9789151105352 by Smakprov Media AB

Maria Bengtsson Ulla Lundström

Boken är skriven för kurserna Anatomi och fysiologi 1 och Anatomi och fysiologi 2. Bokens innehåll täcker båda kurserna.

Bengtsson Lundström

Anatomi och fysiologi 1+2

Maria Bengtsson Ulla Lundström

För att vårda människor måste vi ha kunskap om den friska människan så att vi förstår och ser samband vid sjukdom. Kunskaper behövs då om anatomi, fysiologi, den normala utvecklingen, vätske- närings- och saltbehov, farmakologi och mikrobiologi.

• Hur kroppens organ ser ut och dess funktion. • Hur människan utvecklas från fortplantningen till åldrandet. • Vilken betydelse vätska, salter och näring har för kroppen. • Hur läkemedel fungerar och används. • Vilken betydelse mikrober har för människan. • Hur spridning av smittsamma sjukdomar kan förhindras. • Lagar och bestämmelser. • Medicinsk terminologi. Boken har tydliga kopplingar till kursplanerna och varje kapitel är uppbyggt kring ett eller flera av kursernas centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.

Anatomi och fysiologi 1+2

Anatomi och fysiologi 1+2 tar upp:

Anatomi och fysiologi

1+2

Maria Bengtsson och Ulla Lundström är sjuksköterskor och vård- och omsorgs lärare. De har bred tvärvetenskaplig kompetens inom medicin, omvårdnad, hälsa, palliativ vård, etik och psykologi. De har långvarig erfarenhet av att undervisa på såväl gymnasial som universitetsnivå.

ISBN 9789177412779

9 789151 105352

51105352.1.1_omslag.indd Alla sidor

2021-02-02 10:53

Innehåll 1. Människokroppens uppbyggnad och funktion................................ 6 1.1 Cell och vävnad................................................................................................................. 9 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 18 1.2 Hud, hår, naglar och slemhinnor.............................................................................. 20 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 25 1.3 Nervsystemet................................................................................................................. 26 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 38 1.4 Sinnesorganen................................................................................................................ 40 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 46 1.5 Cirkulationsorganen......................................................................................................47 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 59 1.6 Andningsorganen...........................................................................................................61 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 68 1.7 Rörelseorganen.............................................................................................................. 69 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 80 1.8 Endokrina organ............................................................................................................. 83 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 94 1.9 Mag-tarmorganen......................................................................................................... 96 Ord att öva på, instuderingsfrågor.......................................................................106 1.10 Urinorganen..................................................................................................................108 Ord att öva på, instuderingsfrågor.......................................................................114 1.11 Könsorganen.................................................................................................................116 Ord att öva på, instuderingsfrågor, sammanfattning....................................121

2. Kroppens vätske- elektrolyt och näringsbalans......................124 2.1 Vätskebalans.....................................................................................................................126 2.2 Elektrolytbalans...............................................................................................................131 2.3 Syra-basbalans.................................................................................................................131 2.4 Näringsbalans...................................................................................................................132 Ord att öva på, instuderingsfrågor, sammanfattning........................................135

Innehållsförteckning

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 4

2021-02-02 11:40

3. Fortplantning till åldrande......................................................................... 138 3.1 Fortplantning, befruktning och fosterutveckling...............................................140 3.2 Från barn till åldrande...................................................................................................143 Ord att öva på, instuderingsfrågor, sammanfattning........................................151 4. Läkemedelsanvändning................................................................................ 154

4.1 Läkemedel och läkemedelsanvändning..................................................................156 4.2 Läkemedelsadministrering...........................................................................................162 4.3 Delegering av läkemedelshantering........................................................................ 176 4.4 Överlämnande av läkemedel och enklare läkemedelsberäkning..................179 4.5 Läkemedlets passage genom kroppen – farmakokinetik.................................181 4.6 Läkemedels verkningssätt – farmakodynamik......................................................183 4.7 Biverkningar och interaktioner................................................................................. 184 4.8 Vanliga läkemedel och deras verkningssätt..........................................................186 4.9 Lagar och andra bestämmelser som gäller för läkemedelsanvändning.....206 Ord att öva på, instuderingsfrågor, sammanfattning........................................211

5. Mikroorganismer, smittskydd och kroppens försvar.........214 5.1 Mikroorganismer.............................................................................................................216 5.2 Smitta och smittspridning...........................................................................................222 5.3 Hygien och förebyggande av smitta.......................................................................228 5.4 Kroppens försvar mot mikroorganismer................................................................233 Ord att öva på..................................................................................................................238 6. Medicinsk terminologi.................................................................................... 242 Register.....................................................................................................................................252 Bildförteckning.......................................................................................................................260

Innehållsförteckning

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 5

2021-02-02 11:40

Människokroppens uppbyggnad och funktion

Vad kroppen består av och hur delarna fungerar är grunden inom medicin. Anatomi är den vetenskap som beskriver hur organismer och kroppen är uppbyggd. Fysiologi undersöker och förklarar funktioner i olika delar av kroppen. Tillsammans kommer anatomi och fysiologi ge dig en god förståelse av ämnet medicin och av din egen kropp. I det här kapitlet får du bland annat läsa om

• • • • •

kroppens minsta byggstenar, cellerna vilka typer av vävnad som finns olika organ hur organen bildar organsystem hur kroppens organ fungerar.

Centralt innehåll: Anatomi och fysiologi 1: Grundläggande om människokroppens uppbyggnad och funktion. Grundläggande medicinsk terminologi. Anatomi och fysiologi 2: Människokroppens uppbyggnad och funktion samt dess förmåga till ämnesomsättning, rörelse, retbarhet, skydd och försvar. Fördjupad medicinsk terminologi.

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 6

2021-02-02 11:40

När blodet pulserar och kroppen används på riktigt, då trivs Magnus och Tham som bäst. De brukar springa tidigt på morgonen för att få en bra start på dagen. De känner hur andningen kommer igång, alla leder mjukas upp och det blir lättare att tänka. ”Med motion blir man pigg och alert.” brukar de säga. De tycker också att det är en vacker och sinnlig upplevelse att känna vinden i håret och hur morgonens dofter fyller luften.

När de kommer hem den här morgonen säger Magnus att han funderat under deras löptur. ”Vad är det egentligen som gör att vi kan uppfatta saker omkring oss och förstå vad det är? Eller hur går det till när vi rör oss? Och varför andas man tyngre när man springer?” Tham, som är undersköterska, säger ”Det där är viktiga frågor om anatomi och fysiologi. Du kanske skulle låna någon av mina böcker och lära dig lite om det?”

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 7

2021-02-02 11:40

reflektera

1. Tänker du någon gång på hur din kropp kan fungera, röra sig, ta hand om näring, vakna? 2. Hur tror du att kroppen och sinnet hör ihop?

Centrala begrepp Cell – Den minsta delen av kroppen, tillsammans bygger cellerna upp kroppen. Vävnad – En samling celler som är fogade ihop med varandra och som tillsammans har en funktion. Nervsystemet – Det organ som förmedlar intryck mellan hjärnan, nerver och kroppens organ. Nerv – Cell som skickar information om vad som händer i kroppen och tar emot information om hur kroppen bör reagera. Sinnesorgan – De olika sätt som vi kan uppfatta omvärlden på, syn, hörsel, lukt, smak, känsel. Cirkulation – Blodets cirkulation i kroppen som ger kroppen syre och transporterar bort slaggprodukter. Luftvägar – De organ som gör att vi kan andas och att kroppen kan få syre. Mag-tarmorganen – De organ som bryter ner och tar upp näring till blodet. Urinorgan – Organ som reglerar salt och vätskebalans och producerar urin. Rörelseorgan – De delar av kroppen som gör att kroppen kan röra sig. Endokrina organ – Organ som producerar hormoner. Hormoner – Ämnen som signalerar till olika delar av kroppen att till exempel öka eller minska produktionen av ett annat ämne. Elimination – Kroppens sätt att bli av med framför allt gifter och slaggprodukter via urin, avföring och svett. Reproduktionsorgan – De kvinnliga och manliga könsorganen.

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 8

2021-02-02 11:40

1.1 cell och vävnad Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. I kroppen finns cirka hundratusen miljarder celler. Tillsammans bygger cellerna upp kroppens vävnader. Exempelvis bygger olika slags muskelceller upp muskelvävnaden och fettceller bygger upp kroppens fettvävnad. Vävnaderna bildar sedan olika organ, som lungor, njurar och hjärna. Andra celler är helt fria från varandra och rör sig fritt, t.ex. blodceller.

cell – lat. cyto, den minsta delen av kroppen

1.1.1 Celler Varje cell är en egen levande enhet med egen ämnesomsättning, förmåga till fortplantning och förökning. Cellen är retbar och reagerar på omgivningen och har en mer eller mindre uttalad rörelseförmåga. Det finns många olika slags celler i vår kropp, t.ex. muskelceller, blodceller, hjärnceller, benceller och äggceller. Cellerna har olika utseende och funktion beroende på vilka uppgifter de har. Gemensamt för alla celler är att de är mycket små. Kroppens minsta cell är en röd blodkropp och dess största cell är en äggcell.

Spermie

Äggcell

Nervcell

retbar – reagerar på omgivningen

Förstod du? Ge exempel på olika celler

Röd blodkropp

När cellen är omogen och inte har utvecklats klart kallas den stamcell. En stamcell har ännu inte fått sin specialisering och kan utvecklas till att bli en blodcell, fettcell, muskelcell eller annat. Stamceller används ofta i forskning eftersom de kan påverkas till att bilda den typ av celler som forskare vill. Den största delen av en cell, cirka 60 procent, är vatten. Resten av cellen är proteiner, fetter, kolhydrater samt arvsmassan DNA. Även om celler har olika utseende beroende på vilka uppgifter de har, så är de i huvudsak uppbyggda på samma sätt. De har

Fettcell

Förstod du? Vad är en stamcell? DNA – eng. deoxyribonucleic acid, kemiskt ämne som är bärare av ärftlig information

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 9

2021-02-02 11:40

ett cellmembran, cytoplasma, cellorganeller och en cellkärna. När celler förökar sig kallas det celldelning. Du kommer nu att läsa om dessa olika delar och om celldelning. cellmembran

molekyl –flera atomer som sitter ihop på ett speciellt sätt

Runt varje cell finns en tunn hinna som heter cellmembran. Membranet består av fett och protein och skyddar cellen mot omgivningen. I cellmembranet finns små hål som gör att ämnen som cellen behöver, eller som den önskar bli av med, kan passera. Även större molekyler kan transporteras över membranet med hjälp av specialiserade transportproteiner.

Vid diffusion passerar molekyler cellmembranet.

Vid osmos passerar vatten cellmembranet.

Passiv transport För att koncentrationen av molekyler ska vara samma på båda sidor om membranet passerar molekyler genom cellmembranet med hjälp av diffusion eller osmos. Diffusion innebär att små molekyler passerar för att utjämna koncentrationsskillnaden. Osmos innebär att vatten passerar för att utjämna koncentrationsskillnaderna. Vid osmos och diffusion behövs ingen energi och passagen över cellmembranet kallas därför passiv transport.

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 10

2021-02-02 11:40

Aktiv transport För att få in olika ämnen i cellen kan cellmembranet också dra in det i cellen genom s.k. endocytos. Cellen kan även bli av med ämnen som den inte längre vill ha genom att skicka ut det ur cellen genom s.k. exocytos. Dessa två passager över cellmembranet är en aktiv process och det behövs energi för att skapa den. Energi uppstår inne i celler genom att natrium och kalium snabbt pumpas mellan cellens in- och utsida och detta leder till en elektrisk spänning mellan cellens ut- och insida. cytoplasma

Cytoplasma är vätska som finns innanför cellmembranet. Cyto plasma består mest av vatten men är ändå trögflytande. Vätskan innehåller även flera olika cellorganeller med olika uppgifter för att klara cellens liv.

Förstod du? Vad är cytoplasma?

cellorganeller

De viktigaste cellorganellerna är mitokondrier, ribosomer, det endoplasmatiska nätverket med golgiapparaten och lysosomer. endoplasmatiskt nätverk cellkärna golgiapparat

ribosomer

cytoplasma

mitokondrie cellmembran

lysosom

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 11

2021-02-02 11:40

glukos – socker/ sockerart beståndsdel – del av en helhet

Mitokondrie

Mitokondrier I cellen finns mitokondrier. De är cellens kraftverk eller energicentrum. Mitokondrierna får energi från glukos som transporteras in i cellen. Glukosen kommer från de kolhydrater vi äter. När de energirika ämnena från maten kommer in i cellen ska den spjälkas. Det betyder att de delas upp i mindre beståndsdelar som exempelvis glukos. Spjälkningen sker genom en förbränningsprocess med hjälp av syre. Det skapar energi och värme som cellen kan använda för sitt arbete. I celler där det behövs mycket energi, t.ex. i muskelceller, finns massor av mitokondrier. Spjälkningen skapar också restprodukter som koldioxid och slaggprodukter. Restprodukterna transporteras ut ur cellen genom cellmembranet och utsöndras genom vissa av kroppens organ, exempelvis kan vi andas ut koldioxid och svettas ut slaggprodukter. Ribosomer Ribosomer bygger ihop proteiner på det sätt som cellen vill. Byggstenarna är aminosyror som transporteras in i cellen och kommer från proteinrika livsmedel som vi äter. Endoplasmatiska nätverket Det endoplasmatiska nätverket har flera funktioner men är främst ett transportsystem. Det är ungefär som ett kanalsystem som kopplar ihop cellens olika delar, från cellmembranet till kärnan. I detta system transporteras ämnen, exempelvis proteiner, inom cellen.

Golgiapparaten

Golgiapparaten En del av de proteiner som tillverkats i ribosomerna förpackas i Golgiapparaten och transporteras via det endoplasmatiska nätverket ut ur cellen. Lysosomer Lysosomer är cellens renhållningssystem som städar i cellen. Städningen innebär att bryta ner gamla celldelar eller främmande ämnen som kommit in i cellen, t.ex. mikroorganismer.

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 12

2021-02-02 11:40

cellkärnan

Längst in i cellen finns cellkärnan med 46 kromosomer som innehåller arvsmassan. I kromosomerna finns gener som består av DNA (desoxiribonukleinsyra). När en cell delar sig kopieras DNA-molekylerna och på det sättet skapas likadana nya celler. DNA I CELLKÄRNAN

Cellkärnan

Kromosom

DNA-spiral

I cellkärnan finns den genetiska informationen i kromosomerna.

celldelning

Det finns två olika typer av celldelning: mitos och meios. Mitos Mitos kallas den vanliga celldelningen som sker efterhand hos kroppens alla celler. De flesta celler har en bestämd livslängd och därför behöver det skapas nya. Vid celldelning delar sig en cell så att det blir två helt identiska celler. Det bildas hela tiden nya celler genom delning och olika celler delar sig olika ofta. En nervcell kan leva upp mot 100 år medan en vit blodcell endast lever i några dagar. Cellens information finns i kromosomer som ligger i cellkärnan. Människan har normalt 46 kromosomer. Innan den egentliga celldelningen startar kopieras de 46 kromosomerna och bildar två identiska hälfter. Cellkärnans membran löses upp och kromosomerna lägger sig på en rad med hjälp av centrioler som utövar en dragningskraft på kromosomerna. Centriolerna får

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 13

2021-02-02 11:40

kromosomerna att dela sig åt var sitt håll och efter det delar sig cellen. De två nya cellerna kommer då att bära på identisk genetisk information. Ett nytt kärnmembran omsluter kromosomerna och nya cellorganeller bildas. Mitosens olika steg.

cellkärna

Dottercell 46 kromosomer

membranet upplöses

Förstod du? Vad innebär meios?

46 st kromosomer

Meios Meios, reduktionsdelning, innebär att halva kromosomantalet finns med i den nya cellen. Meios sker när kroppen skapar könsceller, det vill säga spermier och äggceller. Därför har våra könsceller, dvs. äggceller och spermier, endast 23 kromosomer vardera. Vid en befruktning sammanförs 23 kromosomer från spermien och 23 kromosomer från äggcellen så att den befruktade cellen innehåller 46 kromosomer (23 kromosompar), liksom kroppens övriga celler. På det sättet får den befruktade cellen med genetisk information från både mamman och pappan. Ett av kromosomparen kallas könskromosomer och bestämmer om den befruktade cellen ska utvecklas till en pojke eller flicka. Om det ska bli en flicka så är båda könskromosomerna X-kromosomer och om det ska bli en pojke så är den ena kromosomen en Y-kromosom och den andra en X-kromosom. Könsbestämning

Kvinnlig cell

23 st

Dottercell 46 kromosomer

kromosom

Manlig cell

Meios

flicka

äggceller

sädesceller

pojke

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 14

2021-02-02 11:40

1.1.2 Vävnader Vävnader är en samling celler som är fogade ihop med varandra och som tillsammans har en funktion. För att nämna några exempel så byggs nervvävnad upp av nervceller, muskelvävnad av muskelceller, bindväv av bindvävsceller osv. De olika vävnaderna bygger sedan upp de olika organen. Vävnaderna delas in i grupper och huvudgrupperna är epitelvävnad, stödjevävnad, nervvävnad, muskelvävnad och flytande vävnad. Dessa delas sedan in i fler undergrupper beroende på hur de ser ut och hur de fungerar.

fogade ihop – sitter ihop, fast med varandra

Förstod du? Vad består vävnader av?

epitelvävnad

Hud och slemhinnor är uppbyggda av olika slags epitelvävnad. Epitelvävnaden ser ut på olika sätt beroende på var den finns och vilken funktion den har. Några uppgifter för epitelvävnad är:

• suga upp näringsämnen i mag-tarmkanalen • fukta inandningsluften och skydda luftvägarna • vara ett skydd för vår kropp genom huden

Plattepitel Kubiskt epitel Cylinderepitel

är platta celler som bygger upp hudens yttersta lager i flera skikt. finns i flera lager i kroppens inre gångar, t.ex. inne i körtlar och i gallgången. bygger upp slemhinnor. I luftvägarna har cylinderepitlet flimmerhår som renar luften vi andas in. Plattepitel i hudens yttersta lager

stödjevävnader

Stödjevävnader skyddar och håller ihop olika delar av kroppen. Till stödjevävnaderna räknas bind- väv och specialiserad bindväv som fettvävnad, broskvävnad och benvävnad. Bindvävnad innehåller elastiska trådar av hållfasta proteiner som gör den stark och elastisk. Bindväv finns t.ex. i senor och i ledband.

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 15

2021-02-02 11:40

Fettvävnad innehåller fettceller. De kan fyllas med fettdroppar och fungerar som energireserv. Fettcellerna är olika stora beroende på hur mycket fett som lagras i dem. Broskvävnad är en fast, hård, glatt och något böjlig väv- nad. Vid kroppens leder finns det brosk, till exempel i knäleden. Där har de två benen en yta av brosk som glider lätt mot varandra och skyddar benändarna. Det finns också brosk bl.a. i ytterörat samt i näsans skiljevägg. Benvävnad bygger upp vårt skelett. Benvävnaden har kal- ciumkristaller i sig och det gör vävnaden hård och stark.

glatt –jämn, hal, len, friktionsfri

muskelvävnad

Tvärstrimmig hjärtmuskel

Muskelcellerna är långsmala och kallas ofta för muskelfibrer. När muskelfibrerna drar ihop sig så förkortas muskeln och en kraft uppstår. Det finns både tvärstrimmig muskulatur och glatt muskulatur. Namnen har de fått efter sina utseenden. Om man tittar på vävnaden i mikroskop ser man att tvärstrimmig Tvärstrimmig skelettmuskel muskulatur har tvärgående ränder men glatt muskulatur saknar Tvärstrimmig Tvärstrimmig skelettmuskel skelettmuskel dessa tvärgående ränder.

Tvärstrimmig Tvärstrimmig hjärtmuskel hjärtmuskel

Tvärstrimmig hjärtmuskel

Tvärstrimmig skelettmuskel

Glatt muskel

Det finns tre olika typer av muskler: Hjärtmuskeln är tvärstrimmig. Arbetar snabbt och uthålligt och vi kan inte styra den med viljan. Glatt muskel Glatt Glatt muskel muskel Skelettmuskler är tvärstrimmiga muskler som gör att vi kan röra oss. De styrs med hjälp av vår vilja. När vi pratar om muskler i dagligt tal menar vi oftast skelettmuskler. Glatt muskulatur finns i inre organ, såsom blodkärl, tarmar och urinblåsa. Den glatta muskulaturen kontrolleras inte av vår vilja.

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 16

2021-02-02 11:40

nervvävnad

Nervvävnad bygger upp hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervcellernas uppgifter är att ta emot och förmedla impulser till kroppen. Nervcellerna kan vara olika långa men är ofta lång och utsträckt, därför kan den transportera information från en del av kroppen till en annan. Information skickas från hjärnan till kroppen, från kroppen till hjärnan och från omgivningen till hjärnan. flytande vävnad

I kroppen cirkulerar det runt flytande vävnad. Hit räknas blod och lymfa. Blod består av plasma, (som är en proteinrik vattenlösning), samt olika blodceller (röda, vita och blodplättar). Blodets viktigaste funktion är att transportera syre till kroppens olika delar. Blodet, och syret som blodet transporterar, når hela vår kropp genom blodkärlen. Lymfa är också en flytande vävnad som cirkulerar i ett separat system i närheten av de stora blodådrorna. Lymfa transporterar bland annat bort överskottsvätska och deltar i immunförsvaret.

Förstod du? Vad består blod av?

Flytande vävnad i form av blodceller.

reflektera

I vilket sammanhang har du hört talas om begreppet kromosomer och begreppet gener?

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 17

2021-02-02 11:40

ord att öva på Cellmembran − Avgränsande hinna runt cellen.

Vävnad − Många celler tillsammans. Stamcell − Omogen, icke specialiserad cell.

Cellorganeller − Arbetande organ i cellen. Cytoplasma − Cellvätska.

Celldelning − Det bildas fler celler genom att en cell delar sig.

Diffusion − Passiv transport av ämnen.

Arvsmassa − Består av DNA.

Osmos − Passiv transport av vatten.

Cellkärna − Det innersta i en cell som innehåller arvsmassa.

Exocytos − Aktiv transport av produkter ut ur cellen. Endocytos − Cellen tar aktivt in ämnen genom cellmembranet. Meios − Celldelning med halvering av kromosomantal. Mitos − Normal celldelning.

Kromosom − Del av arvsmassa. Flytande vävnad − T.ex. blod. Nervvävnad − Uppbyggd av nervceller. Muskelvävnad − Uppbyggd av muskelceller. Stödjevävnad − Består av stödjande celler. Bindvävnad − Består av elastiska trådar Epitelvävnad − Ytan i hud och slemhinnor.

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 18

2021-02-02 11:40

instuderingsfrågor 1. Var i cellen finns arvsmassan? 2. Vad är skillnaden mellan passiv och aktiv transport? 3. Vilka är kroppens minsta och största celler? 4. Vad består en cell av? 5. Beskriv hur en cell är uppbyggd, rita gärna. 6. Vad är en stamcell? 7. Vilka olika uppgifter har cellorganellerna och vad heter de? 8. Beskriv mitos. 9. Beskriv meios. 10. Hur länge lever normalt olika typer av celler? 11. Vilka olika typer av vävnader finns i kroppen? 12. Ge exempel på uppgifter som de olika vävnaderna har. 13. Var finns epitelvävnad? 14. Vilka olika uppgifter har olika typer av stödjevävnader? 15. Vilka olika typer av muskelvävnader finns? 16. Ge exempel på flytande vävnader.

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105352.1.1_Anatomi_1_2_kap_01.indd 19

2021-02-02 11:40

Maria Bengtsson Ulla Lundström

Boken är skriven för kurserna Anatomi och fysiologi 1 och Anatomi och fysiologi 2. Bokens innehåll täcker båda kurserna.

Bengtsson Lundström

Anatomi och fysiologi 1+2

Maria Bengtsson Ulla Lundström

Anatomi och fysiologi 1+2

Anatomi och fysiologi 1+2 tar upp:

Anatomi och fysiologi

1+2

ISBN 9789177412779

9 789151 105352

51105352.1.1_omslag.indd Alla sidor

2021-02-02 10:53