9789151105345

Maria Bengtsson Ulla Lundström

Boken är skriven för kursen Anatomi och fysiologi 1 som ingår i Vård och omsorgsprogrammet samt i Skolverkets nationella yrkespaket för arbete som vårdbiträde. Boken kan även användas inom andra utbildningar och som uppslagsbok.

Bengtsson Lundström

Anatomi och fysiologi 1

Maria Bengtsson Ulla Lundström

För att vårda människor måste vi ha kunskap om den friska människan så att vi förstår och ser samband vid sjukdom. Kunskaper behövs då om anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi.

• Hur kroppens organ ser ut och hur de fungerar.

• Hur läkemedel används och fungerar i kroppen samt vad delegering innebär.

• Hur vanliga mikroorganismer smittar och hur smittspridning kan förhindras.

• Vanliga medicinska ord.

Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring en eller flera av kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.

Anatomi och fysiologi 1

Anatomi och fysiologi 1 tar upp:

Anatomi och fysiologi

1

Maria Bengtsson och Ulla Lundström är sjuksköterskor och vård- och omsorgs­ lärare. De har bred tvär­vetenskaplig kompetens inom medicin, omvårdnad, hälsa, palliativ vård, etik och psykologi.

De har långvarig erfarenhet av att under­­visa på såväl gymnasial som universitetsnivå.

ISBN 9789151105345

9 789151 105345

51105345.1.1_Anatomi_1_Omslag.indd 1-3

2021-03-02 09:28

Innehåll 1. Människokroppens uppbyggnad och funktion................................ 6 1.1 Cell och vävnader............................................................................................................. 9 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 12 1.2 Hud, hår, naglar och slemhinnor.............................................................................. 13 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 16 1.3 Nervsystemet..................................................................................................................17 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 23 1.4 Sinnesorganen................................................................................................................ 24 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 29 1.5 Cirkulationsorganen..................................................................................................... 30 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 36 1.6 Andningsorganen.......................................................................................................... 38 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 42 1.7 Rörelseorganen.............................................................................................................. 43 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 50 1.8 Endokrina organ..............................................................................................................51 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 58 1.9 Mag-tarmorganen......................................................................................................... 60 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 66 1.10 Urinorganen.................................................................................................................... 68 Ord att öva på, instuderingsfrågor......................................................................... 72 1.11 Könsorganen................................................................................................................... 73 Ord att öva på, instuderingsfrågor, sammanfattning.......................................77

2. Läkemedel och läkemedelshantering..................................................80 2.1 Läkemedelskunskap – farmakologi............................................................................. 83 2.2 Hur läkemedlet verkar.................................................................................................... 86 2.3 Administreringssätt.......................................................................................................... 86 2.4 Dosering av läkemedel.................................................................................................... 96 2.5 Delegering av läkemedelshantering........................................................................101 Ord att öva på, sammanfattning, instuderingsfrågor.......................................104

4

Innehållsförteckning

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 4

2021-03-02 08:23

3. Mikrobiologi och förebyggande av smitta.................................. 108 3.1 Mikroorganismer.............................................................................................................111 3.2 Smitta och smittspridning........................................................................................... 117 3.3 Hygien och förebyggande av smitta.......................................................................124 Ord att öva på, sammanfattning, instuderingsfrågor.......................................129

4. Medicinsk terminologi....................................................................................132 5. Anatomiska bilder.............................................................................................. 138 Register.....................................................................................................................................156 Bildförteckning.......................................................................................................................160

Innehållsförteckning

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 5

5

2021-03-02 12:47

1

Människokroppens uppbyggnad och funktion

Vad kroppen består av och hur den fungerar är grunden inom anatomi och fysiologi. Anatomi är den vetenskap som beskriver hur kroppen är uppbyggd. Fysiologi undersöker och förklarar funktioner i olika delar av kroppen. Tillsammans kommer anatomi och fysiologi ge dig en god förståelse av hur kroppen ser ut och fungerar.

I det här kapitlet får du bland annat läsa om:

• Kroppens minsta byggstenar, cellerna • Vilka typer av vävnad som finns • Olika organ • Hur kroppens organ fungerar Centralt innehåll: Grundläggande om människokroppens uppbyggnad och funktion.

Grundläggande medicinsk terminologi.

6

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 6

2021-03-02 08:23

När blodet pulserar och kroppen används på riktigt, då trivs Magnus och Azade som bäst.

De brukar springa tidigt på morgonen för att få en bra start på dagen. De känner hur andningen kommer igång, alla leder mjukas upp och det blir lättare att tänka. ”Med motion blir man pigg och alert.” brukar de säga. De tycker också att det är en vacker och sinnlig upplevelse att känna vinden i håret och hur morgonens dofter fyller luften.

När de kommer hem den här morgonen säger Magnus att han funderat under deras löptur. ”Vad är det egentligen som gör att vi kan uppfatta saker omkring oss och förstå vad det är? Eller hur går det till när vi rör oss? Och varför andas man tyngre när man springer?”

Azade, som är undersköterska, säger ”Det där är viktiga frågor om anatomi och fysiologi. Du kanske skulle låna någon av mina böcker och lära dig lite om det?”

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 7

7

2021-03-02 08:23

reflektera

1. Tänker du någon gång på hur din kropp kan fungera, röra sig, ta hand om näring, vakna?

2. Vad skulle du svara på Magnus olika frågor?

Centrala begrepp Cell – Den minsta delen av kroppen, tillsammans bygger cellerna upp kroppen.

Vävnad – En samling celler som är fogade ihop med varandra och som tillsammans har en funktion.

Nervsystemet – Det organ som förmedlar intryck mellan hjärnan, nerver och kroppens organ.

Nerv – Cell som skickar information om vad som händer i kroppen och tar emot information om hur kroppen bör reagera.

Sinnesorgan – De olika sätt som vi kan uppfatta omvärlden på, syn, hörsel, lukt, smak, känsel.

Cirkulation – Blodets cirkulation i kroppen som ger kroppen syre och transporterar bort slaggprodukter.

Luftvägar – De organ som gör att vi kan andas och att kroppen kan få syre.

Mag-tarmorganen – De organ som bryter ner och tar upp näring till blodet.

Urinorgan – Organ som reglerar salt och vätskebalans och producerar urin.

Rörelseorgan – De delar av kroppen som gör att kroppen kan röra sig.

Endokrina organ – Organ som producerar hormoner.

Hormoner – Ämnen som signalerar till olika delar av kroppen att till exempel öka eller minska produktionen av ett annat ämne.

Reproduktionsorgan – De kvinnliga och manliga könsorganen.

8

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 8

2021-03-02 08:23

1.1 cell och vävnader Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler.

I kroppen finns cirka hundratusen miljarder celler. Tillsammans bygger cellerna upp kroppens vävnader. Innan cellerna blir specialiserade är de stamceller. Dessa kan utvecklas till celler med olika uppgifter. Exempelvis bygger olika slags muskelceller upp muskelvävnaden och fettceller bygger upp kroppens fettvävnad.

Vävnaderna bildar sedan olika organ, som lungor, njurar och hjärna. Andra celler är helt fria från varandra och rör sig fritt, till exempel blodceller.

cell – lat. cyto, den minsta delen av kroppen

1.1.1 Celler Varje cell är en egen levande enhet med egen ämnesomsättning, förmåga till fortplantning och förökning. Cellen är retbar och reagerar på omgivningen och har en mer eller mindre uttalad rörelseförmåga.

Det finns många olika slags celler i vår kropp, till exempel muskel­celler, blodceller, hjärnceller, benceller och äggceller. Cell­ er­­na har olika utseende och funktion beroende på vilka uppgifter de har. Gemensamt för alla celler är att de är mycket små.

Kroppens minsta cell är en röd blodkropp och dess största cell är en äggcell.

När cellen är omogen och inte har utvecklats klart kallas den stamcell. En stamcell har ännu inte fått sin specialisering och kan utvecklas till att bli en blodcell, fettcell, muskelcell eller annat.

Stamceller används ofta i forskning eftersom de kan påverkas till att bilda den typ av celler som forskare vill.

Spermie

Äggcell

Nervcell

Förstod du?

Ge exempel på olika celler.

Förstod du?

Vad är en stamcell?

Röd blodkropp

Den största delen av en cell, cirka 60 procent, är vatten. Resten av cellen är proteiner, fetter, kolhydrater samt arvsmassan DNA.

Fettcell DNA – eng. deoxyribonucleic acid, kemiskt ämne som är bärare av ärftlig information

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 9

9

2021-03-02 08:23

Även om celler har olika utseende beroende på vilka uppgifter de har, så är de i huvudsak uppbyggda på samma sätt. De har ett cellmembran, cytoplasma, cellorganeller och en cellkärna.

När celler förökar sig kallas det celldelning. cellorganell cellkärna cellorganell

cytoplasma

cellorganell cellmembran

cellorganell

1.1.2 Vävnader

Förstod du?

Vad består vävnader av?

10

Vävnader består av en samling celler som sitter tillsammans med varandra. De olika vävnaderna bygger sedan upp de olika organen. För att nämna några exempel så byggs nervvävnad upp av nervceller, muskelvävnad av muskelceller, bindväv av bindvävsceller och så vidare.

Epitelvävnad kallas den vävnad som bygger upp hud och slemhinnor. Stödjevävnader kallas de vävnader som skyddar och håller ihop olika delar av kroppen till exempel i senor och i ledband.

Fettvävnad innehåller fettceller. Dessa kan fyllas med fettdroppar och fungerar som energireserv. Broskvävnad finns på ledytorna så att dessa skall glida lätt mot varandra. Det finns

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 10

2021-03-02 08:23

också brosk i till exempel ytterörat samt i näsans skiljevägg.

Benvävnad bygger upp vårt skelett.

Muskelvävnad består av muskelfiber. När muskelfibrerna drar ihop sig så förkortas muskeln och en kraft uppstår. Hjärt­ muskeln arbetar snabbt och uthålligt utanför vår viljas kontroll.

Skelettmuskler gör att vi kan röra oss och styrs med hjälp av vår vilja. Glatt muskulatur finns i inre organ, som blodkärl, tarmar och urinblåsa. Den glatta muskulaturen kontrolleras inte av vår vilja.

Nervvävnad bygger upp hjärnan, ryggmärgen och nerverna.

Nervcellernas uppgifter är att ta emot och förmedla impulser till kroppen. Information skickas från hjärnan till kroppen, från kroppen till hjärnan och från omgivningen till hjärnan.

Flytande vävnad cirkulerar runt i kroppen. Hit räknas blod och lymfa. Blod består av plasma, samt olika blodceller (röda, vita och blodplättar). Blodet når hela vår kropp genom blodkärlen. Lymfa är en vätska som cirkulerar i ett separat system i närheten av de stora blodådrorna och har bland annat till uppgift att ta hand om överskottsvätska och att delta i immunförsvaret.

glatt –jämn, hal, len, friktionsfri

Flytande vävnad i form av blodceller.

reflektera

Vilka av dina vävnader kan du själv se?

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 11

11

2021-03-02 08:23

ord att öva på Vävnad − Många celler tillsammans.

Stödjevävnad − Består av stödjande celler.

Flytande vävnad − Till exempel blod.

Bindvävnad − Består av elastiska trådar.

Nervvävnad − Uppbyggd av nervceller.

Epitelvävnad − Ytan på hud och slemhinnor.

Muskelvävnad − Uppbyggd av muskelceller.

instuderingsfrågor 1. Vilka är kroppens minsta och största celler?

2. Vilka olika typer av vävnader finns i kroppen?

3. Ge exempel på uppgifter som de olika vävnaderna har.

4. Ge exempel på flytande vävnader.

5. Vilka förmågor har cellen?

6. Vad är skillnaden mellan stamceller och andra celler?

12

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 12

2021-03-02 08:23

1.2 hud, hår,

naglar och slemhinnor

Huden, håret och naglarna är ett skydd utanpå kroppen. Krop­ pens inre skydd är istället slemhinnor som skyddar kroppens hålrum.

1.2.1 Huden Huden är den vävnad som täcker kroppsytan och är vårt största organ. Den väger cirka 4 kg och är ungefär 2 kvadratmeter hos en vuxen person. Huden är tänjbar, i princip vattentät och skyddar mot fysiska skador, smuts och mikroorganismer. Det finns receptorer i huden för värme, köld, smärta, tryck och beröring.

Känselreceptorerna i huden är det första sinnet som utvecklas under fosterstadiet.

receptor – en mottagare som registrerar och reagerar.

Huden har en mängd olika uppgifter såsom: • Reglera kroppens temperatur.

• Reglera kroppens vätske- och saltbalans.

• Producera dofter.

• Bilda D-vitamin, keratin, talg och melanin.

• Utsöndra avfallsprodukter.

• Suga upp ämnen.

• Registrera yttre påverkan.

Huden hjälper till med kroppens temperaturreglering. När blodkärlen i huden dras samman och vi fryser så sparar kroppen värme och temperaturen stiger. När blodkärlen i huden vidgas och vi svettas så avges värme och temperaturen sjunker.

I huden finns körtlar som bildar talg. Talgen smörjer och gör huden mjuk. Om det skulle bli stopp i en talgkörtelns utförsgång så bildas det vi kallar en pormask eller acne. Under puberteten utvecklas också speciella doftkörtlar som producerar individuella dofter.

Huden kan bilda D-vitamin med hjälp av ultraviolett ljus.

D-vitamin kan vi också få i oss via maten. Huden behöver ljus för att bilda D-vitamin, men vi måste samtidigt skydda kroppen

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 13

13

2021-03-02 08:23

pigment – färg­ skapande material

Förstod du?

Vilka uppgifter har huden?

mot skadlig strålning. I huden bildas melanin, ett pigment, som skyddar oss mot solljusets skadliga verkan. Keratin finns i huden och är ett protein som utgör grunden för hår och naglar samt gör huden tålig.

Huden fungerar som utsöndringsorgan för avfallsprodukter, men den kan också ta upp ämnen till exempel läkemedel.

Huden är uppdelad i tre lager; överhud, läderhud och underhud. Huden förnyas kontinuerligt och den är helt utbytt varannan månad. Överhuden består av flera lager epitelceller. Ytterst i överhuden finns döda epitelceller, det så kallade hornlagret, dessa stöts kontinuerligt bort. Hornlagret innehåller mycket keratin och utgör en skyddande barriär som är princip vattentät. Under hornlagret finns levande epitelceller och här bildas pigmentet melanin. Underst i överhuden sker hela tiden en tillväxt av nya celler.

I läderhuden finns sinnesreceptorer för värme, köld, smärta, tryck och beröring. Där finns svettkörtlar, blodkärl, nerver, talgkörtlar, hårsäckar och muskler som kan få hårstrån att resa sig.

Hos äldre personer minskar elasticiteten och detta medför att huden blir rynkig med stigande ålder.

Underhuden består av bindväv och fettvävnad. Fettet isolerar kroppen från stötar och kyla. Bindväven är fäst vid underliggan­de vävnad till exempel muskelvävnad. hårstrå

överhud

blodkärl, ven läderhud

underhud hårsäck hårrot svettkörtel

14

nervtråd

blodkärl, artär

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 14

2021-03-02 08:23

1.2.2 Hår Håret skyddar och hjälper kroppen ytterligare med värmeregleringen. Det finns inte nerver eller blodkärl i hårstrån. Håret kan ha olika utseende. Det kan vara rakt, lockigt, svart, rött, ljust och utseendet är genetiskt betingat. Vilken färg håret har beror på färgämnet i hårsäcken. Håret växer cirka 1 cm i månad.

Hårstrået är fäst vid en hårsäck i läderhuden Det är i hårsäcken som tillväxten startar.

I hårsäcken tränger nerver och blodkärl in.

Hårstrån är uppbyggda av proteinet keratin.

1.2.3 Naglar

Håret på barnets huvud har samma funktion som håret i mannens skägg, det vill säga att skydda och reglera värme.

Naglarnas uppgift är att skydda tå- och finger­toppar.

Tillväxten sker vid nagelroten med cirka 3 mm/månad.

Naglar består av förhornade celler av keratin. Nageln är genomskinlig men det finns många små blodkärl under nageln.

Förstod du?

1. Hur mycket växer håret per månad?

2. Vad är ett hårstrå uppbyggt av? förhornade – celler som blivit hårda

1.2.4 Slemhinnor Slemhinnorna skyddar de inre organen och är de ytor som täcker de hålrum som finns inne i kroppen, exempelvis i andningsvägarna, magtarmsystemet och könsorganen. I slemhinnan finns slemproducerande körtlar insprängda.

Matstrupens slemhinna är uppbyggd i flera lager för att klara av friktionen från mat. Tarmens slemhinna är halvgenomsläpplig för att näring ska kunna absorberas.

Luftvägarnas slemhinnor innehåller flimmerhår.

Förstod du?

Hur mycket växer en nagel per månad?

friktion – glider

reflektera

På vilket sätt kan du märka att huden förnyas och är helt utbytt efter två månader?

absorbera – tas upp flimmerhår – hårliknande utskott som täcker insidan av luftstrupen

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 15

15

2021-03-02 08:23

ord att öva på Temperaturreglering – Kroppens sätt att registrera och justera sin temperatur.

Överhud – Yttersta hudlagret som består av epitelceller.

Vätske- och elektrolytbalans – Förhållande mellan salter och vätska i kroppen.

Läderhud – Mellersta hudlagret som bland annat innehåller sinnesreceptorer.

Talg – Fett som smörjer och mjukgör huden.

Underhud – Understa hudlagret som består av bindväv och fett.

D-vitamin – Ämne som bildas av huden vid solljus.

Keratin – Protein som bygger upp hud, hår och naglar.

Känselreceptor – En receptor som registrerar och reagerar.

Melanin – Ett pigment som skyddar mot solens strålar.

Hårsäck – Där hårstrået bildas.

Slemhinna – Slemhinnorna är olika typer av epitelvävnad och skyddar de inre organen.

instuderingsfrågor 1. Vilka är hudens uppgifter?

2. Vilka är hudens tre lager?

3. Ge exempel på hur de olika slemhinnorna i kroppen fungerar.

4. Nämn en funktion som håret har.

5. Vilken funktion har våra naglar?

16

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 16

2021-03-02 08:23

1.3 nervsystemet Nervsystemet har en överordnad funktion för hela kroppen och behövs för att kroppens olika delar ska ha kontakt med varandra och kunna samarbeta. I nervsystemets uppgifter ingår också att ta emot information från omgivningen, till exempel syn- och hörsel­intryck, och förmedla och spara den informationen i hjärnan. Hjärnan styr kroppens olika delar som till exempel skelett, muskler och körtlar genom nervimpulser.

Hela nervsystemet är uppbyggt av nervvävnad. Nervsystemet består av centrala nervsystemet (CNS) och perifera nervsystemet (PNS).

Till det centrala nervsystemet hör hjärnan och ryggmärgen, som skyddas av skallen och ryggkotorna.

Till det perifera nervsystemet hör 12 par hjärnnerver och 31 par ryggmärgsnerver, som förmedlar information till och från det centrala nervsystemet. Det perifera nervsystemet delas vidare upp i det autonoma- och det somatiska nervsystemet.

Centrala och perifera nervsystemet

Förstod du?

Vilken funktion fyller nervsystemet?

1.3.1 Nervvävnad Nervvävnaden består av nervceller och stödjevävnaden runt dessa.

En nervcell är uppbyggd av en nervcellkropp, cytoplasma och en cellkärna. Från nervcellkroppen utgår dendriter och ett axon. Dendriterna är utskott som har till uppgift att ta emot impulser och förmedla dem till nervcellkroppen.

Axonet är ett långt utgående utskott från cellkroppen med uppgift att föra impulsen vidare till en ny nervcell eller till exempel till en muskel. Runt några axon finns myelin som är fettrikt och har en stödjande och isomyelin lerande funktion. Myelinet täcker inte hela nod axonet utan med vissa mellanrum i myelinet finns små insnörningar, noder, som gör att nervsignalerna kan transporteras snabbare. Övergången till en ny cell sker genom ett speciellt kontaktställe, en synaps, mellan celler­na. I synapsen, ytterst på axonändan,

dendriter

nervcellkropp nervcellkärna

axon

synapsblåsa

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 17

17

2021-03-02 08:23

transmittor- eller signalsubstanser

synapsen

Förstod du?

1. Vad gör de motoriska nerverna?

2. Vad gör de sensoriska nerverna?

finns synapsblåsor som innehåller transmittorsubstans, acetylkolin, noradrenalin, serotonin och dopamin. Vid en nervimpuls öppnas blåsorna och transmittorsubstansen släpps ut och påverkar nästa cells dendriter. Transmittorsubstanser finns dendrit enbart i synapsblåsorna på axonets ändar och inte på dendriterna vilket förklarar att impulsen bara kan ledas i en riktning.

Kontakten mellan nervcellen och en muskel sker i motorändplattan. Motorändplattan fungerar som mottagare för de transmittorsubstanser som sänds ut från synapsblåsorna i axonets yttersta del. Transmittorsubstansen gör att muskeln drar ihop sig. Om impulsen istället når en körtel påverkas denna så att sekret utsöndras.

En nervcell kan bara sända impulser i en och samma riktning, vilket gör impulstrafiken i en nervcell enkelriktad. Nerver som leder impulser från hjärnan ut till kroppen kallas motoriska. De nerver som leder impulser som tas emot av kroppen leds vidare till hjärnan kallas sensoriska.

axon med synapsblåsor

1.3.2 Centrala nervsystemet Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans det centrala nervsystemet, CNS. Det ligger väl skyddat av skallens ben och av kotorna i ryggraden.

stora hjärnan

hjärnan – encephalon

hjärnan

Hjärnan delas anatomiskt in i tre delar; stora hjärnan, lilla hjärnan och hjärnstammen. hjärnstammen lilla hjärnan

Stora hjärnan Stora hjärnan är det överordnade organet för hela nervsystemet. Den består av två halvor som avdelas från varandra genom mittfåran.

18

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 18

2021-03-02 08:23

I den högra hjärnhalvan finns centra för kreativitet, intuition, helhet och musik. I den vänstra hjärnhalvan finns centra för analytiskt och logiskt tänkande, språk, skrift och matematik.

HÖGER HJÄRNHALVA Kreativitet Intuition Helhet Musik

VÄNSTER HJÄRNHALVA Analytiskt tänkande Logiskt tänkande Språk Skrift Matematik

Hjärnans yta kallas hjärnbarken. Den består av många nervcellskroppar och eftersom nervcellskroppar är grå får hela hjärnbarken samma färg. Inne i hjärnan finns mer myelin som ligger runt alla axon vilket gör att färgen blir vit. Hjärnytan är inte plan och jämn utan har många veck. På det sättet blir hjärnbarken större och det ökar hjärnans kapacitet.

Varje hjärnhalva består av fyra olika delar så kallade lober. Dessa är:

• Pannloben med centra för personlighet.

• Tinningloben med centra för hörsel och lukt.

• Nackloben med centra för syn.

• Hjässloben med centra för sensoriska banor.

Lilla hjärnan Lilla hjärnan ligger under stora hjärnans nacklober.

Lilla hjärnan reglerar balans, muskelspänning och koordination genom att ta emot impulser från bland annat muskler, ledband och leder.

Lilla hjärnan står i förbindelse med stora hjärnan och ryggmärgen via hjärnstammen.

pannlob

hjässlob

nacklob

tinninglob

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 19

19

2021-03-02 08:23

I lilla hjärnan finns, precis som i stora hjärnan, grå substans ytterst och vit substans innerst. Denna uppbyggnad får den att se ut som ett träd om man delar den mitt itu. Därav har denna del fått namnet ”livets träd”.

Hjärnstammen I hjärnstammen finns många viktiga centra. Förlängda märgen är en del av hjärnstammen där det finns livsviktiga centra som styr cirkulation och andning. I hjärnstammens övre del ligger också thalamus, som är en omkopplingsstation för flera nervbanor, och hypotalamus. Från hypotalamus går nerver och blodkärl ner till hypofysen. Hypofysen är överordnat centrum för andra hormon­producerande körtlar i kroppen.

Hjärnan har ett stort behov av syre. Nervcellerna är mycket känsliga för syrebrist och det är av vikt att blodcirkulationen i hjärnan hela tiden upprätthålls.

Förstod du?

Vad reglerar lilla hjärnan?

ryggmärgsnerv ryggmärg

disk kota

ryggmärgen

Ryggmärgen är ”ledningen” för alla inåtgående och utåtgående impulser mellan kroppen och hjärnan. Ryggmärgen ligger i ryggmärgskanalen och är skyddad av kotorna. Ryggmärgen slutar nederst i höjd med första lumbalkotan och övergår överst i förlängda märgen. Ryggmärgen innehåller grå och vit substans. Den grå substansen ligger innerst och den vita utanför.

hinnor och hålrum runt hjärna och ryggmärg

Runtom hjärna och ryggmärg finns hinnor som skyddar från skadliga ämnen och håller den vätska som finns runt hjärnan i en lagom mängd.

Den vätska som finns runt hjärnan och runt ryggmärgen, och som hela tiden cirkulerar runt dessa, kallas för ryggmärgsvätska.

Ryggmärgsvätskan skyddar hjärnan vid slag och stötar och transporterar näringsämnen från blodet till hjärnans celler och för bort slaggprodukter. Vätskan ska under normala förhållanden vara klar och färglös. Överskottet samlas efterhand upp av vener i spindelvävshinnan.

20

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 20

2021-03-02 08:23

1.3.3 Perifera nervsystemet Det perifera nervsystemet, (PNS), består av sensoriska och motoriska nerver som förmedlar signaler till och från centrala nervsystemet (CNS). Sensoriska nerver kallas de nerver som förmedlar information från kroppen till ryggmärgen och hjärnan. Motoriska nerver är de nerver som leder impulser från ryggmärgen och hjärnan ut till kroppen.

PNS delas in i det somatiska och det autonoma nervsystemet och är uppbyggt av 12 par hjärnnerver som utgår från hjärnan vid kraniets undersida samt 31 par ryggmärgsnerver som lämnar ryggmärgen genom kotornas mellanrum. reflexer

Ryggmärgen är en viktig omkopplingsstation både för de nervbanor som går till hjärnan och de som går från hjärnan. Ibland arbetar ryggmärgen genom reflexer utan att hjärnan i första skedet är inkopplad. Om man till exempel bränner ett finger så går en impuls av smärta till ryggmärgen, som kopplar direkt över till en utåtgående nervbana, som ser till att vi tar bort fingret från det varma. Först därefter når nervimpulsen hjärnan och vi Läkare testar den så kallade knäreflexen. blir medvetna om vad som skedde. På så sätt får vi en snabb impuls som hindrar oss från att skadas, en skyddsreflex. Det finns andra reflexer som fungerar på liknande sätt, till exempel blinkreflexen, pupillreflexen och knäreflexen. Om man misstänker att en perFörstod du? son exempelvis har fått en hjärnskada efter en olycka kan läkaVad är en reflex? ren testa reflexerna.

1.3.4 Somatiska och autonoma nervsystemet Förenklat kan man säga att de delar av nervsystemet som kan påverkas av viljan kallas somatiska nervsystemet medan de delar av nervsystemet som arbetar självständigt och utanför viljans kontroll kallas det autonoma nervsystemet.

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 21

21

2021-03-02 08:23

somatiska nervsystemet

Det somatiska nervsystemet kan påverkas av vår vilja. Det finns två sorters nervbanor, sensoriska och motoriska. De sensoriska nervbanorna förmedlar information utifrån och upp till hjärnan.

De fungerar som en sensor som fångar upp information från sinnesorganen och för den vidare till hjärnan. Dessa nervbanor kallas afferenta vilket betyder att de går ”inåt”.

Motoriska nervbanor ger istället information från hjärnan ut till olika delar i kroppen. Informationen gör att till exempel muskler och leder börjar röra sig. Dessa nervbanor kallas efferenta vilket betyder att de går ”utåt”.

Sensoriska impulser är inåtledande Motoriska impulser är utåtledande

autonoma nervsystemet

Det autonoma nervsystemet arbetar i stort sett utanför vår viljas kontroll och styr bland annat hjärta, lever, mage och körtlar.

Det delas upp i sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet. Sympatiska nervsystemet aktiveras vid energikrävande handlingar som till exempel vid fara. Det parasympatiska nervsystemet aktiveras när vi är i vila och när vi är trygga, det vill säga vid energisparande handlingar, och sänker till exempel hjärtfrekvens och blodtryck. Båda systemen påverkar våra inre organ och förenklat kan man säga att de två systemen har motsatt effekt. reflektera

1. När känner du dig stressad, det vill säga när är det sympatiska nervsystemet aktiverat hos dig?

2. När känner du dig avslappnad, det vill säga när är det parasympatiska nervsystemet aktiverat hos dig?

22

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 22

2021-03-02 08:23

ord att öva på Myelin – Isolerande vävnad kring en nervcell.

Nervimpuls – I nervcellen tas stimuli emot och fortleds.

Nervvävnad – Många nervceller tillsammans.

Nervcellkropp – Nervcellen, utom axonet.

Dendrit – Mottagande utskott från nervcellkroppen.

Axon – Långt utledande utskott från nervcellkroppen.

Nod – Mellanrum i myelinet som finns runt axon.

Synaps – Området mellan axon och dendrit där impulsöverföringen sker.

Transmittorsubstans – Kemiskt ämne i synapsen som stimulerar eller hämmar.

Motorändplatta – Plats på muskeln som mottar nervimpuls.

Hjärnstammen – Del av hjärnan där livsviktiga funktioner styrs.

Förlängda märgen – Den del av hjärnstammen där centra för andning och cirkulation finns.

Sensoriska nerver – Nervbanor som gå till hjärnan.

Motoriska nerver – Nervbanor som går ut i kroppen.

Reflex – Nervimpuls som går sensoriskt till motoriskt utan att passera hjärnan.

Synapsblåsor – Blåsor på axonet där transmittorsubstanser bildas.

instuderingsfrågor 1. Vad räknas till det centrala och perifera nervsystemet?

2. Vad är skillnaden mellan somatiska och autonoma nervsystemet?

3. Hur är uppdelningen av det autonoma nervsystemet?

4. Vad är skillnaden mellan sensoriska och motoriska nerver?

5. Vilken funktion fyller myelinet?

6. Vad sker i lilla hjärnan?

7. Vilken funktion har hjärnstammen?

1 Människokroppens uppbyggnad och funktion

51105345.1.1_Anatomi_1_kap_01.indd 23

23

2021-03-02 08:23

Maria Bengtsson Ulla Lundström

Boken är skriven för kursen Anatomi och fysiologi 1 som ingår i Vård och omsorgsprogrammet samt i Skolverkets nationella yrkespaket för arbete som vårdbiträde. Boken kan även användas inom andra utbildningar och som uppslagsbok.

Bengtsson Lundström

Anatomi och fysiologi 1

Maria Bengtsson Ulla Lundström

För att vårda människor måste vi ha kunskap om den friska människan så att vi förstår och ser samband vid sjukdom. Kunskaper behövs då om anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi.

• Hur kroppens organ ser ut och hur de fungerar.

• Hur läkemedel används och fungerar i kroppen samt vad delegering innebär.

• Hur vanliga mikroorganismer smittar och hur smittspridning kan förhindras.

• Vanliga medicinska ord.

Boken har en tydlig koppling till kursplanen och varje kapitel är uppbyggt kring en eller flera av kursens centrala innehåll. I varje kapitel finns möjlighet för eleven att bli aktiv i sitt lärande med hjälp av fallbeskrivningar, centrala begrepp, ord att öva på och sammanfattningar. Kapitlen innehåller även tre olika frågetyper som får eleven att reflektera kring, fördjupa sig i och löpande stämma av sin kunskap.

Anatomi och fysiologi 1

Anatomi och fysiologi 1 tar upp:

Anatomi och fysiologi

1

Maria Bengtsson och Ulla Lundström är sjuksköterskor och vård- och omsorgs­ lärare. De har bred tvär­vetenskaplig kompetens inom medicin, omvårdnad, hälsa, palliativ vård, etik och psykologi.

De har långvarig erfarenhet av att under­­visa på såväl gymnasial som universitetsnivå.

ISBN 9789151105345

9 789151 105345

51105345.1.1_Anatomi_1_Omslag.indd 1-3

2021-03-02 09:28