Boken om forntiden LÄRARBOKEN
Emma Frisk Carlström
Boken om forntiden LÄRARBOKEN
Emma Frisk Carlström
LIBER
ISBN 978-91-47-15230-8
© 2025 Emma Frisk Carlström och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Charlotte Eriksson
Redaktörer: Annica Hedin, Louise Mückstein
Formgivare: Eva Jerkeman
Bildredaktör: Mikael Myrnerts
Teckningar: Anders Nyberg och Jonas Burman (lodjuret)
Omslag: Lotta Rennéus, Anders Nyberg
Projektledare: Stefanie Holmsved Thott
Produktionsspecialist: Maria Tholander
Första upplagan 1
Repro: Repro 8 AB, Stockholm
Tryck: People Printing, Kina 2025
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, till exempel kommuner och universitet.
Intrång i upphovsrättshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Undantag
Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade ”Kopiering tillåten”. Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan. Kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Det innebär bland annat att kopiorna endast får göras digitalt tillgängliga i skolans slutna nätverk. Upphovsrättshavarens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelser i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet.
Liber AB 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Bildförteckning
S. Entressangle/E. Daynes/Science Photo Library/TT 24 (1)
E. Daynes/Science Photo Library/TT 24 (2)
S. Entressangle/E. Daynes/Science Photo Library/TT 24 (3)
Jeppe Gustafsson/TT 25 (1)
nasidastudio/Shutterstock 25 (2)
Vladimir Konstantinov/Shutterstock 25 (3)
RHJPhtotos/Shutterstock 25 (4)
Mark2481/Shutterstock 25 (5)
BMJ/Shutterstock 28
Anneli Sjöberg 29
Dantheman9758 30
Gustav Sohlenius/SGU 31 (1)
Anders Good/TT 31 (2)
Bengt Ekman/Naturfotograferna/TT 31 (3)
Ola Jennersten/Naturfotograferna/TT 31 (4)
Eric Isselee/Shutterstock 32 (1)
Ondrej Prosicky/Shutterstock 32 (2)
Sylvio Dittrich/Imago/TT 32 (3)
IH82/Shutterstock 32 (4)
Emma Frisk Carlström 34
Lasse Johansson/Shutterstock 36 (1)
Jan Schützer/N/TT 36 (2)
Alf Linderheim/N/TT 36 (3)
Jan Schützer/N/TT 37 (1)
Alf Linderheim/N/TT 37 (2)
Anders Good/TT 37 (3)
Bengt Ekman/Naturfotograferna/TT 37 (4)
Lasse Johansson/Shutterstock 37 (5)
Gustav Sohlenius/SGU 37 (6)
Ola Jennersten/Naturfotograferna/TT 37 (7)
Jan Schützer/N/TT 39 (1)
Alf Linderheim/N/TT 39 (2)
Anders Good/TT 39 (3)
Bengt Ekman/Naturfotograferna/TT 39 (4)
Lasse Johansson/Shutterstock 39 (5)
Gustav Sohlenius/SGU 39 (6)
Ola Jennersten/Naturfotograferna/TT 39 (7)
Dantheman9758 42
Östergötlands museum 57 (3)
Eric Isselee/Shutterstock 57 (4)
nasidastudio/Shutterstock 57 (5)
Mau47/Shutterstock 57 (6)
Ines Behrens-Kunkel/Shutterstock 58 (1)
Rtstudio/Shutterstock 58 (2)
New Africa/Shutterstock 58 (3)
Ondrej Prosicky/Shutterstock 58 (4,5)
Martin Mecnarowski/Shutterstock 58 (6)
Ekaterina Gerasimchuk/Shutterstock 58 (7)
Jiang Hongyan/Shutterstock 58 (8)
Pieter Kuiper/SGU 59 (1)
Björn Granstrand 59 (2)
Marcin Rogozinski/Shutterstock 59 (3)
Ondrej Prosicky/Shutterstock 60 (1)
Sylvio Dittrich/Imago/TT 60 (2)
M.M.Photo/Shutterstock 60 (3)
Björn Granstrand 64
Juraj Velicky/Shutterstock 72 (1)
talseN/Shutterstock 72 (2)
christiangardo/Shutterstock 72 (3)
Yvonne Heijligers/Shutterstock 72 (4)
Anton Watman/Shutterstock 72 (5)
Pairoj Sroyngern/Shutterstock 72 (7)
Olhastock/Shutterstock 72 (8)
Östergötlands museum 72 (9)
Daumantas Liekis/Shutterstock 73
Östergötlands museum 74
Anna-Karin Gustrin 77
Östergötlands museum 79
RHJPhtotos/Shutterstock 88 (1)
Zuktenvos/Shutterstock 88 (2)
Mark2481/Shutterstock 88 (3)
Vasyl Rohan/Shutterstock 88 (4)
Bjoern Wylezich/Shutterstock 89 (1)
Roy Palmer/Shutterstock 89 (2)
Igor Stramyk/Shutterstock 89 (3)
azure1/Shutterstock 90 (2)
FSvetlana/Shutterstock 93
Mays Hashim 95
Mark2481/Shutterstock 96
Mark2481/Shutterstock 103
Marco Ansaloni/Science Photo Library/TT 107
trabantos/Shutterstock 108
Sofi Sykfont/Musik- & Teatermuseet 110 (1)
Gunnel Jansson/Historiska museet/SHM 110 (2)
Johan Anund 111
Emma Frisk Carlström 116
Marco Ansaloni/Science Photo Library/TT 118
Göran Algårds samling / Historisk Bildbyrå / TT 132
Inspired By Maps/Shutterstock 135
Eric Isselee/Shutterstock 137 (1)
Ondrej Prosicky/Shutterstock 137 (2)
Historiska museet/SHM 138 (1)
Dmitry Naumov/Shutterstock 138 (2)
Innehåll
Bronsåldern
Bronsåldern
Svårt att få tag på brons
Hemma på gården
Gravar från bronsåldern
Solen var viktig
Gåvor till gudarna
Hällristningar
Avslutande övningar
Skrivuppgift – beskrivande text
Kopieringsunderlag
Mina ord, dina ord
– bronsåldern
Gravar från järnåldern
Uppåkra, en stad från järnåldern
Saker vi fått av romarna
Förord
Lärarboken ger dig som lärare en grund för ämnesövergripande arbete inom SO, svenska och bild. Syftet är att skapa en lärmiljö som gynnar alla elevers lärande och inspirera dem att utforska och utveckla sina kunskaper. Ett ämnesövergripande arbetssätt passar extra bra när det handlar om något så spännande som forntiden, vår allra äldsta historia.
Språk och lärande hänger tätt samman. Lärarboken erbjuder en varierad undervisning med olika arbetsformer som främjar elevernas språk- och kunskapsutveckling. Undervisningen följer en tydlig struktur som hjälper eleverna att känna igen sig och känna sig trygga i sitt lärande. Eleverna får många tillfällen att samtala, läsa, skriva och samarbeta för att utveckla sin förmåga att kommunicera och ta till sig ny kunskap.
Jag hoppas att Lärarboken kan ge dig den inspiration och det stöd som du önskar. Du känner din elevgrupp bäst, använd de delar som just din elevgrupp behöver för att utvecklas och lära.
Stort lycka till med arbetet med forntiden!
Emma Frisk Carlström
kunskap_gladje_trygghet
Temapaketet forntiden
Temapaketet Boken om forntiden är framtagen utifrån läroplanens innehåll för ämnet SO (historia), men materialet berör även delar ur ämnena svenska och bild.
I temapaketet ingår:
Boken om forntiden
Faktaboken bygger på de senaste historiska rönen och berättar om hur Norden befolkats och människors levnadsvillkor under stenålder, bronsålder och järnålder.
Boken om forntiden är skriven av Kalle Holmqvist som är historiker, författare och museipedagog. Han har tidigare skrivit flera uppskattade läromedel i historia och träffar regelbundet skolklasser i sitt arbete. Innehållet är granskat av arkeolog Björn Nilsson. Boken om forntiden kan användas som komplement till Boken om SO, men fungerar även självständigt.
Gudar, hjältar och träsktroll
– berättelser från forntiden
Denna skönlitterära bok är anpassad för högläsning i klassen. Genom en rolig och vardagsnära ramberättelse återberättas en lång rad forntida myter och gudasagor på ett nytt och spännande sätt. Gudar, hjältar och träsktroll är, precis som faktaboken, skriven av Kalle Holmqvist.
Lärarboken om forntiden
Digital lärarlicens
Lärarboken innehåller tips och förslag på hur du kan lägga upp undervisningen om forntiden. Den innehåller även ett rikt kopieringsunderlag. Här finns även läsförståelsefrågorna till den skönlitterära boken.
Den digitala lärarlicensen kan användas vid genomgångar och gemensamma aktiviteter. Här får du som lärare tillgång till alla sidor ur faktaboken och Lärarboken, samt allt kopieringsmaterial. Här finns även bildstöd för utskrift.
Tidslinje – från istid till nutid
Här får du en större tidslinje att sätta upp på väggen i klassrummet. Tidslinjen gör det lättare att få en uppfattning om epokernas längd. Det blir också en plats där ni kan sätta upp bilder och elevernas egna arbeten i takt med att ni rör er fram genom historien.
Så här kan du arbeta
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Jag förordar att vi ska arbeta med historia utifrån ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Det bygger på ett sociokulturellt perspektiv, att vi lär oss i samspel med andra och att undervisningen utgår från elevernas kunskaper och erfarenheter. Det handlar om att skapa meningsfulla och kognitivt utmanande uppgifter, men med stöttning. I begreppet stöttning ingår att stödet ska vara tillfälligt. ”Det som ett barn kan göra med lite hjälp i dag kan det göra själv i morgon” (Vygotsky, 1978:87).
Att arbeta språkutvecklande handlar inte bara om att lära eleverna att läsa och skriva. Det handlar också om att ge dem möjlighet att bli mer delaktiga i samhället och att utveckla både sin identitet och förmåga till lärande. Eleverna behöver lära sig ämnesspråket för att förstå ämnesinnehållet och kunna röra sig mellan ett vardagsspråk och ett ämnesspråk. Inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt skapar läraren en elevcentrerad klassrumsmiljö.
Genrepedagogik
Med genrepedagogiken utvecklar eleverna både sina ämneskunskaper och sitt ämnesspråk, med särskilt fokus på textskapande. En central del av undervisningen är att arbeta med hur olika texttyper är strukturerade och att stödja eleverna i att utveckla sitt skolspråk. Du som lärare tar inte för givet att eleverna redan kan detta, utan utgår från att de behöver utveckla dessa färdigheter (Johansson & Sandell Ring, 2019; Gibbons, 2006).
Cirkelmodellen
Cirkelmodellen stödjer elevernas språkutveckling genom ett strukturerat arbetssätt i fyra faser:
• I fas 1 utgår du som lärare från elevernas förkunskaper och erfarenheter. I denna fas bygger du upp kunskaper och skapar ett engagemang hos eleverna.
• I fas 2 studeras modelltexter för att skapa en förståelse för hur texten ska byggas upp. Här jobbar ni med läs- och skrivstrategier, begrepp samt stöttning.
• I fas 3 skriver du tillsammans med eleverna en gemensam text utifrån vad de lärt sig i de första faserna samt befäster begreppen.
• I fas 4 skapar eleverna en text enskilt eller i par. De har då tillräckligt med kunskaper om innehåll och form för att klara det på egen hand (Gibbons, 2006).
Kooperativt lärande
Kooperativt lärande handlar om att organisera samarbete för att främja både lärande och social utveckling. Genom att arbeta tillsammans tränar eleverna sin samarbetsförmåga och sina sociala färdigheter samtidigt som de tillägnar sig ny kunskap. Kooperativa strukturer är ett verktyg för att arbeta språkutvecklande och för att stärka både språk- och ämneskunskaper (Fohlin med flera, 2017).
Skriva sig till lärande (STL)
STL kombinerar samarbete, återkoppling och digital teknik för att stödja elevernas lärande. STL bygger på genrepedagogik, cirkelmodellen, formativ bedömning samt återkoppling. Digital teknik används som en hävstång för lärande och i kompensatoriskt syfte för att ge elever likvärdiga möjligheter.
Referenser och lästips
Fohlin, N., Moerkerken, A., & Westman, L. med flera (2017). Grundbok i kooperativt lärande – Vägen till det samarbetande klassrummet. Studentlitteratur.
Fohlin, N., & Wilson, J. (2018). Kooperativt lärande i praktiken: Handbok för lärare i grundskolan. Studentlitteratur.
Gibbons, P. (2018). Stärk språket, stärk lärandet – Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet (Uppl. 5). Studentlitteratur.
Johansson, B., & Sandell Ring, A. (2019). Låt språket bära –genrepedagogik i praktiken. Studentlitteratur.
Pettersson, K. (2021). Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F-3 – Genrepedagogik, ASL och digitala resurser. Studentlitteratur.
Skolforskningsinstitutet. (2022). Att lära genom att skriva: Effekter på elevers ämneskunskaper i NO, SO och matematik. Sveriges kommuner och regioner. (2022). Skriva sig till lärande – STL: Att bygga kunskap om digitalisering i undervisningen –Slutsatser och lärande exempel från kommuner som arbetat med STL.
Du hittar arbetsbladet på sidan 155.
VÖL
För att ta reda på elevernas förkunskaper och synliggöra elevernas lärande under arbetets gång kan du använda VÖL (”Vet”, ”Önskar veta”, ”Lärt mig”).
Första gången kan det vara bra att fylla i en gemensam VÖL. Därefter kan du låta eleverna jobba med en egen VÖL. Innan ni börjar arbeta med ett kapitel fyller eleverna i vad de redan vet och vad de önskar veta. Gå tillsammans igenom vad eleverna har skrivit. Om du som lärare ser att något under rubriken ”Vet” inte stämmer eller är ofullständigt, kan ni omformulera det som en fråga under ”Önskar veta” och ta reda på svaret tillsammans under arbetets gång.
När kapitlet är avslutat fyller eleverna i vad de har lärt sig under rubriken ”Lärt mig”. Detta hjälper både eleverna och dig att tydligt se vilka kunskaper som har utvecklats.
Hade, bodde, gjorde
Syftet medarbetsbladen Hade, bodde, gjorde är att sammanfatta vad eleverna har lärt sig om människors levnadssätt under de olika tidsperioderna. Underlaget kan sedan användas för att skriva faktatexter, berättelser eller för att jämföra tidsperioder. Dessa arbetsblad finns till alla tidsperioder i forntiden.
Du hittar arbetsbladen på sidorna 64, 79 och 118.
Första gången ni arbetar med Hade, bodde, gjorde kan det vara bra att fylla i tabellerna tillsammans. Under arbetets gång med tidsperioden kan ni återkomma till arbetsbladet, antingen i analogt eller digitalt format, och fylla på med fler ord under respektive rubrik.
Exempel:
Hade
Vilka saker och verktyg hade människor under den här tidsperioden? Vad var föremålen gjorda av? Vilka hade de inte? Hade de djur? Vad hade man för kläder, och vilket material var de gjorda av?
Bodde
Hur bodde människorna? Hur såg det ut där de bodde? Var bodde de?
Gjorde
Vad sysslade människor med under den här tiden?
Övrigt
Exempelvis: Vad åt man? Hur var klimatet?
Du hittar arbetsbladet på sidan 156.
VENN-diagram
Syftet med ett VENN-diagram är att tydligt visa på likheter och olikheter. Om eleverna behöver repetera eller inte är bekanta med VENN-diagram, kan ni göra en gemensam övning för att förklara hur det fungerar:
Skriv upp namn på olika djur på tavlan eller visa bilder på djuren. Vilka djur lever i vatten? Vilka lever på land? Vad ska placeras i mitten, tror ni? (De djur som lever både på land och i vatten.)
lever på land
lever i vatten
Kooperativa strukturer
I den här Lärarboken presenteras förslag på hur du kan använda kooperativa strukturer för att arbeta med både språkutveckling och elevernas sociala förmågor. Strukturerna är ett stöd och de kan anpassas efter elevgrupp och innehåll.
Om du ska prova en struktur som är ny för eleverna så kan det vara bra att börja med en enkel fråga eller ett enkelt innehåll för att öva på själva strukturen.
Fråga, fråga, byt
Den här strukturen är ett effektivt sätt att träna begrepp och öka elevernas förståelse för ord och deras betydelser.
Så här gör du:
1. Dela ut ett kort med ett ord eller bild till varje elev.
2. Låt eleverna gå runt i klassrummet med en hand uppe. När de möter en annan elev med handen uppe gör de en highfive.
3. Elev 1 visar sitt kort och elev 2 förklarar vad ordet betyder.
4. Därefter visar elev 2 sitt kort och elev 1 förklarar betydelsen av ordet.
5. Om båda eleverna kan förklara orden korrekt byter de kort med varandra. Om en av dem inte kan förklara ordet, förklarar den eleven som har kortet i stället. Eleverna byter då inte kort med varandra, utan får gå vidare med samma kort. Eleverna fortsätter att gå runt och byta kort med varandra tills du bryter aktiviteten.
Fråga, fråga, byt uppmuntrar både samarbete och språkförståelse, samtidigt som eleverna får möjlighet att aktivt använda och förklara begrepp för varandra.
PingPong
Den här strukturen passar bra för att arbeta med förförståelse eller som en inledning på ett nytt område.
Så här gör du:
1. Dela in eleverna i par. Om de är ojämna par så kan tre elever vara en grupp.
2. Visa en bild, en text eller ge eleverna i uppgift att diskutera ett tema.
3. Ge eleverna tanketid enskilt en kort stund.
4. Därefter säger eleverna växelvis ett ord var om bilden eller temat. Orden studsar fram och tillbaka mellan eleverna tills läraren stoppar tiden.
Exempel: En bild på solsystemet visas på tavlan.
Elev 1: ”solen”
Elev 2: ”jorden”
Elev 1: ”rymden”
Elev 2: ”stjärnor”
5. Eleverna tackar varandra.
Berätta mera
Den här strukturen ger eleverna möjlighet att öva på att utrycka sig och dela information med varandra.
Så här gör du:
1. Ge eleverna en uppgift att fundera på, exempelvis vad de kan om jägarstenåldern.
2. Låt eleverna röra sig runt i klassrummet med en hand uppe för att visa att de är lediga.
3. När de möter en annan elev med handen uppe säger de hej och ger varandra en highfive.
4. De turas om att berätta något om ämnet.
5. När de har berättat klart tackar de varandra och går vidare med handen uppe för att hitta en ny kompis att prata med.
6. Utmana eleverna att använda begrepp och berätta något nytt varje gång. De kan även inspireras av det som deras kompisar berättat tidigare.
Om eleverna är ovana vid strukturen kan ni börja med enklare ämnen, exempelvis hur man borstar tänderna. Det ger en bra grund för att sedan arbeta med mer komplexa ämnen.
Mina ord, dina ord
Den här övningen uppmuntrar eleverna att reflektera, dela med sig och utöka sitt ordförråd kring ett ämne, exempelvis stenåldern.
Så här gör du:
1. Låt eleverna enskilt skriva ner några ord de associerar med ämnet under rubriken ”Mina ord”.
2. Därefter går eleverna runt i klassrummet med en hand uppe för att visa att de är lediga.
3. När de möter en annan elev med handen uppe säger de hej och frågar ”Vad har du skrivit för ord?”.
4. Eleverna turas om att berätta sina ord för varandra och jämför sina listor.
5. Varje elev väljer ett eller flera ord från kompisens lista som de själva inte har. De skriver dessa ord under rubriken ”Dina ord”.
6. Eleverna säger tack till varandra och letar efter en ny klasskompis. De fortsätter med övningen tills du som lärare väljer att avsluta.
Om eleverna behöver stöd för att komma på ord till sin lista kan de få visuellt stöd. Ett annat alternativ är att de sitter i mindre grupper och samlar ord tillsammans.
Om strukturen är ny för eleverna kan ni börja med ett enklare ämne, exempelvis frukter, för att introducera övningen på ett lättsamt sätt.
Kloka pennan
Den här övningen är särskilt bra för de elever som kan ha svårt att komma på innehåll och skriva samtidigt.
Så här gör du:
1. Dela in eleverna i par och bestäm vem som ska börja skriva och vem som ska komma på innehållet.
2. Den som har pennan ansvarar för att skriva ner vad den andra säger.
3. Efter en stund byter paren roller så att båda får hålla i pennan och vara den som kommer på innehåll.
Inre-yttre cirkel
Denna struktur är en variant av strukturen Berätta mera och fungerar utmärkt för att träna på att dela kunskap och utveckla resonemang.
Så här gör du:
1. Dela in klassen i två lika stora grupper. En grupp bildar den inre cirkeln och står med ansiktet utåt. Den andra gruppen bildar den yttre cirkeln och står med ansiktet inåt, så att eleverna bildar par som tittar på varandra. (Om klassen är stor kan du dela in eleverna i flera mindre grupper.)
2. Bestäm ett ämne som eleverna ska prata om, till exempel bronsåldern.
3. Låt den inre cirkeln börja med att berätta för sin partner vad de har lärt sig om ämnet. Efteråt byter de roller så att den yttre cirkeln får prata.
4. När båda har delat med sig tackar de varandra.
5. Be den yttre cirkeln att ta ett steg medsols för att bilda nya par. Uppmana eleverna att utveckla det de säger vid varje nytt samtal genom att använda fler begrepp eller lägga till ny information.
Fortsätt tills du tycker att övningen har nått sitt syfte. Använd en signal, som att klappa eller plinga, för att markera när det är dags att byta samtalspartner.
Om strukturen är ny för eleverna kan ni börja med en enkel övning, som att berätta vad de åt till frukost.
Karusellen
Denna övning är ett utmärkt sätt att både utveckla och synliggöra elevernas kunskaper. Den uppmuntrar samarbete, kreativitet och bygger vidare på deras tankar och idéer.
Så här gör du:
1. Lägg ut fem blädderblocksblad i klassrummet. Varje blad ska ha olika rubriker eller bilder, exempelvis istiden, jägarstenåldern, bondestenåldern, bronsåldern och järnåldern. (Varje blad motsvarar en station.)
förbjuden, se s. 2
2. Dela in klassen i grupper om 4–5 elever. Det ska vara lika många grupper som stationer.
3. Ge varje grupp en egen färg på pennan för att kunna se vilken grupp som skrivit vad.
4. Placera ut grupperna vid varsin station. Varje grupp bestämmer om en ska skriva eller om de ska turas om.
5. Sätt en timer på ca fem minuter. Under tiden skriver de ner allt de kan och kommer att tänka på kring rubriken på sitt papper.
6. När tiden är slut flyttar grupperna till nästa station. De läser igenom vad föregående grupp har skrivit och fyller på med nya fakta, tankar eller kommenterar.
7. Upprepa tills alla grupper har arbetat vid varje station.
8. Sätt upp blädderbladen på väggen eller på tavlan. Gå igenom dem tillsammans i klassen. Diskutera vad som står: Är det något som behöver kompletteras, förtydligas eller kanske tas bort?
Den här övningen kan vara en bra förberedelse inför skrivuppgiften Argumenterande text som finns i slutet av Lärarboken
Att läsa faktatexter
Genom undervisning om hur man läser och tar till sig en faktatext kan eleverna utveckla sin förmåga att göra det på ett mer självständigt sätt. De behöver undervisning i att läsa, diskutera och analysera faktatexter. Att arbeta med ord och begrepp är en viktig del för att ge eleverna en djupare förståelse och underlätta inlärningen av nya kunskaper.
I Lärarboken hittar du förslag på hur ni kan arbeta med texterna i faktaboken. Men du som lärare kan välja det upplägg som passar bäst i din elevgrupp. Fundera på syftet med läsningen innan du väljer arbetssätt.
Före läsning av varje uppslag
• Översikt – Läs rubrikerna, titta på bilderna och läs bildtexterna som finns på uppslaget.
• Förutspå – Fundera på vad uppslaget kommer att handla om.
• Gå igenom svåra ord och begrepp – Ta upp och förklara svåra ord och begrepp.
• Arbeta med orden och begreppen – Använd visuellt stöd såsom bilder, filmer eller föremål för att förtydliga.
• Ge stöd på modersmål – Låt de elever som behöver få lyssna på texten på sitt modersmål.
Boken om forntiden LÄRARBOKEN
Hur kan du och dina elever arbeta kreativt, strukturerat och ämnesövergripande med forntiden i klassrummet?
Boken om forntiden – Lärarboken ger dig konkreta tips, inspirerande övningar och idéer för ett lustfyllt arbete med historia, svenska och bild på lågstadiet. Du får förslag på lektionsupplägg utifrån faktaboken Boken om forntiden och läsförståelsefrågor till varje kapitel i Gudar, hjältar och träsktroll – berättelser från forntiden. Dessa böcker ger tillsammans med den tidslinje som finns att sätta upp i klassrummet, ett heltäckande och uppdaterat läromedel om vår tidigaste historia.
Lärarboken bygger på ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Undervisningen varieras genom olika arbetsformer med en tydlig struktur som hjälper eleverna att känna igen sig och utveckla sina förmågor.
Lärarboken innehåller:
• Förslag på aktiviteter och övningar
• Tips för ämnesövergripande arbete
• Läsförståelsefrågor till den skönlitterära boken
• Ett rikt kopieringsunderlag
• Bildstöd och allt material för utskrift i den digitala lärarlicensen
Materialet är framtaget av läraren Emma Frisk Carlström, som här delar med sig av sina bästa klassrumstips för att väcka elevernas nyfikenhet och fördjupa deras kunskaper om forntiden.
I temapaketet om forntiden ingår: - Tidslinje
Boken om FORNTIDEN
