågor i samarbetsprojekten på samma sätt som partierna i regeringen”.
Kärnkraften ska byggas ut.
● Invandringen till Sverige ska läggas på EU:s miniminivå.
Hårdare tag mot gängkriminella och andra seriebrottslingar.
Riksdagsvalet 2022 (Siffror inom parentes gäller riksdagsvalet 2018)
Politiska partiers historia och ideologiska skiljelinjer
Innan vi går vidare med hur Sveriges styrs, stannar vi upp och beskriver de politiska partiernas historia och vad som ideologiskt skiljer dem åt.
Mellan åren 1867 och 1909 valdes andra kammarens ledamöter genom majoritetsval , det vill säga den blev vald som ck majoriteten av rösterna. De allra esta valkretsar var enmansvalkretsar, de skickade en ledamot till riksdagen. Politiska partier behövdes inte, det räckte med att tillräckligt många röstberättigade stöttade en välkänd och rejäl karl med de rätta åsikterna. På 1870- och 1880talet ck nykterhetsrörelsen och frikyrkorörelsen enormt många anhängare och i många valkretsar ck de in sina kandidater i riksdagen. I början av 1900-talet var var fjärde ledamot i andra kammaren medlem i frikyrkorörelsen och en klar majoritet var nykterister. Den tredje folkrörelsen, arbetarrörelsen, bildade 1889 ett riksparti, Socialdemokratiska arbetarepartiet, men det dröjde innan tillräckligt många arbetare kommit över ”rösträttsstrecket” på minst 500 kronors årsinkomst för att kunna rösta till andra kammaren.
På 1880-talet var frågan om frihandel eller tullar den stora inrikespolitiska frågan. I valkretsen Sala-Arboga enade sig vid andrakammarvalet 1890 sig tullvännerna om grosshandlaren Ludvig Lundborg och frihandlarna om Jacob Persson, rektor vid läroverket i Arboga. Än så länge behövdes inga politiska partier.
Proportionella val leder till riksomfattande partier Med tiden insåg allt er politiker det absurda i att en stor andel av arbetarna inte hade rösträtt. Rösträttsfrågan blev en stridsfråga – men fortfarande var det nästan bara männens rösträtt det gällde. När den allmänna värnplikten infördes 1901 ck rösträttsvännerna ytterligare ett argument: ”en man – en röst – ett gevär”. Många ville att alla de som tvingades riskera livet för fäderneslandet också skulle ha rätt att delta i de allmänna valen.
Några år in på 1900-talet insåg även många konservativa riksdagsmän att det inte längre gick att stå emot kraven på allmän rösträtt. Men om arbetarna ck rösta med det majoritetsvalsystem som gällde, skulle de ta hem i stort varje valkrets. De konservativa skulle inte ha en chans.
1907 lade då den konservativa regeringen Arvid Lindman fram en proposition om införande av proportionella val med lika rösträtt för alla skattebetalande män över 24 år Uteslutna, förutom alla kvinnor, var 25 procent av männen, ofta drängar och andra som inte betalade skatt. 1909 beslutade riksdagen också om ändringar den kommunala rösträtten så att ingen ck ha mer än 40 röster i valet i de kommunala valen. För första gången kunde också kvinnor väljas in i de kommunala församlingarna.
År 1911 tillämpades den proportionella valmetoden första gången.Valsedlarna var då tvungna att ha namn på ett politiskt parti för att vara giltiga. År 1911 fanns det ännu bara tre partier:
● Högern bestod till stor del av godsägare, professorer och annan överklass och strävade länge emot de nya idéerna om parlamentarism och demokrati som liberaler och socialdemokrater kämpade för.
Liberalerna hade stöd av medelklassen som till exempel folkskollärare och präster, och ville utvidga rösträtten, även för kvinnor.
Socialdemokraterna stöttades av industriarbetarna med allmän och lika rösträtt, åtminstone för männen, som främsta programpunkt.
År 1913 bildades Bondeförbundet . 1917 skedde en splittring inom Socialdemokraterna när Vänstersocialisterna, som senare kom att kalla sig kommunister, bröt sig loss. Kommunisterna hade ingen förståelse för Socialdemokraternas vilja att ändra samhället genom allmän rösträtt och reformer – det var revolution de ville ha för att införa proletariatets diktatur, i enlighet med Karl Marx och Friedrich Engels lära. Med undantag av några kortlivade partisplittringar hade nu Sverige det fempartisystem som höll i sig även era decennier efter andra världskrigets slut.
Miljöfrågan i allmänhet och kärnkraftsfrågan i synnerhet åren kring 1980 utmynnade i bildandet av Miljöpartiet De Gröna. 1963 bildades så Kristen demokratisk samling, dagens Kristdemokraterna. Bakgrunden var – enligt mångas uppfattning – samhällets sexualisering och ökande likgiltighet för religionen.
Sverigedemokraterna bildades 1988 men betraktades länge med stor skepsis med sina öppet rasistiska värderingar och med ursprung i nazism och i främlings entlighet.
Ideologiska skiljelinjer i svensk politik
Partierna brukar ofta placeras utefter en höger-vänsterskala, med de borgerliga partierna till höger och de socialistiska till vänster.
Partiernas placering på vänster-högerskalan, antal röster i procent samt antal mandat 2022
Olof Palme (S). Blev statsminister efter Tage Erlanders långa regeringstid. Mördades på öppen gata i Stockholm 1986.
Torbjörn Fälldin (C). Blev statsminister i tre koalitionsregeringar 1976–1982 och bröt det socialdemokratiska statsministermonopolet sedan 1930-talets början.
Hur de olika partierna placeras beror främst på deras uppfattning om hur stor den o entliga sektorn bör vara: ju er uppgifter som stat och kommun ska ansvara för och som ska nansieras via skatten, desto längre till vänster, och ju mer enskilda människor ska sköta, desto längre till höger. Borgerliga partier står alltså till höger. Men den inbördes placeringen av t.ex. L och C är inte alltid given. De ideologiska skiljelinjerna kan gälla sakfrågor, exempelvis:
● Hur mycket ska det o entliga arbeta för social och ekonomisk utjämning mellan människor?
● Hur mycket av privat verksamhet ska tillåtas inom sjukvården och skolan?
● Ska ekonomisk tillväxt prioriteras i alla lägen, eller ska den få stå tillbaka av hänsyn till exempelvis miljön?
Frågor till texten
1.Vilka är Sveriges fyra grundlagar?
2.Vad menas med att både TF och YGL förbjuder censur?
3.Hur går det till när en grundlag ändras?
4.Vad innebär fyraprocentsspärren?
5.Varför infördes proportionella val när rösträtten 1911 utsträcktes till alla skattebetalande män?
6.Vad är höger-vänsterskalan?
Diskutera
1.Vad kan det finnas för orsaker till att det är svårare att ändra en grundlag än en vanlig lag?
2.Var ligger de politiska partierna på en höger-vänsterskala? Diskutera fram klassens uppfattning!
3.Fyraprocentsspärren i Sverige är ingen självklarhet: i Finland finns ingen spärr alls mot småpartier, i Tyskland är det en femprocentsspärr. Vad anser ni?
Fördjupning
1.Vad visar aktuella opinionsundersökningar om hur svenska folket skulle rösta om det vore val idag? Vad kan orsaken vara till att ett parti backar eller går framåt?
RIKSDAGEN
”Riksdagen är folkets främsta företrädare” står det i regeringsformen. De 349 ledamöterna i riksdagen representerar alltså svenska folket. Riksmötet , som riksdagen kallas när den sammanträder, öppnar i mitten av september varje år, utom vid valår när öppnandet sker några veckor senare.
Riksdagens makt
Det som riksdagen beslutar om kan sammanfattas i fyra punkter: utse statsminister, stifta lagar, kontrollera regeringen, besluta om statens nanser
Utser statsminister
När en ny regering ska tillsättas är det riksdagen som utser statsminister. Riksdagens ordförande, talmannen , samråder med partiledarna för att komma fram till vilken av partiledarna som kan bilda en fungerande regering. Om maximalt 174 ledamöter röstar emot talmannens förslag har det gått igenom och riksdagen har utsett ny statsminister. Antalet ja-röster är ointressant – teoretiskt kan alltså en statsminister väljas utan att få en enda ja-röst!
Stiftar lagar
Lagarna har vanligtvis sitt ursprung i förslag från regeringen, propositioner.Varje år brukar riksdagen stifta mellan 50 och 100 nya lagar.
Alla lagar måste rymmas inom ramarna för de svenska grundlagarna men också inom EU:s lagstiftning En svensk lag får alltså inte bryta mot en EU-lag.
Talman Andreas Norlén (M)
Här ett exempel från 2023 på en ändrad lag, om EPA-traktorer: ”passagerare vid färd på väg i en traktor som utgörs av en ombyggd bil ska färdas på en plats som är avsedd för passagerare och det får bara sitta en passagerare per sådan plats. Den som färdas i en traktor som utgörs av en ombyggd bil ska använda bälte. En traktor som utgörs av en ombyggd bil får inte framföras i högre hastighet än 30 kilometer per timme.”
Samhällets ekonomi
De tre produktionsfaktorerna gör det möjligt för ett land att producera varor och tjänster: arbetskraft (skogsarbetaren), råvara (skogen) och realkapital (skogsmaskinen).
Det här kapitlet handlar om
■ hur ekonomisk tillväxt skapas,
■ prisbildning,
■ hur pengarna rör sig i ett kretslopp,
■ hög- och lågkonjunkturer,
■ hur finanspolitik och penningpolitik fungerar.
Var finns framtiden –i stan eller på landet?
Kusinerna Johan och Lisa träffas på en släktträff på Länsmansgården i Sunne i Värmland. Båda börjar trean på gymnasiet, Johan på industritekniska programmet i Torsby, och Lisa på estetiska programmet på Södra Latin i Stockholm. De börjar prata om vad de ska göra efter gymnasiet.
Lisa: Jag satsar på trombonen och kommer att söka till Musikhögskolan, men kommer jag inte in söker jag kanske musiklärarprogrammet på Ingesund i Arvika. Då blir vi ju nästan grannar! Vad tänker du göra, Johan?
Johan: Här i Sunne och i hela norra Värmland finns det inte så mycket för mig. Eller, om jag är ärlig, jag kanske vill flytta till Stockholm och jobba där. Det behövs väl svetsare där med och de tjänar nog mer i Stockholm än här.
Lisa: Var ska du bo? Jag vill inte bo hemma, men i Stockholm är det svårt att hitta bostad, jag har inga miljoner till att köpa en bostadsrätt. Skulle sedan räntan stiga, blir det olidligt. Man kan ju inte bara bo för hela lönen, man måste äta och leva också!
Johan: Konstigt, jag känner till kanske tio hus som är till salu i Sunne och
runtomkring, och några miljoner går de knappast på. Här kan man bo stort och fint, men det är värre med jobben. Jag har ingen lust att pendla med bil till Karlstad varje dag. Att ha bil är dyrt. Ni i Stockholm har det bra, ni har ju tunnelbana och pendeltåg. Vad menar du med räntan, förresten?
Lisa: Om Riksbanken höjer styrräntan med någon procentandel, blir det väldigt svårt att klara av amorteringarna till bostadsrätten. Nej, försök att få jobb några år på praktikplatserna som skolan fixar. Sen kan du kanske bli egen företagare – nog behövs det svetsare i Värmland!
Frågor
1.Känner du igen dig i Lisas eller Johans situation?
2.Hur tänker du då om framtiden, boende, jobb eller studier?
3.Hur skulle regeringen, riksdagen, Region Värmland respektive Region Stockholm och Sunne kommun respektive Stockholms stad kunna hjälpa till att lösa några av de problem som Lisa och Johan antyder?
produktivitet = produktionen dividerad med insatsen av produktionsfaktorer
PRODUKTIONSFAKTORER
OCH TILLVÄXT
Bilden på skogsavverkningen på kapitlets första sida visar tre olika typer av resurser som behövs för att något ska produceras: skogsarbetaren, skogen och skogsmaskinen. Dessa resurser kallas för produktionsfaktorer:
● Arbetskraft som innebär människornas kroppsliga arbete men också deras kunnande, know how;
Råvaror som är skog, vatten, odlingsbar mark, grödor, mineraler och mycket annat.
Realkapital som består av maskiner, fabriksbyggnader, fordon och liknande.
Råvarorna och arbetskraften har funnits i alla tider, medan realkapitalet måste produceras innan det kan användas för ytterligare produktion. Men för att ett land ska utvecklas och få ekonomisk tillväxt räcker det inte med dessa produktionsfaktorer. Också infrastrukturen måste fungera: järnvägs- och datanät, el- och vattendistribution, vägunderhåll, rättssystem, o entlig förvaltning osv. Ett land med god infrastruktur har större möjligheter att utnyttja produktionsfaktorerna e ektivare och får därigenom högre produktivitet .
Ekonomisk tillväxt
För de allra esta är ekonomisk tillväxt något positivt. När ekonomin växer ökar produktionen så det nns er varor och tjänster att välja bland. Folk kan konsumera mer, men den o entliga sektorn kan också anställa er poliser, sjuksköterskor eller lärare. En vara är något som man kan ta på, något som kan konsumeras nu eller läggas undan för framtiden. En tjänst produceras och konsumeras vid samma tidpunkt, t.ex. biobesök, förskolans tjänster eller besök hos frisören eller på gymmet.
Automatisering är en viktig orsak till den ökade produktiviteten och till att industrijobben blivit färre. Industrirobotar kräver ju varken semester eller åtta timmars arbetsdag, inte ens fikapauser. Bilindustrin blev tidigt automatiserad och det är främst vid slutmonteringen som den mänskliga arbetskraften helt tar över.
Hur får man då tillväxt? I princip nns det tre sätt:
● Att öka produktionsfaktorerna. I många länder har produktionsfaktorn arbetskraft ökat genom invandring och genom att kvinnor har börjat förvärvsarbeta i allt större utsträckning. Realkapitalet ökar genom allt er maskiner. Råvarorna ökar när ett land hittar nya mineralfyndigheter, odlar upp mer mark eller bygger ut ett vattenkraftverk.
Att effektivare utnyttja de produktionsfaktor man redan har. Ofta handlar det om att ta bort ” askhalsar” i produktionsledet. Om de anställda får bättre utbildning kan de bli mer e ektiva med ökad produktion som följd.
Ofta sker den ekonomiska tillväxten genom en kombination: ökad volym av produktionsfaktorerna och bättre resursutnyttjande.
BNP per capita ökar normalt för varje, men några hack i kurvan noteras: kriserna i början av 1990-talet, finanskrisen 2008–2009 och corona-pandemin 2020.
Hur mäts tillväxt?
Ofta använder man BNP, bruttonationalprodukten , för att mäta välståndet i ett land. BNP är värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år. För att mäta tillväxten från ett år till ett annat jämför man det totala värdet av produktionen. I BNP ingår det som produceras och o entligt redovisas och marknadsförs. För att inte dubbelräkning ska ske räknas endast färdiga varor, inte halvfabrikat eller råvaror.Vi tänker oss ett hönseri som säljer ägg till konditorier: då kan inte värdet av både äggen och bullarna räknas in i BNP.
Om man tar den totala BNP i ett land och dividerar med antalet invånare får man BNP per capita [ká:pita], per person. Det är ett sätt att mäta levnadsstandarden i ett land. Ju högre BNP per capita, desto högre levnadsstandard. I internationell statistik mäts BNP per capita i US-dollar.
Men det nns brister med att använda BNP per capita som måttstock:
● BNP per capita säger inget om fördelningen inom landet. Sydafrika är världens mest ojämlika land där de tio rikaste procenten äger hela 71 % av alla tillgångar, medan de fattigaste 60 procenten bara äger 7 %.
BNP per capita 1950–2023
Fasta priser 2023. Inflationsjusterad med BNP deflatorn.
Källa: SCB och Ekonomifakta
Den svarta ekonomin i Sverige
Det är inte lätt att beräkna den svarta ekonomin. 2020 beräknade Skatteverket att 2,3 procent av BNP var svarta pengar. I Skatteverkets enkäter uppger drygt 20 procent av företagen att fusk och svartjobb påverkar dem negativt. De företag
som tvingas konkurrera med fuskande företag finns enligt Svenskt Näringsliv (2021) främst i transportsektorn och i bygg- och besöksnäringen (hotell och restaurang).
Illegala varor och tjänster kommer naturligtvis inte med i BNP, t.ex. hembränd sprit, prostitution eller smuggling. Inte heller ”svarta” tjänster, t.ex. en snickare som extraknäcker med att bygga fritidshus utan kvitto eller en frisör som använder skokartong i stället för kassaapparat. I fattiga länder utgör den inofficiella ekonomin – så kallas ofta den svarta ekonomin i fattiga länder – en betydande del av det ekonomiska livet.
Men det största bortfallet i BNP-beräkningen är lagligt arbete: det är allt hemarbete som görs, t.ex. vård av barn, städning, matlagning, gräsklippning …
Statistikmyndigheten SCB beräknar att folk lägger ned mer tid på hemarbetet än på förvärvsarbetet. När du bakar bullar hemma räknas bara råvarorna som du köpt in i BNP. Däremot kommer inte värdeökningen med i BNP, alltså när mjölken, jästen, sockret och de andra ingredienserna omvandlas till bullar.
Alternativa sätt att mäta utveckling och välfärd
BNP-beräkningen tar inte hänsyn till produktionens följder för miljön. Om en fabrik tillverkar klorblekt, färgat toapapper ökar det BNP mer än om toapapperet vore oblekt och ofärgat. Det klorblekta och färgade papperet måste ju gå igenom era processer på fabriken och blir på så vis dyrare. Men tillverkningen av det blekta
Internationella frågor
Det här kapitlet handlar om
■ globalt samarbete,
■ FN, folkrätt och krigets lagar
■ svensk utrikes- och säkerhetspolitik,
■ Sveriges totalförsvar,
■ Nato.
Att förstå världen
Blir världen fortfarande bättre? Så löd rubriken för en artikel (SvD 2024-09-01) av nationalekonomen Andreas Bergh med hänvisning till Hans Rosling (1948–2017), professor i global hälsa och en av grundarna av stiftelsen Gapminder. Rosling klagade ofta på den okunskap som han mötte kring utvecklingen i världen, trots alla fakta som fanns på bordet. Här följer ett test på din egen kunskap.
För trettio år sedan levde 56 % av världens befolkning i låginkomstländer. Vad är andelen idag?
10 %
35 %
60 %
År 1970 hade dagens låginkomstländer en förväntad livslängd på 44 år. Vad är den nu?
40 år
50 år
60 år
Senaste 20 åren har andelen personer som lever i extrem fattigdom …
nästan fördubblats
legat på samma nivå
nästan halverats
Vad hände mellan 2012 och 2022 när det gäller antalet människor som dödades av terrorister?
25 procents minskning
ungefär samma
25 procents ökning
Vilken grupp av länder sände flest trupper till FN:s fredsbevarande uppdrag under de senaste fem åren?
Tyskland, Sverige, Nederländerna, Irland
Etiopien, Rwanda, Bangladesh, Indien, Nepal
Frankrike, USA, Japan, Sydkorea, Schweiz, Storbritannien
År 1970 hade dagens låginkomstländer en förväntad livslängd på 44 år. Vad är den nu?
40 år
50 år
60 år
Varför är det då viktigt att kunna något om världen? Ett svar kan exempelvis vara att om du som företagsledare tror att Afrika är jättefattigt kommer du aldrig att investera där.
Trots alla framsteg som gjorts så finns det en hel del orosmoln inför framtiden. Undernäring ökade under pandemin och likaså har förekomsten av barnarbete slutat att minska. Antalet väpnade konflikter i världen har ökat de senaste tio åren och 2022 var det dödligaste året sedan 1980-talet. Det är också uppenbart att andelen människor som lever i demokrati tycks minska och även om fler länder lyckas öka sin BNP utan att samtidigt släppa ut mer koldioxidutsläpp, går både total koldioxidhalt och global medeltemperatur åt fel håll. Sammanfattningsvis kanske man kan säga att världen blir rikare och friskare, men samtidigt också varmare, mer våldsam och mindre demokratisk.
Diskutera
Det finns som texten visar helt olika perspektiv på världens utveckling. Blir utvecklingen i världen bättre eller sämre? Vilka perspektiv tycker du stämmer bäst överens med dina egna? Motivera ditt svar.
Källa: gapminder.org / För fler frågor, se bl.a. Global Misconceptions Study (senaste årgången)
Den katolska kyrkan är en tung aktör inte bara i religiösa frågor utan även vad gäller t.ex. konfliktlösning, mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning. Här anländer den 2025 nyvalde påven Leo XIV till Petersplatsen i Rom.
GLOBALT SAMARBETE
Vem bestämmer i världen, undrar du kanske. Ett svar är att ingen enskild stat kan bestämma själv, även om vissa stater är mäktigare än andra. Det nns alltså ingen motsvarighet på global nivå till ett enskilt lands regering och riksdag.
Ett annat svar är att världens stater bestämmer tillsammans. Det globala samarbetet kan handla om viktiga frågor som krig och fred eller miljö. Det gör man genom att samarbeta politiskt. Det viktigaste samarbetet på global nivå sker genom Förenta nationerna (FN). Länder samarbetar också på regional nivå. I Europa samarbetar man genom EU och i Norden, bland annat i Nordiska rådet.
Deltagarna på den internationella arenan brukar kallas aktörer. Stater är den kanske viktigaste aktören tillsammans med FN. Man brukar i internationell politik tala om småstater och stormakter. Sverige och Norge är exempel på småstater, medan stater som USA, Kina och Ryssland är exempel på stormakter. Stormakter har på grund av sin storlek eller militära och ekonomiska styrka ofta ett särskilt in ytande. Främst på grund av sin militära överlägsenhet brukar USA kallas supermakt .
Även icke-statliga organisationer (NGO:er, Non Governmental Organisations), ofta kallade frivilligorganisationer,
är viktiga aktörer. Exempel på sådana är Human Rights Watch, Internationella Röda Korset, Läkare utan gränser och Amnesty International. De bedriver ofta kampanjer för att påverka världsopinionen i en fråga. Men de arbetar också rent praktiskt. Det kan handla om att lindra nöden bland fattiga och sjuka i yktingläger.
FN – en dröm om fred
Vi, de förenade nationernas folk, beslutna att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden.”
Så lyder inledningen till FN-stadgan från 1945. Det året hade andra världskriget tagit slut där runt 60 miljoner människor hade dött. Med syfte att undvika krig för all framtid skapade därför 51 länder Förenta Nationerna (FN ) i oktober 1945. Idag är FN den största sammanslutning som nns av enskilda stater. År 2025 var 193 av världens stater medlemmar.Vatikanstaten är den anda stat som inte är medlem av FN, men har observatörsstatus och får på så sätt delta i visa omröstningar i FN:s generalförsamling.
FN:s organisation
Kärnan i FN:s arbete utförs i generalförsamlingen. Det kan liknas vid ett jättelikt årsmöte, där stater diskuterar aktuella politiska frågor. Varje medlemsland har en röst. Det lilla landet Luxemburg och den ekonomiska stormakten Japan med närmare 130 miljoner invånare har alltså lika mycket att säga till om.
Arbetet i sekretariatet leds av generalsekreteraren. Hösten 2021 omvaldes António Guterres från Portugal för en andra femårsperiod. Han är FN:s chef och ansikte utåt. Cirka 8 000 personer arbetar vid sekretariatet i New York. De är internationella tjänstemän som gör allt från att skriva protokoll till att medla i internationella tvister.
Generalsekreteraren är en viktig symbol för FN. På bilden ses António Guterres, Portugal, i full aktion i FN:s huvudsäte i New York.
Reflex 50 är skriven för att i första hand passa för nivå 1a1 i samhällskunskap för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Läromedlet är anpassat till den nya ämnesplanen för samhällskunskap för Gy25.
Reflex 50 förklarar på ett tydligt sätt olika samhällsvetenskapliga begrepp och företeelser och sätter dem i sitt sammanhang så att verkligheten blir mer begriplig.
Reflex 50 är ett inspirerande och flexibelt läromedel. Varje kapitel innehåller engagerande case som inbjuder till diskussion, reflektion och ställningstagande. Kapitlen innehåller också arbetsuppgifter: frågor till texten, diskussionsuppgifter samt fördjupningsuppgifter.
Reflex härstammar från ett latinskt ord som betyder återspegling, eftertanke, fundering. Vår ambition är att spegla samhället och inspirera till eftertanke.
I Reflex-serien finns även Reflex 123 för nivå 1–3 samt
Reflex Plus för nivå 1b. Alla läromedlen finns även som digitala läromedel. 50
Hans Almgren, Stefan Höjelid och Anna Furevik är författare till Reflex. Alla tre har mångårig erfarenhet från undervisning på gymnasieskola eller folkhögskola – Hans i Arboga, Stefan i Växjö och Anna i Stockholm.
