89 Internet – en utmaning mot publicistiska regler
92 Case: Public service – smalt eller brett uppdrag?
93 Arbetsuppgifter
DEMOKRATI
OCH DIKTATUR
97 DEMOKRATINS REGELBOK
98 Indirekt demokrati och direktdemokrati
100 DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
101 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
102 FN:s barnkonvention
102 ”De mänskliga rättigheternas vakthundar”
104 Case: Att bränna Koranen – en mänsklig rättighet?
105 VAD ÄR DIKTATUR?
106 Olika slags diktaturer
108 Varför demokrati och inte diktatur?
110 POLITISKA IDEOLOGIER
110 Konservatism
111 Liberalism
112 Socialism
113 Fascism och nazism
114 Feminism
114 Ekologism
114 Nationalism
115 Populism
116 POLITISKA PARTIER OCH DERAS HISTORIA I SVERIGE
117 Proportionella val leder till riksomfattande politiska partier
119 Socialdemokraternas stödpartier och växlande borgerliga ledarpartier
120 Från fem till åtta partier
121 Ideologiska skiljelinjer i svensk politik
122 Arbetsuppgifter
RÄTTSSTAT OCH
RÄTTSPRINCIPER
125 RÄTTSVÄSENDET
125 Domstolar
128 DEMOKRATI OCH RÄTTSSKIPNING
128 Rättsprinciper
130 Rättssystemet i Sverige och andra länder
13 4 HOT MOT RÄTTSSYSTEMET
135 Den organiserade brottsligheten
138 Case: Anonyma vittnen
140 Arbetsuppgifter
SÅ STYRS SVERIGE
143 GRUNDLAGARNA
144 Regeringsformen
146 Fri- och rättigheter
146 RIKSDAGEN
146 Riksdagens makt
150 Utskotten och riksdagsgrupperna
152 Riksdagsarbetet i kammaren
153 PROPORTIONELLA VAL TILL RIKSDAGEN
154 Riksdagsvalet 2022
155 REGERINGEN
155 Olika slags regeringar
155 Hur tillsätts regeringen?
156 Så arbetar regeringen
160 Regeringens makt
163 Varför avgår regeringen?
164 Case: Civil olydnad – brott eller solidaritet?
166 STATSCHEFEN
167 Successionsordningen
168 STATSFÖRVALTNINGEN
168 Förvaltningsmyndigheterna
169 Den regionala statsförvaltningen
170 FÖRVALTNINGSDOMSTOLARNA
171 Förvaltningsrätten
171 Kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen
172 Arbetsuppgifter
SÅ STYRS KOMMUNEN
175 DEN KOMMUNALA SJÄLVSTYRELSEN
175 Vad kommunerna måste göra
177 Vad kommunerna inte får göra
178 Vad kommunerna får göra, om de vill
179 DEN KOMMUNALA DEMOKRATIN
179 Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna
182 Case: Skatteutjämningssystemet – rättvist eller orättvist?
184 DEN KOMMUNALA EKONOMIN
185 REGIONERNA
186 Arbetsuppgifter
EU OCH EMU
189 FRÅN KOL- OCH STÅLUNION TILL
EUROPEISK UNION
191 EU bildas
191 SÅ STYRS EU
192 Europeiska rådet – EU:s vägvisare
192 Kommissionen – samarbetets motor
195 Ministerrådet – medlemsstaternas röst
195 Europaparlamentet – folkets röst
196 EU-domstolen – övervakning, kontroll och tvistelösning
199 DET GRÄNSLÖSA EUROPA
199 Fri rörlighet för varor, tjänster och kapital
200 EU:s yttre gränser
201 Invandring och flyktingpolitik
203 EMU – EKONOMISKA OCH MONETÄRA UNIONEN
203 Fördelar och nackdelar med EMU och euron
205 Europeiska centralbanken
205 Penning- och finanspolitik
208 Case: Europeiska unionens framtid
210 Arbetsuppgifter
STATSSKICK
I ANDRA LÄNDER
213 MONARKIER OCH REPUBLIKER
213 Monarkier
214 Republiker
215 ENHETSSTATER OCH UNIONSSTATER
215 Enhetsstater
215 Unionsstater
217 PARLAMENTET OCH REGERINGEN
218 Enkammar- och tvåkammarsystem
218 Parlamentarism och presidentstyre
221 PARTISYSTEM
222 VALSYSTEM
222 Majoritetsval
225 Proportionella val
226 Case: Hur bra är det med spärr mot småpartier?
210 Arbetsuppgifter
VARDAGSLIVETS
EKONOMI OCH JURIDIK
230 EN EKONOMI I BALANS
230 Inkomster och utgifter
231 Att spara för framtiden
231 SKULDER OCH LÅN
232 Studielån
233 Bostadslån
233 Konsumtionslån
236 BOENDE
236 Hyresrätt
237 Bostadsrätt och äganderätt
237 Att hyra i andra hand
239 ATT BO MED EN PARTNER
239 Att var sambo
240 Case: Soft girls – frigörelse eller backlash?
241 Att vara gift
242 LIVET SOM KONSUMENT
242 Konsumenträtt
243 En hållbar konsumtion
246 Arbetsuppgifter
VÄLFÄRDSSAMHÄLLET
250 VÄLFÄRDSMODELLER
252 HUR DEN SVENSKA VÄLFÄRDEN ORGANISERAS
253 VÄLFÄRD I LIVETS OLIKA FASER
253 Föräldrar och barn
254 Sjukersättning och funktionsnedsättning
255 Arbetslöshet
255 Pension och äldrevård
256 Försörjningsstöd
256 FINANSIERING AV VÄLFÄRDEN
256 Skatt på arbete
257 Skatt på konsumtion
257 Övriga skatter
258 Våra gemensamma utgifter
258 Välfärdens faktiska kostnader
259 Privat och offentlig regi
260 Debatten om vinster i välfärden
261 VÄLFÄRDENS UTMANINGAR
261 Den demografiska utmaningen
262 Geografisk räckvidd
262 Sprickor i skyddsnätet
264 Bidragsfusk och välfärdsbrott
265 Case: Privata sjukvårdsförsäkringar –avlastning eller undanträngning?
266 Arbetsuppgifter
ARBETSLIV
270 FACK OCH ARBETSGIVARE
271 Den svenska modellen
271 Dagens fackliga organisationer
272 Arbetsgivarnas organisationer
273 LAGAR PÅ ARBETSMARKNADEN
273 Lagen om anställningsskydd (LAS)
273 Medbestämmandelagen (MBL)
274 Arbetsmiljölagen (AML)
275 OLIKA TYPER AV ANSTÄLLNINGAR
275 Tillsvidareanställning
275 Tidsbegränsade anställningar
276 Egenföretagare
276 Bemanningsföretag
277 Deltidsjobb
278 ARBETSMARKNAD I FÖRÄNDRING
278 Globalisering
279 Digitalisering
281 Plattformsekonomi
283 Case: Tesla och den svenska modellen
284 Arbetsuppgifter
SAMHÄLLETS EKONOMI
287 PRODUKTIONSFAKTORERNA
289 NATIONALEKONOMISKA SYSTEM
289 Marknadsekonomier
290 Planekonomier
291 Blandekonomier
292 EKONOMINS AKTÖRER
292 Hushållen
292 Företagen
293 Offentliga sektorn
293 Kreditinstituten
294 Det ekonomiska kretsloppet
296 PRISBILDNINGEN OCH JÄMVIKTSPRISET
296 Efterfrågan
297 Utbudet
297 Jämviktspriset
298 Ökad efterfrågan vid förändrade preferenser och vid ny teknik
298 När prismekanismen inte fungerar
301 Konkurrenslagen, karteller och Konkurrensverket
301 BRUTTONATIONALPRODUKTEN
302 Big-Mac-index
302 BNP inkluderar inte allt
303 Ginikoefficienten och fördelningen av BNP
304 Grön BNP, hållbarhet och cirkulär ekonomi
305 HDI och GDI
306 Case: Marknadshyror eller hyresreglering?
308 Arbetsuppgifter
EKONOMISK POLITIK
311 DEN EKONOMISKA POLITIKENS MÅL OCH MEDEL
312 EKONOMISK TILLVÄXT
313 BNP och konjunkturerna
314 Från hög- till lågkonjunktur …
315 … från låg- till högkonjunktur
315 Försörjningsbalansen
316 STABILT PENNINGVÄRDE
316 Inflationens orsaker
317 Inflationens skadliga följder
318 Deflation
319 LÅG ARBETSLÖSHET
320 BALANS I UTRIKESHANDELN
320 Betalningsbalansen
321 FINANSPOLITIK
321 Det finanspolitiska ramverket
324 ARBETSMARKNADSPOLITIK
325 PENNINGPOLITIK
326 Penningpolitiken i praktiken
327 Finansmarknaden
329 Case: Målkonflikter
330 VALUTAPOLITIK
332 Arbetsuppgifter
NATIONALEKONOMISKA TEORIER
336 MERKANTILISMEN
337 Svensk merkantilism
338 Merkantilistisk politik fram till idag
340 DEN KLASSISKA EKONOMIN
340 Adam Smith och ”den osynliga handen”
342 David Ricardo och lagen om komparativa fördelar
343 Thomas Robert Malthus
343 Liberalism och klassisk ekonomi i Sverige
345 Den klassiska kvantitetsteorin
346 MARXISMEN
347 Den materialistiska historieuppfattningen
348 Socialdemokraternas ekonomiska tänkande
349 Den kommunistiska ideologin under 1900-talet
350 KEYNESIANISMEN
351 Multiplikatoreffekten
352 Nykeynesianismen
352 Stockholmsskolan och keynesianism i Sverige
355 MONETARISMEN
357 Kritik mot monetarismen
357 Den nyklassiska skolan
358 Kritik mot kapitalism
359 NYA EKONOMISKA TEORIER
359 Beteendeekonomi
359 Varför finns det rika och fattiga länder?
360 Case: Miljön och den ekonomiska tillväxten
Arbetsuppgifter
INTERNATIONELLA
SAMARBETEN
365 SVENSK UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK
365 Diplomati – grunden för samarbete mellan stater
366 Alliansfrihet och europeisk identitet
367 Sveriges säkerhetspolitik vid ett vägskäl
368 Sveriges totalförsvar
370 Nato
371 Samarbeten inom Norden och Europa
372 WTO
374 FÖRENTA NATIONERNA – PAPPERS T IGER ELLER MÄNSKLIGHETENS HOPP?
375 Generalförsamlingen
376 Sekretariatet
376 Säkerhetsrådet
378 FN:s problem
379 FN:s roll i klimatpolitiken
382 FOLKRÄTT
383 Internationella domstolen
384 Case: Klimattullar eller frihandel?
390 Arbetsuppgifter
388
INTERNATIONELLA RELATIONER
390 AKTÖRER I DET INTERNATIONELLA SYSTEMET
391 Stater
394 EU – en allt starkare aktör i världspolitiken
395 Terrorgrupper och terrorism
397 KRIG OCH KONFLIKTLÖSNING
398 Olika former av krigföring
398 Militär krigföring
401 Dagens och morgondagens krig
403 Hur skapas fred?
405 Internationell rätt
407 MÄNNISKOR PÅ FLYKT
408 Flest flyktingar i fattiga länder
410 FN:s flyktingkonvention
412 Case: Global världsordning i förändring
414 Arbetsuppgifter
GLOBALISERING
417 VAD ÄR GLOBALISERING?
419 GLOBALISERINGENS HISTORIK
419 Bretton Woods-konferensen
420 Världshandeln under kalla kriget
422 Globaliseringens glansdagar
424 Ökande motsättningar
425 VÄRLDSHANDELNS UTVECKLING
426 Vem handlar med vem?
427 Vad handlar man med?
428 PROTEKTIONISM OCH FRIHANDEL
428 Olika former av protektionism
429 Varför protektionism?
430 AKTÖRER I VÄRLDSEKONOMIN
430 WTO
431 IMF och Världsbanken
432 G7 och G20
433 BRICS
434 Case: Made in China – det kinesiska miraklet och dess ljusa och mörka sidor
436 SOCIALA, MILJÖMÄSSIGA OCH KULTURELLA PERSPEKTIV PÅ GLOBALISERING
436 Sociala perspektiv på globaliseringen
437 Kulturell globalisering
441 Miljön och globaliseringen
443 POLITISK GLOBALISERING
443 Viktiga globala politiska aktörer
446 GLOBALISERINGEN OCH FRAMTIDEN
446 Utmaningar
448 Arbetsuppgifter
GLOBAL UTVECKLING
452 ATT MÄTA UTVECKLING
452 BNP per capita
453 Human development index (HDI)
454 Planetary Pressures Adjusted HDI (PHDI)
455 200 ÅR AV UTVECKLING
456 Kraftig befolkningsutveckling
456 Afrika söder om Sahara
458 DE GLOBALA MÅLEN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
458 Mål med förhinder
459 Klimatförändringarna drabbar de fattigaste
460 FATTIGDOM OCH FATTIGDOMSBEKÄMPNING
460 Hur mäts fattigdom?
461 Fattiga och rika länder
462 Världen är inte tudelad
464 JÄMSTÄLLDHET SOM UTVECKLINGSSTRATEGI
465 Sexuella och reproduktiva rättigheter
466 BISTÅND – EN VÄG TILL UTVECKLING?
466 Akut och långsiktigt bistånd
466 Fungerar biståndet?
467 Bistånd i förändring
468 Case: Remitteringar – det dolda biståndet
470 Arbetsuppgifter
472 Register
478 Bildförteckning
Som vi kan se beskriver Mariam sig själv och sig själv med utgångspunkt från kategorier som etnicitet , klass, religion och könstillhörighet . I detta kapitel kommer vi titta på vilken påverkan sådana grupptillhörigheter har för vår identitet och våra möjligheter i livet. Vi kommer också titta på hur fördomar och diskriminering påverkar individers och gruppers möjligheter och vad som görs på samhällsnivå för att motverka detta.
Människans identitet kan beskrivas som ett pussel med olika bitar. Faktorer som kön, fritidsintressen, klädstil, musiksmak och uppväxtmiljö påverkar hur vi ser på oss själva – och hur andra ser på oss.
■ IDENTITET, KATEGORIER, NORMER OCH MAKT
Begreppet identitet är centralt för detta kapitel, men vad betyder egentligen identitet? En enkel förklaring är att identitet är detsamma som självbild. Det handlar alltså om hur du definierar dig själv, men också om hur du förhåller dig till din omvärld. Identiteten är med andra ord det som gör dig unik, men samtidigt det som kopplar dig samman med andra människor.
En människas identitet är någonting som hela tiden förändras. Det beror på att vi skapar vår identitet genom att spegla oss i andra människor. Därför kan en flytt, ett nytt förhållande eller ett nytt intresse göra att identiteten förändras. När förändringarna är stora eller går för fort, kan det leda till en identitetskris. Identitetskriser är till exempel vanliga i tonåren, i samband med att man invandrar till ett annat land eller blir förälder.
Att bli någon i gruppen
Identiteten byggs upp av olika komponenter. I tonåren är det vanligt att självbilden färgas av sådant som klädstil, musiksmak, vänner och fritidsintressen. Men identiteten påverkas också av vilken samhällsgrupp du räknas till. För att orientera oss i vår omvärld delar vi in varandra i olika grupper och inom sociologin kallar man dessa grupper för kategorier. En kategori är alltså en konstruerad grupp där saker eller människor förs samman för att de har någonting gemensamt. Kategorierna är ofta baserade på faktorer som kön, etnicitet, ålder, religion, klass och fritidsintressen.
Vilka kategor ier du räknas till har stor betydelse för din livssituation.Vissa grupper har mycket makt i samhället, medan andra drabbas av negativa omdömen och fördomar. Mariam beskrev ju till exempel att hon hade stött på förutfattade meningar kopplat till att hon är muslim och har sjal. Den typen av förenklade bilder av vilka egenskaper en viss grupp har kallas för stereotyper. Andra välkända stereotyper är till exempel att norrlänningar är tystlåtna, blondiner
korkade och amerikaner feta. Stereotyper som är negativt laddade och bygger på okunskap kallas för fördomar. Fördomar hänger ofta ihop med rädsla för det okända. De kan ställa till med många problem, både för individen och för samhället. När en person blir sämre behandlad på grund av fördomar kopplat till exempelvis religion och etniskt ursprung kallas det för diskriminering.
Normer och makt
Normer är idéer som vi människor skapat kring vad som är ”normalt” och önskvärt i ett visst sammanhang. Ett slags oskrivna regler som kan vara svåra att få syn på när man lever mitt bland dem, men som märks tydligt då någon bryter mot dem. En norm kan till exempel vara att man ska stå till höger i rulltrappan eller att det endast är kvinnor som får bära kjol. Då någon bryter mot normerna ger det ofta upphov till irritation och förvirring. Den som står på ”fel” sida i rulltrappan kanske blir knuffad av en stressad medresenär, medan mannen i kjol blir förlöjligad och utstirrad. Vilka nor mer som gäller förändras hela tiden. För 50 år sedan förknippades tatueringar med sjömän och kriminella. Den som hade synliga tatueringar på den tiden blev troligen utsatt för en mängd fördomar och hade kanske till och med svårt att få jobb och partner. Idag anser många att tatueringar är någonting fint och vi svenskar är
Stereotyper och fördomar kan ses som en typ av ”skyltar” som vi sätter på varandra. Vilken typ av skyltar sätter du på människor i din omgivning? Vilka sätter andra på dig?
Att tatuera sig har gått från att vara en normbrytande handling till att vara en del av normen. Svenskarna är idag ett av världens mest tatuerade folk.
ett av världens mest tatuerade folk. Man kan säga att tatueringar har gått från att ses som någonting avvikande till att bli en del av normen. Nor mer handlar om att vi vill passa in i gemenskapen och ”vara som alla andra”. Att komma i tid, köa i mataffären eller stå till höger i rulltrappan kan ses som funktionella normer, eftersom det underlättar samvaron mellan människor. Andra normer kan vara problematiska, eftersom de kan få människor att göra livsval som missgynnar dem i ett längre perspektiv. Som exempel på sådana normer kan nämnas den antiplugg-kultur som råder i vissa skolklasser, eller normer som glorifierar en kriminell livsstil.
DEBATT
Normer
Normer ser olika ut på olika platser och för olika grupper. Försök kartlägga vilka normer som råder i er klass och på er skola.
Diskutera:
1. Ser normerna olika ut för olika grupper, t.ex. killar och tjejer eller på olika utbildningar/ program?
2. Vilka normer kan definieras som funktionella och vilka kan definieras som problematiska?
3. Hur har dessa normer uppkommit och vilka konsekvenser får de?
Nor mer kan också vara problematiska om de blir för snäva, så att den som inte passar in drabbas av mobbning eller utanförskap. I dessa fall är det de som har makt som definierar vad som anses rätt och passande för gruppen och vem som ska räknas dit. Normsättarna blir på så sätt överordnade, medan de som inte passar in definieras som avvikande och underordnade. Normerna bidrar därför till att skapa både gemenskap och utanförskap.
Nor mer är också en viktig komponent när det gäller relationen mellan könen. Det kommer vi att titta på i nästa del av kapitlet.
■
GENUS
Forskare som studerar den samhälleliga relationen mellan könen brukar skilja mellan begreppen kön och genus. Kön är då den biologiska kategorin, medan genus syftar på den könsroll som skapas genom miljöfaktorer som uppfostran och kulturell påverkan. Genus är alltså inte något medfött eller naturgivet, utan någonting som ”görs”. Ordet genus kommer från engelskans gender som betyder socialt kön. Med socialt kön menar vi alla de normer som finns om hur män och kvinnor ska vara.
Nor merna för hur män och kvinnor ska vara skiljer sig åt på en mängd sätt, men de ser inte lika ut överallt. Det som anses kvinnligt i en tid eller kultur, kanske inte alls är det i en annan. Idealet för hur en ung kille ska se ut och bete sig kan till exempel se helt olika ut beroende på om du befinner dig i ett exklusivt villakvarter eller ett miljonprogramsområde. Ett historiskt exempel är att färgen rosa ansågs passande för nyfödda pojkar fram till mitten på 1800-talet, medan den idag ses det som en typisk ”tjejfärg”. De som forskar inom det genusvetenskapliga området uttrycker det som att våra föreställningar om genus är föränderliga och att de skapas i en ständig växelverkan med det omgivande samhället.
En del av vår identitet
Begreppet genus introducerades i Sverige på 1980-talet. Innan dess använde man oftast ordet könsroll, som har en likartad betydelse.
Högklackade skor ingår inte i normen för hur män ska klä sig. Denna bild kommer från aktionen Walk a Mile in her Shoes som genomförs varje år för att uppmärksamma problemen med våldtäkter, sexuella trakasserier och våld mot kvinnor i nära relation.
Problemet med ordet könsroll är att det kan låta som någonting människor kan kliva in och ut ur, ungefär som ett klädesplagg eller en roll på teatern. Så är det förstås inte. Könsidentiteten är en ofrånkomlig del av människans självbild och känsloliv. Normerna kring genus finns alltså inte bara utanför oss själva, utan även inom oss.
Ordet internalisering används för att beskriva en process där människan införlivar samhällets värderingar och gör dem till en del av sin egen person. Idealbilden av hur en ”kvinnlig kvinna” ska vara internaliseras och blir en del av kvinnans egna känslor och identitet. Det gör att hon kanske känner sig kvinnlig då hon sätter på sig en klänning, bakar bullar eller rakar benen. På motsvarande sätt internaliserar männen bilden av den ideala mannen, vilket kan göra att de känner sig manliga då de betalar på restaurang, spelar fotboll eller bygger om altanen. Genus är alltså inte bara något som skapas genom ett samhälleligt tryck, utan också något vi alla har inom oss. Även den som är kritisk till hur idealen för hur män och kvinnor ser ut, måste förhålla sig till dem.
Genus och makt
Det finns ett samband mellan genus och makt. Historikern Yvonne Hirdman har studerat detta område ur ett historiskt perspektiv och hon har introducerat begreppet genussystem för att beskriva sambandet. Genussystemet är en maktstruktur som organiserar förhållandet mellan könen. Systemet bygger på två principer, isärhållande och manlig överordning. Isärhållandet innebär att manligt och kvinnligt görs till varandras motsatser. Normerna för hur kvinnor och män ska vara ser med andra ord helt olika ut. Den manliga överordningen tar sig uttryck i att det som uppfattas som manligt värderas högre än det som uppfattas som kvinnligt.
Ett exempel på hur genussystemet fungerar finner vi om vi tittar på hur olika yrkesgrupper kodas som ”manliga” eller ”kvinnliga” och hur detta avspeglas i lön och status. Egenskaper som omvårdande och barnkär kopplas till exempel ihop med kvinnlighet, medan egenskaper som teknisk och händig kopplas ihop med manlighet. Problemet är att dessa egenskaper inte värderas likvärdigt. En tekniker tjänar till exempel betydligt mer än en förskollärare, trots att de har ungefär lika lång utbildning. Enligt Yvonne Hirdman åter-
speglas detta mönster på alla områden i samhället. Det män är och gör värderas systematiskt högre än det kvinnor är och gör.
Genussystemet beskriver en strukturell maktordning i samhället. Strukturell är i det här sammanhanget en motsats till individuell. Maktordningen existerar alltså på gruppnivå och tar sig uttryck i att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Det innebär inte att alla män alltid har makt över alla kvinnor. Enskilda kvinnor kan mycket väl ha mer makt och status än enskilda män, samtidigt som männen är överordnade på ett strukturellt plan.
Genus och sexualitet
Normerna kring sexualitet har förändrats mycket de senaste hundra åren. Lagen som förbjöd homosexuella handlingar togs bort 1944 och på 1950-talet bildades Sveriges första organisation för homosexuella (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL). År 1979 togs homosexualitet bort ur Socialstyrelsens register över sjukdomar. Idag kan homosexuella par adoptera barn och gifta sig i kyrkan och vi har en lagstiftning som förbjuder all form av diskriminering på grund av sexuell läggning. Trots detta finns många fördomar och negativa attityder kvar.
Den tidiga gayrörelsen strävade efter att homosexuella skulle få juridiska rättigheter och bli tolererade i samhället. Idag kombineras dessa krav med ett generellt ifrågasättande av normerna kring genus och sexualitet. Här är begreppet heteronormativitet viktigt. Ordet innebär att människor förväntas skapa romantiska och sexuella relationer samt bilda familj med personer av motsatt kön. Vi utgår med andra ord från att ”riktiga kvinnor” blir attraherade av män och att ”riktiga män” blir attraherade av kvinnor. Den som inte följer detta mönster faller utanför genusramarna och betraktas som avvikande.
Heteronormen är tätt sammankopplad med genussystemets första princip, som säger att män och kvinnor är varandras motsats. I en heterosexuell relation tänker man sig att mannen och kvinnan har olika roller och att det är genom att de kompletterar varandra som det uppstår harmoni i hemmet. Om två kvinnor lever ihop, vem är då ”mannen i sängen”? Och vem byter däck på bilen? En man
År 1979 ockuperades Socialsyrelsens trapphus av aktivister som krävde att sjukdomsstämpeln på homosexualitet skulle tas bort. Demonstranterna fick gehör hos myndighetens generaldirektör Barbro Westerholm, som lovade att se över klassificeringssystemet. Senare samma år togs sjukdomsstämpeln bort.
Demokrati och diktatur
Demokratin som begrepp skapades på 500-talet före Kristus i Aten i antikens Grekland. Ordet demokrati är grekiska och betyder folkstyre. Alla vuxna medborgare i Aten, det vill säga inga kvinnor, utlänningar eller slavar, kallades till folkförsamlingen på torget och röstade genom handuppräckning om en rad frågor som hade lagts fram av rådet som i sin tur utsågs genom lottdragning. Även om demokratin som idé är gammal dröjde det till början av 1900-talet innan den allmänna rösträtten för män och kvinnor började genomföras i Västeuropa och i Nordamerika.
■ DEMOKRATINS REGELBOK
Demokratiforskningsinstitutet V-Dem ger varje år ut en Democracy Report, om hur demokratin ser ut i världens länder. Grundläggande för den elektorala demokratin är de här sex kriterierna:
● Regelbundna politiska val och fri partibildning. Demokratin kräver att politiska val hålls regelbundet, och att det finns minst två alternativ att välja mellan. Det ska vara tillåtet att bilda politiska partier.
● Allmän och lika rösträtt. Alla medborgare över en viss ålder ska ha rätt att rösta. Det får alltså inte förekomma några inskränkningar i rösträtten på grund av kön, inkomst, etnisk tillhörighet, religion osv. Lika rösträtt innebär att alla röstberättigade har en röst var.
● Valhemlighet. Alla ska kunna rösta utan att tvingas avslöja vilket parti eller vilken kandidat de röstar på.
● Fri opinionsbildning. För att alla fritt ska få bilda sig en uppfattning krävs fri åsikts- och opinionsbildning i landet.
● Majoritetsprincipen. Demokratin förutsätter att majoritetens förslag vinner över minoritetens.
● Rättssäkerhet. En demokratisk stat kräver att ingen häktas eller straffas utan stöd i lagen. Laglöshet eller godtyckliga domar hör inte hemma i ett demokratiskt land.
Elektoral demokrati är en metod att fatta beslut, men nöjer man sig med de sex punkterna är det risk att demokratin leder till ”majoritetens tyranni”, som den franske politikern Alexis de Tocqueville [tɔkvi ́l] uttryckte det på 1830-talet. Risken med alla former av demokrati är ju att majoriteten kör över minoriteten. Därför behövs ytterligare ett kriterium för att uppnå en verklig liberal demokrati som är så mycket mer än att fatta beslut:
● Skyddet för mänskliga rättigheter (s. 342) och värnandet om rättsstatens principer (s. 115-120).
Demokratin förutsätter att makten aldrig koncentreras utan att det finns plats för många olika konkurrerande uppfattningar. Detta kallas för pluralism , av latinets plures som betyder många. I demokratiska stater kan man vara oenig om det mesta, utom om värdet av pluralismen. Lite tillspetsat kan man säga att demokratin förutsätter oenighet. Det är synen på oppositionen som skiljer demokratin från diktaturen: för en demokrati är oppositionen en nödvändighet, för diktaturen ett hot.
Indirekt demokrati och direktdemokrati
I princip finns det två metoder hur demokratin ska tillämpas: indirekt demokrati och direktdemokrati. Indirekt demokrati (representativ demokrati) är vanligast. Folket väljer representanter som sedan fattar beslut i folkets ställe. I den svenska regeringsformen klargörs tydligt att det är riksdagen som främst representerar folket: ”Riksdagen är folkets främsta företrädare.” (1 kap. 4 §). Den representativa demokratin finns på många håll i samhället – den är billig och praktisk. Men för att besluten ska accepteras av folket är det viktigt att de valda verkligen är representativa för väljarna.
Direktdemokratin påminner om antikens Grekland, men idag går direktdemokratin normalt till så att de röstberättigade lägger sin röst i en folkomröstning. Folkomröstningar tillämpas mycket olika i världens länder. Några länder som USA, Japan och Indien har aldrig haft nationella folkomröstningar, inte heller Tyskland efter
andra världskriget medan folkomröstningar är obligatoriska i t.ex. Danmark och Australien vid ändring av grundlagen.
Schweiz – direktdemokratins förlovade land
Det land där direktdemokratin tillämpas oftast är Schweiz. Bara mellan 2020 och 2023 kunde schweizarna delta i ett trettiotal nationella folkomröstningar. En av dessa folkomröstningar 2021 gällde om bidrag skulle betalas ut till bönder som ger husdjur antibiotika i profylaktiskt syfte. (Förslaget föll då 61 procent röstade nej). Schweizarna kan också delta i folkomröstningar i kantonen och i kommunen. Folkomröstningarna i Schweiz är alltid beslutande.
Vilken form av demokrati är bäst?
Den direkta demokratin är omständlig och dyr. Dessutom finns risken att folk tröttnar och inte går till valurnorna. I Schweiz röstar i genomsnitt cirka 40 procent. Ett starkt argument för den indirekta demokratin är att valda ledamöter har större möjligheter att få överblick i de politiska frågorna, vilket gör att besluten helt enkelt blir av högre kvalitet.
är en av de två kantoner i Schweiz som har behållit den ursprungliga direktdemokratin. Första söndagen i maj varje år kallas alla röstberättigade till den inhägnade ”ringen” på torget i staden Glarus för att med handuppräckning rösta om konkreta förslag som lagts fram. Alla har rätt att yttra sig i alla frågor. Mötesdagen är det gratis kollektivtrafik i kantonen, liksom barnpassning. Bilden visar torget den 5 maj 2024.
Glarus
Att bränna Koranen – en mänsklig rättighet?
Anstiftaren hade ansökt om och beviljats tillstånd att bränna Koranen. Polisens närvaro motiveras av att alla har rätt till yttrandefrihet
Får man i Sverige säga eller skriva att man inte gillar katolicismen, lutherdomen eller andra religioner? Ja, det får man. Man behöver inte heller vara med i någon religiös organisation. Vi har ju religionsfrihet och yttrande- och tryckfrihet. Den som verkligen vill visa sin avsky mot kristendomen och den Svenska kyrkan får hen då framför kyrkan elda upp ett exemplar av Bibeln och psalmboken? Visst – såvida inte räddningstjänsten har utfärdat eldningsförbud. Men många, kanske främst äldre, skulle nog anse att den personen beter sig oförskämt. Men olagligt är det inte.
Är det samma sak att bränna Koranen, islams heliga skrift? När det skett koranbränningar i Sverige har reaktioner inte låtit vänta på sig varken i Sverige eller i flera muslimska länder. I Bryssel sköts två blå-gulklädda fotbollsfans ihjäl av en tunisisk invandrare. Motivet skulle ha varit en hämnd för koranbränningar i Sverige.
Hur bör Sverige agera? I december 2023 beslutade folketinget i Danmark om förbud mot ”olämplig behandling av föremål med religiös betydelse för ett religiöst samfund”, vilket i praktiken innebär att den som i
Danmark bränner Koranen riskerar fängelse i max två år. I Sverige föreslog en utredning 2024 att polisen ska kunna vägra tillstånd för demonstrationer om det finns en påtaglig risk för rikets säkerhet. Men Justitiekanslern säger nej till förslaget som skulle utgöra ”ett långtgående ingrepp i yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheterna” om det blir verklighet. Även Säpo och JO säger nej.
Göta hovrätt dömde 2024 dömde en man för hets mot folkgrupp: mannen hade spridit en film där han eldade en koran med bacon på en grill framför Linköpings domkyrka. Vid grillen fanns en skylt med ett islamofobiskt budskap. Hovrätten ansåg att mannens sammantagna agerande var riktat mot muslimer, inte mot islam som religion. Då är det hets mot folkgrupp.
Diskutera
1. Är Danmarks metod den rätta, dvs. att förbjuda ”olämplig behandling av föremål av religiös betydelse”? Ge argument för och emot.
2. ”Minst 99 % av svenska folket anser koranbrännare vara idioter. Varför ska sådana ha yttrandefrihet?” Kommentera det påståendet.
■ VAD ÄR DIKTATUR?
Motsatsen till demokrati är diktatur som innebär att makten är koncentrerad till en grupp eller ett parti i samhället. Den gruppen kontrollerar massmedier, domstolar, skolor och universitet, kultur, ja allt som händer i landet. I stället för diktatur används ofta uttrycket auktoritärt styre. Så här skulle en diktaturens regelbok kunna se ut:
● Förbjud alla politiska partier utom det egna partiet, eller åtminstone gör det svårt för oppositionspartierna
● Se till att rösträtten begränsas, åtminstone för dem som inte röstar på det styrande partiet.
● Se till att röstningen går till så att det syns vilka som inte röstar på det styrande partiet.
● Se till att oppositionen inte kan sprida sina åsikter.
● Stäng ned radio- och tv-stationer och internetsajter som inte propagerar för det styrande partiet. Se också till att organisationer och tidningar som motverkar regimen får problem eller skräms så att de upphör med sin verksamhet.
● Se till att räkna röstsedlarna så att det styrande partiet alltid vinner.
● Se till att kontrollera domare, försvarsadvokater och åklagare så att de följer det styrande partiets linje.
I diktaturer har den styrande eliten tystat oppositionen och utövar makt utan att riskera kontroll från parlamentet, från något konkurrerande parti eller från massmedierna. Domstolarna dömer utifrån de styrandes vilja vilket innebär att rättssäkerheten sätts ur spel.
Diktaturer bryter alltså mot en eller flera av demokratins spelregler.
Freedom House har i mer än 15 år rapporterat om att demokrati och friheter har minskat i världen. 2021 gick Indien, ”världens största demokrati” tillbaka till ett ”delvis fritt land”. Indiens hindunationalistiska regering har gjort livet svårare för alla ickehinduer i landet. Ungern är EU:s enda delvis ickefria land. Kandidatlandet Turkiet är ickefritt.
Frihet i världens stater 2024
fridelvis fri Frihet i världens stater 2024
Olika slags diktaturer
Diktaturer har förekommit i alla tider., men auktoritärt styrda länder har sällan haft exakt samma kännetecken. För att en diktatur ska bli långvarig behövs inte bara ett militärt utan också ett folkligt stöd: ett krig eller genom indoktrinering gentemot en fiktiv motståndare, t.ex. judarna i nazismens Tyskland, eller Putins anfallskrig mot Ukraina. Ju mindre folkligt stöd ledarna har, desto mer repressiv måste polisen och militären vara. Här är tre vanliga etiketter på diktaturer:
● Militärdiktatur, t.ex. Myanmar där militären under ledning av generalen Min Aung Hlaing vägrade acceptera valresultatet från 2020 och genomförde en statskupp 2021. Den tidigare ledaren Aung San Suu Kyi – mottagare av Nobels fredspris 1991 – fängslades och dömdes till mer än 30 års fängelse. Också hela regeringen och presidenten fängslades.
● Religiösa diktaturer, t.ex. Iran som kan karaktäriseras som en teokrati (”Gudsvälde”) med vissa demokratiska inslag, t.ex. en folkvald president och ett folkvalt parlament. Men de folkvalda institutionerna står tillbaka för de icke-folkvalda maktinstanserna, främst de 12 religiösa ledarna i det s.k.Väktarrådet. Det utses av den högste religiöse ledaren och ska godkänna alla parlamentsoch presidentkandidater, liksom lagar och politiska beslut.
● Enpartidiktaturer, t.ex. Kina där kommunistpartiet alltsedan Folkrepubliken Kinas tillkomst 1949 har haft makten och inte tillåtit konkurrerande partier. Den formellt högsta politiska makten ligger hos Nationella folkkongressen som består av cirka 3000 delegater som sammanträder några få veckor vart femte år. Men bara de delegater som är godkända av kommunistpartiet kan väljas till folkkongressen.
Politisk ofrihet
Några länder som Saudiarabien, Kuwait och Förenade Arabemiraten fungerar som ett slags upplysta monarkier, ungefär som under Ludvig XIV:s Frankrike på 1600-talet. I den mån det förekommer politiska val är rösträtten begränsad och politiska partier eller parlament som vi tänker oss, existerar inte. Någon offentlig debatt förekommer inte.
Ett vanligt inslag i diktaturer är uppgjorda, ”riggade”, val. Ett exempel är Ryssland där Vladimir Putin haft makten sedan 2000, både som premiärminister och som president. 2024 tog Putins fjärde mandatperiod som president slut men han omvaldes trots en tidigare regel att presidenten inte kan sitta längre än fyra perioder.
Brist på fri opinionsbildning
Det regerande partiet kring presidenten styr opinionsbildningen och tillåter inte att oppositionen kommer fram i tv och andra massmedier. En av de få ryska tidningar som kritiserat Putin var tidningen Novja Gazeta vars chefredaktör fick Nobels fredspris 2021. I april 2022 fick tidningen en varning av censurmyndigheten och avbröt sin verksamhet. Flera kritiska journalister har mördats. Den som i Ryssland använder ordet ”krig” i stället för ”specialoperation” om anfallskriget mot Ukraina riskerar upp till 15 års fängelse.
Brist på rättsstat
Inom EU är Ungern det land som mest avviker från rättsstatens principer genom att inskränka demokratiska rättigheter och politisera rättsväsendet. Ungern har blivit allt mer nationalistiskt och invandrarfientligt samtidigt som rättsväsendet, utbildningen, massmedierna och kulturen till stor del styrs av Orbáns parti, Fidesz.
Bristande fri- och rättigheter
Amnesty International publicerar årligen en bok där de länder rapporteras som brutit mot de mänskliga fri- och rättigheterna. Även demokratiskt styrda stater som Sverige, Tyskland och USA kan finnas med på Amnestys lista. Sverige fick 2022 kritik för att gruvoch vindkraftexploateringar i norra Sverige har fått fortsätta trots motståndet från samerna.
De värsta brotten mot de mänskliga rättigheterna begås ändå i diktaturer.Varje år anklagar Amnesty Kina för allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Många människor tvångsförflyttas för att t.ex. ge plats för ett vägbygge utan att få kompensation eller möjligheten att få saken rättsligt prövad. Rättegångar genomförs utan att de åtalade har
Turkmenistan är en diktatur, ett av världens mest slutna länder. ”Turkmenistan is a repressive authoritarian state where political rights and civil liberties are almost completely denied in practice.” Så skrev Freedom House 2021. I Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex ligger Turkmenistan på 175 av 180.
någon egentlig chans att försvara sig. Många av dem som avrättas har inte begått våldsbrott, utan de har protesterat mot regeringen, deltagit i demonstrationer och gått i opposition mot de styrande.
Varför demokrati och inte diktatur?
Många argument kan anföras för demokrati och mot diktatur. Här är några argument.
● I en diktatur betyder den enskilda människan ingenting. Allt och alla ska underordnas staten. Kontrollen kan ske på olika sätt. När kommunistsystemet kollapsade i Östtyskland 1989 avslöjades den verksamhet som Stasi, hemliga polisen, ägnat sig åt, bland annat telefonavlyssning, öppnande av brev och ett utbrett spionsystem.
● Diktaturen tar inte till vara människornas kunskaper och idéer. Eftersom en liten grupp människor i en diktatur bestämmer och andra grupper hålls nere innebär det ett enormt slöseri med
FAKTA
Autokraternas axel
”Var och en av oss har en bild av en autokratisk stat i huvudet. I spetsen står en skurk, bredvid honom armén och polisen som hotar medborgarna med våld. Det finns ondskefulla medbrottslingar och om möjligt några modiga dissidenter.”
Så inleder den prisbelönta polsk-amerikanska författaren Anne Applebaum boken Autocracy, Inc. The Dictators Who Want to Run the World (2024). Men, fortsätter hon i det inledande kapitlet, det är inte så det fungerar med autokratier. Autokratier – en synonym till diktaturer – kontrolleras inte av en enda bov utan det är raffinerade nätverk med kleptokratiska (kleptokrati = ett styre där de ledande gör sig rika på de vanliga invånarnas bekostnad) strukturer där polisen, militären och säkerhetsapparaten hela tiden övervakar, sprider falska budskap och samarbetar med diktatorn.
Efter Berlinmurens fall 1989, när kommunismen föll i Europa, hoppades många att ekonomiskt och kulturellt utbyte skulle leda till demokratisk utveckling i hela världen. När så Kina och Ryssland kommit in i Världshandelsorganisationen WTO skulle också en intensifierad handel få människorna i auktoritära länder som Kina och Ryssland att inse fördelarna med demokrati, det som västvärlden kämpat för i drygt 200 år. ”Alla
trodde att i en öppen, sammankopplad värld skulle demokratiska och liberala idéer spridas till de autokratiska staterna.”
”Ingen trodde att autokrati och illiberalism i stället skulle spridas till de demokratiska länderna.” Men så har det blivit. Under kalla kriget hade ideologin varit det kitt som förenade auktoritära stater. Idag, skriver Applebaum, spelar ideologin ingen roll utan strävan efter att bevara makt och rikedom är vad som förenar ledarna i Ryssland, Kina, Nordkorea, Venezuela, Iran, Kuba, Zimbabwe, Nicaragua, Angola, Myanmar, Belarus och ett dussintal länder till.
Exemplet Zimbabwe
Zimbabwe har varken före eller efter självständigheten från Storbritannien 1980 varit en demokrati. Med maoistiska paroller om ett bondeuppror mot den imperialistiska kolonialmakten ledde Robert Mugabe befrielsekampen och behöll sedan makten i Zimbabwe till 2017. Då avsattes han i en militärkupp av den nuvarande presidenten Mnangagwa, som omvaldes vid ett riggat presidentval 2023. Inför valet infördes en lag som förbjöd zimbabwier att tala illa om landet inför utlänningar. Pengar från Kina har strömmat in till en rad
mänskliga resurser. Diktaturen skrämmer också iväg de som kan flytta utomlands, det vill säga ofta de välutbildade människorna.
Afghanistan är ett sådant land efter talibanernas maktövertagande sommaren 2021. Flickor i Afghanistan får inte gå mer än sex år i skolan.
● Korruption är betydligt vanligare i diktaturer än i demokratier. Ändå finns inget klart samband mellan graden av diktatur och graden av korruption: Förenade Arabemiraten t.ex. har mindre korruption än EU-länderna Malta och Spanien. Transparency International är en internationell organisation som bevakar omfattningen av korruption.
● Demokratier för inte kr ig mot varandra utan försöker hitta fredliga lösningar på konflikter. Den fria opinionsbildningen i ett demokratiskt land gör att alla aspekter av konflikten kommer fram och redovisas.
projekt i Zimbabwe, t.ex. den nya parlamentsbyggnaden och ett nationellt medicinlager. Kina har förvärvat mark till en enorm upparbetningsanläggning för litium, platinum och nickel för export till kinesiska batterifabriker. I gengäld har Zimbabwe fått mobiltelefoner och övervakningsutrustning från kinesiska Huawei – samma teknologi som Kina använder för att övervaka dissidenter i det egna landet. Zimbabwe och Ryssland har också funnit varandra: Putins Ryssland har exempelvis investerat i diamantgruvor i Zimbabwe. Vid omröstningen i FN:s generalförsamling dagen efter Rysslands anfall på Ukraina 2022 röstade 141 länder för att Ryssland skulle dra sig tillbaka, sju röstade mot. 32 länder avstod, däribland Zimbabwe. Vid ett av Putin anordnat Afrikatoppmöte i S:t Petersburg 2023 förklarade Mnangagwa sin och Zimbabwes ”solidaritet med Ryssland och dess militära specialinsats i Ukraina”. Innan Mnangagwa åkte hem fick han en helikopter i gåva av Putin. Mnangagwa fotograferades inne i helikoptern med vin och ost på bordet. Till zimbabwierna och till världen skickade Mnangagwas pressfolk helikopterbilden och budskapet: ”Sanktionernas offer måste hålla ihop.”
Demokrater, förena er!
Skiljelinjerna, menar Applebaum, är inte knivskarpa. Några autokratier, exempelvis Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Singapore och Vietnam samarbetar med den demokratiska världen. Det finns emellertid också demokratier som tar mindre allvarligt på mänskliga rättigheter, exempelvis Turkiet, Israel, Ungern, Indien eller Filippinerna.
De demokratiska länderna måste bli medvetna vad som händer. ”Några av de rikaste och mäktigaste amerikanerna och européerna spelar här en tvivelaktig roll. Vi kan inte längre tillåta att de rikaste gör affärer med autokratierna och ställer upp för deras utrikespolitiska mål, medan de samtidigt får uppdrag av demokratiska regeringar och njuter av vad den demokratiska världen tillhandahåller av status, privilegier och rättssäkerhet.”
Avslutningsvis travesterar Applebaum avslutningsorden i Karl Marx´ och Friedrich Engels Det kommunistiska manifestet (1848): ”Demokrater, förena er!”
De sista raderna i hennes bok inger hopp: ”Frihetliga samhällen kan förstöras, utifrån eller inifrån, genom krig och genom demagoger. Eller de kan räddas – men bara, om de av oss som bor i de här samhällena, anstränger oss att rädda dem.”
I valkretsen Sala – Arboga enade sig tullvännerna om grosshandlaren, tillika stadsfullmäktiges ordförande i Arboga Ludvig Lundborg. Frihandlarna däremot i Sala och Arboga enade sig om Jacob Persson, rektor vid Läroverket i Arboga.
Statsvetaren Andreas Johansson Heinö menar att populismen ”sammantaget utgör den största förändringen av det politiska landskapet i Europa sedan åtminstone kommunismens fall. … Det är svårt att överskatta betydelsen av denna utmaning för de politiska eliterna. … Populismen är inte i sig ett hot mot demokratin; tvärtom kan ett visst mått av populism ha en positiv effekt eller rentav betraktas som en viktig del av demokratin. Det är de auktoritära inslagen som är farliga och som hotar flera av de värden och principer som har utgjort kärnan i europeisk demokrati under mer än ett halvsekel.”
I Frankr ike har det högernationella partiet Nationell samling med Marine Le Pen som partiledare haft stora framgångar och de tidigare etablerade partierna har fått maka på sig. En liknande utveckling har skett i Spanien och Italien. I Tyskland har det högernationella och främlingsfientliga partiet AfD, Alternative für Deutschland, vuxit rejält, främst i de förbundsländer i öst som en gång utgjorde DDR.
■ POLITISKA PARTIER OCH
DERAS HISTORIA I SVERIGE
Mellan åren 1867 och 1909 valdes andra kammarens ledamöter genom majoritetsval. De allra flesta valkretsar var enmansvalkretsar, de skickade en ledamot till riksdagen. Politiska partier behövdes inte, det räckte med att tillräckligt många röstberättigade stöttade en välkänd och rejäl karl med de rätta åsikterna.
Tullfrågan var den stora stridsfrågan i Sverige på 1880-talet och i varenda valkrets stod frihandlare mot protektionister mot varandra.
Några större städer tillämpade majoritetsval i flermansvalkretsar – så var det i Stockholm med 22 mandat som alla tillföll den sida som vann. Före tullstriden hade riksdagsledamöterna röstat efter eget samvete men under tullstriden avkrävdes de besked var de stod. Tullstriden innebar ”folkviljans genombrott” och i framtiden skulle ledamöterna bli tvungna att ”underkasta sig sina väljares och sitt partis värderingar” skriver statsvetarprofessorn Leif Lewin.
På 1870- och 1880-talet fick nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen enormt många anhängare ur den lägre medelklassen och arbetarklassen. I många valkretsar mot slutet av 1800-talet mobiliserade dessa och fick ofta in sina kandidater i riksdagen. I början av 1900-talet var var fjärde ledamot i andra kammaren medlem i frikyrkorörelsen och en klar majoritet var nykterister.
Den tredje folkrörelsen, arbetarrörelsen, bildade 1889 ett riksparti, Socialdemokratiska arbetarepartiet men det dröjde innan tillräckligt många arbetare kommit över ”rösträttsstrecket” på minst 500 kronors årsinkomst för att kunna rösta till andra kammaren.
På 1890-talet bildades i riksdagens båda kamrar löst sammansatta politiska riksdagspartier, t.ex. Liberala samlingspartiet som också blev ett rikstäckande parti, Frisinnade landsföreningen. Även de konservativa bildade ett rikstäckande parti, Allmänna valmansförbundet, föregångare till Moderaterna idag. Det fanns alltså vid sekelskiftet 1900 en början till det partiväsende som vi har idag. Men intresset för politiska partier var inte stort eftersom majoritetsval fortfarande tillämpades.Väljarna röstade på den person de hade störst förtroende för.
Proportionella val leder till riksomfattande politiska partier
För varje år som gick insåg allt fler politiker det absurda i att en mycket stor del av arbetarna inte hade rösträtt. Rösträttsfrågan blev en stridsfråga – men fortfarande var det nästan bara männens rösträtt det gällde. När den allmänna värnplikten infördes i Sverige 1901 fick rösträttsvännerna ytterligare ett argument: ”en man – en röst – ett gevär”. Många ville att alla de som tvingades riskera livet för fäderneslandet också skulle ha rätt att delta i de allmänna valen.
Någ ra år in på 1900-talet insåg även en del högerriksdagsmän att det inte längre gick att stå emot kraven på allmän rösträtt. Men om arbetarna fick rösta med det majoritetsvalsystem som gällde skulle de ta hem i stort varje valkrets. De konservativa skulle inte ha en chans. 1907 lade då den konservativa regeringen Arvid Lindman fram en proposition om införande av proportionella val med lika rösträtt för
Socialdemokratisk valaffisch från 1908. A.C. Lindblad var chefredaktör på tidskriften Ny Tid och en av pionjärerna inom arbetarrörelsen. Han blev Göteborgs förste socialdemokratiska riksdagsledamot.
alla skattebetalande män över 24 år. Uteslutna, förutom alla kvinnor, var 25 procent av männen, ofta drängar och andra som saknade egen skattsedel. 1909 beslutade riksdagen också om ändringar den kommunala rösträtten så att ingen fick ha mer än 40 röster i valet till stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige. För första gången kunde också kvinnor bli valbara i de kommunala församlingarna.
Vid andrakammarvalet 1911 tilllämpades den proportionella valmetoden första gången. Valsedlarna var då tvungna att ha namn på ett politiskt parti för att vara giltiga.
I november 1918, när första världskriget höll på att sluta och det var oroligt på många håll i Sverige beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män vid både kommunalval och riksdagsval. För de konservativa var politiska partival något som de egentligen inte ville ha, de ”blev ett smolk i den konservativa glädjebägaren. Det proportionella valsättet förutsatte ju att partierna hade den centrala rollen i valen. Partiernas existens angavs nu i vallagen” (professor Tommy Möller).
År 1911 fanns det ännu bara tre partier:
● Högern bestod till stor del av godsägare, professorer och annan överklass och strävade länge emot de nya idéerna om demokrati som liberaler och socialdemokrater kämpade för.
● Liberalerna hade stöd av medelklassen och ville försiktigt utvidga rösträtten och göra Sverige mer modernt.
● Socialdemokraterna stöttades av industriarbetarna med allmän och lika rösträtt, åtminstone för männen, som främsta programpunkt. År 1913 bildades Bondeförbundet som främst fick sympatisörer bland bönderna.
1917 skedde en splittring inom Socialdemokraterna när Vänstersocialisterna, som senare kom att kalla sig kommunister, bröt sig loss. Kommunisterna hade ingen förståelse för Socialdemokraternas kompromissvilja och strävan efter allmän rösträtt – det var revolution
de ville ha för att införa proletariatets diktatur, i enlighet med Karl Marx och Friedrich Engels lära.
Med undantag av några kortlivade partisplittringar hade nu Sverige det fempartisystem som höll i sig även flera decennier efter andra världskrigets slut.
Socialdemokraternas stödpartier och växlande borgerliga ledarpartier
Bondeförbundet ingick 1933 ”kohandeln” med Socialdemokraterna Det var en överenskommelse där Socialdemokraterna fick igenom stöd för att bekämpa den höga arbetslösheten och Bondeförbundet fick stöd för mer jordbruksreglering och högre pris på smör. 1936 bildade dessa två partier en koalitionsregering som satt fram till december 1939 när Per Albin Hansson bildade en samlingsregering med alla partier utom Kommunisterna. 1951 bildade Socialdemokraterna och Bondeförbundet, som snart bytte namn till Centerpartiet , återigen en koalitionsregering. På 1990-talet var Centerpartiet ett av de socialdemokratiska regeringarnas stödpartier, vid sidan av Miljöpartiet och Vänsterpartiet, och alla tre partierna hade egna tjänstemän i regeringskansliet för att underlätta samarbetet.
Med Alliansregeringen Fredrik Reinfeldt (M) (2006–2014) blev Centerpartiet en viktig kugge i det borgerliga fyrpartisamarbetet med Moderaterna som största parti. Men så hade det inte alltid varit. De första 25 åren efter andra världskriget var Folkpartiet –dagens Liberalerna – största borgerliga parti med Bertil Ohlin som partiledare, men statsminister lyckades han aldrig bli. Med sin nye partiledare Torbjörn Fälldin blev Centerpartiet det största borgerliga partiet vid riksdagsvalet 1973.Vid nästa riksdagsval, 1976, blev Fälldin statsminister i en borgerlig trepartiregering.
Alliansen var under två valperioder, 2006–2014, en borgerlig fyrpartiregering under ledning av Fredrik Reinfeldt (M) med partiledarna Göran Hägglund (KD), Maud Olofsson (C), och Lars Leijonborg (FP)som statsråd. Alliansregeringen ersattes 2018 av S+MPregeringen Löfven.
Politikerveckan i Almedalen på Gotland 2010. Gudrun Schyman, då partiledare för Feministiskt initiativ, tidigare partiledare för Vänsterpartiet, eldar upp 100 000 kronor i hundralappar för att påminna om de löneskillnader som finns mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden.
Från fem till åtta partier
Miljöfrågan i allmänhet och kärnkraftsfrågan i synnerhet åren kring 1980 utmynnade i bildandet av Miljöpartiet De Gröna . 1963 bildades så Kristen demokratisk samling, dagens Kristdemokraterna . Bakgrunden var – enligt mångas uppfattning – samhällets allmänna sekularisering och sexualisering. KD blev tidigt anhängare av borgerlig samverkan.
Sverigedemokraterna bildades 1988 och betraktades länge som ett pariaparti med sina öppet rasistiska värderingar med ursprung i nazismen och i främlingsfientliga organisationer som Bevara Sverige Svenskt (BSS).
Det finns ytterligare många partier som förgäves har försökt komma in i riksdagen. Störst är Feministiskt initiativ som 2014 fick 3,1 procent av rösterna men som 2018 störtdök till 0,4 procent, ”vilket indikerar att övriga partier fångat upp opinionen väl i de frågor som låg till grund för tillkomsten av Feministiskt initiativ” (Tommy Möller).
Ideologiska skiljelinjer i svensk politik
Det är vanligt att placera partierna efter en höger-vänster-skala , med de borgerliga partierna till höger och de socialistiska till vänster. Hur de olika partierna placeras beror främst på deras uppfattning om hur stor den offentliga sektorn bör vara: ju mer stat och kommun ska bestämma och ta hand om med skattpengar, desto längre till vänster, och ju mer enskilda människor ska sköta, desto längre till höger. Men den inbördes placeringen av t.ex. Liberalerna och Centern är inte alltid given. De ideologiska skiljelinjerna kan gälla sakfrågor, exempelvis
● Hur mycket ska det offentliga arbeta för social och ekonomisk utjämning mellan människor?
● Hur mycket av privat verksamhet ska tillåtas inom sjukvården och skolan?
Olika sätt att inbördes placera partierna
Grön/Alternativ/Libertär
Vänster
● Ska ekonomisk tillväxt prioriteras i alla lägen, eller ska den få stå tillbaka av hänsyn till exempelvis miljön eller nationella minoriteter?
Traditionalistisk/Auktoritär/ Nationalistisk
Olika sätt att inbördes placera partierna
Grön/Alternativ/Libertär
Vänster
Men höger-vänster-skalan är inte självklar. På 1970-talet var det populärt att rangordna partierna efter ekologi-tillväxt , där M, V och C stod för ekologi, S, M och L för tillväxt. Numera diskuterar statsvetare ytterligare en rangordning, GAL-TAN-skalan där akronymerna GAL står för Grön, Alternativ, Libertarian (frihetlig) och TAN för Traditionell, Auktoritär, Nationalistisk. GAL-TAN fokuserar inte bara på pengar och fördelningspolitik utan på sociala och kulturella värden. Detta skulle exempelvis kunna röra globalisering och migration, EU-medlemskapet, HBTQI-frågor, bensinskatt och andra transportfrågor.
Traditionalistisk/Auktoritär/ Nationalistisk
Industriell
Agrar
Enligt statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson har Soch Mväljarna stor spännvidd på GALTANskalan (den övre skalan). SDväljarna däremot ligger fast på GALTAN men har stor spännvidd på högervänsterskalan.
Höger Vänster
Höger Vänster
Höger
1. Vad är skillnaden mellan en elektoral demokrati och en liberal demokrati?
2. Vad är skillnaden mellan direkt och indirekt demokrati?
3. Vilka skillnader finns mellan tillämpningen av direktdemokrati i Schweiz och i Sverige?
4. Beskriv diktaturens kännetecken.
5. Vilka typer av diktaturer nämner boken?
6. Sammanfatta kort kärnan i konservatismen, liberalismen och socialismen.
ANALYS
A1. Partihistoriken påvisar att politiska partier uppstår när det finns ett behov av ett visst politiskt parti. Vad skulle nästa partibildning kunna bli? Motivera och ta fram belägg för ditt svar.
A2. Är demokrati alltid bäst? Ungdomsbarometern 2024 ställde den frågan till ungdomar. En av fem killar tar helt eller delvis avstånd från att demokrati alltid är bäst. En ökning från 12% sedan 2021 (för tjejerna 7 % respektive 5 %). Det verkar alltså som att tilltron till demokrati sviktar hos de unga. Är det så? I så fall, vilka orsaker kan detta ha? Vad kan konsekvenserna bli?
DISKUSSION
D1. Borde kommunala folkomröstningar förekomma oftare? Vilka frågor skulle i så fall vara lämpliga att avgöras genom folkomröstning?
D2. Thailand är ett turistparadis, men också en militärdiktatur. Borde man bojkotta Thailand som turistmål? Ge argument för och emot.
7. Vad är skillnaden mellan demokratisk nationalism och militant nationalism?
8. Varför blev det nödvändigt att bilda politiska partier i Sverige år 1909 –1911?
9. Varför var det de konservativa som vid sekelskiftet 1900 drev frågan om proportionella val?
10. Vad är skillnaden mellan hur ledare i autokratiska stater samarbetar idag och under kalla krigets tid, enligt Applebaum?
A3. Vad kan det finnas för orsaker till att nationalismen har ökat i världen? Vilka kan konsekvenserna bli? Vilka åtgärder kan vi ta till för att förhindra detta?
A4. På senare år har begreppet ”alternativa fakta” använts. Resonera kring varför det är viktigt att ett samhälle kan enas om samma fakta när ett beslut ska fattas.
A5. Många människor tilltalas av populistiska politiker som har enkla lösningar på komplexa problem. Vilka orsaker kan detta ha? Vilka konsekvenser kan detta förhållningssätt få för samhället?
D3. Finns det någonting som du och dina klasskompisar skulle kunna göra för att i någon mån försöka påverka regimerna i t.ex. Ryssland eller Kina att bli demokratier? Diskutera och kom med några förslag!
D4. Vi antar att en av kompisarna i klassen är klart naziinfluerad. Hur skulle du agera?
D5. I ett demokratiskt samhälle måste majoriteten värna om minoritetens rättigheter. Varför det?
D6. Stiftelsen Rättsfonden frågade för ett par år sedan 500 gymnasister vad av följande de tyckte var demokratiskt. Hur skulle du ha svarat?
• Valet till riksdagen bör avspegla den etniska/religiösa/sexuella mångfald som finns i samhället.
• Det borde bli förbjudet att sprida falsk information, t.ex. förneka klimatförändringen.
FÖRDJUPNING
F1. Studera någon av de mänskliga rättigheternas vakthundar, t.ex. Amnesty, Civil Rights Defenders, Reportrar utan gränser, Human Rights Watch. Välj ut ett land och ta reda på hur det enligt organisationen bryter mot de mänskliga rättigheterna. Jämför med hur de styrande framställer sig på landets hemsida.
F2. Hur användes de ideologiska etiketterna (liberal, socialistisk etc.) av de politiska partierna i Sverige? Studera några partiers hemsida och notera hur partierna ideologiskt benämner sig.
• Polisen ska fritt kunna avlyssna misstänkta för att förebygga brott.
• Antagningen till högskolan ska spegla den etniska/religiösa/sexuella mångfald som finns i samhället.
• Dödsstraff borde införas.
• Skidåkare som brutit benet borde betala högre sjukvårdsavgift
NYCKELORD
autokrati
demokrati
diktatur feminism folkomröstning
GAL-TAN
hierarkiskt samhälle höger-vänster-skala
ideologier
F3. Bläddra i Generationsrapporten 2024 som ingår i Ungdomsbarometern 2024 – lätt att hitta via googling. Finns det något som du instämmer i? Något som du tycker verkar vara överdrivet eller felaktigt?
F4. Studera den senaste Freedom Map som publiceras av www.freedomhouse.org Vilka är de positiva föredömena i Asien och Afrika? Vilka är de negativa exemplen i Amerika?
F5. Ta reda på mer om någon av de autokratiska stater som Applebaum nämner, exempelvis Zimbabwe, Venezuela, Myanmar. Använd tillförlitliga källor som NE, UI, Landguiden eller sök på någon av de stora dagstidningarna.
jämställdhet konservatism korruption liberalism majoritetsval mänskliga fri- och rättigheter nationalism NGOs pluralism populism proportionella val socialism stödparti
Högsta domstolen i Stockholm är tredje och sista instans av de allmänna domstolarna. För att ett mål ska tas upp där krävs i nästan alla fall ett prövningstillstånd. Ett sådant beviljas bara om målet är av betydelse för bedömning av andra mål av liknande karaktär, så kallat prejudikat. I brottmål är riksåklagaren den enda allmänna åklagaren i Högsta domstolen.
■ DEMOKRATI OCH RÄTTSSKIPNING
För att ett land ska vara en demokrati krävs inte bara fria val, rösträtt och fri opinionsbildning (se kapitlet Demokrati och diktatur). Det krävs också ett oberoende rättsväsende. I Regeringsformen (RF 11:3) står att ”Ingen myndighet, inte heller riksdagen, får bestämma hur en domstol ska döma i det enskilda fallet”. Vi ska nu titta närmare på hur en rättsstat ska fungera i en demokrati.
Rättsprinciper
Demokratin står och faller inte bara med regering och riksdag utan också med ett oberoende och normstyrt rättsväsen, det man kallar rättsstat. Rättsstaten, på engelska rule of law, beskrivs ofta som en central del i västerländsk liberal demokrati . En liberal demokrati brukar beskrivas som att dels vara byggd dels på folkviljan (fria val), dels på existensen av en rättsstat. En rättsstat kännetecknas av att all offentlig maktutövning, särskilt när den riktas mot enskilda, är underkastad rättsliga principer. Några viktiga sådana är följande:
● Lagbunden myndighetsutövning. Ett beslut om påföljd ska vara grundat i lagen, det vill säga inget straff utan lag.
● En enskild individ ska kunna få sin sak prövad i domstol, det vill säga alla har rätt att inom rimlig tid få sin sak prövad i en rättvis och offentlig rättegång och inför en opartisk domstol.
● Allas likhet inför lagen , det vill säga domstolar och andra offentliga myndigheter ska behandla människor som jämlika i juridisk mening och iaktta saklighet och opartiskhet.
● Förbud mot retroaktiv lagstiftning, det vill säga ett straff får inte utdömas för en gärning som inte var kriminell när den begicks.
● Reger ingen kan inte avsätta domare oavsett vad den anser om deras beslut, det vill säga ingen kan bestämma eller påverka hur en domare ska döma i ett enskilt fall.
● Hellre fria än fälla (In dubio pro reo), det vill säga att den utpekade inte ska fällas av rätten om det finns tvivel om dennes skuld.
Inom rättsväsendet i Sverige finns förutom ovannämnda punkter ytterligare många grundläggande principer. Nedan följer några exempel på sådana principer.
● Proportionalitetsprincipen . En åtgärd får inte vara mer ingripande än nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Straffets stränghet ska motsvara brottets svårighetsgrad.
● Skuldprincipen . Innebär att en person som har begått en gärning med uppsåt eller oaktsamhet och därmed uppvisat skuld, bör kunna åtalas och straffas för sina handlingar.
● Likabehandlingsprincipen . Lika fall ska behandlas lika.
● Legalitetsprincipen . ”Den offentliga makten utövas under lagarna” RF 1:2, alla beslut eller åtgärder måste ha lagstöd (Se punktlistan ovan). Det gäller både positiva beslut för den enskilde (som att få ekonomiskt bistånd) som negativa (som när någon åker fast för snatteri). Detta är en garanti för den enskildes rättssäkerhet.
Utgångspunkten är att alla rättegångar i Sverige är offentliga, vilket betyder att allmänheten normalt kan delta som åhörare. I vissa mål som innehåller känsliga uppgifter, kan delar av rättegången hållas bakom stängda dörrar. Bilden är från Göteborgs tingsrätt och visar vilka mål som ska upp i rätten den aktuella dagen.
En amerikansk jury. Åklagaren och försvararen i ett jurysystem adresserar hela tiden juryn. Som vanlig medborgare kan man bli kallad till jury duty. Det är plikt för alla vuxna amerikanska medborgare att vid kallelse sitta i en jury och döma eller fria.
Frågan om rättsstaten är högst aktuell då regeringspartier i många länder, även i Europa, vill ändra på rättsstatens principer. Det kan exempelvis innebära att politikerna vill utse domare som har samma politiska åsikter som den sittande regeringen i känsliga frågor. Politiker vill helt enkelt få igenom sina politiska förslag och inte ha domstolar som bromsar förslagen. Det är därför viktigt att säkerställa att det finns ett starkt skydd för oberoende domstolar som en oumbärlig del i den svenska demokratin.
Rättssystemet i Sverige och andra länder
Rättssystem i olika länder skiljer sig åt på många sätt, men kan ändå trots sina skilda system vara rättsstater. Exempelvis är länder med nämndemän och länder med jurysystem båda rättsstater. Här ska vi titta närmare på några aspekter.
Lekmannadömande
Lekmannadömandet har en lång historia. Det har sitt ursprung i antikens Grekland och finns än i dag med Sveriges nämndemannasystem å ena sidan och med jurysystemen i bland annat USA och Storbritannien å den andra sidan. Tanken är att man ska dömas av sina likar.
En nämndeman är en lekman (= ej jur istutbildad, amatör) som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol. Nämndemännen har samma mandat som en ordinarie domare. Nämndemän väljs för fyra år ur en krets som nominerats av sittande politiska partier, men det betyder inte att man måste vara medlem i ett parti för att bli nämndeman. En allsidig sammansättning eftersträvas när det gäller ålder, kön och yrke.
Det svenska nämndemannasystemet sägs ofta vara en garanti för att domstolens verksamhet följer det allmänna rättsmedvetandet. Detta betyder att nämndemännen i vissa fall kan tillföra en annorlunda syn på ett mål än juristens vilket medför att dömandet överensstämmer bättre med allmänna värderingar.
I det amer ikanska rättsväsendet använder man sig istället av en jury vid dömandet. Juryn dömer om den åtalade är skyldig eller inte. Fällande domar, men inte alltid friande domar, måste i allvarliga brottmål vara enhälliga. Domaren avgör sedan påföljden. Juryn sägs ofta tillföra en moralisk dimension till rättsväsendet och ska göra en rättvisebedömning till skillnad från en svensk domstol som endast ska bedöma vad som är rätt enligt lag. Domstolens funktion i USA är att spegla det samhälle (fellow citizens = vanliga medborgare) som finns för stunden.
Straffteori
Straffteori är ett begrepp inom juridiken som handlar om straffens syften och verkan. I alla länder följs ett brott av någon typ av påföljd (straff). Men syftet med påföljden skiljer sig åt.
Den moder na synen på straffrätt är att påföljden ska påverka vårt beteende. Prevention är ett vanligt förekommande argument när man diskuterar vilka möjligheter samhället har att förhindra brott. Preventiva effekter brukar vanligen indelas i allmänprevention och individualprevention
I det för sta fallet, allmänprevention, handlar det om att påföljden ska vara så avskräckande att folk i allmänhet låter bli att begå brott. Om samhället kriminaliserar ett visst beteende är tanken att attityden mot detta beteende blir alltmer negativ och beteendet därmed också alltmer sällsynt. I Sverige talar vi mycket om påföljdens allmänpreventiva syfte.
I det andra f allet, individualprevention, är syftet att förändra beteendet hos den enskilde lagöverträdaren. Det kan ske på tre sätt: individuell avskräckning, förhindrande av brottsliga handlingar genom att hålla brottslingen bakom lås och bom (inkapacitering ), eller satsning på vård eller behandling (rehabilitering ).
Förr i tiden, men även idag i länder som USA, talade man mer om hämnd eller vedergällning. I Gamla testamentet stod det ”öga för öga, tand för tand”. Tanken var att skipa rättvisa genom att tillfoga brottslingen ett lika stort lidande som denne orsakade brottsoffret. Därmed kan han eller hon sona sitt brott. Det innebär enligt en vanlig tolkning att straffet inte har något direkt syfte mer än att skipa rättvisa.
Anonyma vittnen
Med anonyma vittnen avses vittnen vars identitet inte är känd för den misstänkte. I Sverige är det i nuläget inte möjligt för ett vittne att lämna uppgifter anonymt under rättegången.
Frågan om Sverige ska införa ett system med anonyma vittnen har behandlats i flera utredningar. Under senare tid har både Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten gett uttryck för att ett system med anonyma vittnen bör införas och Åklagarmyndigheten har lyft behovet av att frågan analyseras på nytt.
I november 2023 överlämnades ett lagförslag till regeringen och justitieminister
Gunnar Strömmer (M) av utredaren Fredrik Wersäll, jurist och ämbetsman, om anonyma vittnen i brottmål. Anonyma vittnen ska enligt förslaget, kunna tillåtas om minimistraffet för brottet är två års fängelse, och det finns en påtaglig risk för att vittnet eller dennes familj annars riskerar att utsättas
för brott riktat mot liv, hälsa, frihet eller frid. Varken domstolen, försvararen eller den misstänkte får veta vem vittnet är.
Bakgrund
De senaste tjugo åren har antalet grupperingar och nätverk i den kriminella miljön blivit allt fler. Antalet skjutningar med dödlig utgång har ökat kraftigt. Runt de kriminella nätverken finns en utbredd tystnadskultur som kännetecknas av ett lågt förtroende för polisen och en rädsla för eller motvilja mot att själv bli del av en rättsprocess. Det är inte heller ovanligt att det förekommer våldshandlingar och hot mot vittnen, målsägande och anmälare.
När personer som bevittnar brott avstår från att lämna uppgifter kan det leda till att brottsutredningar måste läggas ned och att gärningsmän då går fria på grund av bristande bevisning. I förlängningen riskerar det att urholka allmänhetens förtroende för
En 12årig flicka har av misstag skjutits till döds vid en skottlossning i Norsborg i södra Stockholm och flickans vänner sörjer på platsen. Det är utvecklingen mot en alltmer svårbemästrad kriminalitet som framtvingar en lagstiftning om anonyma vittnen enligt regeringen (M, KD, L). Men trots massiv kritik från bland annat Lagrådet valde regeringen att hösten 2024 lägga fram en proposition om anonyma vittnen.
Södertörns tingsrätts särskilda rum för målsägande och vittnen.
rättsväsendet, vilket i sin tur utgör ett allvarligt hot mot demokratin och rättsstaten. Den som har blivit vittne till ett brott måste kunna känna sig trygg med att lämna uppgifter i brottsutredningar och domstol. För att bryta tystnadskulturen och öka lagföringen är det därför enligt regeringen nödvändigt att rättsväsendet kan erbjuda den som vittnar om brott ett bra skydd.
Kritik mot att införa anonyma vittnen
Men det finns kritik. Frågan om det bör införas en ordning med anonyma vittnen har kritiserats av Europadomstolen, då användningen berör principen att den som är misstänkt för ett brott ska kunna granska och bemöta de uppgifter som lämnas till hens nackdel. Enligt utredaren Wersäll är det verkligheten med en oerhört svårbemästrad kriminalitet som framtvingar en lagstiftning som innebär avsteg från principer som normalt gäller i ett lugnare samhällsklimat. Det är med detta synsätt ett ännu större hot mot samhället om tungt kriminella går fria.
I en intervju i Dagens Juridik (oktober 2021), intervjuades Stefan Johansson, domare i Högsta domstolen. Han var tidigare regeringens särskilda utredare i frågan om anonyma vittnen. Medan poliser, åklagare och politiker vill se anonyma vittnen i svenska domstolar säger han nej: ”Anonyma vittnen kommer inte att bryta upp tystnadskulturer eller vara lösningen på de problem med skjutningar och sprängningar vi har inom kriminella
nätverk.” Anonyma vittnen skulle bara kunna användas i ett ”ytterst fåtal” fall. De har ett lågt bevisvärde och riskerar att invagga vittnen i en falsk tro, enligt Johansson.
Utgångspunkten för Stefan Johanssons negativa inställning till anonyma vittnen är också för hans del principen att den som står åtalad för brott har rätt att ta del av informationen som ligger till grund för anklagelsen. Varje avsteg från den principen måste därför ske med stor omsorg och eftertanke: – Ett system med anonyma vittnen innebär att den möjligheten försvinner. Den tilltalade kan inte veta om detta handlar om ett vittne som ogillar den tilltalade, om vittnet har en egen agenda, eller om det finns andra omständigheter som gör att vittnets trovärdighet eller tillförlitlighet kan ifrågasättas.
Även om anonyma vittnen skulle både få och kunna användas anser Johansson att det handlar om undantagssituationer. Då måste man ställa sig frågan om det är värt att vända upp och ned på så här viktiga principer för att i ytterst fåtal fall kunna använda det. Han tror inte heller att anonyma vittnen kommer att bryta upp tystnadskulturer eller vara lösningen på de problem med skjutningar och sprängningar vi har inom kriminella nätverk.
Vilka fördelar och nackdelar finns när det gäller anonyma vittnen? Vad anser du? Vilka argument är viktigast för dig? Motivera dina svar. Att diskutera
Riksdagsarbetet i kammaren
Kammaren , eller plenisalen som den också kallas, är den mest kända delen av riksdagshuset eftersom den är öppen för allmänheten och det är därifrån som tv och andra medier vanligen rapporterar. Ofta är det glest i bänkarna, eftersom riksdagsledamöterna följer riksdagsdebatterna lika bra från sina arbetsrum via intern-tv och -radio. När det blir dags för votering, omröstning, får ledamöterna några minuter på sig att ta sig till kammaren.
Utskottsbetänkandet, reservationerna och eventuella motioner som berör betänkandet kommer så till kammaren och debatteras vid ett arbetsplenum . I debatten deltar i första hand partiernas representanter i utskottet och det statsråd som lagt den ursprungliga propositionen, liksom riksdagsledamöter som har motionerat i frågan. När debatten är avslutad fattas beslut. Oftast brukar utskottets betänkande också bli riksdagsmajoritetens beslut medan reservationerna stöds av en minoritet. Riksdagens beslut meddelas sen till regeringen som ansvarar för att beslutet verkställs.
Br ukar avlämnade propositioner och motioner godkännas av riksdagen? När det gäller propositionerna beror det helt på vilket stöd regeringen har i riksdagen. En majoritetsregering har stora möjligheter att få igenom sina förslag utan ändringar medan däremot en minoritetsregering kan få räkna med att propositionen ändras vid utskottsbehandlingen. När det gäller motionerna är svaret enklare: nästan alla motioner avslås av riksdagen!
Partipiska?
Formellt kan riksdagsledamöterna rösta efter eget samvete i alla voteringar men i praktiken är det oftast de olika partiernas representanter i utskotten som också i kammaren talar för partiets politik – det är ju utskottsledamöterna som har mest kunskaper om de olika frågorna. Riksdagsgruppens möten blir då viktiga eftersom det är där som utskottsledamöterna kan känna att de har sina partikamrater med sig.
Men ibland är riksdagsgruppen inte enig. Om det är en viktig fråga utsätts nog ledamoten med den avvikande uppfattningen för övertalningsförsök från partiledningens sida att ändra sig eller åtminstone lägga ned sin röst vid den kommande voteringen. Den som först strax före voteringen meddelar sina partikamrater att hen inte kommer att rösta på partiets linje blir inte populär. Det subtila trycket från partiledningen gentemot de enskilda riksdagsledamöterna att rösta enligt partilinjen kallas för partipiskan . För en utomstående är det svårt att riktigt veta hur hård partipiskan är i de olika partierna.
■ PROPORTIONELLA VAL TILL
RIKSDAGEN
Riksdagens 349 ledamöter väljs genom en proportionell valmetod Den innebär att ett parti som får t.ex. 14 % av rösterna bör få 14 % av platserna, mandaten , i riksdagen. Men för att ett parti ska komma med i mandatfördelningen måste partiet få minst 4,0 % av rösterna i hela landet, fyraprocentsspärren , eller 12 % i en valkrets.
310 av dessa mandat är fasta mandat som fördelas mellan de 29 valkretsarna.Varje län utgör en valkrets, utom Skåne län och Västra Götalands län (3 respektive 4 valkretsar). Dessutom utgör kommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö egna valkretsar. Valmyndigheten räknar inför varje riksdagsval ut antalet fasta mandat: valkretsen får så många fasta mandat som står i proportion till antalet röstberättigade medborgare. Mellan valen 2018 och 2022 ökade därför antalet mandat i Stockholms län från 39 till 40, medan Västra Götalands län östra minskade från 9 till 8. Förändringarna återspeglar folkomflyttningen i Sverige.
Indelningen i valkretsar är ingen självklarhet. Teoretiskt skulle hela Sverige ha kunnat vara en enda valkrets. Då skulle det ha varit lättare att få fullständig proportionalitet. Men sedan länge gäller den regionala kopplingen vid riksdagsvalen: väljarna vill ha ”sina” politiker i riksdagen.
De åter stående 39 mandaten kallas utjämningsmandat och de används för att valet ska bli så rättvist som möjligt, det vill säga antalet röster per mandat blir så lika som möjligt. Det innebär att de små partierna i allmänhet får betydligt fler utjämningsmandat än de stora partierna. Så var det också 2022: Av Liberalernas 16 mandat var 8 utjämningsmandat, av Kristdemokraternas 19 mandat var 6 utjämningsmandat, av Miljöpartiets 18 mandat var 8 utjämningsmandat.Vid fördelningen av utjämningsmandaten utgör hela Sverige en valkrets.
Mandatfördelningen i Örebro län illustrerar väl den proportionella valmetoden. Vid riksdagsvalet 2022 hade Örebro län 9 fasta mandat men fick ytterligare 3 utjämningsmandat. Såväl Liberalerna som Kristdemokraterna och Miljöpartiet fick sitt enda mandat i Örebro län som utjämningsmandat.
Riksdagsvalet 2022
Vid riksdagsvalet 2022 blev SD valets stora segrare, med drygt 3 procentenheters ökning jämfört med riksdagsvalet 2018. Andra vinnare blev S och MP. Såväl L som MP hade varit uträknade i många valprognoser sedan 2018 med opinionssiffror långt under 4 %, men båda klarade sig, delvis tack vare stödröster. Valets förlorare var M, C, KD,V och L. Förargligt för M var att partiet blev mindre än SD.
Sveriges politiska karta fortsatte att ritas om vid valet 2022, vilket också märkes i kommunalvalen. SD gjorde stora vinster på landsbygden och i många bruks- och industriorter som i decennier styrts av S.
Någ ra dagar efter riksdagsvalet den 11 september begärde Magdalena Andersson (S) entledigande som statsminister. Ulf Kristersson (M) fick talmannens uppdrag att försöka bilda en koalitionsregering.
M förhandlade med KD, L och SD – bl.a. om utskottsposter i olika riksdagsutskott. På slottet Tidö i Västmanland slöt de fyra partierna vid mitten av oktober Tidöavtalet , ett 60-sidigt dokument som skulle ligga till grund för regeringen Kristerssons politik den närmaste mandatperioden. Här är några punkter i Tidöavtalet:
● I regeringen ingår M, KD och L. Men SD, som inte ingår i reger ingen, ”har fullt och lika inflytande över frågor i samarbetsprojekten på samma sätt som partierna i regeringen”.
● Kär nkraften ska byggas ut.
● Invandringen till Sverige ska läggas på EU:s miniminivå.
● Hårdare tag mot gängkriminella och andra seriebrottslingar.
Riksdagsvalet 2022 (Siffror inom parentes gäller riksdagsvalet 2018)
■ REGERINGEN
”Regeringen styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.”
Så bestämmer regeringsformen 1 kap. 6 § det parlamentariska förhållandet mellan riksdagen och regeringen. Regeringens styrande makt innebär att den tar politiska initiativ och ser till att riksdagens beslut verkställs. Regeringens medlemmar, ministrarna eller statsråden , har stora möjligheter att påverka politiken. Men statsministern och de övriga statsråden måste hela tiden tänka på att förankra besluten i riksdagen. Parlamentarismen innebär ju att regeringen är beroende av riksdagen, som kan utkräva ansvar av regeringen.
Olika slags regeringar
Regeringar är av olika slag. En enpartiregering består av ett enda parti, t.ex. regeringen Andersson 2021–2022. En koalitionsregering består av två eller fler partier, t.ex. regeringen Kristersson 2022.
Man kan också dela in regeringar på annat sätt. En majoritetsregering har majoritet i riksdagen. Men majoritetsregeringar är ovanliga och efter 1970 har endast de borgerliga trepartiregeringarna Fälldin I och II samt regeringen Reinfeldt 2006–2010 varit majoritetsregeringar. Det normala är således en minoritetsregering, det vill säga en regering som har stöd av maximalt 174 ledamöter i riksdagen, t.ex. Magdalena Anderssons regering 2021.
Reger ingen Kristersson är formellt en minoritetsregering, men i praktiken en majoritetsregering eftersom Sverigedemokraterna i enlighet med Tidöavtalet har ett reellt inflytande på regeringens politik.
Det är inte självklart att en minoritetsregering är en ”svag” regering. Om regeringen är duktig på att förhandla kan regeringen få igenom sina förslag med hjälp av hoppande majoriteter, ena gången med hjälp från höger, andra gången från vänster. Senast Sverige hade en majoritetsregering som också var enpartiregering var Tage Erlanders tredje regering 1957–1969, den hittills mest långvariga regering Sverige haft.
Hur tillsätts regeringen?
När en ny regering ska tillsättas är det talmannen som föreslår vem som ska bli statsminister. Sedan riksdagen godkänt talmannens förslag är det enligt regeringsformen statsministern som utser regeringens övriga statsråd. För en enpartiregering blir regeringsbildningen en intern angelägenhet för statsministern och det regerande partiet.
Koalitionsregering, tillika majoritetsregering. Reinfeldt 2006–2010 var en sådan regering.
Koalitionsregering, tillika minoritetsregering. Reinfeldt 2010–2014 var en sådan regering.
Enpartiregering, tillika minoritetsregering. Andersson 2021–2022 var en sådan regering.
Olika slags regeringar
Ulf Kristerssons nya regering den 18 oktober 2022. I främsta raden från vänster: försvarsminister Pål Jonson (M), utbildningsminister Mats Persson (L), EUminister Jessika Roswall (M), äldre och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M), skolminister Lotta Edholm (L), finansminister Elisabeth Svantesson (M), energi och näringsminister Ebba Busch (KD), statsminister Ulf Kristersson (M), kulturminister Parisa Liljestrand (M), socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M), klimat och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M), infrastruktur och bostadsminister Andreas Carlson (KD), jämställdhets och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L).
I bakre raden utrikesminister Tobias Billström (M), sjukvårdsminister Akko Ankarberg Johansson (KD), civilminister Erik Slottner (KD), finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), socialminister Jakob Forssmed (KD), minister för civilt försvar CarlOskar Bohlin (M), arbetsmarknads och integrationsminister Johan Pehrson (L), landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), bistånds och utrikeshandelsminister Johan Forsell (M), justitieminister Gunnar Strömmer (M). Sedan bilden togs har ett antal förändringar genomförts. Gå in på regeringen.se och se efter vilka.
Innan en koalitionsregering bildas sker intensiva överläggningar mellan partiledarna och en liten inre krets i de berörda partierna.Varje parti försöker naturligtvis få så många statsråd som möjligt, och det på så många tunga poster som möjligt, t.ex. finansminister-, försvars- och utbildningsministerposterna. Men partierna måste också bli eniga om den politik som den nya koalitionsregeringen ska föra. Därför pågår intensiva förhandlingar om regeringsförklaringen som innehåller huvudlinjerna i den politik som regeringen ämnar föra under den kommande mandatperioden. För regeringspartierna gäller det att se till att de får med sina hjärtefrågor i regeringsförklaringen.Varje parti inom koalitionsregeringen måste ju även i framtiden kunna se sina väljare i ögonen och hävda att de egna programpunkterna inte är bortglömda i regeringens politik.
När statsministern slutligen har utsett alla de nya statsråden sker det formella regeringsskiftet vid en konselj med kungen som ordförande. Därefter kan regeringen börja styra landet.
Så arbetar regeringen
Regeringen består av drygt 20 statsråd . Det exakta antalet varierar från regering till regering, liksom också antalet departement , dvs. enheter
Sveriges regeringar efter 1970 (* betyder att det var riksdagsval)
*2010 Fredrik Reinfeldt (M, FP, C, KD)M+FP+C+KD = 173S 112, MP 25, V 19, SD 20
*2014 Stefan Löfven (S, MP) S+MP = 138
*2018 Stefan Löfven (S, MP) S+MP = 116
2021 Magdalena Andersson (S) S 100
M+C+KD+L = 141 SD 49, V 21
M+KD = 92, SD 64 V 28, C+L = 51
M+KD = 92, SD 64 V 28, C+L = 51, MP 16
*2022 Ulf Kristersson (M) M + KD + L (+ SD) = 103(176) S + MP + V + C = 173
inom regeringskansliet.Allt eftersom koalitionsregeringar har blivit allt vanligare har statsråden blivit fler medan departementen färre. Nästan alla departement har numera minst två statsråd. Utbildningsdepartementet har efter riksdagsvalet 2022 exempelvis en utbildningsminister och en skolminister. Regeringskansliet utgörs av departementen och statsministerns kansli, som kallas Statsrådsberedningen
Totalt arbetar drygt 4 50 0 personer i regeringskansliet. De allra flesta är tjänstemän som sökt tjänsten och fått den på grund av goda meriter.Tjänstemännen arbetar bland annat med att ta fram underlag till regeringens propositioner och att serva statsråden med statistik och bakgrundsinformation. De arbetar vidare även efter regeringsskifte. Ett dr ygt hundratal av Regeringskansliets anställda har fått sina jobb
Statsminister Ulf Kristersson (M), försvarsminister Pål Jonson (M) och överbefälhavaren Michael Claesson. ÖB leder Försvarsmaktens verksamhet nationellt och internationellt utifrån riksdagens och regeringens beslut.
på grund av politiska meriter och byts ut vid regeringsskiften. Den främste av dessa är statssekreteraren , som är departementets högste tjänsteman under statsrådet. Dessutom finns på departementen politiskt sakkunniga, talskrivare, informationssekreterare etc. som alla är handplockade av statsråden.
En gång i veckan, oftast på torsdagar, samlas statsråden till regeringssammanträde med statsministern som ordförande i Statsrådsberedningens lokaler i Rosenbad i Stockholm. Sammanträdet är snabbt avklarat: en tjänsteman från vart och ett av departementen läser upp numren på ärendena, varefter de klubbas igenom, kanske några hundratal på en halvtimme. Ärendena gäller allt från ändringar i förordningar till utnämningsärenden. Under ett år avgör regeringen kanske 20 000 ärenden vid regeringssammanträdena. Någon diskussion förekommer således inte, utan vid regeringssammanträdet bekräftas endast beslut som i praktiken är fattade i förväg. Alla ”småärenden” beslutas i praktiken på departementet. En tjänsteman utreder, handlägger, ärendet och föredrar det muntligt för det ansvariga statsrådet och ger också ett förslag till beslut. Ofta följer statsrådet förslaget och fattar det faktiska beslutet. Det formella beslutet tas sedan vid regeringssammanträdet.
Direkt efter regeringssammanträdet samlas statsråden till den allmänna beredningen , också med statsministern som ordförande. Här talar statsråden fritt för att diskutera fram lösningar på stora politiska frågor – inga tjänstemän är närvarande. Inga protokoll förs och inga formella beslut fattas. De statsråd som är i Stockholm träffas för lunch alla dagar utom fredagar. Inte heller vid dessa lunchberedningar fattas några formella beslut.
Stödpartier – makt utan ansvar?
Regeringen Kristersson följer troligen den här beskrivningen av regeringsarbetet, men endast för de frågor som inte omfattas av Tidöavtalet (”treparti-frågor”). För de frågor som Tidöavtalet omfattar (”fyrparti-frågor”) måste SD:s tjänstepersoner i Regeringskansliet kopplas in.
Att regeringen har stödpartier är inget nytt. På 1970-talet och framåt var Vänsterpartiet kommunisterna stödparti för S, ”kamrat fyra procent”, som man kunde lita på i vått och torrt. Före riksdagsvalet 1998 samarbetade regeringen Persson (S) med C, som hade en politisk sakkunnig i finans- och försvarsdepartementen. Efter riksdagsvalet 1998, när S minskade kraftigt, blev det i stället MP och V som blev stödpartier till S.Varje månad skulle de tre partierna samordna den förda politiken. Systemet med stödpartier till regeringen utsattes då för kritik av både statsvetare och oppositionspartierna. Så här uttryckte sig t.ex. folkpartisten Bo Könberg 2002.”Låt mig tillägga att det alltmer befästa systemet med stödpartier utgör ett
Stockholm från norr med en del av maktens boningar: Riksdagshuset (A) på Helgeandsholmen, Regeringskansliet Rosenbad (B), statsministerns tjänstebostad i Sagerska huset (C), Utrikesdepartementet (D) och Försvarsdepartementet (E). Till härlighetens boningar får väl räknas Globen (F), Operan (G) mellan Gustav Adolfs torg och Kungsträdgården, Storkyrkan (H), Slottet (I) och Riddarholmskyrkan (J) där många av de svenska kungligheterna ligger begravda.
Hur stora resurser ska satsas på förskolan och skolan? Det är en av många viktiga ekonomiskpolitiska frågor.
Ekonomisk politik
Nationalekonomin som den beskrivs i kapitlet Samhällets ekonomi kan verka enkel och okomplicerad. Ändå föreslår nationalekonomerna olika ekonomisk-politiska åtgärder för att skapa god ekonomisk utveckling. En orsak till detta är skillnaden i politiska och ideologiska värderingar. En annan orsak till oenigheten hänger samman med att de inte kan göra kontrollerade experiment för att ta reda på effekten av olika åtgärder. Det här kapitlet beskriver de ekonomisk-politiska mål som riksdagen och regeringen eftersträvar och de medel som finns för att uppnå dessa mål. Makroekonomi kallar ekonomerna det när hela samhällsekonomin ses ur ett helhetsperspektiv.
■ DEN EKONOMISKA POLITIKENS MÅL
OCH MEDEL
Vilka är då den ekonomiska politikens mål? Under senare decennier har de politiska partierna i Sverige i stort varit eniga om följande ekonomisk-politiska mål:
● låg arbetslöshet och hög sysselsättning;
● stabilt penningvärde, det vill säga inflationen ska vara låg;
● ekonomisk tillväxt och höjd levnadsstandard, det vill säga ökad BNP;
● balans i utr ikeshandeln, det vill säga exporten och importen ska på lång sikt väga jämnt;
● hänsyn till miljön för att säkerställa ett hållbart samhälle.
Stabilt penningvärde är fastställt i en lag som Riksbanken måste rätta sig efter. Hänsyn till miljön finns i regeringsformen: ”Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande
och kommande generationer.” (RF 1 kap. 2 §). Även klimatlagen (SFS 2017:720) sätter ramar inte bara för de klimatpolitiska målen utan också för de budgetpolitiska. Klimatpolitik och budgetpolitik ska helt enkelt gå hand i hand.
För att genomföra de ekonomisk-politiska målen kan riksdagen, regeringen och Riksbanken använda följande ekonomisk-politiska medel:
● finanspolitik
● arbetsmarknadspolitik
● penningpolitik och valutapolitik
Det här kapitlet beskriver först de ekonomisk-politiska målen, därefter de ekonomisk-politiska medlen.
■ EKONOMISK TILLVÄXT
För de flesta människor är ekonomisk tillväxt något positivt. När ekonomin växer ökar produktionen så att det finns fler varor och tjänster att tillgå. Folk kan konsumera mer men den offentliga sektorn kan också anställa fler sjuksköterskor, lärare och poliser.
Hur kan man då f å ekonomisk tillväxt, dvs. öka BNP? I princip finns det tre sätt: att öka insatserna av produktionsfaktorer, att öka produktiviteten hos befintliga produktionsfaktorer, eller en kombination av dessa.
● Om man använder sig av mer personal och av fler maskiner ökar man mängden produktionsfaktorer, vilket leder till ekonomisk tillväxt. Produktionsfaktorn arbetskraft har i många länder ökat genom invandring och genom att kvinnor har börjat förvärvsarbeta i allt större utsträckning. Produktionsfaktorn realkapital ökar genom investeringar. Produktionsfaktorn råvaror ökar när ett land utnyttjar nyfunna mineral- eller oljetillgångar.
● Om man utnyttjar de produktionsfaktorer man redan har på ett effektivare sätt, leder det också till ekonomisk tillväxt utan att produktionsfaktorerna behöver öka i antal. Det här kallas att öka produktiviteten , det vill säga produktionsresultatet i förhållande till insatsen av produktionsfaktorer. Ofta handlar det om att ta bort ”flaskhalsar” i produktionsledet. Om kvaliteten på arbetskraften höjs genom att de anställda får bättre utbildning och större motivation, ökar produktiviteten och därmed produktionen.
● Ofta sker emellertid BNP- och produktivitetsökningen genom en kombination: ökad volym av produktionsfaktorerna och bättre resursutnyttjande.
Automatisering är en viktig orsak till den ökade produktiviteten och till att industrijobben blivit färre. Industrirobotar kräver ju varken semester eller åtta timmars arbetsdag, inte ens fikapauser. Bilindustrin blev tidigt automatiserad och det är främst vid slutmonteringen som den mänskliga arbetskraften helt tar över.
BNP och konjunkturerna
De allra flesta åren sedan 1900-talets början har Sveriges BNP ökat men vid några få tillfällen har det förekommit stora minskningar av BNP, senast under pandemin 2020–2022.
Dåliga tider med arbetslöshet och minskad tillväxt kallas för lågkonjunktur. Den totala efterfrågan på varor och tjänster är mindre än vad som skulle kunna produceras. Företagens orderböcker gapar tomma och maskiner står stilla. Företagarna tvingas kanske säga upp anställda. Att investera i nya maskiner är inte aktuellt när man inte ens får de varor sålda som producerats och lagren fylls på. Lågkonjunkturens problem är alltså att företagen går på halvfart, vilket leder till ökad arbetslöshet. En lågkonjunktur med minskande BNP under en längre tid kallas recession . En extremt kraftig och långvarig nedgång kallas depression , till exempel efter den stora börskraschen 1929.
Vad händer med priserna vid en lågkonjunktur? Eftersom efterfrågan är låg blir det små eller inga prishöjningar. Det kan till och med hända att prisnivån sjunker, vilket kallas deflation . I Sverige förekom deflation efter finanskrisen 2008‒2009 och även några år vid mitten av 2010-talet.
När industr in producerar för fullt råder högkonjunktur. Alla som vill och kan har arbete. Arbetslösheten är alltså låg men även högkonjunkturen har sin skuggsida: när hjulen snurrar för fullt och folk har gott om pengar vill de konsumera mer. När de vill köpa
Lågkonjunktur
karakteriseras av
• låg tillväxt
• stora lager
• hög arbetslöshet
• lågt inflationstryck
• små skatteintäkter
Högkonjunktur
karakteriseras av
• hög tillväxt
• lagerminskningar
• låg arbetslöshet
• högt inflationstryck
• stora skatteintäkter
Konjunkturcykel med uppåtgående trend Produktion
Högkonjunktur
Lågkonjunktur
mer än vad som finns tillgängligt stiger prisnivån, det blir inflation . Förenklat kan man visa den ekonomiska utvecklingen som i diagrammet. Kurvan visar konjunkturutvecklingen. Ibland stiger kurvan och ibland sjunker den. Den långsiktiga utvecklingen utgör trenden . Topparna i kurvan betyder högkonjunktur och dalarna innebär lågkonjunktur.Tiden mellan två toppar eller två dalar kallas för en konjunkturcykel [cy:kel].
Från hög- till lågkonjunktur …
Varför fortsätter inte konjunkturcykelns kurva snett uppåt hela tiden så att vi får en ständig högkonjunktur? Ett svar på frågan kan vara att den ökade efterfrågan leder till ökade investeringar. Då skapas lätt flaskhalsar i produktionen eftersom investeringarna inte alltid sker likartat i hela produktionsledet. Till sist finns det inga fler produktionsmedel att ta till och det blir brist på arbetskraft med speciell utbildning, brist på vissa råvaror, brist på vissa maskiner och transportkapacitet. För att komma förbi flaskhalsarna och få tillgång till de sista resurserna kommer företagen att bjuda över varandra och betalar allt högre priser för råvaror och maskiner och allt högre löner för personer med specialkompetens. Till sist har priserna på varor och tjänster stigit så mycket att efterfrågan börjar sjunka. Då har högkonjunkturen nått toppen, och ekonomin bromsar in. Ekonomin går mot en lågkonjunktur.
Ytterligare en förklaring till varför en högkonjunktur mattas av är att ett land som Sverige med stor utrikeshandel påverkas av en lågkonjunktur utomlands. Om Sveriges största handelspartner Tyskland minskar sina beställningar från svenska företag bidrar det till att minska efterfrågan i Sverige, inte bara inom exportindustrin utan också hos underleverantörerna. Ett litet land som Sverige är vad ekonomerna kallar en öppen ekonomi , dvs. har stort utlandsberoende där exportens och importens andel av BNP är stor.
Inköpschefsindex – tillverkning 1994– april 2024
… från låg- till högkonjunktur
När väl konjunkturkurvan svängt av nedåt, varför fortsätter den då inte nedåt i all oändlighet? En förklaring är att det förekommer en viss efterfrågan även vid lågkonjunktur. Efter en tid har företagen tömt sina lager och måste börja nyproducera och nyanställa. Så sprider sig investeringarna som ringar på vattnet. När många företag gör på samma sätt svänger konjunkturkurvan uppåt mot en begynnande högkonjunktur. Konjunkturcykeln är därmed sluten. Ökad efterfrågan från utlandet på svenska produkter är en annan förklaring till varför konjunkturkurvan rör sig uppåt. Kraftiga konjunktursvängningar skapar osäkerhet för både företag och hushåll och riskerar att landet på längre sikt får sämre tillväxt. Hur regeringen gör för att dämpa konjunktursvängningarna, dvs. hur den bedriver stabiliseringspolitik beskrivs under Finanspolitik
Försörjningsbalansen
Försörjningsbalansen är en del av nationalräkenskaperna och visar ett lands tillgångar och hur de används. Den har två sidor, dels tillgångssidan som visar vilka tillgångar vi har att röra oss med, BNP och importen, dels användningssidan som visar hur vi använder våra tillgångar till konsumtion, investeringar och export. Försörjningsbalansen är på så vis ett slags balansräkning för Sverige och genom jämförelser över flera år kan man se hur ekonomin utvecklas.
Konsumtionen på användningssidan delas ofta upp i offentlig och privat konsumtion. Den offentliga konsumtionen är vad stat och kommuner konsumerar. Lagerinvesteringar betyder att den faktiska produktionen 2022 var större än den totala efterfrågan så att företagens lager ökade. De båda totalsummorna blir alltid lika stora i försörjningsbalansen, de är i balans.
Inköpschefsindex är en snabb konjunkturmätare där 200 inköpschefer rapporterar inköpsstatistik från sitt företag. Ett indextal över 50 indikerar tillväxt medan ett indextal under 50 innebär en nedgång i konjunkturen.
Försörjningsbalans 2022
(miljarder kronor) Tillgångar
Källa: Ekonomifakta
■ STABILT PENNINGVÄRDE
Ett stabilt penningvärde är viktigt, bland annat för att landets företag och handelspartner ska veta vad valutan är värd, inte bara idag utan också i morgon. Därför eftersträvar alla länder ett stabilt penningvärde. Men alla lyckas inte. Venezuela till exempel hade 2018 en inflation på ofattbara 1,7 miljoner procent – med följd att nästan åtta miljoner venezuelaner flytt landet. 2024 var inflationen i Venezuela ”bara” 200 procent.
En marknad i staden Tumeremo, Venezuela: priset för den italienska korven Mortadella anges i gram guld! Vid hyperinflation, när priserna stiger kanske varje timme, vill ingen ha sedlar. Guld däremot är värdebeständigt!
Sådan hyperinflation har Sverige aldrig varit i närheten av, men ett stabilt penningvärde är ändå ett mycket viktigt ekonomisk-politiskt mål. Riksbankslagen säger att penningvärdet ska vara stabilt och att Riksbanken ska eftersträva en årlig inflation på 2 procent – eller, för att uttrycka det mer exakt, en årlig ökning av konsumentprisindex , KPIF på 2 procent (se faktarutan s. 308). Med en sådan låg inflation skapas förutsättningar för en god ekonomisk utveckling. Inflation innebär alltså att penningvärdet sjunker, eller uttryckt på ett annat sätt, att den allmänna prisnivån höjs. Man får alltså betala mer för samma mängd varor.
Inflationens orsaker
Inflationen kan ha olika orsaker:
● Efterfrågeinflation uppstår när efterfrågan i samhället är större än utbudet av varor och tjänster. Efterfrågeinflationen förekommer ofta vid högkonjunkturer. Konsumenterna är då villiga att betala högre priser för varor och tjänster.
● Kostnadsinflation beror på att produktionskostnaderna stiger så att producenten måste ta ut högre priser för att kompensera sig. Kostnadsinflationen uppstår alltså på utbudssidan och inte på efterfrågesidan. Lönerna är en sådan kostnad för företagen. När lönenivån stiger utan motsvarande ökning av produktionen måste
företagen kompensera sig genom att höja priserna.
De anställda vill sedan kompensera sig med höjda löner därför att priserna stigit (”löne-prisspiralen”). Vi tänker oss Sverige som ett företag: produktionens värde ökar under ett år med 5 %, vilket innebär att företaget tillverkar 5 % mer varor och tjänster. Men om de anställda får 8 % högre lön måste företaget höja priserna med 3 % för att täcka de ökande kostnaderna. Enkelt räknat blir resultatet 3 % inflation med en sådan löneökning.
Inflationen i Sverige 1980–2024
Procent
198019851990199520002005201020152020
Källa: SCB
1980talet inleddes med hög inflation. Den ekonomiska politiken var expansiv och alla räknade med fortsatt hög inflation, inte minst de som förhandlade löner från fackens sida. Ända fram till den ekonomiska krisen i början av 1990talet hade Sverige hög inflation. Den stora minskningen av inflationen kom först under budgetsaneringen i början av 1990talet. Då skedde ett trendbrott och det blev viktigare att bekämpa inflationen än att bekämpa arbetslösheten. Därefter låg inflationen mestadels på någorlunda stabil nivå fram till Rysslands anfall på Ukraina 2022, då inflationen enligt KPIF steg till 10 procent för att sedan minska.
● Importerad inflation beror på att företagens kostnader ökar genom prisstegringar på utländska varor och tjänster. Det kan bero på att svenska kronan rejält sjunker i värde, som under efterdyningarna av coronapandemin 2022 och 2023. Det kan också bero på att viktiga importvaror som olja blir dyrare – det finns ju ett ”oljeinnehåll” i princip i alla varor och tjänster, om inte annat för transporter.
● Inflation ”via sedelpressarna” innebär att ett land löser problemet med underskottet i statsbudgeten genom att trycka sedlar i en mängd som inte motsvarar landets resurser. På sikt leder en sådan politik obönhörligt till inflation. Det är så Venezuelas regering har gjort.
Inflationens skadliga följder
Även en måttlig inflation skadar ekonomin. Om Sverige har högre inflation än omvärlden blir svenska varor och tjänster dyrare och Sverige kan inte sälja så mycket till utlandet. Det i sin tur leder till att BNP minskar och att arbetslösheten ökar.
Inflation leder också till att vissa blir vinnare, andra förlorare. Anta att en person har 100 000 kr på banken där hen får 2 % ränta. Om
Priset på pengar
Inflationen kan förklaras på samma sätt som priset på jordgubbar på Hötorget. Om fler sedlar trycks och kommer i omlopp, ökar utbudet från U1 till U2. Då minskar priset på pengar från P1 till P2, dvs. penningvärdet sjunker.
Utbuds och efterfrågandekurva med jämviktspriset. Ju högre pris, desto större utbud och desto mindre efterfrågan. Där kurvorna möts finns jämviktspriset, det pris som ”den osynliga handen” sätter och som gör både säljare och köpare nöjda.
■ DEN KLASSISKA EKONOMIN
År 1776 gav den skotske filosofen och ekonomiprofessorn Adam Smith (1723–90) ut boken An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations, ofta bara kallad Wealth of Nations, Nationernas välstånd. Där tog han avstånd från merkantilismens uppfattning att staten ska lägga sig i och dirigera näringslivet och att tillgången på ädla metaller utgör grunden för ett lands välstånd. I stället, menade Smith, är det arbetet som skapar ett lands välstånd: ”Arbetet år från år är den fond som ett folk i grund och botten lever på, allt som årligen förbrukas till livets nödtorft och bekvämlighet utgör antingen den omedelbara frukten av ett nationellt arbete eller något som för den omedelbara frukten av ett nationellt arbete köps av främmande nationer.”
Adam Smith inledde den klassiska nationalekonomins tid , som kom att vara i ungefär 100 år. Etiketten kom ursprungligen från Karl Marx. En bärande tanke hos alla klassiska nationalekonomer är tron på fri konkurrens och marknadshushållning.
Adam Smith och ”den osynliga handen”
För att öka arbetsinsatsen bör staten hålla sig borta från näringslivet och ta bort alla hinder som ligger i vägen. Staten ska bara se till att domstolar, krigsmakt och andra nödvändiga samhällsinstitutioner fungerar. Genom fri konkurrens skulle var och en liksom av en ”osynlig hand” ledas att arbeta med det han eller hon är bäst på. På så vis uppstår en arbetsfördelning, både inom ett land och mellan länder, som gynnar både den enskilde och landet. Särskilt vände sig Smith mot det medeltida skråtvånget som innebar yrkesförbud för många hantverkare, hur duktiga de än var. En tunnbindare kunde inte öppna verkstad om inte tunnbindarskråets mästare godkände detta. Det var ju inte säkert att de ville ha ytterligare en konkurrent i staden. Den personliga egennyttan var till glädje för hela nationen: ”Det är inte av slaktarens, bryggarens eller bagarens godhet som vi förväntar oss vår middag, utan av deras omtanke om sitt eget intresse. Vi vädjar inte till deras människovänlighet utan till deras egennytta …”.
För Adam Smith var det marknadskrafterna, utbud och efterfrågan , och inte skrået som skulle avgöra vilka som skulle bli t.ex. tunnbindare. Den som gjorde tunnor som inte höll måttet fick till sist inga kunder och blev tvungen att söka sig ett annat yrke. Monopol, skrev Smith, tenderar att höja marknadspriset ovanför det naturliga priset, det som vi idag kallar jämviktspriset . Och därigenom hämmas
tillväxten och landet utvecklas inte optimalt. Smiths låt-gå-politik, laissez-faire [lɛsɛfɛːˊr], innebar att människans egoism faktiskt gynnar henne själv, men också landet. ”Som av en osynlig hand” leds ett land i rätt riktning.
Smith menade att den fria konkurrensen också borde tillämpas i den internationella handeln. Tullar och andra protektionistiska bestämmelser borde avskaffas och i stället borde frihandel införas.
På så sätt blev varje land tvingat att specialisera sig på det landet var bäst på. Frihandeln skulle öka både varuutbytet mellan länderna och välståndet i världen.
Nationernas välstånd betraktas som grundstenen för klassisk nationalekonomi och än idag känns Smiths tes om marknadsekonomi och frihandel som ovanligt modern för flertalet människor. Allmänt betraktas Adam Smith som den ekonomiska liberalismens fader. Också Smiths syn på arbetet som välståndsskapande fördes i arv under 1800- och 1900-talen och präglar samhället än idag. ”Full sysselsättning” är ett mantra som dagens finansministrar ständigt återkommer till.
Adam Smith och de tidiga liberaler na, liksom kapitalisterna före 1700-talet, menade att det var handel som skapar tillväxt i ekonomin. I motsats till merkantilismen ansåg de tidiga liberalerna att båda parter vinner på att handla med varandra: ”När två män handlar
I många länder som här i stadsdelen Little India i Singapore City domineras gatulivet av otaliga småbutiker där konkurrensen är stenhård. Även om affärsinnehavarna troligen inte har läst Adam Smith har de säkerligen utbuds och efterfrågekurvans jämviktspris i bakhuvudet.
med varandra, är det otvivelaktigt till gagn för båda. … Fallet är exakt detsamma mellan vilka två nationer som helst”. Normalt ska det alltså råda frihandel länder emellan.
Den moder na kapitalismen däremot bygger ofta på innovationer som motorn bakom tillväxten. Bilismen och datoriseringen är exempel på sådana innovationer som har fört med sig konsekvenser som ingen var medveten om när den första automobilen och datamaskinen kom.
David Ricardo och lagen om komparativa fördelar
Den som bäst visade på att utrikeshandel är fördelaktig för alla länder var den engelska ekonomen David Ricardo (1772–1823). Han blev inspirerad av Adam Smith och vidareutvecklade Smiths tankar om ”naturliga priser” och om arbetets betydelse för välståndet.
Mest ihågkommen har Ricardo blivit för lagen om komparativa (relativa) fördelar. Storbritannien var vid den här tiden världens ledande industri- och handelsnation. Alla britter trodde på frihandel, utom den konservativa jordägande adeln som var rädd att konkurreras ut om man tog bort spannmålstullarna. Men, skrev Ricardo, två länder har alltid nytta av att handla av varandra, även om det ena landet är effektivare än det andra på att producera alla varor. De båda länderna borde specialisera sig på det de relativt sett är bäst på – eller minst dåliga på. Ricardo illustrerar sin teori med hur många arbetstimmar som England och Portugal behöver för att producera en tunna vin respektive en tygrulle:
Portugal är alltså bättre än England, både på att producera vin och tyg. Men, säger Ricardo, England är inte lika dåligt på båda: det är mindre dåligt på tyg- än vinproduktion. England har en komparativ fördel i att producera tyg. Därför borde England göra tyg för båda ländernas behov och Portugal vin för båda:
Portugal tjänar 10 timmar på att enbart producera vin, England 20 timmar på att enbart producera tyg. Båda länderna tjänar alltså på att handla med varandra. Utifrån det här resonemanget var frihandel självklar, menade Ricardo, och inga tullar eller andra handelshinder skulle få störa den internationella handeln. År 1846 nådde Ricardo en postum seger när Storbritannien avskaffade spannmålstullarna och införde frihandel även på spannmål. Ricardos teori är än idag aktuell för att motivera frihandel mellan fattiga och rika länder.
Thomas Robert Malthus
David Ricardo och Thomas Robert Malthus (1766–1834) var Adam Smiths mest namnkunniga elever. Medan Ricardo forskade i välståndet och dess ökning, kom Malthus att ägna sig åt sambandet mellan fattigdom och befolkningsutveckling. I boken An Essay on the Principle of Population (1798) menade Malthus att livsmedlen aldrig kan öka i samma takt som befolkningen. För att livnära den ökande befolkningen måste allt fler åkrar tas i bruk, och eftersom nyodlingarna sker på åkrar av sämre kvalitet krävs mer arbete för att bruka dem. Detta i sin tur kommer på sist att leda till livsmedelsbrist och hinder för den ekonomiska utvecklingen.
Den andra industriella revolutionen med den enorma utvecklingen av jordbrukets effektivitet samt det moderna samhällets mindre barnkullar bekräftade knappast Malthus dystra tes. Men idag medger många ”nymalthusianer” utifrån fattiga länders situation att Malthus nog hade rätt: det blir omöjligt att skapa ett hållbart samhälle och försörja världens befolkning om vi blir alltför många.
Liberalism och klassisk ekonomi i Sverige
Under frihetstiden (1719‒1772) förekom en livlig ekonomisk debatt i Sverige men den kom av sig under den gustavianska tiden (1772–1809) med sin censur och minskande yttrandefrihet. De professorer
Från 1770talet och fram till 1810 sjönk reallönerna i Sverige men efter 1840talet kom det rejäla uppsvinget. Erik Gustaf Geijer fick rätt: ”maskinindustrin”, dvs. industrialiseringen, medförde ökat välstånd i förhållande till hur det hade varit.
Källa: Sveriges Riksbank
Internationella samarbeten
Världen står inför många utmaningar med pågående miljöproblem, klimatkris, många krig och konflikter, fattigdom samt brott mot mänskliga rättigheter. För att hantera alla dessa frågor är det viktigt att världens stater samarbetar. I det här kapitlet ska vi bland annat se närmare på svensk utrikes- och säkerhetspolitik utifrån ett samarbetsperspektiv. Här behandlas också FN:s och Natos roll och några andra internationella samarbeten. Även folkrätt tas upp. Hur får stater agera mot varandra och hur får de inte agera mot varandra?
■ SVENSK UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK
Svensk utrikespolitik handlar om Sveriges förbindelser med och politik gentemot andra länder. Att förebygga risker och hot är en viktig del av säkerhetspolitiken som är en del av utrikespolitiken.
Diplomati – grunden för samarbete mellan stater
Ett viktigt medel i försöken att undvika krig och i stället samarbeta för att nå en fredlig konfliktlösning är diplomati . I all utrikespolitik behöver stater samtala med varandra. Det vanligaste sättet för Sverige och andra länder är att utnyttja diplomatiska kanaler, det vill säga att kommunicera genom de diplomater som staterna har stationerade utomlands. Diplomaterna rapporterar regelbundet hem med information och analyser av den politiska och ekonomiska utvecklingen i det aktuella landet. Den främsta officiella representanten för ett land kallas ambassadör
På bordet för en diplomat finns många frågor, allt ifrån krig och fred och handelsfrågor till omhändertagande av landsmän som
Under våren 2024 ägde Natoövningen Nordic Response 24 rum. Här är det en amfibiedemonstration norr om polcirkeln i Norge med gemensamma styrkor från de svenska, finska, italienska och franska arméerna.
drabbats av sjukdom. Främst är diplomatin ett viktigt redskap i förhållandet mellan stater och folk, att genom samarbete och samtal försöka skapa förståelse för och hävda sitt lands intressen.
Den svenska politiken förs i direkta förbindelser med andra länder (bilateralt) men också genom exempelvis EU och FN (multilateralt). Sverige har precis som andra stater som främsta syfte med sin utrikes- och säkerhetspolitik att bevara det nationella oberoendet. Sedan Sverige i kriget mot Ryssland 1808–09 förlorade Finland förde Sverige fram till Nato-ansökan 2022 en politik som var typisk för småstater. Det har gällt att hålla sig utanför krig och konflikter när stormakterna drabbat samman.
FN har länge varit av stor betydelse för svensk utrikespolitik. Sverige har bland annat bidragit med soldater till fredsbevarande FN-trupper. Även biståndspolitik och hjälp till fattiga länder har varit av stor betydelse. Kalla krigets slut 1989 och Sveriges inträde i EU 1995 innebär att de flesta frågor som berör utrikes- och säkerhetspolitik numera behandlas tillsammans med andra medlemsstater i EU genom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP).
Alliansfrihet och europeisk identitet
Den svenska neutralitetspolitiken efter andra världskriget har byggt på grundformeln ”alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”.
Den innebar att Sverige inte skulle delta i några militära allianser i fredstid för att vi skulle kunna vara neutrala om det skulle bli krig.
Den politiken kallas också för den svenska neutralitetspolitiken . Efter Berlinmurens fall och det kalla krigets slut 1989 talades det alltmer sällan om neutraliteten. I stället betonade regeringen att Sverige skulle föra en utrikespolitik med klar ”europeisk identitet”. På det sättet ville den dåvarande borgerliga Bildt-regeringen (1991-94) anpassa den svenska politiken till den nya internationella situation som hade inträtt efter det kalla kriget, och som bland annat innebar att det inte längre fanns något supermaktsblock att vara neutralt inför. Europa och EU lyftes fram medan FN tonades ner.
Sveriges säkerhetspolitik vid ett vägskäl
Men vad har då hänt med den svenska säkerhetspolitiska inställningen sedan dess? Redan några veckor efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 2022 beslutade riksdagen att skicka vapen till Ukraina, trots att svensk praxis innebar att inte skicka vapen till ett land som befinner sig i väpnad konflikt. Beslutet var historiskt då Sverige inte sedan finska vinterkriget 1939 hade skickat vapen till en krigszon.
I den säkerhetspolitiska debatt som uppkom efter invasionen påvisades att den gamla säkerhetsordningen i Europa brutit samman och att säkerhetsläget förändrats radikalt för Nordens två alliansfria länder, Sverige och Finland. Båda länderna beslutade efter den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 att ansöka om Natomedlemskap. De flesta experter är också eniga om att den finska omställningen för ett medlemskap var en viktig förutsättning för att Sverige skulle lämna alliansfriheten och gå hand i hand med Finland i den här frågan. Kritiker menar att den politiska processen gick för fort och att det aldrig gavs tillfälle för en bred debatt. I mars 2024 blev slutligen Sverige medlem av Nato.
Både bland motståndare och anhängare i Sverige till Nato kan vissa huvudargument urskiljas. Ett argument mot medlemskap är att Nato bygger på principen ”en för alla, alla för en”. Det innebär att svenska soldater kan behöva strida för andra länders försvar, exempelvis Turkiet eller Albanien om de skulle bli attackerade av annan stat. Ett annat argument är att kärnvapnen är en viktig del i Natos militära avskräckning vilket går tvärtemot Sveriges tidigare arbete för att avskaffa alla sådana vapen.
Bland argumenten för ett medlemskap nämns ofta att ett sådant skulle ge Sverige de starkaste försvarsgarantier som går att få i nutid. Med Rysslands invasion av ett grannland finns inga garantier att
I början av det år du fyller 18 ska du svara på ett mönstringsunderlag där dina svar avgör om du blir kallad till mönstring eller inte. Mönstringen tar en till två dagar och består av tester, undersökningar, bedömningar och intervjuer. Ett av momenten handlar om styrketest.
alliansfrihet skyddar vårt land. Ett annat argument är att Sverige under lång tid samarbetat med Nato men utan det inflytande som ett medlemskap innebär.
Den svenska säkerhetspolitiken har i grunden förändrats efter Nato-inträdet. Alliansfrihet och väpnad neutralitetspolitik gäller inte längre, men även som medlem av Nato finns det möjligheter att driva frågor som tidigare utmärkt Sverige. Det kan exempelvis gälla att ställa fredsbevarande styrkor till FN:s förfogande, att fungera som medlare i konflikter, att ta initiativ till och stödja nedrustningsförslag i FN och att ge bistånd till fattiga länder.
Sveriges totalförsvar
Förutom militära hot är klimatförändringar, IT-störningar, pandemier och terrorattentat några exempel på hot och risker som går tvärs över olika samhällssektorer och nationsgränser. Sveriges beredskap handlar om att förebygga och vara beredd på att hantera dessa hot om de blir verklighet.
Samhällsskydd och beredskap handlar om att hela samhället ska kunna klara av såväl små som stora olyckor och kriser. Totalförsvaret syftar till att skydda och försvara landet, vår frihet och rätten att leva som vi själva väljer.Totalförsvaret består av militärt försvar och civilt försvar. Från och med det år man fyller 16 till och med det
år man fyller 70 är alla svenska medborgare och utländska medborgare bosatta i Sverige totalförsvarspliktiga och måste bidra till totalförsvaret vid krigsfara och krig. Det finns tre typer av totalförsvarsplikt: värnplikt inom militären, civilplikt i t.ex. räddningstjänst och sjukvård och allmän tjänsteplikt inom verksamheter som måste fungera även vid krig.
Militärt försvar
Försvarsmakten i Sverige finns till för att försvara det svenska territoriet.Ytterst handlar det om Sveriges frihet och demokrati. Svensk militär är också med och bidrar till att skapa fred och säkerhet på andra platser i världen. Försvarsmakten är uppdelad i olika grenar: armén, flygvapnet, marinen, cyberförsvar och hemvärnet. Försvarsmakten lyder under den svenska regeringen som också bestämmer hur mycket pengar som ska gå till Försvarsmakten. Chefen för försvaret har titeln Överbefälhavare (ÖB) och utses av regeringen.
Civilt försvar
Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig.
Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis sjukvård och transporter fungerar vid krigsfara och krig.Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten.
För att kunna hantera olika kriser har Sverige utvecklat ett särskilt krishanteringssystem. I stort sett hela samhället: kommuner, länsstyrelser, regioner, statliga myndigheter, näringsliv, frivilligorganisationer och ytterst regeringen, ingår i systemet och har olika uppgifter och roller inom det.
Kommunerna utgör grunden i krishanteringssystemet. De ansvarar för viktig verksamhet som ligger nära den enskilda kommuninvånaren som till exempel barn- och äldreomsorg, skola, vattenförsörjning och renhållning, räddningstjänst – verksamheter som alla måste fungera även vid kriser.
I Sverige finns drygt 65 000 skyddsrum som är till för att ge befolkningen ett fysiskt skydd i krig. På skyddsrumskartan hos MSB msb.se kan du hitta ditt närmaste skyddsrum. Du tillhör inget särskilt skyddsrum utan använder det som finns närmast.
Nato bildades 1949 genom att tolv stater, två i Nordamerika (USA och Kanada) och tio i Europa, undertecknade det Nordatlantiska fördraget (North Atlantic Treaty) som är Natos grunddokument. Finland och Sverige blev medlemmar 2023 och 2024.
I mars 2024 blev Sverige medlem av Nato. Nato är en mellanstatlig organisation där beslut om alliansens politik och militära planering tas av medlemsländernas utrikes- eller försvarsministrar. Ibland sammanträder också stats- och regeringscheferna i de 32 medlemsländerna. Den viktiga konsensusprincipen gäller, vilket innebär att enighet krävs när beslut fattas. Det uttalade syftet för Nato är att arbeta för och säkerställa fred och säkerhet i medlemsländerna. Anledningen till att Nato bildades 1949 var misstänksamheten och rädslan i USA och Västeuropa för sovjetisk militär dominans i Europa. Grundtanken var att en väpnad attack mot ett medlemsland ska anses som ett angrepp mot alla Natoländer (artikel 5). Det åligger då varje medlemsstat att försvara andra medlemmar i alliansen som utsatts för angrepp. Kär nvapen är en viktig del av Natos militära försvarsstrategi och idag finns 100‒150 kärnvapen utplacerade i Europa, att jämföra med drygt 7 000 i början av 70-talet. Alla medlemsländer måsta också vara med i ”Icke-spridningsavtalet” (NPT) från 1968. Det anger bland annat att de fem stater (Frankrike, Kina, USA, Sovjetunionen, Storbritannien) som hade kärnvapen före den 1 januari 1967 anser sig ha rätt att inneha kärnvapen och ingå i NPT. Dessa stater förbinder sig också att rusta ned sina kärnvapen mot att övriga stater inte skaffar kärnvapen. Som medlem i Nato krävs också att medlemsländerna lägger minst två procent av sin BNP på försvaret. USA har länge klagat på att Europa betalt för liten andel av Natos kostnader, men under 2024 nådde rekordmånga länder inom Nato detta mål vilket innebar fler än tjugo medlemsländer. Nato är en föränderlig organisation. Även om artikel 5 om ömsesidiga säkerhetsgarantier alltid har varit kärnan i organisationen, har inriktningen ofta förändrats. När det efter Berlinmurens fall 1989 inte fanns något enhetligt östblock att balansera Nato mot fick
Sverige
Danmark
Frankrike Storbritannien
Irland
Natomedlemmar i Europa
Stater utanför Nato
organisationen söka en helt ny säkerhetspolitisk roll. Svaret blev ett samarbetsinriktat Nato – cooperative security – med syftet att bygga broar mellan det forna östblocket och väst. Nato tog då initiativet till flera organisationer där Ryssland deltog som bland annat det Nordatlantiska samarbetsrådet (NACC) och Partnerskap för fred (PFP) under 1990-talet. Den ryska attityden i början av 2000-talet till Nato var alltså relativt välvillig.
Med invasionen av Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 bröts emellertid alla samarbetssträvanden mellan Nato och Ryssland. Mot bakgrund av en alltmer aggressiv rysk politik gentemot grannstater deklarerade Nato redan 2016 en helomvändning i sitt strategiska tänkande. Det innebar en återgång till kalla krigets maktbalans, det vill säga en ren försvarsallians där artikel 5 får en extra stor betydelse. Den ryska invasionen av Ukraina 2022 och det fortsatta kriget där har förstärkt denna utveckling.
Samarbeten inom Norden och Europa
Parallellt med europasamarbetets framväxt (EG och senare EU) och den starka globaliseringen har samarbetet inom Norden fortsatt att utvecklas, mycket beroende på att de fem nordiska länderna har mycket gemensamt. Här finns bland annat starka historiska band, kulturell och språklig och geografisk närhet. Nordens betydelse för vår ekonomi och vår välfärd är mycket viktig. Norge, Danmark och Finland är bland våra fem största handelspartner.
Det löpande nordiska politiska samarbetet sker sedan 1950-talet i Nordiska rådet och sedan 1971 i Nordiska ministerrådet. Nordiska parlamentariker drivs i Nordiska rådet först och främst av det primära målet att Norden ska vara en bra region att bo, leva och arbeta i. Nordiska ministerrådet är de fem nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan.
När president Trump hotade att ta över Grönland i januari 2025 samlades de nordiska statsministrarna över en måltid för att diskutera läget.
Nordiskt försvarssamarbete
De nordiska relationerna har genom historien präglats av både allianser och krig. Efter andra världskriget föreslog den svenska utrikesministern Östen Undén (S) 1948 att man skulle skapa ett skandinaviskt försvarsförbund, men förhandlingarna om en försvarsunion bröt samman redan efter något år. Norge och Sverige stod för långt från varandra. Danmark, Island och Norge valde i stället att gå med i Nato, medan Sverige höll fast vid sin neutralitet. Finland å sin sida hade sedan 1948 ett avtal med Sovjetunionen om vänskap, samarbete och bistånd (VSB-pakten).
I och med Finlands och Sveriges inträde i Nato är nu alla nordiska länder medlemmar av Nato. Enligt försvarsexperter vid Försvarshögskolan är det viktigt att de nordiska länderna fortsätter att samordna sig för att upprätthålla säkerheten i norr då länder som Frankrike, Italien och Spanien snarare ser medelhavsregionen som den stora utmaningen.
Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE)
Organisationen har sitt mer direkta ursprung i Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) från tiden för det kalla kriget. Det innebar en serie möten där deltagarstaterna skulle enas om hur de kunde öka säkerheten och bevara freden i Europa.
År 1975 enades de 35 deltagande staterna om Helsingforsöverenskommelsen . Detta avtal utgjorde grunden för den dåtida europeiska säkerhetsordningen som varade fram till Ryssland annekterade Krim 2014. Vid toppmötet i Paris 1990 antogs Parisstadgan för ett nytt Europa med löften om gränsers okränkbarhet, fredlig lösning av konflikter och mänskliga rättigheter och friheter. Murens fall och kalla krigets slut väckte förhoppningar om en framtid med fred, demokrati och sammanhållning.Vid årsskiftet 1994-95 döptes ESK om till OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa , som idag har 57 medlemsstater.
OSSE bygger på konsensusprincipen för beslut och saknar instrument för ansvarsutkrävande för brott mot säkerhetsordningens principer. Medan Ryssland stryper verksamheten genom att förhindra beslut, växer kritiken, misstron och uppgivenheten från civilsamhället. Många organisationer för mänskliga rättigheter finner att samtalen i OSSE blir meningslösa när ingen kan ställa ansvariga länder till svars.
WTO
Länder som handlar med varandra för inte krig mot varandra har man länge trott. Världshandelsorganisationen (WTO) bygger på den
tanken och är den organisation i världen som har hand om internationella handelsregler. Men vilken är bakgrunden, undrar du kanske.
Sommaren 1944 samlades representanter för drygt fyrtio länder till ett möte i staden Bretton Woods i USA. Syftet var att försöka skapa ett regelsystem för den globala ekonomin genom att underlätta handel och förbättra det kapitalistiska systemet. Deltagarstaterna med USA i spetsen enades då om att skapa tre internationella institutioner: IMF (Internationella valutafonden), World Bank (Världsbanken), och några år senare GATT som 1995 ersattes av WTO (Världshandelsorganisationen).
Genom att skapa WTO och andra liknande organisationer hoppades man bland annat med hjälp av ekonomiskt samarbete försöka undvika en upprepning av 1930-talets ekonomiska kris. Protektionismen under 1930-talet hade lett till en dramatisk nedgång i handel, produktion och sysselsättning.
WTO:s huvuduppgift är att skapa stabila spelregler för den globala handeln. Arbetet för frihandel syftar till att avveckla olika handelshinder (tullar och andra bestämmelser) och motverka protektionism. En av WTO:s bärande principer är mest-gynnad-nation . Det innebär att inget land får ge större fördelar till ett land än det ger till andra avtalsländer.
WTO:s regel om mestgynnadnation fungerar långtifrån alltid vid mitten av 2020talet. När president Trump hotar med 25 % tullar mot Kanada och Mexiko så bryter han mot WTO:s regler. Men det gör också Kina och EU: Elbilar från Kina till EU har t.ex. en tilläggstull på drygt 35 % eftersom EU anser att Kina dumpar priserna till skada för EU. Å andra sidan har Kina liknande åtgärder, exempelvis på rostfritt stål från EU och Storbritannien.
Reflex 123 är skriven för nivåerna 1, 2 och 3 i samhällskunskap för gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Innehållsförteckningen har ett förslag till uppdelning mellan de olika nivåerna. Läromedlet är anpassat till den nya ämnesplanen för samhällskunskap i Gy25.
Reflex 123 förklarar utförligt olika samhällsvetenskapliga begrepp och företeelser och sätter dem i sitt samman hang så att verkligheten blir mer begriplig. Olika samhällsvetenskapliga modeller och teorier introduceras.
Reflex 123 är ett inspirerande och flexibelt läromedel. Varje kapitel innehåller engagerande case som inbjuder till diskussion, reflektion och ställningstagande. Kapitlen avslutas med ett uppslag arbetsuppgifter: frågor till texten, analysuppgifter, diskussionsuppgifter samt fördjupningsuppgifter.
Reflex härstammar från ett latinskt ord som betyder återspegling, eftertanke, fundering. Vår ambition är att spegla samhället och inspirera till eftertanke.
I Reflex-serien finns även Reflex Plus för nivå 1b samt Reflex 50 för nivå 1a1. Alla läromedlen finns även som digitala läromedel.
Hans Almgren, Stefan Höjelid och Anna Furevik är författare till Reflex Plus. Alla tre har mångårig erfarenhet från undervisning på gymnasieskola eller folkhögskola – Hans i Arboga, Stefan i Växjö och Anna i Stockholm.
