9789151116860

Page 1


VVS OCH FASTIGHET 2

Rickard Andersson

Sida för egna anteckningar.

Innehåll

VVS och fastighet, nivå 2

Centralt innehåll

Undervisningen i ämnet VVS och fastighet på nivå 2 ska behandla följande centrala innehåll:

1

• Olika aktörers funktioner och roller inom VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden.

• Vanligt förekommande fel vid installation, konstruktion och handhavande samt hur dessa kan förebyggas, till exempel fuktskador.

CENTRALT INNEHÅLL:

• Installationsregler, bygglagstiftning och arbetsmiljöregler. Energihushållning enligt branschens riktlinjer för ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

• Gemensamma utgångspunkter för installation och skötsel av värme-, sanitets-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem.

• Samverkan mellan apparater och komponenter inom system.

• Samverkan mellan system i fastigheter, byggnadsverk och anläggningar.

• Principer och förutsättningar för luftbehandling.

• Vattentäkter för kommunala och enskilda anläggningar samt apparater och komponenter för behandling av dricksvatten.

• Flödesriktningar, tryck och temperaturer i olika system, däribland rör- och luftkanalsystem, värmare och köldbärarsystemens luftkylare.

• Flöden, tryckfall och nivå i fastighetens system.

• Effektiv energianvändning för byggnader.

• Avfallsförebyggande åtgärder i arbetet.

• Läsning och tolkning av ritningar, underhållsscheman, manualer och innehållsdeklarationer för organisering av arbetsuppgifter.

• Användning av flödesscheman, driftkort och användarmanualer för att utföra driftkontroll på verkliga eller fiktiva system.

• Användning av skarv- och fogningsteknik för till exempel löd- och svetsfogar, mekaniska kopplingar, in- och utvändiga ventilationsskarvar och flänsförband.

• Användning av metoder och tekniker för periodiskt förebyggande och avhjälpande underhåll samt för reparationer av fastigheter.

• Riskbedömning av den aktuella arbetsuppgiften i relation till miljö, ergonomi och arbetsmiljö.

• Utförande av enklare installationer och skötsel av värme-, sanitets-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem.

• Reglering av sanitets-, värme-, ventilation- och kylanläggningar.

• Inställning av reglerkretsar.

• Säkra arbetssätt i relation till arbetet.

• Första hjälpen med HLR (hjärt-lungräddning).

• Egenkontroller, utvärdering och dokumentation av utfört arbete med relevanta verktyg och hjälpmedel inom yrkesområdena.

• Användning och vård av verktyg och maskiner för arbetet.

• Faktorer som påverkar val av verktyg, maskiner, material och fästdon.

• Underhåll, reparationer och kalibrering av utrustning och maskiner.

• Användning av facktermer på svenska och engelska i relation till arbetsuppgiften.

• Kommunikation med fackspråk i relation till arbetsuppgiften.

• Situationsanpassat agerande och faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel attityder och värderingar.

Betygskriterier

Av 15 kap. 24 § andra stycket och 20 kap. 37 § andra stycket skollagen (2010:800) följer att läraren vid betygssättningen i ett ämne ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper på den aktuella nivån i ämnet i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet som helhet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Samtliga kriterier för betyget E ska dock vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.

Betyget E

F Eleven visar godtagbara kunskaper om VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden och yrken. Eleven visar godtagbara kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet.

F Eleven visar godtagbara kunskaper om energitekniska system och energibärande medier. Eleven redogör översiktligt för effektiv och hållbar energianvändning.

F Eleven utför med viss säkerhet arbetsuppgifter inom VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden. Eleven utvärderar och dokumenterar arbetsprocessen och resultatet samt ger enkla förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.

F Eleven hanterar material, maskiner, verktyg och annan teknisk utrustning med viss säkerhet

F Eleven samverkar och kommunicerar under arbetsutövningen. Eleven använder fackspråk med viss säkerhet.

Betyget D

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan C och E.

Betyget C

F Eleven visar goda kunskaper om VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden och yrken. Eleven visar goda kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet.

F Eleven visar goda kunskaper om energitekniska system och energibärande medier. Eleven redogör utförligt för effektiv och hållbar energianvändning.

F Eleven utför med säkerhet arbetsuppgifter inom VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden. Eleven utvärderar och dokumenterar arbetsprocessen och resultatet samt ger välgrundade förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.

F Eleven hanterar material, maskiner, verktyg och annan teknisk utrustning med säkerhet.

F Eleven samverkar och kommunicerar under arbetsutövningen. Eleven använder fackspråk med säkerhet.

Betyget B

F Elevens kunskaper bedöms sammantaget vara mellan A och C.

Betyget A

F Eleven visar mycket goda kunskaper om VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden och yrken. Eleven visar mycket goda kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom yrkesområdet.

F Eleven visar mycket goda kunskaper om energitekniska system och energibärande medier. Eleven redogör utförligt och nyanserat för effektiv och hållbar energianvändning.

F Eleven utför med god säkerhet arbetsuppgifter inom VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden. Eleven utvärderar och dokumenterar arbetsprocessen och resultatet samt ger välgrundade och nyanserade förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven arbetar säkert och använder arbetsmetoder som främjar hållbar utveckling.

F Eleven hanterar material, maskiner, verktyg och annan teknisk utrustning med god säkerhet

F Eleven samverkar och kommunicerar under arbetsutövningen. Eleven använder fackspråk med god säkerhet.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Olika aktörers funktioner och roller inom VVS- och fastighetsbranschens verksamhetsområden.

VVS- och fastighetsbranschen

Detta första kapitel belyser de olika funktioner och roller som aktörer inom VVS– och fastighetsbranschen har. Kapitlet redogör för vilka aktörerna är, samt deras roll, exempelvis installation, underhåll och energioptimering.

Fokus ligger också på hur dessa aktörer samverkar i projekt och arbetsprocesser och hur deras roller påverkar områden som skötsel, drift och underhåll.

Fastighetsägare

FAKTA:

Bostadsrättsförening

En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som äger och förvaltar en fastighet där medlemmarna har nyttjanderätt till en bostad mot en insats och löpande avgifter. Föreningen drivs av medlemmarna själva enligt principen om demokratiskt beslutsfattande och regleras av bostadsrättslagen.

Fastighetsägare är de som äger och förvaltar fastigheter, och kan vara allt från privatpersoner till stora aktörer som kommunala och privata fastighetsbolag samt bostadsrättsföreningar. Deras roll innefattar att fatta beslut om investeringar, planera underhåll och hantera hyresgästrelationer. Fastighetsägare är ofta de som initierar projekt och samarbetar med andra aktörer som tekniska konsulter, entreprenörer och driftpersonal. Dessutom har de en viktig dialog med myndigheter för att säkerställa att lagar och regler följs.

Drift– och underhållspersonal

Drift– och underhållspersonal sköter den dagliga driften av tekniska system i byggnader, inklusive övervakning, justering och optimering av VVS–system. De kan vara anställda av fastighetsägaren själv eller av specialiserade större rikstäckande driftbolag. Samarbetet med fastighetsägare är avgörande för att säkerställa att systemen fungerar effektivt och möter hyresgästernas behov, medan tekniska konsulter kan tillkallas för att lösa mer avancerade problem.

Drift- och underhållspersonal sköter den dagliga driften av tekniska system i byggnader, inklusive övervakning, justering och optimering av VVS-system.

VVS-montörer arbetar som personal hos VVS-företag med installation, underhåll och reparation av värme- och sanitetsutrustning. En del av arbetet kan exempelvis inkludera installation av golvvärmefördelare.

VVS–entreprenörer

VVS–entreprenörer ansvarar för installation, underhåll och reparation av system för värme, ventilation och sanitet. Dessa entreprenörer är ofta små till medelstora företag, och spelar en central roll i byggprojekt. De arbetar nära projektledare och tekniska konsulter för att säkerställa att alla installationer uppfyller lagkrav, projektspecifikationer och att tidplaner hålls. Leverantörer är också en nyckelpartner i deras arbete, eftersom korrekt material och utrustning är avgörande.

Teknisk konsult

Tekniska konsulter (projektörer) är experter på att konstruera och dimensionera tekniska lösningar för bygg- och installationsprojekt. Dessa konsulter kan exempelvis vara anställda vid stora företag, men också mindre fristående specialister inom VVS, energi och hållbarhet. De utför energiberäkningar, tar fram långsiktiga hållbara lösningar och arbetar nära arkitekter och entreprenörer för att integrera tekniska system i byggprojektet.

FAKTA:

Övervakning, justering och optimering Övervakning av VVS-system innebär att kontrollera funktion och prestanda med hjälp av sensorer och olika styr- och reglersystem. Justering innebär att finjustera och reglera inställningar som temperatur och flöden för en effektiv systemdrift. Optimering kallas det när man försöker förbättra systemets prestanda för att minska energiförbrukning och öka komforten.

FAKTA:

VS-entreprenör och V-entreprenör

En VS-entreprenör arbetar med värme (V) och sanitet (S), det vill säga installationer för värme, vatten och avlopp. En V-entreprenör (ventilationsentreprenör) arbetar med ventilation och inomhusluftens kvalitet.

FAKTA:

Leverantör

En leverantör är ett företag som tillhandahåller varor eller tjänster till en annan part. Leverantörer kan vara tillverkare, grossister eller återförsäljare beroende på var de befinner sig i försörjningskedjan.

Projektörer arbetar bland annat med att framställa installationsritningar i CAD-miljö.

2CENTRALT INNEHÅLL:

■ Vanligt förekommande fel vid installation, konstruktion och handhavande samt hur dessa kan förebyggas, till exempel fuktskador.

■ Gemensamma utgångspunkter för installation och skötsel av värme-, sanitets-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem.

■ Användning av skarv- och fogningsteknik för till exempel löd- och svetsfogar, mekaniska kopplingar, in- och utvändiga ventilationsskarvar och flänsförband.

■ Användning av metoder och tekniker för periodiskt förebyggande och avhjälpande underhåll samt för reparationer av fastigheter.

■ Utförande av enklare installationer och skötsel av värme-, sanitets-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem.

■ Användning och vård av verktyg och maskiner för arbetet.

■ Faktorer som påverkar val av verktyg, maskiner, material och fästdon.

■ Underhåll, reparationer och kalibrering av utrustning och maskiner.

■ Avfallsförebyggande åtgärder i arbetet.

■ Användning av flödesscheman, driftkort och användarmanualer för att utföra driftkontroll på verkliga eller fiktiva system.

■ Egenkontroller, utvärdering och dokumentation av utfört arbete med relevanta verktyg och hjälpmedel inom yrkesområdena.

Fastighetssystem

I detta kapitel behandlas centrala moment inom installation, underhåll och skötsel av tekniska system i fastigheter. Vi går igenom vanliga fel och hur dessa kan förebyggas, grundläggande riktlinjer för installation och drift av värme-, sanitets-, ventilations- och kylsystem, samt användningen av olika fogningstekniker.

Kapitlet täcker även metoder för periodiskt och avhjälpande underhåll, val och vård av verktyg och maskiner, samt vikten av avfallsförebyggande åtgärder. Dessutom beskrivs användningen av flödesscheman och driftkort för kontroll av system, liksom betydelsen av dokumentation och utvärdering av utfört arbete.

Vanliga fel

Vid uppförande och drift av fastigheter spelar installation, konstruktion och handhavande en avgörande roll för fastighetens funktion och livslängd. Brister i någon av dessa delar kan leda till omfattande skador och höga kostnader för reparation och långvarigt underhåll.

Konstruktion

Vanliga fel vid konstruktion innefattar ofta bristande fuktskydd i konstruktionen, vilket kan bero på felaktigt materialval där fuktkänsliga material används utan tillräcklig skyddsåtgärd, eller på bristande detaljer vid genomföringar och anslutningar. Otillräcklig dränering är också ett vanligt problem, där dräneringssystem är felinstallerade eller helt enkelt saknas.

Kondensbildning uppstår ofta på grund av dålig isolering eller avsaknad av en korrekt installerad ångspärr, vilket leder till kondens i väggar eller tak.

Fukt- och vattenskador kan i förlängningen få förödande konsekvenser för byggnaden. I synnerhet om läckan kommer från tappvattensystemet.

För att förebygga dessa problem är det viktigt att följa branschstandarder som AMA HUS och Boverkets byggregler, använda material med dokumenterade fuktegenskaper, samt se till att dräneringslösningar som dräneringsrör och makadam är korrekt utformade. Att installera ångspärrar och säkerställa tillräcklig ventilation är också avgörande.

Kondensbildning i väggar eller tak kan medföra omfattande undersökningar, reparationer och underhåll. På bilden mäts fukthalten på en putsad innervägg.

Boverkets byggregler

BBR

BFS 2011:6 med ändringar till och med 2018:4 (BBR 26)

FAKTA:

Ångspärr

En ångspärr är en byggnadsteknisk komponent som används för att förhindra att fukt i form av vattenånga tränger igenom byggnadens konstruktion. Ångspärren placeras vanligtvis på den varma sidan av isoleringen, exempelvis bakom väggskivor eller under takbeläggning, för att skydda isoleringen och andra byggnadsmaterial från fuktskador.

BBR (Boverkets byggregler) tar upp fuktskydd på ett omfattande sätt, med fokus på att förebygga fuktproblem och vattenskador i byggnader.

FAKTA:

AMA HUS

AMA HUS, som står för allmän material– och arbetsbeskrivning Hus, är en del av ett referensverk som ges ut av AB Svensk Byggtjänst. Det används för att upprätta tekniska beskrivningar inom husbyggnadsarbeten och specificerar krav på material, utförande och färdigt resultat.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Att lufta radiatorer är viktigt för att säkerställa värmesystemets energieffektivitet och att uppnå en jämn och balanserad värme i systemet.

Skötsel

Skötsel av värmesystem, sanitetssystem, ventilationssystem samt kyl– och värmepumpssystem är en central del av arbetet inom fastighetsdrift och VVS-teknik. Det kräver en kombination av förebyggande underhåll, kontinuerliga kontroller och akuta insatser för att säkerställa en effektiv och hållbar drift.

Värmesystem

Skötseln av värmesystemet innebär att kontrollera och justera inomhustemperaturen så att den håller sig på en komfortabel nivå utan onödig energiförbrukning. Cirkulationspumpar och expansionskärl behöver regelbundet inspekteras för att säkerställa att trycket i systemet är korrekt.

Att underhålla och byta ut filter i ventilationssystemet är viktigt för att inte begränsa luftflödet och därmed få en sämre inomhuskomfort.

Att lufta radiatorerna är en annan viktig del av underhållet för att säkerställa en jämn värmefördelning. Smutsfilter i värmesystemet måste rengöras för att undvika blockeringar och ineffektiv värmeöverföring. Vidare är det viktigt att regelbundet kontrollera rörsystemen för att upptäcka eventuella läckor och förhindra vattenskador.

Sanitetssystem

Sanitetssystemen omfattar vattenförsörjning och avlopp, och deras skötsel är avgörande för både hygien och funktion i byggnader. En central uppgift är att kontrollera vattentrycket i hela systemet. Regelbundna inspektioner av rörledningar är nödvändiga för att upptäcka läckage i ett tidigt skede och åtgärda dem innan de orsakar större problem.

För att säkerställa att avloppssystemet fungerar som det ska krävs rensning av golvbrunnar, vattenlås och avloppsrör för att förebygga stopp och dålig lukt. Underhållet av varmvattenberedningen är också en viktig del av arbetet. Detta inkluderar kontroll av säkerhetsventiler och inspektion av korrosionsskydd för att säkerställa att vattnet värms effektivt och att systemet är säkert att använda.

Ventilationssystem

Skötseln av ventilationssystem innebär framför allt att regelbundet byta och rengöra smutsiga filter. Om filter blir igensatta kan luftflödet begränsas, vilket försämrar luftkvaliteten och leder till högre energiförbrukning. Det är viktigt att kontrollera fläktar och ventilationsaggregat för att säkerställa att de fungerar som de ska. Dessa behöver smörjas och rengöras för att undvika onödigt slitage och driftstopp. Luftflödesbalansen mellan till- och frånluft bör kontrolleras för att säkerställa rätt luftflöden i byggnaden.

Att sköta om vattenlås är en del av skötsel av sanitetssystemen.

Kyl- och värmepumpssystem

Skötsel av kylsystem innebär bland annat att regelbundet kontrollera köldmedienivåerna. Låga nivåer kan leda till ineffektiv kylning och ökad energiförbrukning. Det är också viktigt att inspektera kylsystemets rör och anslutningar för att upptäcka läckage av köldmedium, vilket kan vara både kostsamt och skadligt för miljön.

Kondensorn och förångaren måste rengöras från smuts och damm för att säkerställa att värmeöverföringen fungerar optimalt, och kompressorer och fläktar behöver kontrolleras för att säkerställa att de arbetar med full kapacitet och inte riskerar driftstopp.

Avfallsförebyggande åtgärder

Inom VVS- och fastighetsteknik spelar avfallsförebyggande åtgärder en central roll för hållbarhet och kostnadseffektivitet. Genom noggrann planering, underhåll och optimering kan tekniker minska avfallsmängden och förbättra resurshanteringen på arbetsplatsen.

Att välja rätt material och mängd redan vid inköp är en av de viktigaste åtgärderna. Med noggranna beräkningar kan överbeställningar och spill undvikas. Vid rivning eller renoveringar bör demonterade komponenter som kopparrör, ventiler och beslag återanvändas där det är möjligt. Även kvalitetsmaterial med lång livslängd minskar avfall i det långa loppet.

Regelbundet underhåll förlänger livslängden på utrustning och minimerar behovet av att kassera fungerande delar. Genom rengöring av filter, kontroll av pumpar och tätning av läckor kan stora reparationer och utbyten förhindras. Att optimera fastighetens system genom smarta styrsystem, vattenbesparande armaturer och energieffektiva lösningar minskar slöseri med energi och vatten.

Det är viktigt att återvinna demonterade komponenter. Metaller som koppar och stål bör sorteras för återvinning. Separata insamlingsstationer för olika typer av avfall underlättar sorteringen. Dessutom kan återvinningsbara produkter användas för att minska farligt avfall och giftiga restprodukter.

Kontinuerlig utbildning av personal är avgörande för att sprida kunskap om hållbara arbetsmetoder. Genom att göra teknikerna medvetna om hur avfall kan förebyggas kan arbetsprocesserna förbättras och resurser utnyttjas bättre. Med dessa åtgärder kan VVS- och fastighetstekniker bidra till en mer hållbar bygg- och fastighetssektor.

Kontroll och eventuell påfyllning av köldmedium är en del av att sköta kyl- och värmepumpssystem.

FAKTA:

Lufta radiatorer

Att lufta radiatorer är viktigt för att avlägsna luft som kan blockera vattenflödet och orsaka ojämn uppvärmning. Genom att lufta säkerställs att hela radiatorn blir varm och att systemet arbetar effektivt och med minimala energiförluster.

När man river större fastigheters väggar och installationer blir avfallsmängden stor, och det är viktigt att återvinna demonterade komponenter.

1

Att läsa in sig på användarmanualen för de olika komponenterna i ett värmesystemet är ofta nödvändigt för korrekt installation och en optimal drift.

Drifthandlingar

För att kunna driftsätta ett system, oavsett om det exempelvis är ett värmesystem, ventilationssystem eller ett kylsystem, finns det olika typer av start-och drifthandlingar att ta hjälp av. De handlingar som vanligtvis används för att förstå och kunna driftsätta och kontrollera ett system är:

• användarmanualer

• flödesscheman

• driftkort.

Användarmanualer

Användarmanual är en instruktionsbok och vägledning som är avsedd att användas när systemen ska driftsättas för första gången, men också vid tillfällen då systemen behöver optimeras eller felsökas. Användarmanualer finns sällan sammansatt för ett helt system, utan finns vanligtvis för de större och viktigare komponenterna och apparaterna i respektive system. Vanligtvis tar tillverkarna av komponenter och apparater fram användarmanualer för deras egna produkter.

En användarmanual för ackumulatortankar innehåller vanligtvis en beskrivning av funktioner, säkerhetsföreskrifter, tekniska specifikationer och installationsanvisningar. Den förklarar normalt också drift, underhåll och felsökning.

FAKTA:

Produktionsenhet

Ibland kan det vara svårt att dra en tydlig gräns mellan en användarmanual och en drift-och skötselinstruktion. Den främsta skillnaden består i att användarmanualen vanligen är inriktad på hur produkten är tänkt att användas, och vilka typer av driftinställningar som går att utföra. En drift-och skötselinstruktion tar främst upp hur produkten ska underhållas.

Värme– och sanitetssystem

För vattenburna värmesystem och sanitetssystem brukar användarmanualer främst finnas för:

• produktionsenheter som värmepumpar och värmepannor

• pumpar

• expansionssystem

• varmvattenberedare och ackumulatortankar.

Beroende på vilken typ av produkt och vem som är tillverkare av produkten, ser upplägget och innehållet ofta olika ut i användarmanualerna. Trots att olika tillverkare har sina egna manualer finns det ändå stora delar som är gemensamma.

Produktionsenhet är ett samlingsnamn för den apparat som producerar värme för värmesystemen, exempelvis värmepumpar och värmepannor.

Värmepumpar och värmepannor

En användarmanual för produktionsenheter som värmepumpar och värmepannor brukar vanligen innehålla följande:

• principbeskrivning av hur produktionsenheten fungerar och är uppbyggd

• tekniska uppgifter (effekt, flöden, vikt, vattenvolym med mera)

• felhantering

• skötsel

• inställning och optimering av produktionsenheten.

Principbeskrivningen av produktionsenheten brukar innefatta en översiktlig förklaring av hur enheten är uppbyggd och hur den är tänkt att användas. De tekniska uppgifterna brukar exempelvis ange enhetens effektuttag, elförbrukning, flöden, vikt och vattenvolymer. Felhanteringen består ofta av en checklista som rekommenderas att följas vid eventuella uppstådda fel och driftstörningar. Skötseldelen beskriver hur underhållet ska skötas, exempelvis rengöring av filter.

Optimering av enheten innefattar att ställa in olika inställningar för systemet, såsom vattentemperaturer, tilloppstemperaturer, flöden och drifttider. Detta görs med hjälp av produktionsenhetens kontrollpanel, det vill säga enhetens styr-och reglerpanel.

Cirkulationspumpar

Användarmanualer för cirkulationspumpar brukar innefatta beskrivning av följande delar:

• montering

• igångkörning och inställning

• felsökning

• tekniska data.

Installationsmonteringen förklarar ofta hur pumpen kan och bör monteras. Bland annat brukar det framgå rätt flödesriktning och i vilken led pumpaxeln ska monteras. Igångkörningen och inställningarna i användarmanualen specificerar hur avluftning av pumpen sker, men också hur tryck, flöde och drifttider kan ställas in. Felsökningen består ofta av en checklista som tar upp hur exempelvis oljud och driftstopp kan avhjälpas. Tekniska data innehåller uppgifter om pumpens mått, vikt, eleffekt, tryck- och flödeskapacitet.

FAKTA:

Optimering

Pelletspanna är ett exempel på en produktionsenhet som vanligen levereras med en relativt omfattande andvändarmanual.

Användarmanualer för cirkulationspumpar för vattenburna värmesystem innehåller vanligen tekniska data om pumpen, monteringsanvisningar, checklista för felsökning, och en beskrivning på hur inställning av tryck och flöde utförs.

Att optimera ett installationssystem, såsom ett värmesystem eller ventilationssystem, innebär att systemet balanseras, injusteras och energieffektiviseras.

3CENTRALT INNEHÅLL:

■ Samverkan mellan apparater och komponenter inom system.

■ Samverkan mellan system i fastigheter, byggnadsverk och anläggningar.

■ Flödesriktningar, tryck och temperaturer i olika system, däribland rör- och luftkanalsystem, värmare och köldbärarsystemens luftkylare.

■ Flöden, tryckfall och nivå i fastighetens system.

■ Vattentäkter för kommunala och enskilda anläggningar samt apparater och komponenter för behandling av dricksvatten.

■ Principer och förutsättningar för luftbehandling.

Systemuppbyggnad

De installationssystem som finns installerade i våra byggnader påverkar varandras funktionalitet. Det betyder att de olika systemen behöver kunna samverka på ett bra sätt för att de ska fungera på ett tillfredsställande sätt utifrån olika aspekter.

För att systemen ska vara energieffektiva, miljövänliga, och hållbara över tid, krävs det alltså att systemens uppbyggnad och funktion är väl känt hos brukare och driftpersonal. Det inns i huvudsak fem olika installationssystem, vilka är:

• värmesystem

• sanitetssystem

• ventilationssystem

• kylsystem

• värmepumpssystem.

Alla system påverkar varandra och är därför beroende av vilken systemlösning som väljs. Som tekniker och montör är det viktigt att förstå hur systemen är uppbyggda var för sig, men också förstå hur de samverkar med varandra.

Värmesystem

De värmesystem som servar våra byggnader är uppbyggda och arbetar på olika tekniska sätt. De olika typer av värmesystem som i huvudsak används är vattenburet värmesystem, luftburet värmesystem samt direktverkande el.

Vattenburet värmesystem

Det vattenburna värmesystemet är det system som VVS-montörer installerar och monterar. Dessa vattenburna värmesystem brukar man vanligtvis dela in i tre olika delar: produktion, distribution och förbrukare.

Under delen produktion i ett vattenburet värmesystem finns de produktionsapparater som producerar varmt vatten till våra system, exempelvis olika pannor och värmepumpar. Även solfångare och ackumulatortankar brukar placeras i den del som kallas produktion. Dessa apparaters uppgift är alltså att värma upp vattnet till systemets önskade temperatur.

FAKTA:

Begreppet installationssystem

Installationssystem avser de tekniska system som installeras i byggnader och anläggningar för att säkerställa funktionalitet och inomhuskomfort. Dessa system omfattar en mängd olika tekniska installationer som samverkar för att skapa en fungerande och hållbar miljö för boende, arbete eller industriell verksamhet.

Under delen distribution finns de materialdelar av värmesystemet som måste till för att distribuera, injustera och balansera systemet. Exempelvis rör och rördelar, cirkulationspumpar, expansionskärl och olika typer av ventiler.

Under delen förbrukare återfinns de materialdelar som avger värme till våra byggnader, exempelvis radiatorer, konvektorer och golvvärmeslingor.

Uppbyggnad

Den finns olika systemtyper av vattenburna värmesystem, de vanligaste är:

• ettrörssystem

• tvårörssystem

• trerörssystem.

Ovan vattenburna värmesystem bygger på radiatorer eller konvektorer som förbrukare. Det vanligaste sättet i Sverige är att använda sig av tvårörssystem, men även ettrörssystem används ibland. Trerörssystem, eller som det också kallas ”Tischelmanssystem”, används vanligen inte i Sverige.

Skötsel

För att sköta ett vattenburet värmesystem krävs kontinuerliga kontroller. Beroende på systemets uppbyggnad och vilka komponenter som finns installerade kan kontrollerna variera.

De vanligaste allmänna kontrollerna som bör utföras i ett vattenburet värmesystem är följande:

• Systemet är fyllt med vatten och är urluftat.

• Temperaturen på framledningen stämmer överens med den inställda värmekurvan.

• Samtliga filter är rengjorda och funktionsdugliga.

• Inspektera och söka efter eventuella läckor.

• Att installerad reglerutrustning är funktionsduglig och innehar rätt inställningar.

• Drifttrycket är korrekt.

• Kontrollera att apparater som pumpar och expansionskärl följer tillverkarens anvisningar för driftinställningar.

En del av skötseln av vattenburna värmesystem kan vara att kontinuerligt följa upp att framledningstemperaturen är korrekt och överensstämmer med det tänkta värdet.

En radiator monterad i ett vattenburet tvårörssystem. Ett tvårörssystem består av en framledning som fördelar uppvärmt vatten från värmekällan till radiatorererna, och en returledning som transporterar det avsvalnade vattnet tillbaka för uppvärmning. Varje radiator är parallellkopplad, vilket ger en jämn och effektiv värmefördelning samt individuell reglering av värmen för varje radiator. Systemet är vanligt i bostäder på grund av dess energieffektivitet och goda regleringsmöjligheter.

Producent

CENTRALT INNEHÅLL:

Systemet innehåller tre delar, produktion, distribution och förbrukare. Systemet består av parallellkopplade radiatorer, vilket gör att tilloppstemperaturen är densamma för alla radiatorer.

Det vattenburna

tvårörssystemet med radiatorer är det vanligast använda värmesystemet i Sverige.

Cirk.pump

Uppbyggnadsprincip för vattenburet tvårörs radiatorsystem

Denna ritning illustrerar föregående sidas flödesschema, den här gången med installationskomponenter. Komponenter är ej i verkliga proportioner. Ritningen ska endast ge en bild av hur ett vattenburet radiatorsystem kan vara uppbyggt.

Tryckmätare

Radiator: Radiatorna avger värmen till byggnaden, och placeras vanligen på vägg under fönster.

Av stängningsventiler: Används för att stänga av olika delar av värmesystemet.

Injusteringsventiler: Används för att balansera och ställa in vattenflöden, detta så systemet blir funktionellt och energie ektivt.

Cirk.pump: Används för att skapa dynamiskt tryck och sätta vattnet i rörelse.

Styrventil: Används för att kontinuerligt reglera värmebehovet som uppst år.

Säkerhetsventil: Säkerhetsventilen släpper ut eventuellt övertyck för att skydda installationerna från skador.

Tryckmätare: Används för att kontinuerligt kunna kontrollera systemets dri tryck.

Producent: Producenten (ex.vis elpanna) värmer mediet (vattnet).

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Ovan bild visar sanitetssystemets kretslopp. Regnvattnet rinner långsamt ner genom marken och bildar det vi kallar grundvatten. Grundvattnet pumpas upp till vattenreningsverket, vidare till ett vattentorn, för att sedan ansluta abonnenterna i systemet. Efter att tappvattnet förbrukats i våra bostäder skickas det till avloppsreningsverket, där det renas innan det släpps ut i närmaste vattendrag. Vattnet avdunstar sedan från vattendraget och bildar därmed moln. När dessa moln skapar regnvatten är kretsloppet slutet.

Sanitetssystem

Sanitetssystem är ett samlingsnamn på två olika installationssystem, tappvattensystem och spillvattensystem (avloppssystem). De installationssystem som alltså ligger under begreppet sanitetssystem är:

• tappvattensystem

• spillvattensystem.

Tappvattensystem

Tappvattensystem kallas det system som förser byggnader och bostäder med vatten. Tappvatten kan i princip distribueras på två olika sätt till våra byggnader. Antingen genom en kommunal anläggning, eller med hjälp av en enskild anläggning.

I de kommunala anläggningarna renas vattnet för att sedan distribueras till konsumenterna. Detta sker genom pumpar till de konsumenter i kommunen som är anslutna till kommunens vattenledningsnät. På ledningsnätet finns vattentorn som jämnar ut trycket i systemet så att tryckvariationer kan undvikas. Olika kommuner tillhandahåller olika tryck vid fastigheterna, vilket ibland resulterar i att konsumenterna själva blir tvungna att installera tryckstegringsanordningar. På ledningsnätet kan det också finnas tryckstegringsstationer. Det är pumpar som behövs för att bibehålla vattentrycket i ledningsnätet. Materialet i rörledningarna består idag av plast i form av materialet polyeten (PE). Ledningarna fogas med stumsvetsning eller med elektrosvetsning.

YTVATTEN

PUMPSTATION

GRUNDVATTEN

HÖGRESERVOAR (VATTENTORN)

VATTENVERKPUMPSTATION

ANSLUTNA FASTIGHETER

Vid kommunala tappvattenanläggningar tas vattnet från ytvatten och grundvatten. Vattnet renas och förvaras i en högreservoar, för att slutligen distribueras till anslutna fastigheter.

När fastigheter inte är anslutna till det kommunala vattnet installeras en enskild anläggning. Enskilda anläggningar installeras på olika sätt beroende på vilken lösning som är optimal. Vattnet tas vanligen från en borrad eller grävd brunn (schaktbrunn).

Den grävda brunnen, schaktbrunnen, är idag vanlig i Sverige. För att skapa en sådan gräver man helt enkelt ner till grundvattennivån. Tidigare förhindrade man brunnens väggar från att rasa igen genom att stensätta dem, men numera används oftast betongringar. Väggarna måste vara så täta som möjligt för att inte ytvatten, som kan förorena brunnsvattnet, ska läcka in i brunnen.

Om en schaktbrunn ska användas måste det finnas ett vattenförande lager någonstans kring 4-6 meter under marken. Om inget sådant lager finns måste borrad brunn användas. Nackdelen med grävda brunnar är risken för att avlopp och andra föroreningar kan påverka vattnet.

En

VENTILATIONSRÖR

MARKNIVÅ

RÖRLEDNING

GRUNDVATTENNIVÅ

En grävd brunn är känslig för påverkan av föroreningar, exempelvis från avloppsinfiltration och sur nederbörd. Vattentillgången kan bli dålig under vissa torra perioder, eftersom grundvattennivån då kan förändras. För att kunna anlägga en grävd brunn krävs det att vattennivån ligger på ett lager av högst fem till sex meter under marknivån.

gammal grävd brunn.

FAKTA:

1

Inomhusklimat

CENTRALT INNEHÅLL:

Begreppet inomhusklimat har många olika betydelser, men för byggnader där människor vistas är det i första hand rumstemperatur och luftens beskaffenhet som påverkar vår upplevelse.

Ventilationssystem

För att vi ska få ett behagligt inomhusklimat monteras och installeras olika typer av ventilationssystem i våra byggnader och bostäder. Arbetet utförs inte av VVS-montörer, utan av ventilationsföretag och deras ventilationsmontörer.

I bostäder och byggnader där människor uppehåller sig måste luften kontinuerligt bytas ut från gammal till ny och frisk luft. Ventilationssystemets uppgift är att tillföra rätt mängd uteluft och samtidigt föra bort den gamla luften, som kan innehålla föroreningar och hälsofarliga ämnen.

Utöver detta ska också ventilationssystemet se till att rum med förorenad luft eller dålig lukt inte sprids till andra delar av byggnaden. Exempelvis måste ventilationssystemet (även kallat luftbehandlingssystem) se till att luften från kök och toalett inte sprids till sovrum och vardagsrum.

Det finns olika typer av ventilationssystem för byggnader och bostäder, dessa är:

• Självdragssystem, så kallat S-system.

• Mekaniskt frånluftssystem, så kallat F-system.

• Mekaniskt till-och frånluftssystem, så kallat FT-system.

• Mekaniskt till-och frånluftssystem med värmeåtervinning, så kallat FTX-system.

S-system

S-system, självdragssystem, bygger på att den varma luften inomhus stiger uppåt och försvinner ut ur bostaden via kanalsystemet, vilket i sig skapar ett undertryck i byggnaden. S-systemet är ett system som inte har några mekaniska fläktar, utan är helt ”självgående”.

Luften i byggnaden sugs ut genom de frånluftsventiler som är placerade i badrum och kök, medan tilluften tas in i sovrum och vardagsrum, ofta genom en luftspalt placerad under fönstren, alternativt genom byggnadens otätheter eller brevinkast.

Fördelarna med ett S-system är den enkla konstruktionen, och att den därmed i princip är helt underhållsfri. Nackdelarna är att systemet inte går att styra på något bra sätt, och att det inte finns någon rening av tilluften. Systemet fungerar också dåligt då det är varmt ute, detta på grund av att undertrycket i systemet då blir lägre. Det här gör att systemet på sommarhalvåret fungerar sämre än på vinterhalvåret.

F-system

F-system, mekaniskt frånluftssystem, bygger på att luften i bostaden sugs ut med hjälp av en mekanisk fläkt. Frånluften sugs ut från kök, badrum och eventuell tvättstuga. Skillnaden mellan självdragsventilation och mekanisk frånluftsventilation är också att man tar in tilluften genom väggventiler, och/eller spaltventiler vid fönstren. Fördelarna med systemet är att det är relativt driftsäkert, ger bra ventilation och har en låg installationskostnad. Nackdelarna är höga driftkostnader på grund av att ingen värmeåtervinning finns och svårighet att styra tilluftsflödet, eftersom det inte styrs med hjälp av mekanisk fläkt.

FTX och FT-system

FTX-system, mekaniskt frånluftsystem och tilluftssystem med värmeåtervinning, bygger på att mekaniska fläktar styr både tilluft och frånluft, och att det finns värmeväxlare installerad som återvinner frånluftens värmeinnehåll och överför den till tilluften, så kallad värmeåtervinning. FTX-system har samma typ av grundsystem som FT-systemet, med skillnaden att det finns värmeåtervinning i form av en värmeväxlare som överför frånluftens värmeinnehåll till tilluften. Vanligen räknar man med att cirka 35-65 % av värmeenergin i frånluften kan återföras till tilluften. Detta gör att återbetalningstiden för FTX-system kan vara så kort som 3-5 år. FTX-systemet är det modernaste ventilationssystemet.

I bostäderna placeras tilluftsventilerna i sovrum och vardagsrum, medan frånluftsventilerna alltid placeras i badrum, kök och eventuell tvättstuga. Genom att uteluften värms håller tilluften nästan rumstemperatur när den når rummen, vilket gör att systemet ger en mycket hög komfort.

Fördelarna med ett FTX-system är den kontinuerliga energibesparingen, att systemet är miljövänligt, samt den goda luftkomforten. Den enda nackdelen är den relativt sett höga initialkostnaden för installationen av systemet.

FT-system, mekaniskt från– och tilluftssystem, bygger på att mekaniska fläktar styr både tilluft och frånluft. En fläkt suger alltså ut luften ur badrum, kök och eventuell tvättstuga. En annan fläkt (tilluftsfläkt) tillför tilluft i sovrummen och vardagsrummen. Metoden är idag inte tillåten vid nybyggnation, men systemen finns fortfarande kvar i äldre bostäder. Fördelen med denna typ av system var möjligheten att balansera och kontrollera både tilluften och frånluftens flöde. Nackdelarna var risken för höga driftljud och att ingen värmeåtervinning fanns, vilket i sin tur ger höga driftkostnader.

En luftkylare (kylbatteri) skiljer sig inte nämnvärt från en luftvärmare (värmebatteri). Bilden visar kanalbatteri för kylning av tilluft.

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Luftkylare

I ventilationssystem används ibland även vätskeburna kylbatterier (luftkylare) för att kyla luften. Kylbatterier är konstruerade med samma princip som värmebatterier.

Kylbatterierna har vanligtvis samlingsrör av koppar med proppade uttag för luftning och avtappning. Rörslingorna i koppar är anslutna till ett fördelningsrör, och antal rörslingor styr hur stor kyleffekt batteriet klarar av att leverera. Kylbatteriet (luftkylaren) måste hållas noggrant avluftat, annars ökar korrosionsrisken och kyleffekten minskar drastiskt.

Värmeväxlare

För att kunna återvinna energi finns det i dagens ventilationsaggregat någon form av värmeåtervinning. Värmeåtervinning i ett ventilationssystem betyder att värmen i frånluften förs över (växlas över) till tilluften.

För att återvinna frånluftens värme till tilluften används vanligen tre olika typer av värmeväxlare, vilka är:

Bilden innehåller ett enhetsaggregat för komfortventilation med vätskekopplad värmeväxlare (batterivärmeväxlare).

• vätskekopplad värmeväxlare

• plattvärmeväxlare

• roterande värmeväxlare.

Värmeåtervinning genom vätskekopplad värmeväxling sker genom att två batterier kopplas samman med en vattenburen rörkrets. Batterierna är placerade i frånluftskanalen och i tilluftskanalen, varav batteriet som sitter i frånluftskanalen värmer batteriet placerat i tilluftskanalen.

Vattnet i rörkretsen blandas med frostskyddsmedel för att inte systemet ska frysa, och verkningsgraden i denna typ av värmeväxling är relativt låg.

Funktionsprincip för vätskekopplad värmeväxlare

Avluft

Spjäll för avluft

Frånluftsfläkt

Luft/vätskebatteri

Frånluftsfilter

Spjäll för uteluftFilter för uteluft

Uteluft

Frånluft

Pump

Luft/vätskebatteri

Värmebatteri Kylbatteri

Tilluftsfläkt

Lokaler (rum)

Tilluft

Spjäll för uteluftFilter för uteluft

Funktionsprincip för plattvärmeväxlare

Frånluftsfilter

Plattvärmeväxlare

Frånluftsfläkt

Spjäll för avluft

Plattvärmeväxlare arbetar endast med luft och överför värmeinnehållet i frånluften till tilluften. Växlaren är gjord i metallplåtar och överför värmeenergin från frånluften utan att föroreningar följer med. En nackdel med plattvärmeväxlare är att verkningsgraden är låg och att den skapar relativt stora tryckfall. Fördelen är att den är enkel att installera och att inga föroreningar överförs från frånluften till tilluften. Plattvärmeväxlare kallas även för korsströmsväxlare.

Den värmeväxlare som har den bästa värmeåtervinningen är den roterande värmeväxlaren, vilken kan komma upp i verkningsgrad av 75-80 %, detta till skillnad från övriga typer som oftast bara når 50-55 %. Den roterande värmeväxlaren består av ett rotorhjul som roterar runt sin egen axel, och överför på det sättet värmeinnehållet i frånluften till tilluften. Rotorhjulet roterar med hjälp av remdrift och elmotor. Det finns sällan risk för att luften fryser vid roterande värmeväxling, men om risken uppstår kan varvtalet på rotorn sänkas för att förhindra frysning. Fördelarna med roterande värmeväxlare är hög verkningsgrad och låga tryckfall, medan en nackdel är att överföring av föroreningar kan ske.

Spjäll för avluft

Lokaler (rum)

Tilluftsfläkt

Värmebatteri Kylbatteri

Bilden innehåller ett enhetsaggregat för komfortventilation med plattvärmeväxlare.

Bilden innehåller ett enhetsaggregat för komfortventilation med roterande värmeväxlare.

Funktionsprincip för roterande värmeväxlare

Frånluftsfläkt

Roterande värmeväxlare

Frånluftsfilter

Frånluft

Spjäll för uteluftFilter för uteluft

Uteluft

Lokaler (rum)

Tilluftsfläkt

Värmebatteri Kylbatteri

Tilluft

Avluft Uteluft
Avluft

CENTRALT INNEHÅLL:

Ett så kallat dysdon, anpassat för synligt montage i tak.

Cirkulärt perforerat tilluftsdon med anslutningslåda för synligt montage.

Ljuddämpare

Ljud och buller är viktigt att ta hänsyn till när ventilationssystem installeras. Ljudalstring sker främst från fläktar, kanaler, spjäll och don. Enligt BBR får inte ljudnivåer överstiga 30 dB i sovrum och 35 dB i övriga rum. För att få ner ljudalstringen i ventilationssystem kan ett flertal saker göras. Exempelvis kan kanaler isoleras med mineralull eller annat ljuddämpande material, och även aggregatet kan ljudisoleras med mineralull. Ljuddämpare kan installeras i till– och frånluftkanaler, placerade så nära aggregatet som möjligt. Ibland installeras även ljuddämpare för att förhindra så kallad ”överhörning”, vilket är när ljud överförs från ett rum till ett annat genom ventilationssystemet.

Don

Don för ventilationssystem finns i ett flertal olika typer. I huvudsak delas don upp i frånluftsdon (placering i frånluftskanal) och tilluftsdon (placering i tilluftskanal). Utöver frånluft och tilluftsdon finns också så kallade överluftsdon, vilka vanligtvis används när luft ska föras över från ett rum till ett annat rum. Vid tilluft i ena rummet och frånluft i ett intilliggande rum kan överluftsdonet skapa balans mellan de båda rummen. Tilluftsdon finns i olika varianter med delvis olika funktioner, de vanligaste är:

• deplacerande don

• takdon

• väggdon

• uteluftsdon.

Deplacerande don används i stora rum där behovet av att föra bort stora mängder luft finns. Donen är möjliga att justera, vilket gör att inblåsningen till rummet kan anpassas till rummets förutsättningar. Takdon används vanligen i kontor och liknande lokaler, men kan placeras i alla utrymmen där man vill hålla låga lufthastigheter. Donen finns som synliga och inbyggda. Väggdon används många gånger när det finns begränsat utrymme i taket för ventilationskanaler. Donen är lämpliga både som tilluft och frånluft, och har vanligen en perforerad frontplatta. När mekanisk tilluft inte är tillgänglig används uteluftsdon (friskluftsventiler) i bostäder där det finns ett behov av en hög luftomsättning. Donen används alltså vid system med mekanisk frånluft, och har en akustisk isolering som dämpar ljudet utifrån.

Precis som med tilluftsdon finns frånluftsdon i ett flertal olika typer. Vid små flöden, exempelvis i rum som badrum, kontorsrum och tvättstugor, används nästan uteslutande don som kallas kontrollventill. Vid större luftflöden används gallerdon för tak eller väggmontering. I ett ventilationssystem är antalet frånluftsdon vanligtvis betydligt färre än tilluftsdon, detta eftersom det sällan finns risk för drag från frånluftsdonen.

En ljuddämpare för cirkulärt kanalsystem.

Kanaler

Distribution av ventilationsluften sker i kanaler, som antingen är rektangulära eller cirkulära. Vanligen används kanaler i galvaniserad stålplåt, men även aluminium, plast, varmvalsat stål och rostfritt stål förekommer. De cirkulära kanalerna är billigare och lättare att installera än rektangulära, och rektangulära kanaler används uteslutande när utrymmet är begränsat, exempelvis i låga undertak. Förutom de ”hårda” kanalerna finns även flexibla och böjliga kanaler, vilka ofta är tillverkade i plast. Dessa flexibla kanaler används när installationsutrymmet är begränsat.

Kanaldetaljer

Ventilationskanalerna består även av ett flertal olika kanaldetaljer, detta för att avskilja huvudkanaler från stam-och grenkanaler. De kanaltillbehör som används är i huvudsak följande:

• T-stycken

• böjar

• dimensionsförändring

• korsrör

• formförändring.

Främst används cirkulära och rektangulära ventilationskanaler, men även flexibla kanaler används ibland när installationsutrymmet är begränsat.

FAKTA:

Ventilationskanaler

Ventilationskanaler finns som cirkulära och rektangulära, och materialet består vanligen av:

• galvaniserad stålplåt

• aluminium

• rostfritt stål

• plast

• varmvalsat stål.

FAKTA:

Kanalisolering

Ventilationskanaler isoleras för att förhindra att luften värms eller kyls oavsiktligt, för att ljud inte ska spridas och för att förhindra att eventuell brand sprids mellan brandceller i byggnaden. Isoleringen består vanligen av mineralull och sitter oftast på utsidan av kanalen (även invändig isolering förekommer ibland).

Kanaldetaljer finns i flertalet utföranden, exempelvis T-stycken, böjar, formförändringar, dimensionsförändringar och övergångar.

FAKTA:

Brinevätska

1

CENTRALT INNEHÅLL:

Brinevätska är ett vätskemedium som cirkulerar i kollektorslangen för berg, mark och sjövärmepumpsystemen. Vätskan består vanligtvis av en blandning av vatten och etanol. Etanolen utgör omkring 40 % av den totala vätskevolymen och förhindrar att vätskan fryser.

Värmepumpssystem

Värmepumpar, som finns i olika typer, är en produktionsapparat som kan tillföra både värme och kyla. Detta möjliggörs genom att tekniken i en värmepump är i princip densamma som i en kylmaskin, varav den enda egentliga skillnaden är att värmepumpar används för uppvärmning och kylmaskiner används för kylning.

Värmepumpar är något som många gånger installeras för att minska byggnaders energibehov för uppvärmning och tappvattenförbrukning. Vanligen dimensioneras inte värmepumpar för att klara uppvärmningen när värmebehovet är som störst, i stället dimensioneras de för att klara cirka 55-75 % av värmebehovet. När värmepumpen inte klarar att leverera tillräcklig effekt utnyttjar man vanligen tillskottsenergi i form av el.

Det finns ett flertal olika typer av värmepumpar, allt från små kompakta enheter ämnade för småhus, till stora värmepumpar för kontor, varuhus och hotell. Det energislag värmepumpar använder sig av är el, men det finns också den ovanligare gasdrivna värmepumpen. De värmepumpssystem och installationslösningar som finns är:

• bergvärmepump

• ytjordsvärmepump (mark)

• frånluftsvärmepump

Uppbyggnad

• uteluftsvärmepump

• sjövattenvärmepump

• luft/luft-värmepump.

En värmepump är egentligen inget annat än en kylmaskin. Pumpen tar till vara den energi som finns i vattnet, marken eller luften, beroende på vilket typ av värmepump som används. Genom att använda en vätska som har låg kokpunkt tar man tillvara på energin ur exempelvis berg, sjö eller mark.

1 I kollektorslingan cirkulerar brinevätskan och tar upp värmeenergin (3-5 °C) från berget, marken, vattnet eller luften, beroende på vilken värmepump som är installerad.

2 Förångaren (värmeväxlare) överför värmeenergin från källan till den kalla sidan i kylkretsen. Köldmediet i värmepumpen värms upp och temperaturen ökar några grader.

4 Kondensorn (värmeväxlare)

överför värmen från det nu varma (45-60 °C) köldmediet till husets värmesystem. I samband med detta sjunker temperaturen i kylkretsen, vilket gör att köldmediet tar formen av vätska igen.

5 När köldmediet når expansionsventilen sänks trycket, och temperaturen på köldmediet sjunker ytterligare. Processen börjar nu om på nytt när det kalla köldmediet återigen tar upp värmeenergin från brinevätskan. 2 1 3 5 4

3 Kompressorn ökar trycket i kretsen och på det nu gasformiga köldmediet, vilket resulterar i att temperaturen höjs ytterligare.

Bergvärmepump

Bergvärmepumpen tar sin energi från berggrunden genom att man borrar ett hål, vanligen på ett djup mellan 60-200 meter, beroende på vilket effektuttag som krävs. Borrhålsdiametern är olika men aldrig mindre än 110 millimeter. I borrhålet, även kallad energibrunn, förläggs kollektorslangen som innehåller den frysskyddade vätskan (brinevätskan). Brinevätskan sätts i cirkulation och värms upp av berggrundens omgivande värme.

Nackdelen med en bergvärmepumpinstallation är den höga investeringskostnaden. Men det finns många fördelar med bergvärmepumpen. Bland annat att den har en lång livslängd, låg underhållskostnad, kräver lite tomtmark, samt att man under sommarhalvåret kan använda den för att kyla huset.

FAKTA:

Borrhålets livslängd och placering

Själva borrhålet för en bergvärmepumpinstallation kan hålla i över 100 år. Om flera borrhål används måste de placeras minst 15–20 meter från varandra för att undvika att de kyler ner varandra.

Ytjordsvärmepump

Ytjordsvärmepumpen, även kallad markvärmepump, hämtar sin energi från marken, vanligen mellan 1-2 meter nedanför marknivån. I detta markskikt finns lagrad solenergi. Plaströr (slang) förläggs horisontellt i marken på ett djup mellan 1-1,5 meter, med ett inbördes avstånd på 1-1,5 meter. För ett normalstort småhus behövs cirka 450 meter slang, vilket i sin tur kräver en markyta på cirka 250-300 m². I slangen cirkulerar en frostskyddad vätska, som kallas brinevätska. Denna vätska är vanligtvis glykolblandat vatten eller etanol (sprit).

Ytjordsvärmepumpar kan dimensioneras för att klara byggnadens hela energibehov, och klarar sig därmed utan tillskottsvärme. Förutsättningen är att det finns ett markområde som är tillräckligt stort, vilket annars kan begränsa möjligheterna.

Fördelarna med ytjordsvärmepump är möjligheten att ha den som ensam värmekälla, att det är lägre installationskostnad än vid installation av bergvärme, och att värmekällan är relativt stabil. Nackdelen är att det krävs en viss tomtareal och att tomten behöver grävas upp.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Reglering av sanitets-, värme-, ventilation- och kylanläggningar.

■ Inställning av reglerkretsar.

■ Effektiv energianvändning för byggnader.

Injusteringsteknik

I VVS-branschen och fastighetsbranschen uppfattas vanligen ämnet injusteringsteknik som olika systems förmåga att styra, reglera och balansera olika typer av VVS-system, exempelvis det vattenburna radiatorsystemet.

Injusteringteknik är en del av det som kallas intelligenta hus, alltså ett hus som har ett styr-och reglersystem för att övervaka och styra hur olika delar av fastighetens system kan optimeras på bästa sätt. I ett intelligent hus kan exempelvis ventilationssystem, värmesystem, belysning, larm och andra typer av system kontinuerligt övervakas och styras.

Det finns två huvudorsaker till att vi behöver injustera och balansera våra VVS-system:

• energibesparing

• inneklimat.

Genom att injustera och optimera komponenterna i våra VVS-system kan vi göra betydande energibesparingar och energieffektiviseringar i våra byggnader och bostäder, vilket i sin tur resulterar i mindre miljöpåverkan och ekonomiska besparingar.

FAKTA:

Injustering

Att injustera ett värmesystem innebär i praktiken att energieffektivisera och balansera värmesystemet. Detta genom att driftoptimera pannor, ventiler, pumpar, radiatorer och andra komponenter.

Inneklimatet i byggnader påverkas av hur väl systemen är injusterade och optimerade. De viktigaste parametrarna som bestämmer hur vi människor uppfattar vårt inneklimat är rumstemperaturen och luftens fuktinnehåll. Det betyder att det viktigaste för att uppnå ett gott inneklimat beror på hur väl det vattenburna värmesystemet och ventilationssystemet är injusterat och balanserat. Både vattenburna värmesystem och ventilationssystem har rikligt med injusteringsutrustning för att ge människor ett trivsamt inneklimat och energibesparande förutsättningar.

Injusteringsteknik har ett nära samband med styr-och reglerteknik. Styr-och reglersystem är vanligen ingenting som VVS-montörer i sin vardag arbetar med, men som VVS-montör behöver man känna till grunderna för att kunna förstå hur de olika VVS-systemen och dess komponenter fungerar och samverkar på olika sätt. Som VVSmontör stöter man i första hand på injustering i samband med flödesinjustering av olika typer av vattenburna värmesystem, exempelvis tvårörs radiatorsystem eller golvvärmesystem.

Själva injusteringen, det vill säga att balansera upp och energieffektivisera ett VVS-system genom att flödesinjustera, utförs oftast av en person som dagligen arbetar med injustering. VVSmontörer utför vanligen en del av detta injusteringsarbete, främst genom att förinställa Kv-värden på radiatorer.

Styr

och reglerteknik

För att kunna förstå och klara av att injustera våra system behöver vi känna till en del grundläggande begrepp när det gäller styr-och reglerteknik. Delvis behöver vi känna till terminologin, men också vilka komponenter som finns och hur de samverkar i våra system. Den grundläggande skillnaden mellan styrning och reglering är att det vid reglering sker en återföring av ett så kallat ärvärde. Reglering är en form av sluten styrning där man mäter ett ärvärde som sedan jämförs med det börvärde man önskar uppnå. Begreppet styrning betyder att vi genom en avsiktlig påverkan ”styr” ett objekt, exempelvis en temperatur, en ventil eller en pump.

Styrning

Styrning innebär att ett objekt avsiktligen styrs. Styrningen kan vara manuell eller automatisk. Manuell styrning är när människan själv måste utföra något för att styra en temperatur eller liknande. Förr i tiden styrdes exempelvis värmen i våra hus av att en person fyllde på med ved i kakelugnen eller i pannan, utan någon automatisk hjälp. Ett annat exempel på manuell styrning som fortfarande används är när vi duschar, då vi med handkraft justerar vattentemperaturen. Om styrningen i stället sker med automatik följer den en kronologisk ordning, så kallad sekvensstyrning. Vid denna automatiska sekvensstyrning sker arbetsgången i en viss förutbestämd turordning, och en ny händelse sker inte förrän föregående är utförd.

Styrenhet

Börvärde

Styrsignal

FAKTA:

Ärvärde

Ärvärde är att verkligt uppmätt värde, exempelvis rumstemperatur, utomhustemperatur eller tilloppstemperatur.

Manuell styrning innebär att vi avsiktligen styr exempelvis bilen, rumstemperaturen, eller duschblandarens varma och kalla vatten.

Styrdon Objekt

Styrsignal

Regulator

Styrventil (temperaturgivare utomhus)

Börvärde

Radiator

Värmekälla

Bilden visar funktionen vid styrning. Ett ärvärde, i det här fallet från en temperaturgivare placerad utomhus, bestämmer vilken styrsignal som ska skickas till styrdonet. Styrdonet, i det här fallet en styrventil, påverkar därmed objektet. Objektet, i det här fallet bestående av en radiator, påverkar rumstemperaturen. Ingen återföring av temperatur sker vid objektet.

1

Termostatisk cirkulationsventil för automatisk injustering av varmvattencirkulation.

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

Termostatstyrd blandningsventil för tappvarmvattensystem för mindre fastighet.

Blandningsventil

För att säkerställa korrekt varmvattentemperatur används blandningsventiler. Blandningsventiler kan styras genom elektriska ställdon eller vara termiska. Termiska ventiler har en inbyggd känselkropp som reglerar temperaturen, och vissa termiska blandningsventiler kan också utrustas med elektriskt ställdon.

Moderna injusterings-och styrventiler i olika material för värme-och kylsystem. Mätningar kan göras av vattenflöde, temperatur och differenstryck.

Styr– och reglerventil

Styrventiler och reglerventiler har som uppgift att bestämma flödet i systemet. Styrventiler används i värmesystem för att reglera vattenflödet. De styrventiler som används är vanligen 2-vägsventiler eller 3-vägsventiler. Det finns kombinerade styr- och injusteringsventiler, vilket gör det lätt att välja och dimensionera ventilen och därmed få optimal styrning. 3-vägs styrventiler finns med två olika principer:

• blandningsprincip

• fördelningsprincip.

Blandningsprincipen är vanlig i mindre anläggningar med värmepanna som värmekälla, medan ventiler med fördelningsprincip används i system där man vill säkerställa en hög temperatur över produktionsapparaten, exempelvis vid användning av vedpanna.

Injusteringsventil

Automatiska differenstrycksventiler kan installeras där det är viktigt med ett konstant tryck över den krets som betjänas. Ett börvärde kan ställas in som håller trycket av rörstammen konstant, vilket ger en exakt och stabil reglering samt minskar risken för oljud.

FAKTA:

Typ av injusteringsventiler

Det finns i huvudsak två typer av injusteringsventiler som används till vattenburna värmesystem:

• manuella injusteringsventiler (statiska)

• automatiska injusteringsventiler (differenstrycksventiler).

Injusteringsventiler monteras i våra vattenburna värmesystem för att balansera och anpassa rätt flöde till respektive krets eller förbrukare. Injusteringsventiler, som många gånger lite slarvigt kallas reglerventiler, har en begränsad kapacitet då de inte kan styras av en regulators styrsignal.

Det finns dock automatiska differenstrycksventiler som numera används. Dessa ventilpar (en monteras på returen och en monteras på tilloppet) ser till att trycket hålls konstant över den krets eller förbrukare den betjänar.

Vanligt är att installera automatiska differenstryckventiler på värmestammar med radiatorer som förbrukare. Detta gör att tryckförändringar i systemet tas bort och att överflöden i enskilda radiatorventiler förhindras. Injusteringsventiler är utrustade med avtappning, mätuttag för flödet, och en ratt eller liknande för att ställa in ett Kv-värde.

En manuell injusteringsventil som vanligen används för att injustera vattenflödet på värmekretsar för radiatorer och andra typer av förbrukare. Ventilen placeras på returledningen och förinställs enligt ett framräknat Kv-värde.

FAKTA:

Flöde

1

Vattenflödet för värmesystem anges ofta i enheten liter per timme (l/h) eller liter per sekund (l/s), beroende på hur stora flöden som är aktuella. Vid radiatorventiler anges oftast liter per timme.

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

Systemprinciper

Som vi tidigare nämnt är styr– och reglersystem ingenting som VVS-montörer i sin vardag arbetar med. Däremot kan man som VVS-montör stöta på injustering i samband med flödesinjustering av olika typer av vattenburna värmesystem, exempelvis tvårörs radiatorsystem eller golvvärmesystem.

Själva injusteringen, det vill säga att balansera upp och energieffektivisera ett VVS-system genom att flödesinjustera, utförs oftast av en person som dagligen arbetar med injustering. VVSmontörer utför ibland en del av detta injusteringsarbete, främst genom att ibland förinställa radiatorventilerna.

För att beskriva principen för en reglerkrets och tillvägagångsättet för att injustera system, används ofta olika typer av flödesscheman. Systemprincipen visar översiktligt hur systemen styrs (regleras) och hur komponenter och apparater samverkar med varandra. Det finns nästan oändligt många typer av ”systemlösningar”. Det är dock så att huvudprincipen för att reglera och injustera ett system bygger på samma huvudkomponenter, vilket kommer framgå av de systemprinciper som redovisas i detta avsnitt.

Vattenburet värmesystem

FAKTA:

Brännare

Brännare (exempelvis pelletsbrännare)

är en anordning som sitter placerad på värmepannan och som styr bränslets (pellets) förbränning.

Det vattenburna värmesystemet har som uppgift, oavsett om det är att radiatorsystem eller golvvärmesystem, att konstanthålla önskad inomhustemperatur i byggnaden. För att lyckas med detta krävs det att systemen är utrustade med injusteringskomponenter och reglerutrustning, och att systemet är flödesinjusterat och driftoptimerat. De storheter som i vattenburna värmesystem regleras är vanligen framledningstemperaturen och vattenflödet.

Radiatorsystem

För att ett konventionellt tvårörs radiatorsystem ska bli energieffektivt och ge en god inomhuskomfort krävs det en omfattande styr-och injusteringsutrustning. Den utrustning och de komponenter som är huvudsakliga för att ge ett energieffektivt och balanserat system är följande:

• produktionsenhet

• cirkulationspump

• utomhusgivare

• inomhusgivare

• styrventil (reglerventil)

• framledningsgivare

• injusteringsventiler

• radiatorventiler

• reglercentral.

Produktionsenheten är den del av värmesystemet som producerar värmeenergi, exempelvis olika typer av värmepannor och värmepumpar. Beroende på typ av produktionsenhet så styrs vanligen värmeeffekten på olika sätt. I en pelletspanna startar brännaren med hjälp av en drifttermostat (panntermostat) som skickar en styrsignal till brännaren om att starta. I moderna värmepumpar finns det inbyggd styrutrustning som vanligen styr kompressor och cirkulationspump. Både värmepannor och värmepumpar kan dockas till ett komplett externt styrsystem som en DUC eller annan regulator.

Cirkulationspumpens uppgift är att ge systemet erforderligt tryck och flöde. Idag används nästan uteslutande varvtalsreglerade cirkulationspumpar, vilket innebär att pumpen med automatik kan ändra varvtal beroende på vilken effekt som för närvarande krävs. När inget värmebehov finns för systemet ställs pumpen in på driftstopp.

För att ett radiatorsystem ska uppfylla de komfortkrav och den energieffektivitet som krävs behöver systemet injusteras och balanseras. Ovan bilder på tvårörs radiatorsystem visar vad som skulle hända om vi inte injusterar vårt radiatorsystem. Om vi inte injusterar och fördelar vattenflödet kommer obalans att infinna sig rörsystemet, vilket medför att inomhustemperaturen kommer vara olika beroende på var i byggnaden man befinner sig. Temperaturen kommer då vara högst i den del av byggnaden som ligger närmast produktionsenheten, och lägst i det utrymme som ligger längst bort från undercentralen.

Producent (ex.vis vedpanna)
Styrventil
Injusteringsventil
Utomhusgivare Cirk.pump
Producent (ex.vis vedpanna)
Cirk.pump

FAKTA:

Golvvärmefördelare

1

Golvvärmesystem

En golvvärmefördelare placeras vanligen inbyggd i vägg, och är ofta anpassade för mellan 2-8 golvvärmeslingor. På tilloppet finns ett styrdon monterat som styr slingan och därmed rumstemperaturen, och på returen sitter en enklare injusteringsventil som justerar slingornas flöde.

CENTRALT INNEHÅLL:

FAKTA:

Shunt

Direkt mot fördelaren (värmekretsfördelaren) monteras vanligen golvvärmesystemets shunt. Shuntpaketet består av styrventil (tre-eller tvåvägs), cirkulationspump, temperaturmätare, injusteringsventil (på huvudledningen), avstängningsventil och reglerutrustning. Reglerutrustningen innehåller vanligen utegivare, tilloppsgivare och ställdon.

Principen för att injustera ett golvvärmesystem är detsamma som för radiatorsystem, det vill säga att balansera upp och styra de flöden som systemet består av. Vad som dock är lite annorlunda och skiljer konventionella radiatorsystem från golvvärmesystem är temperaturintervallet golvvärmesystemet arbetar inom. Golvvärmesystem har vanligtvis en tilloppstemperatur av cirka 35 °C vid dimensionerande utetemperatur, till skillnad mot radiatorsystemens 55 °C. Temperaturfallet brukar ligga mellan 5-10 °C, vilket gör att en vanlig systemtemperatur (skillnad mellan tillopp-och returtemperatur) för golvvärmesystem är cirka 35/28 °C.

Golvvärme används vanligen med någon form av värmepump som uppvärmningskälla, detta för att värmepumpar arbetar med låga temperaturer, vilket gör kombination bra ur energisynpunkt. Det är också vanligt att värmesystem är uppbyggda av en kombination av golvvärme och traditionell radiatorvärme. I dessa fall är det vanligt att radiatorer installeras på övre plan och golvvärme på nedre. Eftersom radiatorsystem och golvvärmesystem arbetar under olika temperaturförhållanden brukar någon form av shuntning krävas.

Det vanliga sättet att reglera ett golvvärmesystem sker med hjälp av rumsreglering, där framledningstemperaturen styrs av utetemperaturen och aktuell rumstemperatur. Eftersom golvvärme är ett system med stor tröghet krävs det rumstermostater för att systemet inte ska få för lång eftersläpning. En annan fördel med rumsreglering är att varje rum kan styras individuellt, vilket gör att vi kan ha några grader varmare i badrummet (för att förhindra fuktig rumsmiljö) än i övriga rum.

FAKTA:

Värmeväxlare

Värmeväxlare finns i två olika typer, plattvärmeväxlare och rörvärmeväxlare. Den vanligast använda är plattvärmeväxlaren, detta på grund av dess bättre värmeöverföring. Den enda gången det kan vara motiverat att använda rörvärmeväxlare är om vattnet är smutsigt.

Värmeväxlare ska alltid kopplas enligt motströmsprincipen, vilket innebär att primärvattnet (heta vattnet) alltid ska möta sekundärvattnet, eftersom detta ökar värmeväxlarens verkningsgrad.

Slingorna i ett golvvärmesystem har olika effekt, flöde och tryckfall. Det här gör att en slinga i golvvärmesystemet fungerar i princip likvärdigt med en radiator, vilket gör att alla rörslingor (precis som alla radiatorer i ett radiatorsystem) behöver injusteras och balanseras. Om ingen injustering skulle genomföras skulle det mesta av vattenflödet passera den slinga som har det minsta tryckfallet, vanligtvis den kortaste slingan. Golvvärmeslingornas flödesinjustering sker genom att ett inställningsvärde för varje slinga ställs in på golvvärmefördelarens injusteringsventil.

Fjärrvärmesystem

Fjärrvärme är ett storskaligt sätt att producera och distribuera värme till framförallt tätorter. Värmen produceras genom en produktionsanläggning som kallas fjärrvärmeverk, och distribueras genom ett rörledningssystem i marken ut till abonnenter. Fjärrvärme används mest i tätort, och distribueras till olika typer av byggnader som flerbostadshus, kontor, småhus och industrilokaler. Värmeproduktion i ett fjärrvärmeverk är högeffektivt och förbrukar mycket mindre mängd bränsle jämfört med en småskalig produktion. Detta medför både miljömässiga och ekonomiska fördelar.

En vanlig lösning för villor och småhus är att installera radiatorvärme i kombination med golvvärmesystem. Radiatorerna placeras då vanligen på övervåningen, medan golvslingorna placeras i nedre planet. Eftersom golvvärme arbetar med lägre systemtemperaturer än radiatorsystem blir det nödvändigt att shunta värmen som kommer från produktionsenheten, vilket många gånger är någon form av värmepump.

En vanlig lösning för villor och småhus är att installera radiatorvärme i kombination med golvvärmesystem. Radiatorerna placeras då vanligen på övervåningen, medan golvslingorna placeras i nedre planet. Eftersom golvvärme arbetar med lägre systemtemperaturer än radiatorsystem blir det nödvändigt att shunta värmen som kommer från produktionsenheten, vilket många gånger är någon form av värmepump.

Från produktionsenheten leds värmevattnet till radiatorslingan, men också som primärvatten till en golvvärmeshunt. Golvvärmeshunten sänker systemtemperaturen ner till 35/28°C och en sekundär cirkulationspump leder värmevattnet vidare till en golvvärmefördelare. I fördelaren separeras värmevattnet ut till de olika golvvärmeslingorna i respektive rum. I fördelaren sitter, beroende på fabrikat, någon form av styrning och injusteringsventiler. Vanligen är systemet försett med individuell rumsreglering, vilket betyder att ett ställdon (styrventil) reglerar flödet i de olika kretsarna. Ställdonet styrs av rumstermostater placerade i respektive rum.

Från produktionsenheten leds värmevattnet till radiatorslingan, men också som primärvatten till en golvvärmeshunt. Golvvärmeshunten sänker systemtemperaturen ner till 35/28 °C och en sekundär cirkulationspump leder värmevattnet vidare till en golvvärmefördelare. I fördelaren separeras värmevattnet ut till de olika golvvärmeslingorna i respektive rum. I fördelaren sitter, beroende på fabrikat, någon form av styrning och injusteringsventiler. Vanligen är systemet försett med individuell rumsreglering, vilket betyder att ett ställdon (styrventil) reglerar flödet i de olika kretsarna. Ställdonet styrs av rumstermostater placerade i respektive rum.

Produktions-

enhet

Bilden visar reglerprincipen för ett vanligt golvvärmesystem. Framledningstemperaturen till golvvärmefördelaren regleras genom styrventilen utifrån de ärvärden som skickas från utegivaren. I slingfördelaren sitter ställdon som styr flödet till respektive värmeslinga utifrån rapporterat ärvärde från respektive rumsgivare. I golvvärmesystem är det extra viktigt med rumstermostater, eftersom systemet är så trögt i sin konstruktion.

Bilden illustrerar reglerprincipen för ett vanligt golvvärmesystem. Framledningstemperaturen till golvvärmefördelaren regleras genom styrventilen utifrån de ärvärden som skickas från utegivaren. I slingfördelaren sitter ställdon som styr flödet till respektive värmeslinga utifrån rapporterat ärvärde från respektive rumsgivare. I golvvärmesystem är det extra viktigt med rumstermostater eftersom systemet är trögt i sin konstruktion.

Produktionsenhet

Radiator
Shuntgrupp
Styrventil
Cirk.pump
Rum 1

Kylmedel-

kylare

1

Kondensor

CENTRALT INNEHÅLL:

Strypventil

Kompressor

Kylsystem

Kylsystem brukar delas upp i tre olika typer av system: kommersiell kyla, processkyla och komfortkyla. I livsmedelsbutiker används det som vi vanligen kallar för kommersiell kyla. Systemet används för att kyla de varor som butiker tillhandahåller, exempelvis mjölkprodukter, ägg och smör. Processkyla, även kallat industrikyla, används vid olika industriella processer, exempelvis i framtagandet av livsmedel. Komfortkyla kallas det system som installeras i byggnader för att ge oss människor ett bra inomhusklimat.

Kylprocessen

Förångare

Utrymme att kyla

I direkta system sitter förångaren i direkt anslutning till utrymmet som ska kylas.

Strypventil kylare Kylmedel-

Kondensor Förångare

Det vanligaste sättet att skapa kyla är att använda sig av den kompressordrivna kylmaskinen. I kylmaskinen sitter ett antal komponenter som är sammansatta och kallas för kylmaskinens kylprocess. Det är i denna kylprocess som kyla skapas och kan användas för våra komfortkylsystem. Kylprocessen består av fyra huvudkomponenter: kondensor, kompressor, förångare och strypventil.

Kompressorkylprocessen är en sluten krets och arbetsmediet, kallat köldmediet, cirkulerar och ger värmeavgivning och värmeupptagning. I kylprocessens förångare överförs värmen från det som ska kylas, vilket vid komfortkylsystem är rummen. När värmen överförs förångas köldmediet i förångaren, alltså omvandlas från vätska till gas. Köldmediet sugs in i kompressorn som höjer trycket. Kompressorn trycker in gasen i kondensorn där gasens temperatur sänks (kondenseras) så lågt att gasen övergår i vätskeform igen. Efter kondensorn trycks mediet nu i vätskeform vidare in i strypventilen. Strypventilen sänker trycket till samma nivå som innan kompressorn.

Direkt kyla

Kompressor

Rumsapparat (ex.vis baffel, panel)

Utrymme att kyla

I indirekta system sitter förångaren inne i kylmaskinen där den fungerar som värmeväxlare mellan köldbärarsystem och kylmaskinens köldmedium.

Ett direkt kylsystem betyder att värme transporteras bort från det utrymme som ska kylas genom att förångaren är placerad i direkt anslutning till kylobjektet (rummet). När förångaren är placerad i rummet som ska kylas kallas alltså systemet för ett direkt kylsystem. Exempel på direkta kylsystem är kylar, frysar och luftkonditioneringsaggregat. Eftersom överföringen från förångaren sker direkt till rummet, utan någon form av växling, så har direkta system ofta hög verkningsgrad. Eftersom installationen kräver hantering av köldmedium får endast certifierad kyltekniker utföra installationen.

Indirekt kyla

I indirekt kylsystem sitter förångaren inne i kylmaskinen (kylaggregatet). Förångaren fungerar som en värmeväxlare (kylväxlare) mellan köldbärarsystemet och kylaggregatets köldmedium. För att kyla utrymmen används rumskylare (förbrukare) som kylbafflar, kylpaneler och fläktkonvektorer. Indirekt kylsystem får installeras av VVS-montörer.

Injustering kylsystem

Att injustera ett komfortkylsystem är avgörande för att uppnå en energieffektiv drift och ett behagligt inomhusklimat. Syftet med injusteringen är att uppnå rätt flöden, temperaturer och tryck i hela systemet. Det handlar om att säkerställa att varje del fungerar enligt projekterade värden, utan onödig energiförbrukning, kapacitetsbrist eller komfortproblem i lokalerna.

Köldbärarsystemet ansvarar för att distribuera kyla från kylmaskinen till rumsapparaterna (kylbafflar, kylpaneler). Injusteringen påbörjas med att flödet till de olika slingorna mäts och jämförs med de projekterade värdena. Därefter justeras strypventiler och reglerventiler så att varje slinga får rätt flöde/effekt. Man kontrollerar också temperaturskillnaden mellan framledning och retur – den bör ligga inom angivet projekterat intervall.

Kylbafflar och kylpaneler injusteras individuellt så att alla enheter får det rätta dimensionerade flödet. Inomhustemperaturen kontrolleras för att säkerställa att komfortkraven uppfylls. Man måste också säkerställa att kylvattnets temperatur ligger över daggpunkten för att undvika kondensbildning på bafflar och paneler.

Kylmaskinen behöver justeras så att den arbetar energieffektivt och stabilt. Man kontrollerar köldmediets tryck och temperaturer i både förångare och kondensor. Förångartemperaturen bör vara stabil och kompressorns drift ska inte präglas av för många startoch stoppcykler.

När injusteringen är klar kontrolleras hur komponenterna fungerar tillsammans. Man bör testa systemet i olika driftlägen – exempelvis vid hög sommarvärme. Efter detta dokumenteras mätvärden och inställningar. Injusteringsprotokoll upprättas och driftpersonalen får instruktioner om systemets inställningar och funktion.

Principflödesschema på ett vattenburet komfortkylsystem.

utomhus)

Expansionskärl (slutet)

Blandningskärl (vatten + etylenglykol)

Kylmaskin

I samband med injustering kontrolleras kylmedelskylarens fläktfunktion, flöden och temperaturer på inkommande och utgående vätska.

Kylbafflar injusteras individuellt så att alla enheter får det rätta dimensionerade flödet.

Rumsapparat (ex.vis baffel, panel)

Rumsapparat (ex.vis baffel, panel)

Rumsapparat (ex.vis baffel, panel)

Rumsapparat (ex.vis baffel, panel)
Rumsapparat (ex.vis baffel, panel)
Rumsapparat (ex.vis baffel, panel)

CENTRALT INNEHÅLL:

xyz

■ Läsning och tolkning av ritningar, underhållsscheman, manualer och innehållsdeklarationer för organisering av arbetsuppgifter.

Ritningar

För att förstå och kunna montera installationer används olika typer av ritningar. De typer av ritningar som vanligen används är följande:

• systemritningar

• planritningar

• sektion- och snittritningar

• detaljritningar

• situationsplaner.

Systemritningar

Systemritningar tas fram för att få god översikt och förståelse för hur installationer och komponenter samverkar. De systemritningar som används är i första hand följande:

FAKTA:

CAD

CAD (Computer Aided Design) är programvara som används för att skapa tekniska ritningar i 2D och 3D. Det används inom olika branscher som bygg, VVS- och fastighetsbranschen.

En isometrisk ritning är en typ av tredimensionell avbildning som används för att visa en byggnads eller ett föremåls form och konstruktion från en vinkel där alla tre dimensioner (höjd, bredd och djup) framställs utan perspektivförvrängning. Detta gör att alla sidor av ett objekt visas tydligt, vilket gör isometriska ritningar särskilt användbara inom VVS för att visa detaljer och ge en tydlig överblick av rörkonstruktionen.

• flödesscheman

• principscheman

• stamscheman.

Flödesscheman används för att redovisa hur systemet är uppbyggt och hur det är tänkt att fungera. I flödesschemat redovisas hur apparatur och komponenter, som pumpar, styrventiler och värmeväxlare ska kopplas samman. Ritningen är alltså en schematisk beskrivning och visar i vilken ordning komponenterna ska monteras.

VVS-ingenjörer spelar en avgörande roll i att skapa tekniska ritningar och underlag för byggprojekt genom att analysera projektkrav och samarbeta med arkitekter och andra specialister för att säkerställa att byggnadens behov av värme, ventilation, kylsystem och vattenförsörjning uppfylls. De använder CADprogram för att ta fram detaljerade 2D- och 3D-ritningar som visar placering och installation av rör, ventiler, ventilationskanaler och andra komponenter.

Ett flödesschema för värme-och sanitetssystem för en 2-stegs fjärrvärmecentral.

CENTRALT INNEHÅLL:

Att visuellt inspektera och eventuellt rensa hängrännor och stuprör hör till den löpande tillsynen och kontrollen.

Läckande tak eller läckande rörinstallationer kan ha förödande konsekvenser för en fastighet. Vattnet kan orsaka mögel och fuktproblem i takstolar, väggar och isolering.

Underhållsscheman

Underhållsscheman för fastigheter är en strukturerad plan för att säkerställa att en fastighet hålls i gott skick genom regelbundna inspektioner, reparationer och förebyggande åtgärder. Schemat används ofta inom fastighetsförvaltning för att minimera akuta reparationer och förlänga livslängden på fastighetens olika komponenter och installationer. Nedan följer de viktigaste delarna av ett underhållsschema.

• Regelbundet underhåll (förebyggande underhåll): Syftar till att förhindra att problem uppstår genom återkommande kontroller och åtgärder. Kan exempelvis vara rengöring av ventilationssystem, kontroll av takets skick, kontroll av belysningssystem, kontroll av dörrar, fönster och låssystem, samt rensning av golvbrunnar.

• Akut underhåll: Hantering av plötsliga fel och skador som inte kunnat förutses. Exempelvis läckande värme- och vattenledningar, totalblockering i avloppssystemet, tätning av läckande tak, driftstopp för hissar, elavbrott, samt fysiska skador på fasaden.

• Planerat underhåll (långsiktigt): Förutser större åtgärder som behöver göras med viss regelbundenhet. Exempelvis ommålning av fasad, byte av takbeläggning, renovering eller utbyte av produktionsenhet för VVSsystem (värmepanna/värmepump), byte av fönster och dörrar, samt dränering av grunden.

• Löpande tillsyn och kontroller: Daglig eller veckovis översyn av fastigheten. Exempelvis kontroll av larm och säkerhetssystem, genomgång av ventilations- och värmesystem, visuell kontroll av tak och hängrännor, tillsyn av sophanteringsutrymmen, samt tillsyn av belysning i gemensamma utrymmen.

Exempel på underhållsschema.

Komponent Åtgärd

Värmesystem Kontroll av trycknivåer i expansionskärl

Frekvens

3–12 månader beroende på system och fastighet

Tak (pannor/plåt) Visuell inspektion Månatligen

Ventilationssystem Byte av filter

Ventilation (OVK) Funktionskontroll

Fasad

Rengöring och/eller reparation

3–12 månader beroende på system och fastighet

Var 3:e eller 6:e år beroende på byggnad.

Var 5:e år

Brandskydd Kontroll av brandlarm Kvartalsvis

Ansvarig

Fastighetsskötare alternativt extern entreprenör

Fastighetsskötare

Fastighetsskötare alternativt extern entreprenör

OVK-besiktningsman

Extern entreprenör

Brandkonsult alternativt intern personal

Manualer finns idag ofta i digitalt format. Bilden visar inspektion och kontroll av olika värden för en större simbassäng.

Manualer och innehållsdeklarationer

Manualer och innehållsdeklarationer är viktiga dokument för att strukturera och effektivisera arbetsuppgifterna för VVS- och fastighetstekniker. Nedan följer en beskrivning av deras syfte och innehåll.

Manualer

En manual är ett detaljerat dokument eller en instruktion som vägleder tekniker i hur olika arbetsuppgifter ska utföras på ett säkert och korrekt sätt. Den kan omfatta allt från installationer, service och reparationer till felsökning och systemövervakning. Manualens främsta syfte är att:

• Säkerställa enhetlighet i arbetsmetoder.

• Minska risken för felaktig installation.

• Underlätta upplärning av ny personal.

• Följa säkerhetsföreskrifter och regler.

Exempel på innehåll i en manual är:

• Arbetsbeskrivningar. Hur man utför specifika arbetsmoment (till exempel rengöring av ventilationssystem, byte av filter, felsökning av värmesystem med mera).

• Verktygsanvändning. Vilka verktyg som krävs för olika uppgifter och hur de används.

• Säkerhetsföreskrifter. Vilka skyddsåtgärder som behövs (exempelvis personlig skyddsutrustning).

Innehållsdeklarationer

En innehållsdeklaration är en sammanställning av de moment och resurser som krävs för att utföra en specifik arbetsuppgift. Den fungerar som en checklista och ett planeringsverktyg för att säkerställa att allt nödvändigt finns tillgängligt innan arbetet påbörjas. Innehållsdeklarationens främsta syfte är att:

• Säkerställa att rätt material och utrustning används.

• Underlätta för tekniker att planera sina arbetsuppgifter.

• Bidra till effektiv tidsanvändning och minimera stillestånd.

• Dokumentera arbetsflödet för uppföljning och kvalitetssäkring.

CENTRALT INNEHÅLL: xyz

■ Installationsregler, bygglagstiftning och arbetsmiljöregler. Energihushållning enligt branschens riktlinjer för ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

■ Säkra arbetssätt i relation till arbetet.

■ Första hjälpen med HLR (hjärtlungräddning).

■ Riskbedömning av den aktuella arbetsuppgiften i relation till miljö, ergonomi och arbetsmiljö.

Lagstiftning och arbetsmiljö

I detta kapitel behandlas installationsregler, bygglagstiftning och arbetsmiljöregler samt riktlinjer för energihushållning. Vi går igenom säkra arbetssätt, första hjälpen med HLR och hur riskbedömning utförs med fokus på miljö, ergonomi och arbetsmiljö.

Lagstiftning

Byggnation i Sverige regleras av ett flertal lagar och förordningar som tillsammans säkerställer att byggnader och anläggningar är säkra, hållbara och miljövänliga. Dessa regler styr allt från planeringsprocessen och tillståndshantering till tekniska krav och arbetsmiljö. I följande avsnitt följer en genomgång av de viktigaste lagarna och reglerna som måste följas.

Plan- och bygglagen (PBL)

Plan- och bygglagen är den grundläggande lagen för allt byggande i Sverige. Lagen syftar till att reglera hur bostäder, byggnader och andra anläggningar planeras, byggs och förvaltas för att skapa ett hållbart samhälle. PBL ställer krav på bygglov, marklov och rivningslov och specificerar att varje projekt ska ha en kontrollplan och anmälan (tidigare bygganmälan).

FAKTA:

Anmälan och bygganmälan

En anmälan, tidigare kallad bygganmälan, är en anmälan till kommunen som krävs för vissa byggåtgärder som inte behöver bygglov, men som ändå kan påverka byggnadens säkerhet eller funktion.

Byggnadsverk måste uppfylla krav på säkerhet, tillgänglighet och hållbarhet. Vid avvikelser från bygglovet eller fel i byggnationen kan tillsynsmyndigheter ingripa och åtgärder krävas enligt lagens bestämmelser.

Rättsregler som skall följas

Myndighetsråd som bör följas

Branschens rekommendationer

ALLMÄNNA RÅD FÖRESKRIFT FÖRORDNING LAG

BRANSCHSTANDARD

Lagar, förordningar och föreskrifter är regler som måste följas. Allmänna råd och olika branschstandarder bör, men måste inte följas.

Plan- och bygglagen reglerar planeringen av mark, vatten och byggande i Sverige. Lagen styr hur markområden får användas genom detaljplaner och översiktsplaner och fastställer krav på byggnader, konstruktioner och anläggningar för att säkerställa säkerhet, hälsa och en god miljö.

Boverkets byggregler (BBR)

Boverkets byggregler konkretiserar och kompletterar kraven i planoch bygglagen genom detaljerade tekniska regler för byggnaders konstruktion och utformning. Här ingår bestämmelser om brandskydd, energihushållning, fuktsäkerhet och tillgänglighet.

Exempelvis ska byggnader konstrueras så att de är energieffektiva och tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Dessutom specificerar BBR regler för att säkerställa hållfasthet och stabilitet i bärande konstruktioner, vilket gör det till en central del av varje byggprojekt.

FAKTA:

Kontrollplan

En kontrollplan är ett dokument som visar vilka kontroller som ska göras under ett byggprojekt för att säkerställa att arbetet följer bygglovet, regler och tekniska krav. Den tas fram av byggherren och godkänns av kommunen i samband med startbeskedet.

Boverkets byggregler

BBR

BFS 2011:6 med ändringar till och med 2018:4 (BBR 26)

FAKTA:

Bygglov, marklov och rivningslov

Bygglov är ett tillstånd från kommunen som krävs för att bygga nytt, bygga till eller göra större ändringar av en byggnad.

Marklov krävs (med vissa undantag) för schaktningar eller fyllningar som avsevärt ändrar markens höjdläge

Rivningslov behövs när man vill riva en byggnad eller en del av en byggnad inom detaljplanelagt område.

FAKTA:

Lagen om offentlig upphandling (LOU) Vid offentliga byggprojekt måste lagen om offentlig upphandling följas. LOU syftar till att skapa en rättvis konkurrens mellan entreprenörer och leverantörer.

Företag som deltar i upphandlingar för kommuner, stat och myndigheter måste uppfylla de krav som ställs i anbuden, exempelvis miljökrav och kvalitetsstandarder. Lagen bidrar till att säkerställa att offentliga medel används effektivt och rättssäkert. Boverkets byggregler (BBR) är en föreskrift som Boverket tagit fram och som gäller för alla byggnader i Sverige. BBR gäller för nybyggnad, tillbyggnad och ombyggnader.

CENTRALT INNEHÅLL:

■ Användning av facktermer på svenska och engelska i relation till arbetsuppgiften.

■ Kommunikation med fackspråk i relation till arbetsuppgiften.

■ Situationsanpassat agerande och faktorer som påverkar den sociala arbetsmiljön, till exempel attityder och värderingar.

Kommunikation och bemötande

I det här kapitlet redogör vi för betydelsen av samverkan och kommunikation på arbetsplatsen och hur effektiv kommunikation samt samarbete inte bara bygger starka arbetsteam, utan också bidrar till framgångsrika VVS- och fastighetsprojekt. Vi tar upp den sociala arbetsmiljön och hur den inbegriper aspekter som bemötande, språkbruk och kommunikation. Vi förklarar även begreppen fackspråk och facktermer, samt ger en ordlista på svenska och engelska med de viktigaste facktermerna.

Oavsett vad arbetet består av är det viktigt att kunna kommunicera med kunden på ett bra sätt.

Kommunikation

Att kunna samverka och kommunicera effektivt är av stor betydelse inom VVS- och fastighetsbranschen, inte bara ute på olika arbetsplatser utan även inom företagets organisation och dess personal. Nedan följer några anledningar till att dessa färdigheter är så viktiga.

• Säkerhet på arbetsplatsen: En arbetsplats är full av potentiella risker. Effektiv kommunikation hjälper till att förmedla viktig säkerhetsinformation och säkerställer att alla är medvetna om eventuella faror. Genom god samverkan kan arbetsgrupper hitta och hantera risker mer effektivt, vilket minskar risken för olyckor.

• Effektivitet och produktivitet: Tydlig kommunikation om arbetsuppgifter och mål säkerställer att alla arbetar i samma riktning. Detta minskar missförstånd och onödiga förseningar. När alla samarbetar smidigt kan projekt slutföras snabbare och med högre kvalitet.

• Problemlösning: VVS- och fastighetsprojekt kan vara komplexa och oförutsägbara. Förmågan att effektivt kommunicera och samarbeta underlättar problemlösning. Arbetsteam som samverkar bra är bättre på att komma på kreativa lösningar på oväntade utmaningar.

• Arbetsmiljö och trivsel: En god arbetsmiljö där alla känner sig hörda och respekterade bidrar till de anställdas välmående. När arbetare och ledare kommunicerar öppet och respektfullt skapas en positiv atmosfär som främjar trivsel och minskar stress.

I arbetet gäller det att kunna bemästra fackspråk och dess facktermer, annars kommer man få svårt att göra sig förstådd.

Fackspråk

Att bemästra fackspråk och dess facktermer är av central betydelse för de som arbetar inom VVS- och fastighetsbranschen. I VVS- och fastighetsbranschen där precision och detaljrikedom är kritiska blir kunskapen om och användningen av korrekta facktermer inte bara en del av arbetet, utan också en avgörande faktor för framgång och säkerhet.

Inom branschen är kommunikationen ofta teknisk. Att använda korrekta facktermer säkerställer att all information överförs klart och tydligt mellan alla inblandade parter. Detta minskar risken för missförstånd som kan leda till felaktiga utföranden, förseningar i arbetet eller till och med farliga situationer.

Arbetsplatser kan vara farliga miljöer med många risker, därför är korrekt användning av facktermer avgörande för att förstå och följa säkerhetsföreskrifter och instruktioner. Om en arbetare inte förstår terminologin som används i säkerhetsdokumentation eller under säkerhetsgenomgångar ökar risken för olyckor.

Att kunna fackspråket visar på kompetens och professionalism. Det skapar förtroende inte bara bland kollegor utan också hos arbetsledare, projektledare och kunder. I en bransch där rykte kan vara avgörande för att få nya uppdrag är förmågan att kommunicera professionellt en viktig tillgång.

När alla på en arbetsplats talar ”samma språk” (det vill säga använder samma facktermer) underlättas arbetsflödet. Det minskar tidsåtgången för förklaringar och frågor, vilket leder till en mer effektiv och produktiv arbetsmiljö.

Facktermer

Engelsk term

Förklaring A

En välisolerad tank som lagrar varmt vatten för att användas vid behov, till exempel för uppvärmning eller tappvarmvatten.

Utveckling av affärsstrategier och företagsverksamheten.

Ämnen som kan orsaka allergiska reaktioner, viktigt att undvika i ventilationssystem.

CENTRALT INNEHÅLL:

Ett lätt, silvervitt och formbart metalliskt grundämne som är vanligt förekommande i jordskorpan. Det används bland annat i rör, profiler och isolerade fönster.

Skyddsutrustning som filtrerar luft för säker andning.

Försäkring som täcker skador på person eller egendom, och ger skydd mot skadeståndskrav.

Riktlinjer eller instruktioner för ett arbete.

Handskar som skyddar mot skador vid arbete.

Allt som påverkar en persons hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen, inklusive fysiska, psykiska och sociala faktorer.

Kontrollant av arbetsmiljö och säkerhet.

Organiserat sätt att utföra arbetsuppgifter.

En person som designar och planerar byggnader och andra fysiska strukturer.

Anläggning för att rena avloppsvatten från hushåll och industrier.

Nätverk av rör och komponenter som hanterar avloppsvatten.

Luft som leds ut från ett ventilationssystem.

Bärande byggnadselement som ofta används för att stödja tak eller golv.

Ytskikt eller material som används för att skydda, dekorera eller täcka en byggnadsdel eller yta.

Hur du agerar och kommunicerar gentemot andra människor, vilket inkluderar både ditt verbala och icke-verbala språk, din attityd och dina handlingar.

Material bestående av cement, ballast (vanligtvis sand och grus) och vatten, som blandas ihop och härdar till en stenliknande massa som används till konstruktion av byggnader.

En horisontell bärande byggnadsdel som avgränsar våningar i en byggnad, både uppåt och nedåt.

Verktyg för att böja rör och metaller till önskad form.

Ekonomisk registrering och redovisning av verksamhetens transaktioner.

Brunn som skapas genom borrning för att nå grundvatten.

Elektriskt verktyg för borrning i material som trä och betong.

Ekonomisk förening som äger och förvaltar bostäder.

Svensk term

Ackumulatortank Hot water storage tank

Affärsutveckling Business development

Allergener Allergens

Aluminium Aluminium

Andningsmask Respirator

Ansvarsförsäkring Liability insurance

Instructions; guidlines

Anvisningar

Arbetshandskar Work gloves

Working envorinment

Safety representative

Business process; business method

Architect

Sewage treatment plant

Sewerage; sewage system

Exhaust air

Arbetsmiljö

Beam

Cladding

Reception; treatment

Arbetsmiljöinspektör

Arbetsprocess

Arkitekt

Avloppsreningsverk

Avloppssystem

Avluft

B Balk

Beklädnad

Bemötande

Concrete

Joist

Bending tool

Bookkeeping; accounting

Drilled well

Betong

Bjälklag

Bockningsverktyg

Bokföring

Borrad brunn

Borrmaskin Drill

Housing cooperative

Bostadsrättsförening

Förklaring

Nationella regler som styr byggnation och säkerhet.

Engelsk term

Boverket's building regulations

Svensk term

Boverkets byggregler

Brandskydd Fire protection Åtgärder och system för att förebygga och begränsa brand.

En överenskommen riktlinje eller norm som används inom en specifik bransch för att säkerställa kvalitet.

Prognos och uppskattning av inkomster och utgifter.

Tillstånd för byggnation eller renovering.

Kommunal nämnd som beslutar om bygglov.

Något byggt, till exempel en byggnad, bro eller väg.

En vägg som har en konstruktiv funktion i en byggnad. Det vill säga den bär upp vikten av tak, bjälklag eller andra väggar ovanför.

Ett lättviktigt material som består av plast med små gasfyllda celler, vilket ger det utmärkta isolerande egenskaper. Används för isolering i byggnader.

Pump som använder en roterande impeller för att öka trycket och flödet på en vätska.

Process där en oberoende part intygar att en produkt, tjänst, person eller organisation uppfyller specifika standarder eller krav. Med andra ord en form av kvalitetsmärkning.

En pump som används för att cirkulera vätska (oftast vatten) i värmesystem, kylsystem och tappvarmvattensystem (VVC).

Mått på en värmepumps energieffektivitet. Anger förhållandet mellan tillförd och avgiven energi.

Beräkningar för att bestämma rätt storlek och kapacitet på komponenter eller system.

Pump som används för att hämta upp grundvatten, oftast mellan 30-120 meter ner i marken.

Professionella anteckningar för att beskriva ett arbete, installationer eller ett system.

Komponent som används för att reglera luftflöde i ventilationssystem. Påverkar spridning och ljudnivå.

Rent vatten avsett för konsumtion och daglig användning.

Planerade och regelbundna åtgärder för att hålla system och byggnader fungerande.

Bortledning av vatten från mark eller byggnad.

Pump som kan sänkas ner i vatten.

En installation för personlig hygien där vatten leds genom ett duschmunstycke. Duschar finns i badrum, men kan även finnas i andra utrymmen, till exempel i omklädningsrum i gym eller på skolor.

Industry standard

Budget

Building permit; planning permission

Branschstandard

Budget

Bygglov

Byggnadsnämnd Local housing committee

Construction work

Load-bearing wall

Byggnadsverk

Bärande vägg

Cellular plastic

C

Cellplast

Centrifugal pump

Certification

Centrifugalpump

Certifiering

Circulation pump

Cirkulationspump

COP

COP-faktor

Dimensioning

Deep-well pump; submersible pump

Documentation

D Dimensionering

Djupbrunnspump

Dokumentation

Don Air vent; diffuser

Drinking water

Operation and maintenance

Drainage

Drain pump

Shower

Dricksvatten

Driftoch underhåll

Dränering

Dränkbar pump

Dusch

BokGym

VVS OCH FASTIGHET 2

VVS och fastighet nivå 2 riktar sig till studerande på gymnasiet och vuxenutbildningar. Läromedlet täcker alla centrala delar inom ämnet, inklusive olika aktörers roller inom VVS- och fastighetsbranschen, vanligt förekommande fel vid installation, installationsregler, bygglagstiftning, arbetsmiljöregler, samverkan mellan apparater och komponenter, flödesscheman, driftkort, skarv- och fogningstekniker, reglerkretsar, första hjälpen (HLR), läsning och tolkning av ritningar, underhållsscheman, manualer, innehållsdeklarationer, egenkontroller, dokumentation, vård och användning av verktyg och maskiner, faktorer som påverkar val av verktyg och maskiner, samt facktermer på svenska och engelska. Genom att behandla dessa områden på ett detaljerat sätt ges de studerande goda förutsättningar att klara Skolverkets betygskriterier. Boken är strukturerad med kunskapskontroller och övningsuppgifter som de studerande kontinuerligt kan arbeta med.

Rickard Andersson

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.