9789151103877 by Smakprov Media AB

Rätten och samhället

LEX Rätten och samhället Juridiken sätter ramarna för hur samhället ska fungera. Grundlagen slår fast hur landet styrs och hur den offentliga makten får utövas. De straffrättsliga reglerna anger hur vi människor inte får bete oss och vad som händer om vi bryter mot en straffbestämmelse. Processrätten utgör spelreglerna för hur bland annat domare, åklagare och advokater ska agera i en rättegång. Framför allt på senare tid har den internationella rätten kommit att påverka den nationella lagstiftningen allt mer, inte minst genom EU. LEX Rätten och samhället är indelad i fyra block. I det första behandlas grundlagarna och hur de slår fast hur landet styrs med hänsyn till principer om demokrati, offentlighet och mänskliga rättigheter. I det andra blocket behandlas internationell rätt och ett urval av viktiga internationella samarbeten, med särskilt fokus på EU. Bokens tredje block behandlar vilka förutsättningarna är för att ett brott ska anses vara begånget och vilka brottspåföljderna är. Blocket innehåller dessutom dels en ”brottskatalog” som redogör för vissa vanliga brott, dels en översiktlig beskrivning av hur domstolarna resonerar i påföljdsfrågor. I det fjärde blocket behandlas domstolsväsendet samt reglerna för rättegången i brottmål och tvistemål, det vill säga både straffprocessen och civilprocessen. Denna andra upplaga av LEX Rätten och samhället innehåller ett väsentligt utökat antal övningsuppgifter i förhållande till föregående upplaga. Vidare redogörs för flera av senare års lagändringar på bland annat straffrättens område.

ANDRA UPPLAGAN Mikael Pauli är kansliråd i Regeringskansliet och f.d. hovrättsassessor. Han har under flera år undervisat på juristprogrammet vid Stockholms universitet och vid Domstolsakademien. Eva Lundberg är f.d. gymnasielektor. Hon har mångårig erfarenhet av att undervisa i juridik, företagsekonomi och matematik. Vidare var hon Skolverkets ämnesexpert i juridik vid gymnasiereformen GY 11. Erik Öman är jurist och civilekonom. Han har tidigare arbetat som bankjurist och lärare på juristprogrammet i Uppsala samt med lagstiftningsutredningar. Han är idag konsult och hjälper företag att efterleva framförallt finansiella regelverk. Mikael Pauli Eva Lundberg Erik Öman

ISBN 9789151103877

9 789151 103877

51103877.1.1_Omslag.indd 1

Rätten och samhället Mikael Pauli Erik Öman Eva Lundberg

2020-07-09 11:02

Innehåll

Det svenska statsskicket

Konstitutionell rätt Vad är konstitutionell rätt?

1.1 Grundlagen – spelreglerna för statsskicket 11 1.1.2 Grundlagen – anger principer och utgångspunkter 13 1.1.3 Grundlagsprinciper och detaljreglering 13 1.2 Varför stifta grundlag? 14 1.2.1 Ordning och stabilitet 15 1.2.2 Grundlagen som informationskälla 17 1.2.3 Grundlagens symbolvärde 17 1.3 Grundlagens innehåll 17 1.3.1 Var finns makten? 18 1.3.2 Maktfördelning 20 1.3.3 Tillsättningsprocedurer 21 1.3.4 Mänskliga fri- och rättigheter 22 1.4 Sammanfattning 23 Rätt eller fel? 24 Fakta 26 Lagtext 27

Demokratin och den svenska grundlagen 28

2.1 Demokratin som beslutsform 29 2.1.1 Representativ demokrati – folket bestämmer genom riksdagen 30 2.1.2 Ett parlamentariskt statsskick – makten lånas ut av parlamentet 33 2.2 Demokratins innehåll och målsättningar 33 2.2.1 Principer för den offentliga verksamheten 34 2.2.2 Den fria åsiktsbildningen – en förutsättning för meningsfull demokrati 35 2.2.3 Rättssäkerhet 36 2.3 Sammanfattning 38 Rätt eller fel? 39 Fakta 40 Lagtext 41

51103877.1.1_inlaga.indd 4

3.1 Riksdagen – folkets företrädare 43 3.2 Regeringen – styr riket 46 3.2.1 Allmänt om regeringen och regeringsarbetet 47 3.2.2 Regeringens uppgifter 47 3.3 Myndigheterna – de oberoende besluts organen 48 3.4 Kommunerna och självstyret – beslut på lokal nivå 51 3.4.1 Principen om kommunalt självstyre 51 3.4.2 Kommunernas uppgifter 52 3.4.3 Beslutsfattandet på kommunal nivå 52 3.5 Statschefen – representanten utan politisk makt 53 3.6 Normgivningsmakten 55 3.6.1 Riksdagen – ensam lagstiftare 56 3.6.2 Regeringens rätt att besluta regler 58 3.7 Sammanfattning 60 Rätt eller fel? 61 Fakta 62 Lagtext 63

Mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter 64

4.1 Det svenska skyddet för fri- och rättigheter 65 4.2 Regeringsformens fri- och rättigheter 67 4.2.1 Opinionsfriheter 68 4.2.2 Rättigheter om kroppslig integritet och rörelsefrihet 71 4.2.3 Förbud mot diskriminerande lagstiftning 72 4.2.4 Övriga fri- och rättigheter 73 4.3 Utländska medborgares fri- och rättighetsskydd 75 4.4 Sammanfattning 76 Rätt eller fel? 77 Fakta 78 Lagtext 79

Att kontrollera makten

5.1. Offentlighetsprincipen 81 5.1.1 Förhandlingsoffentligheten 81 5.1.2 Handlingsoffentligheten 82

2020-07-09 09:44

5 5.2 Att kontrollera makten – gransknings verktygen enligt regeringsformen 85 5.2.1 Justitieombudsmannen 86 5.2.2 Justitiekanslern 88 5.2.3 Konstitutionsutskottet 88 5.2.4 Lagrådets och domstolarnas normkontroll 90 5.3 Sammanfattning 92 Rätt eller fel? 93 Fakta 94 Lagtext 95 nnnn Fall 96

Internationell rätt med EU-rätt Allmänt om internationell rätt

100

6.1 Internationell rätt och hur den skapas 101 6.2 Hur internationell rätt påverkar stater 104 6.2.1 Självständiga stater i frivilligt samarbete 104 6.2.2 Självständiga stater – enhälligt beslutsfattande 105 6.3 Hur internationell rätt kan påverka privatpersoner 106 6.4 Sammanfattning 108 Rätt eller fel? 109 Fakta 109

Internationellt samarbete i praktiken 110

7.1 FN 111 7.1.1 FN:s arbete för fred, säkerhet och nedrustning 112 7.1.2 FN:s arbete för mänskliga rättigheter och demokrati 115 7.1.3 Hållbar utveckling och fattigdoms- bekämpning 119 7.2 Europakonventionen och Europarådet 119 7.2.1 Europadomstolen – övervakar fri- och rättigheterna 121 7.2.2 Relationen mellan svensk rätt och Europakonventionen 122 7.3 Ett urval av övriga internationella samarbeten 124

7.3.1 7.3.2 7.3.3 7.3.4 7.3.5 7.3.6 7.4

Europeiska unionen 124 NATO 125 OPEC 126 WTO 126 Genèvekonventionerna om krigföring 127 Parisavtalet 128 Sammanfattning 129 Rätt eller fel? 130 Fakta 131

EU:s bakgrund och historia

132

8.1 Europasamarbetets början – fred i Europa genom samarbete 133 8.2 Det ekonomiska samarbetet 134 8.3 Europeiska unionen – fler samarbetsområden 134 8.4 Nya medlemmar, nya utmaningar 136 8.4.1 Fler medlemmar – större skillnader i förutsättningar 137 8.4.2 Fler medlemmar – svårare att visa handlingskraft 137 8.4.3 ”Brexit” 139 8.5 Sammanfattning 140 Rätt eller fel? 141 Fakta 141

EU-rätten 9.1 9.2 9.2.1 9.2.2 9.2.3 9.2.4 9.2.5 9.2.6 9.2.7 9.2.8 9.3 9.4 9.5 9.5.1 9.5.2 9.5.3

142

EU-rättens principer 143 EU:s institutioner 146 Europaparlamentet 146 Europeiska rådet 147 Ministerrådet (Europeiska unionens råd) 148 EU-kommissionen 148 EU-domstolen 149 Europeiska centralbanken 151 Revisionsrätten 151 EU:s ombudsman 151 EU:s beslutsprocess 152 EU:s lagstiftning 154 EU-rättens områden 156 Det ekonomiska samarbetet 156 Fri- och rättigheter 162 Miljö och energi 164 L E X • R ÄT T E N O CH SA M H Ä L L E T

51103877.1.1_inlaga.indd 5

2020-07-09 09:44

6 9.5.4 EU:s jordbrukspolitik 165 9.5.5 Rättsliga och inrikes frågor 166 9.5.6 Den gemensamma utrikes- och säkerhets politiken 168 9.6 Sammanfattning 169 Rätt eller fel? 170 Fakta 171 nnnn Lagtext 172 nnnn Fall 174

Straffrätt Allmänt om straffrätt

178

10.1 Brottsbalken och andra straffrättsliga lagar 181 10.2 Straffrättens syften 183 10.3 Rättssäkerhet 185 10.4 Grundläggande begrepp 187 10.5 Internationella frågor 190 10.5.1 Internationell straffrätt 190 10.5.2 Folkstraffrätt 191 10.5.3 Europarätt 192 10.6 Sammanfattning 194 Rätt eller fel? 195 Fakta 196 Lagtext 197

Brott 11.1 11.2 11.2.1 11.2.2 11.3 11.4 11.4.1 11.4.2 11.4.3 11.4.4 11.4.5 11.4.6 11.4.7 11.5

198

Brottets objektiva sida 199 Brottets subjektiva sida 203 Uppsåt 205 Oaktsamhet 208 Osjälvständiga brottsformer 209 Ansvarsfrihetsgrunder 210 Nödvärn 211 Nöd 212 Laga befogenhet och förmans befallning 212 Samtycke 213 Social adekvans 214 Straffrättsvillfarelse 216 Inbillade (putativa) ansvarsfrihetsgrunder 217 Några vanliga brott 217

51103877.1.1_inlaga.indd 6

Brott mot person 218 Förmögenhetsbrott 225 Brott mot allmänheten och mot staten 228 Specialstraffrättsliga brott 231 Sammanfattning 234 Rätt eller fel? 235 Fakta 236 Lagtext 237 11.5.1 11.5.2 11.5.3 11.5.4 11.6

Straff och övriga brottspåföljder 238

12.1 Äldre tiders straff 239 12.2 Den moderna synen 241 12.3 Brottspåföljderna 243 12.3.1 Böter 243 12.3.2 Fängelse 244 12.3.3 Villkorlig dom 246 12.3.4 Skyddstillsyn 246 12.3.5 Vård av psykiskt sjuka och av missbrukare 247 12.3.6 Påföljder för unga 250 12.3.7 Påföljdernas inbördes svårhetsgrad 251 12.4 Val av påföljd och straffmätning 252 12.4.1 Straffvärde 253 12.4.2 Val av påföljd 254 12.4.3 Straffmätning 256 12.5 Påföljdspraxis för några brott 259 12.6 Sammanfattning 262 Rätt eller fel? 263 Fakta 264 Lagtext 265 nnnn Fall 266

2020-07-09 09:44

Processrätt Processrätt Allmänt om processrätt

Rättegången i tvistemål 272

13.1 Rättegångsbalken och andra processrättsliga lagar 274 13.2 Processrättens syften 277 13.3 Några processrättsliga principer 279 13.4 Grundläggande begrepp 280 13.5 Olika domstolar 287 13.5.1 Allmänna domstolar 288 13.5.2 Förvaltningsdomstolar 291 13.5.3 Specialdomstolar och särskilda domstolar 292 13.6 Processhinder 293 13.6.1 ”Fel” domstol 294 13.6.2 Bristande talerätt 294 13.7 Internationella frågor 295 13.7.1 Internationell processrätt 295 13.7.2 Internationellt samarbete och straffprocessrätt 296 13.7.3 Europakonventionen 297 13.7.4 Internationella domstolar 299 13.8 Sammanfattning 300 Rätt eller fel? 301 Fakta 302 Lagtext 303

Rättegången i brottmål

304

14.1 Förundersökningen 305 14.2 Tvångsmedel 307 14.2.1 Frihetsberövanden 308 14.2.2 Övriga tvångsmedel 311 14.3 Processen vid tingsrätten 312 14.3.1 Åtalet 313 14.3.2 Före och under huvudförhandlingen 316 14.3.3 Efter huvudförhandlingen 319 14.4 Processen i hovrätten 322 14.5 Barn och ungdomar som begått brott 322 14.6 Sammanfattning 324 Rätt eller fel? 325 Fakta 326 Lagtext 327

328

Stämningsansökan 329 Förberedelsen 332 Huvudförhandlingen 338 Efter huvudförhandlingen 339 Processen i hovrätten 341 Sammanfattning 342 Rätt eller fel? 343 Fakta 344 Lagtext 345

15.1 15.2 15.3 15.4 15.5 15.6

Bevisning

346

16.1 Bevisbörda och beviskrav 347 16.1.1 Brottmål 347 16.1.2 Tvistemål 350 16.2 Fri bevisföring och fri bevisprövning 354 16.3 Olika slags bevisning – bevismedel 355 16.3.1 Vittne 356 16.3.2 Partsförhör 359 16.3.3 Sakkunniga, skriftlig bevisning och syn 359 16.4 Sammanfattning 360 Rätt eller fel? 361 Fakta 362 Lagtext 363

Domen

364

Domens innehåll 365 Domens betydelse 366 Laga kraft och rättskraft 366 Verkställighet 369 Sammanfattning 372 Rätt eller fel? 373 Fakta 374 Lagtext 375 nnnn Fall 376 17.1 17.2 17.2.1 17.2.2 17.3

Sakregister 379 Bildregister 384

LE X • R ÄT TEN OCH SAMHÄLLE T

51103877.1.1_inlaga.indd 7

2020-07-09 09:44

Konstitutionell rĂ¤tt

BLOCKNAMN

51103877.1.1_inlaga.indd 8

2020-07-09 09:44

1. Vad är konstitutionell rätt? 2. Demokratin och den svenska grundlagen 3. Det svenska statsskicket 4. Mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter 5. Att kontrollera makten

LE X • R ÄT TEN OCH SAMHÄLLE T

51103877.1.1_inlaga.indd 9

2020-07-09 09:44

Vad är konstitutionell rätt?

Detta kapitel redogör för – vad en grundlag är – vad som skiljer en grundlag från en vanlig lag – varför nästan alla länder har grundlagar och – vad ett lands grundlag brukar reglera.

51103877.1.1_inlaga.indd 10

2020-07-09 09:44

konstitutionell rätt omfattar frågor som rör en stats uppbyggnad och struktur. Detta regleras framförallt av våra grundlagar. Det här kapitlet syftar till att ge en grundläggande förståelse för de svenska grundlagarna och deras betydelse för den enskilde. Grundlagen kan sägas vara den mest fundamentala lagstiftningen i ett land. I de flesta länder slår grundlagen fast efter vilka principer ett land styrs, hur man väljer vem som ska styra landet och hur nya lagar beslutas. Principer om demokrati och rättssäkerhet löper som en röd tråd genom den svenska grundlagen. I det följande utvecklas vad en grundlag är rent allmänt och vilket syfte en sådan har.

Parlament = beslutande för samling av folkrepresentanter. Det svenska parlamentet kallas riksdagen

Rättsstat = en stat där vissa grundläggande krav på rätts säkerhet är uppfyllda

1.1

Grundlagen – spelreglerna för statsskicket Grundlagen anger spelreglerna för statsskicket, det vill säga hur landet styrs och framför allt hur den offentliga makten fördelas och utövas. Med offentlig makt menas makt som innehas och utövas av statsmakten (det vill säga riksdagen och regeringen, med deras underlydande myndigheter). Konstitutionell rätt handlar om vilken makt de olika statliga organen – som statschef, parlament, regering och myndigheter – har dels sinsemellan, dels gentemot enskilda personer. Så gott som varje modern rättsstat har en grundlag i skriven form. Det är vanligt att grundlagen består av ett dokument, som den berömda franska konstitutionen som skapades efter revolutionen 1789. Den amerikanska konstitutionen kan också sägas bestå av ett enda dokument, men den har genom åren kompletterats genom tillägg, så kallade amendments. I Sverige finns fyra grundlagar – regeringsformen (RF), tryckfrihets förordningen (TF), yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och succes sionsordningen (SO). Regeringsformen drar upp riktlinjerna för det svenska statsskicket och kan ses som den ”viktigaste” av de svenska grundlagarna. Den nu gällande regeringsformen är från 1974. Det har funnits två tidigare regeringsformer: från 1772 respektive 1809. Tryck frihetsförordningen reglerar svenska medborgares rätt att ge ut skrifter och däri fritt uttrycka sina åsikter. Yttrandefrihetsgrundlagen garanterar samma rätt att uttrycka sig i andra medier såsom radio, teve och film. Successionsordningen behandlar hur tronen ärvs inom kungaätten Bernadotte. L E X • R ÄT T E N O CH SA M H Ä L L E T

51103877.1.1_inlaga.indd 11

2020-07-09 09:44

Vad är konstitutionell rätt?

Fakta

Det engelska avskaffandet av den oinskränkta kungamakten Storbritannien har världens idag äldsta obrutna parlamentariska statsskick. (Se mer om parlamentarism nedan i avsnitt 1.3.1.) Två dokument som var viktiga för utvecklingen bort från suverän kungamakt var Magna Charta (år 1215) och Bill of Rights (1689). Magna Charta var ett avtal som innebar att den engelske kungen Johan utan land avstod en viss makt till de båda stånden adeln och prästerna. Magna Charta slog även fast att ”ingen fri man får häktas, fängslas, berövas sina rättigheter eller tillgångar [...] annat än efter laga dom av sina jämlikar och enligt landets lag”. Den engelska Bill of Rights betraktas idag som en del av den engelska konstitutionen och innebar slutet för den enväldiga kungamakten och etablerade ett parlamentariskt styre.

Fakta

Sveriges tidigare regeringsformer 1772 års regeringsform byggde på en maktfördelning mellan kungen och ständerna (riksdagen). Kungen hade både den verkställande (styrande) makten och den dömande makten. Riksdagen hade den lagstiftande makten. 1772 års regeringsform gav kungen en stärkt makt på riksdagens bekostnad jämfört med under frihetstiden (1719–1772). Kungens makt stärktes sedan ytterligare genom Förenings- och säkerhetsakten 1789, som för övrigt samtidigt även inrättade Högsta domstolen. 1809 års regeringsform innebar i stället en minskning av kungens makt genom att maktdelningsprincipen förstärktes på ett sätt som påminde om den amerikanska tredelade modellen. Ambitionen var att hitta en bättre balans mellan å ena sidan det okontrollerade riksdagsvälde som gällt under frihetstiden och å andra sidan den alltför starka kungamakt som härskade dessförinnan och därefter.

KONSTITUTIONELL R ÄT T

51103877.1.1_inlaga.indd 12

2020-07-09 09:44

1.1. 2 Grundlagen – anger principer och utgångspunkter

Förordning = regler utfärdade av regeringen

1.1.3

Legalitet = laglighet (av latinets lege som betyder lag)

En grundlag är avsedd att ha ett brett tillämpningsområde. Därför formuleras den i många avseenden i generella ordalag. Den anger oftast vissa grundläggande principer som sedan kompletteras mer i detalj av ”vanliga” lagar samt förordningar och myndighetsföreskrifter. Ett samlingsbegrepp för dessa regler är författning. (Förvirrande nog används ibland ordet författning som en synonym till grundlag/konstitution.)

Grundlagsprinciper och detaljreglering Som exempel kan vi se närmare på hur en polismans befogenheter regleras. Regeringsformen 1:1 st 3 slår fast den grundläggande principen att ”den offentliga makten utövas under lagarna”. En polis som gör ett ingripande måste alltså alltid ha lagstöd för sitt handlande, som till exempel när handfängsel sätts på en misstänkt. Att offentlig maktutövning alltid måste ha lagstöd kallas legalitetsprincipen (som även kommer till uttryck i bland annat BrB 1:1 samt RB 24:23; se även avsnitt 2.2.3.1). Legalitetsprincipen är grundläggande för den offentliga maktutövningen eftersom den skyddar enskilda medborgare från maktmissbruk. Men exakt vad har en polis rätt att göra? Svaret på den frågan finns i preciserande regler, som polislagen och ordningslagen. Där ges en tydligare bild av i vilka situationer en polis har rätt att exempelvis använda våld, omhänderta privat egendom, upplösa en demonstration eller stoppa och omdirigera trafik. Detaljregler har alltså inte getts grundlagsstatus, trots att de är viktiga för de enskilda medborgarnas rättssäkerhet. Det viktigaste är dock principen att en polisman måste ha lagstöd för sitt agerande. Att slå fast en sådan grundläggande princip i grundlagen garanterar stabilitet och L E X • R ÄT T E N O CH SA M H Ä L L E T

51103877.1.1_inlaga.indd 13

2020-07-09 09:44

Vad är konstitutionell rätt?

Det är en ständigt aktuell fråga vilka ytterligare befogenheter polisen skulle behöva i sin kamp mot organiserad brottslighet och gängkriminalitet, som till exempel nya och mer avancerade former av spaning och övervakning. Eftersom allt polisagerande kräver lagstöd förutsätter varje utökning av po lisens befogenheter att vissa nya lagregler införs eller att vissa delar i existerande lagar ändras.

trygghet i samhället. Detaljerna fastställs alltså sedan genom ”vanlig” lag. Det ger en viss flexibilitet genom att sådana regler är lättare att förändra än en grundlag, om det skulle behövas. Eftersom en lag stiftas av riksdagen, som är folkets valda företrädare, skapas ett slags garanti för att enskilda personer inte kommer att utsättas för några polisåtgärder eller annan myndighetsutövning som folket självt inte redan har godkänt i riksdagen. På så sätt hjälper legalitetsprincipen till att upprätthålla det folkliga förtroendet för den offentliga maktutövningen. (Det kan påpekas att lagarna i sig inte är en tillräcklig garanti för att allt i praktiken går rätt till i den offentliga maktutövningen. Det måste också finnas en kontroll av att lagarna verkligen efterlevs. Detta utvecklas i avsnitt 2.3 som på ett mer ingående sätt behandlar rättssäkerhet.)

Efterleva = följa

1. 2

Varför stifta grundlag? Det finns flera viktiga anledningar till att många stater valt att slå fast grunderna för statsskicket i form av en grundlag. Den tydligaste anledningen är att skapa ordning och kanske framför allt stabilitet ifråga om hur landet styrs och hur den offentliga makten utövas. Grundlagen kan också sägas skapa stabilitet genom sitt politiska symbolvärde. Dessutom kan grundlagen ha en positiv roll som informationskälla, där medborgarna kan läsa sig till vilka grundläggande principer som gäller för hur landet ska styras.

KONSTITUTIONELL R ÄT T

51103877.1.1_inlaga.indd 14

2020-07-09 09:45

1. 2 .1

Ordning och stabilitet Grundlagen skapar ordning och stabilitet eftersom den är besvärligare att ändra än vanlig lag. Vanligt är att, som i Sverige, kräva dubbla parlamentsbeslut. Den svenska varianten innebär att vårt parlament – riksdagen – måste rösta ja till en grundlagsändring två gånger, med ett riksdagsval däremellan (RF 8:14). De väljare som inte stöder förslaget till grundlagsändring ges då möjlighet att vid riksdagsvalet helt enkelt välja att rösta på ett parti som är emot förslaget. Sådana spelregler för det politiska livet och lagstiftningsprocessen är bland annat tänkta att förhindra att den som har makten missbrukar den. Annars skulle en regering eller en president med hjälp av ett vanligt parlamentsbeslut kunna åstadkomma en ändring av reglerna för att till exempel hålla sig kvar vid makten eller skaffa sig beslutanderätt i alla tänkbara frågor.

Exempel

Politiskt maktspel kontra ”fair play” Historien erbjuder flera exempel på att starka ledare lyckats genomdriva förändringar genom att övertyga den lagstiftande folkförsamlingen. Det kanske mest välkända exemplet är Adolf Hitlers maktövertagande i Tyskland före andra världskriget. Genom listigt politiskt spel lyckades Hitler komma till makten på åtminstone nästintill laglig väg. Därefter lyckades han övertyga riksdagen att rösta igenom lagändringar som successivt gav honom en närmast oinskränkt makt. Storbritannien är ett exempel på en stat som saknar i grundlag nedskrivna spelregler, vilket idag är mycket ovanligt och kan tyckas märkligt. I praktiken har problem sällan uppstått eftersom det brittiska politiska livet bygger på djupt rotade traditioner och uppfattningar om vad som är ”fair play”.

L E X • R ÄT T E N O CH SA M H Ä L L E T

51103877.1.1_inlaga.indd 15

2020-07-09 09:45

Vad är konstitutionell rätt?

Exempel

Symboler för stater Vissa staters grundlagar har ett särskilt starkt symbolvärde genom att de tillkommit till följd av en särskilt omvälvande händelse. Den franska konstitutionen är ett exempel på detta. Vid den franska revolutionen gjorde folket uppror mot den gamla kunga- och adelsmakten, under de välkända slagorden ” frihet, jämlikhet och broderskap”. Konstitutionen som upprättades kort därefter ger tydligt uttryck för den ideologi som låg till grund för upproret. Än idag är fransmännen mycket stolta över sin konstitution, som är världens äldsta. Både konstitutionens innehåll och de klassiska slagorden har fortfarande stor ideologisk betydelse för det politiska livet i Frankrike.

KONSTITUTIONELL R ÄT T

51103877.1.1_inlaga.indd 16

2020-07-09 09:45

1. 2 . 2

Grundlagen som informationskälla Grundlagen har även en informativ funktion. Med detta menas att den exempelvis kan ge medborgarna svar på hur statsskicket är organiserat, det vill säga vem som gör vad och hur makten är fördelad. Det är därför bra om grundlagen kan utformas på ett så lättillgängligt sätt som möjligt. Tydliga och lättillgängliga regler kan på så sätt bidra till ett starkare folkligt förtroende för hur landet styrs. År 2011 trädde flera ändringar av den svenska regeringsformen i kraft, bland annat i syfte att göra grundlagen lättare att förstå för icke-jurister.

1. 2 .3

Grundlagens symbolvärde Att en lag är en grundlag ger den en särskild status och sänder ett budskap till samhället att dessa regler och ideal är särskilt viktiga. Ett exempel på detta är att de flesta stater har gett grundlagsstatus till regler om mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter. Grundlagen kan också innehålla formuleringar av mer renodlat ideologiskt och politiskt innehåll. Ett exempel är regeringsformen 1:2, som anger att den offentliga makten ska utövas med ”respekt för alla män niskors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet”. Den typen av stadganden brukar vara avsedda som målsättningar som ska beaktas vid tillämpningen av offentligrättsliga lagar och vid stiftande av nya. De är vanligtvis alltför allmänt formulerade för att kunna åberopas av enskilda.

1.3

Grundlagens innehåll En grundlag innehåller principer som har getts grundlagsstatus för att skapa stabilitet och trygghet i hur landet styrs. Men exakt vad bör finnas med i grundlagen? Vad menas egentligen med grundläggande principer för statsskicket? Det är svårt att ge ett tydligt svar på den frågan. Som redan påpekats skiljer sig staternas politiska och konstitutionella traditioner åt. Vad som passar i ett statsskick passar kanske inte lika bra i ett annat. Eftersom det därför är svårt att på ett allmänt sätt besvara frågan vad som bör finnas med, ligger det närmare till hands att titta på vad som brukar finnas med. L E X • R ÄT T E N O CH SA M H Ä L L E T

51103877.1.1_inlaga.indd 17

2020-07-09 09:45

Vad är konstitutionell rätt?

1.3 .1

Var finns makten? En viktig fråga som grundlagen bör behandla är frågan om var den offentliga makten är placerad. I moderna demokratiska stater finns i princip två varianter: maktdelning och parlamentarism. Maktdelningsläran anses ha skapats av fransmannen Montesquieu på 1700-talet. Montesquieu talade om tre typer av makt – den lagstif tande, den verkställande och den dömande makten. Han menade att om all makt ligger på ett och samma ställe riskerar folket att utsättas för maktmissbruk, eftersom makt ofta korrumperar den som innehar den. Grundtanken med maktdelningsläran är därför att dela upp makten mellan flera organ, som därigenom kan balansera och kontrollera varandra. Den lagstiftande makten ligger då hos folkets närmaste representanter, det vill säga folkförsamlingen. I stater som tillämpar maktdelningsläran är det i regel idag en president som innehar den verkställande makten. Den dömande makten utövas förstås av domstolarna.

Exempel

Checks and balances USA har i stor utsträckning tillämpat Montesquieus maktdelningslära. Tanken är att presidenten (verkställande makten), kongressen (lagstiftande makten) och Supreme Court (dömande makten) ska fungera som motvikter till varandra, så kallade ”checks and balances”. Därför har USA:s Supreme Court mycket stor makt i förhållande till många andra länders högsta domstolar. Även presidenten har som sagt stor makt i USA och kan bland annat utse domarna till Högsta domstolen. Under de senaste åren har dock en diskussion uppstått om presidenten har alltför stor makt.

Under hösten 2019 inleddes i kongressen (parlamentet) en riksrätts process mot president Donald Trump med anledning av påstått makt missbruk. En av anklagelserna bestod i att Trump systematiskt skulle ha blockerat dokument och vittnen för kongressens granskningar. Riksrättsprocessen, som inte är av juridisk utan av politisk karaktär, slutade med att Trump frikändes. Många menar att detta skapade ett prejudikat som i praktiken satte det grundläggande systemet med checks and balances ur spel och att presidenten därigenom fick en ställning ”above the law”.

KONSTITUTIONELL R ÄT T

51103877.1.1_inlaga.indd 18

2020-07-09 09:45

19 Fakta

De tre statsmakterna I Montesquieus efterföljd brukar det talas om den lagstiftande, verkställande och dömande makten som den första, andra respektive tredje statsmakten. Med tiden har det även kommit att talas om en ytterligare statsmakt nämligen massmedia. I andra länder än Sverige räknas massmedia som den fjärde statsmakten. I Sverige brukar massmedia däremot kallas för den tredje statsmakten, eftersom de svenska domstolarna traditionellt sett har haft en så svag ställning att de inte ”platsar” i Montesquieus tanke figur. (Under senare tid har dock domstolarnas roll i Sverige stärkts; se vidare fakturaruta i avsnitt 3.3.)

Delegera = ”låna ut” makten att utföra en viss uppgift eller att fatta beslut

Suverän = enväldig, att vara ensam innehavare av makten i fråga

Fakta

Parlamentarismens utgångspunkt är i stället att all makt ligger hos parlamentet. Statschefen – i Sveriges fall kungen – har ingen egen politisk makt. Att säga att all makt ligger hos parlamentet är inte detsamma som att parlamentet i praktiken bestämmer och verkställer allting. Givetvis har regering, domstolar och myndigheter makt i ett parlamentariskt system, men enbart därför att parlamentet har valt att delegera viss makt och vissa uppgifter. Regeringen har därför givits makten att styra landet. Men eftersom det görs på uppdrag av parlamentet måste regeringen behålla parlamentets förtroende för att få fortsätta regera. Parlamentet kan alltså avsätta regeringen och lämna över uppdraget till en annan regeringssammansättning. Eftersom parlamentet är valt av folket för att vara dess närmaste politiska representanter, kan parlamentarismen anses vara det styrelseskick som tydligast ger uttryck för den så kallade folk suveränitetsprincipen, det vill säga att all makt ska utgå från folket.

Parlamentarismen Under 1900-talet fick parlamentarismen allt större genomslag i det politiska livet, samtidigt som grundlagen (det vill säga 1809 års RF) fortfarande angav att kungen var den som ”allena styrde riket”. Detta ansågs med tiden alltmer olämpligt, och tillkomsten av den nya regeringsformen 1974 motiverades till stor del av behovet att anpassa grundlagen efter det parlamentariska system som i praktiken tillämpades. Först i och med 1974 års regeringsform kom alltså det parlamentariska statsskicket till uttryck i grundlagen. Enligt 1974 års regeringsform har kungen i princip bara representativa uppgifter.

L E X • R ÄT T E N O CH SA M H Ä L L E T

51103877.1.1_inlaga.indd 19

2020-07-09 09:45

Vad är konstitutionell rätt?

Federalism = ett politiskt sys tem där makten är fördelad på olika nivåer och där regionala och lokala myndigheter ges stor frihet att utforma politiken på sin nivå

Maktdelningen kan även ske på vertikal nivå, det vill säga man fördelar makten mellan nationell och lokal nivå. I federala stater är detta en mycket viktig fråga som oftast ägnats stor uppmärksamhet i grundlagen. Parlamentet har då inte beslutanderätt över de regionala och lokala myndigheterna på det sätt som är normalt i icke-federala stater (som till exempel Sverige). I vår svenska författning finns vissa grundläggande bestämmelser om kommunernas befogenheter. Rätten att ta ut kommunalskatt har exempelvis ansetts vara en så viktig fråga att den har grundlagsstadgats. Internationellt samarbete mellan stater har blivit allt vanligare vilket lett till diskussioner om huruvida makten ska ligga på nationell eller internationell nivå. Utgångspunkten vid maktfördelning är den så kallade suveränitetsprincipen, det vill säga att varje stat har makt över sitt eget territorium och sina nationella angelägenheter. Internationellt samarbete förutsätter dock ofta att de enskilda staterna överlåter makt till en annan stat eller till en internationell organisation. Det tydligaste exemplet är samarbetet inom EU, som bygger på att staterna i relativt stor omfattning överlåter beslutanderätt och lagstiftningsmakt till den organisation som staterna skapat tillsammans. Formerna för hur en stat kan överlåta makt på det internationella planet regleras oftast i grundlag (i Sveriges fall i RF 10 kap).

Parlamentarism eller maktdelning? Vilka fördelar respektive nackdelar kan du se med ett parlamentariskt system jämfört med ett maktdelningssystem?

1.3 . 2

Maktfördelning En viktig fråga som regleras i så gott som alla staters grundlagar är hur makten ska fördelas. Som nämnts är det viktigt även i en parlamentarisk stat – det vill säga där all makt utgår från folkets representanter i parlamentet – att makten att fatta beslut och utföra uppgifter för

KONSTITUTIONELL R ÄT T

51103877.1.1_inlaga.indd 20

2020-07-09 09:45

21 effektivitetens skull kan delegeras till andra organ. En central uppgift för den konstitutionella rätten är att slå fast vilka offentliga organ som har rätt att göra vad och mot vem. I det svenska systemet är de offentliga organen främst riksdag, regering och myndigheter. (Även kommunala organ kan nämnas här. Samtliga sådana räknas som myndigheter, med undantag för beslutande kommunala organ såsom kommunfullmäktige.)

1.3 .3

Tillsättningsprocedurer En fråga som vanligtvis regleras i grundlag och därmed bidrar till stabilitet i samhället är hur maktposter inom statsskicket tillsätts. De flesta stater har valt att grundlagsreglera hur val till parlamentet ska gå till. Annars skulle exempelvis det regerande partiet med ett vanligt parlamentsbeslut kunna ändra valsystemet för att omöjliggöra för andra partier att komma till makten. Hur regeringen utses är också en viktig fråga, både i parlamentariska och icke-parlamentariska stater. De flesta stater har dessutom grundlagsreglerat hur statschefen utses. I stater där statschefen har politisk makt, till skillnad från den svenska regenten, är detta särskilt betydelsefullt.

Angela Merkel har svurit ämbetseden som tysk förbundskansler fyra gånger. Här svär hon eden för första gången år 2005 i det tyska folkvalda parlamen tet, förbundsdagen.

L E X • R ÄT T E N O CH SA M H Ä L L E T

51103877.1.1_inlaga.indd 21

2020-07-09 09:45

Vad är konstitutionell rätt?

1.3 . 4

Mänskliga fri- och rättigheter Det har tidigare sagts att grundlagen framför allt slår fast spelregler för statsskicket. Det innebär att det är formerna för det politiska spelet som regleras, inte innehållet i de politiska besluten. Tanken är alltså inte att grundlagen ska ange vilka politiska beslut som ska fattas. Det är folkets – eller rättare sagt folkrepresentanternas – uppgift. Grundlagen anger bara hur besluten ska fattas. Det finns dock vissa undantag från denna princip, som exempelvis reglerna om mänskliga fri- och rättigheter. Reglerna, som återfinns i RF 2 kap, sätter gränser för vilka beslut som får fattas av riksdagen. Exempelvis får riksdagen aldrig stifta en lag som tillåter dödsstraff eller tortyr. Ett annat exempel är att riksdagen bara i undantagsfall får stifta lag som inskränker yttrandefriheten. Det får endast ske när vissa andra viktiga samhälleliga intressen anses väga särskilt tungt. Eftersom yttrandefriheten anses mycket viktig för demokratins upprätthållande anges dessa undantag noggrant i grundlagen. Vilka mänskliga fri- och rättigheter som den enskilda individen skyddas av varierar mycket mellan olika länder, men de flesta moderna stater har någon form av grundlagsreglering i frågan. Anledningen är naturligtvis att det ger trygghet för den enskilda individen. Dessutom leder tryggheten i regel till ett välfungerande och produktivt samhälle.

KONSTITUTIONELL R ÄT T

51103877.1.1_inlaga.indd 22

2020-07-09 09:45

23 1. 4

Sammanfattning

• • • • • • • • •

De flesta stater har en skriven grundlag – en konstitution – som slår fast grundläggande regler för statsskicket och det politiska livet. Grundlagen är mer omständlig att ändra än vanlig lag. Grundlagen bidrar till att skapa stabilitet för hur landet styrs. Grundlagen brukar ange vilka uppgifter och vilken makt de olika organen inom statsskicket har. Grundlagen anger vanligtvis vilka fri- och rättigheter som enskilda personer har. Grundlagen utgör därför ett skydd för individen gentemot staten. Montesquieus maktdelningslära identifierar tre typer av makt – den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. Parlamentarismens utgångspunkt är att all makt ligger hos parlamentet. Suveränitetsprincipen innebär att varje stat har makt över sitt eget territorium och sina egna angelägenheter. Folksuveränitetsprincipen innebär att all makt utgår från folket.

LE X • R ÄT TEN OCH SAMHÄLLE T

51103877.1.1_inlaga.indd 23

2020-07-09 09:45

Vad är konstitutionell rätt?

Rätt eller fel? 1.

Den verkställande makten utövas av riksdagen.

Syftet med Montesquieus maktdelningslära var att förhindra maktmissbruk.

Med offentlig makt menas makt som innehas och utövas av statsmakten.

I grundlagen informeras bland annat om hur man överklagar myndigheters beslut.

Legalitetsprincipen innebär att myndigheter måste ha lagstöd för sitt handlande.

Sverige är en parlamentarisk demokrati, vilket innebär att all makt utgår från folket.

Det är vanligt att mänskliga fri- och rättigheter regleras i grundlag.

Successionsordningen reglerar statschefens (kungens) politiska ställning i Sverige.

Alla länder har en skriven grundlag.

10. Riksdagsordningen är en grundlag. 11. En grundlagsändring beslutas med kvalificerad majoritet. 12. Med konstitutionell rätt menas läran om en stats uppbyggnad och struktur. 13. Successionsordningen reglerar hur talmannen väljs. 14. Sverige är en monarki vilket innebär att statsministern är statschef.

KONSTITUTIONELL R ÄT T

51103877.1.1_inlaga.indd 24

2020-07-09 09:45

15. Tryckfrihetsförordningen reglerar svenska medborgares rätt att ge ut skrifter och däri fritt få uttrycka sina åsikter. 16. Riksdagen beslutar lagar och regeringen utfärdar lagar. 17. Folksuveränitetsprincipen innebär att all makt ska utgå från folket. 18. Enligt 1974 års regeringsform har Sveriges statschef i princip enbart representativa uppdrag. 19. Med suveränitetsprincipen menas att varje stat har makt över sitt territorium och sina nationella angelägenheter. 20. En regering kan rösta bort ett parlament.

L E X • R ÄT T E N O CH SA M H Ä L L E T

51103877.1.1_inlaga.indd 25

2020-07-09 09:45

Vad är konstitutionell rätt?

Fakta 1.

Vilka är våra fyra grundlagar?

Vilken av grundlagarna drar upp riktlinjerna för statsskicket?

Vad säger oss de tre styckena i regeringsformen 1:1 om hur det svenska statsskicket är uppbyggt?

Vad skiljer tryckfrihetsförordningen från yttrandefrihetsgrundlagen?

Redogör kortfattat för begreppet ”offentlig makt”.

Ange den hierarkiska indelningen av myndighetsföreskrift, förordning, grundlag och lag. Ange den som står högst i regelhierarkin först.

Vilket organ beslutar:

– en grundlag? – en vanlig lag? – en förordning? 8.

Vad skiljer en grundlag från en vanlig lag?

Vad är syftet med en grundlag och hur hänger det ihop med att den stiftas på det sätt den gör? Finns flera syften med grundlagen?

10. Varför kan det vara viktigt att ha kännedom om grundlagarna? 11. Redogör kortfattat för grundtanken bakom den lära om maktdelning som skapades av fransmannen Montesquieu. 12. Redogör kortfattat för begreppet parlamentarism. 13. Varför anses parlamentarism vara det statsskick som tydligast ger uttryck för den så kallade folksuveränitetsprincipen?

KONSTITUTIONELL R ÄT T

51103877.1.1_inlaga.indd 26

2020-07-09 09:45

Lagtext 1.

Var stadgas vilka våra grundlagar är?

Var anges att det krävs två riksdagsbeslut med likalydande beslut och med val emellan, det vill säga dubbla riksdagsbeslut (jämfört med ett riksdagsbeslut för vanlig lag) för att ändra en grundlag?

I vilken grundlag och var framgår den grundläggande principen att ”den offentliga makten utövas under lagarna”?

Vilket kapitel i regeringsformen reglerar bland annat regeringens behörighet att ingå internationella överenskommelser och riksdagens godkännande av internationella överenskommelser?

Var i regeringsformen regleras att riksdagen aldrig får stifta en lag som tillåter dödsstraff ?

Vilken paragraf i regeringsformen anger att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet?

Var i regeringsformen föreskrivs att ordinarie val till riksdagen ska hållas vart fjärde år?

Var i regeringsformen står att läsa att innan en statschef reser utomlands ska han eller hon samråda med statsministern?

I vilken paragraf i regeringsformen anges att regeringen ska bestå av statsministern och övriga statsråd och att statsråden ska vara svenska medborgare?

LE X • R ÄT TEN OCH SAMHÄLLE T

51103877.1.1_inlaga.indd 27

2020-07-09 09:45

Rätten och samhället

ISBN 9789151103877

9 789151 103877

51103877.1.1_Omslag.indd 1

Rätten och samhället Mikael Pauli Erik Öman Eva Lundberg

2020-07-09 11:02