Specialpedagogik
MONICA JOHANSSON
Specialpedagogik
NIVÅ
MONICA JOHANSSON
Förord
Det här läromedlet bygger på Skolverkets mål för ämnet specialpedagogik nivå 1. Utgångspunkten är människors lika och olika villkor för lärande och utveckling. Tyngdpunkten ligger på hur du som framtida personal kan skapa och aktivt arbeta för delaktighet, tillgänglighet och likvärdighet i samhället.
Specialpedagogik 1 innehåller tolv kapitel. Kapitel 1–4 handlar om ämnet specialpedagogik, centrala begrepp, lagar och etik, kunskaper som du behöver som en bas i ämnet. I de följande fyra kapitlen får du lära dig om de vanligaste funktionsnedsä ningarna och vilka funktionshinder som kan uppstå. De här kunskaperna behöver du för a förstå de människor du ska arbeta för. Kapitel 9–12 tar upp arbetssä , kommunikation, samverkan med anhöriga och olika verksamheter. Dessa kunskaper behöver du för det vardagliga arbetet.
Det vi människor gör i vardagen har betydelse. Våra handlingar kan förändra och förbä ra både vår egen och andras livssituation, men för a skapa sådana möjligheter måste det nnas kunnig, ansvarsfull och engagerad personal. I framtiden kan du som läser det här ämnet bli en sådan personal inom det specialpedagogiska området.
Lycka till!
Monica Johansson
Innehåll
Arbetssätt154
Specialpedagogik
Ämnet specialpedagogik
I det här kapitlet presenteras grunderna för ämnet specialpedagogik och hur dess innehåll hör ihop med pedagogik och andra ämnen. Du får lära dig om hur specialpedagogiken har utvecklats och förändrats över tid och hur det har med samhällets utveckling a göra. Här nns också e avsni om källkritik som är viktigt a ha med sig.
Centralt innehåll
• Bakgrunden till och framväxten av det specialpedagogiska området.
• Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, delaktighet och likvärdighet.
Centrala begrepp
• specialpedagogik
• normer
• särbehandling
• stämpling
• källkritik
Specialpedagogik och pedagogik
Ämnet specialpedagogik utgår från ämnet pedagogik, som du kanske har studerat tidigare. Pedagogik handlar om människors lärande i olika miljöer. Specialpedagogik är den pedagogik som används när den ”vanliga” pedagogiken inte räcker till för a anpassa undervisning och stöd för individer i behov av särskilt stöd. Pedagogiken fokuserar på mötet mellan människor ur individ-, grupp- och ledarperspektiv. Även specialpedagogiken innehåller de delarna.
Specialpedagogik är sedan 2011 e ämne inom gymnasieskolans yrkesutbildning och inom vuxenutbildning. Ämnet nns också på universitetet, med både undervisning och forskning. Den här bokens innehåll bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet inom ämnet specialpedagogik.
Specialpedagogik är e ämne som era olika yrkesgrupper behöver ha kunskaper om. Specialpedagoger och speciallärare är vanligast och något som de esta har hört talas om. De har först en lärarexamen och har sedan läst vidare genom olika påbyggnadsutbildningar.
Men det nns många er yrken där kunskaper i specialpedagogik behövs. Du är nu en av dem som kan ha e sådant yrke i framtiden! Du kan till exempel arbeta som elevassistent, personlig assistent, inom habilitering eller rehabilitering, eller som personal inom olika former av gruppboenden och fritidsverksamheter.
beprövad erfarenhet kunskap som är aktuell inom yrket
LSS är en viktig lag för många med funktionsnedsättning. Läs mer om LSS på s. 50.
• En elevassistent arbetar med a stödja enskilda elever eller grupper av elever i skolan.
funktionshindrad
äldre u ryck för personer som har en funktionsnedsä ning
stödinsats
åtgärd till stöd
• Som personlig assistent arbetar du med personligt utformat stöd i vardagen. De personer som får stödet har o a få det enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Personal på olika boenden och fritidsverksamheter arbetar med liknande saker.
Inom habilitering och rehabilitering kan du arbeta med olika former av stödinsatser.
Rätten att utvecklas
Specialpedagogik handlar om a alla människor har rä a utvecklas och lära sig, oavse vilka förutsä ningar de har. Ämnet fokuserar på hur individer kan få möjlighet a nå sin fulla potential, genom a skapa inkluderande lärmiljöer och anpassa undervisningen e er deras behov. Specialpedagogik tar också upp de utmaningar som vissa människor möter, då samhället inte alltid är utformat för a vara tillgängligt och anpassat för alla.
Här får du läsa e kort avsni ur en bok. Förfa aren Gunilla Gerland ck diagnosen Aspergers syndrom, en form av autism, i 30-årsåldern. Hennes upplevelser av a inte få stöd i skolan är viktiga för det du ska lära dig i ämnet specialpedagogik.
Det måste vara mi eget fel
Gymnastiken, som alltid varit jobbig, blev än mer förödmjukande på högstadiet på grund av lärarinnans välmenande pedagogik.
Jag kunde i stort se ingenting av det jag förväntades klara av. Och mycket vågade jag inte försöka e ersom jag kände a det kunde vara farligt om jag varken visste hur min kropp sa ihop eller hur den förhöll sig till rummet. Men gymnastiklärarinnan som var ung tyckte a hon hade en bra metod för svaga elever. Varje lektion utsåg hon två elever till a hjälpa de som hade det svårt och var det någon som absolut inte klarade en uppgi ck de två utsedda sysselsä a sig med den eleven. Denna någon var alltid jag och sysselsä ningen kunde bestå i a rulla en stor boll mellan sig i e hörn av gymnastiksalen. Så jag befann mig o ast i det där hörnet med bollen. När jag inte gjorde det ck man sänka och ändra alla redskap och hålla i mig när det var min tur.
välmenande som vill väl
utse välja
sysselsä a sig hålla på med något
Visst fanns det andra i klassen som då och då inte heller klarade något, men det var bara jag som inte någonsin klarade något på samma villkor som de andra. Jag kände mig helt misslyckad, det var som om jag hade varit fysiskt handikappad men ingen låtsades om det. Just det a andra elever måste hjälpa mig upplevde jag som
Reflektera
Fundera tillsammans med dina klasskamrater på vad Gunillas upplevelser kan betyda för ämnet specialpedagogik. Börja med att tänka själv och diskutera sedan med dina klasskamrater.
1. Hur tycker du att Gunilla blir bemött av idrottsläraren?
2. Hur hade du själv önskat att du blivit bemött om du varit i hennes situation?
3. Ge förslag på hur läraren kunde ha agerat i stället.
4. Hur kan Gunillas upplevelser ha betydelse för ditt kommande arbete?
jämlik på lika villkor klumpighet a vara ovig och ha svårt a röra sig
mycket förödmjukande. Gymnastiken hade alltid varit en plåga, jag hade vant mig vid det, men a andra nu skulle tvingas hjälpa mig upplevde jag som den y ersta förnedringen. Andras välmening var mycket svårare för mig a hantera känslomässigt än deras avsky eller ilska. Välmeningen var plågsam e ersom den alltid var felaktig på något sä , det var aldrig någon som såg mina egentliga problem.
Min slutliga metod, när jag försökt allt vad jag kunde komma på, var a vägra. Jag slutade vara med på gymnastiken men jag skolkade inte. Jag gick dit och sa e mig på en bänk, utan a byta om, och ti ade på. Gymnastiklärarinnan blev mycket arg på mig, hon tyckte verkligen a hon hade gjort mycket för mig, och hon tyckte a hon var en bra gymnastiklärare, inte av den gamla hårda sorten. Hon tyckte a hon skapade en jämlik stämning i gymnastiksalen där det inte var viktigt a vara bäst utan a vara med, var och en e er sin förmåga.
Men jag hade ingen förklaring till min klumpighet, jag hade inget varför. Jag var bara klumpig och osäker fast jag inte borde vara det och gymnastikfrökens metodik var inte till någon hjälp för mig. Jag blev hennes personliga nederlag, om det inte alltid var mi eget fel a jag behövde hjälp, så var det med all säkerhet mi eget fel a jag inte var hjälpt av den hjälp jag ck. Så måste det ju vara.
© Gunilla Gerland – licensierat genom ALIS. Ur boken En riktig människa (2010).
Ämnet specialpedagogik
Det du har diskuterat i uppgi en på s. 11 är en viktig del i ämnet specialpedagogik. Det handlar främst om hur vi människor bemöter varandra. Så här står det i början av Skolverkets ämnesplan (2024/2025) för specialpedagogik:
Ämnet specialpedagogik har utvecklats ur pedagogik med kopplingar till psykologi, sociologi, filosofi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor för lärande och utveckling i samspel med det omgivande samhället.
Skolverket skriver a sy et med undervisningen i ämnet är a du som elev ska utveckla kunskaper om samhällets stöd och hur det påverkar livssituationen för människor med funktionsnedsä ningar. Vidare ska du som elev lära dig a arbeta systematiskt för a skapa likvärdighet, delaktighet och tillgänglighet för människor med funktionsnedsä ningar. Det specialpedagogiska arbetet ska genomföras i enlighet med olika bestämmelser och lagar och utifrån e inkluderande och etisktförhållningssä och på e respektfullt sä . När det gäller hur arbetet ska utföras nämns särskilt vikten av a ta hänsyn till mänskliga rä igheter och en demokratisk värdegrund.
I ämnets undervisning ska problemlösning och handlingsberedskap stimuleras, och du som elev ska få möjlighet a re ektera över och diskutera ämnesinnehållet och centrala begrepp. Undervisningen ska dessutom ge dig som elev möjlighet a inhämta, värdera och använda information från olika källor. Det är viktigt a ha goda faktakunskaper inom specialpedagogiken. Du behöver också hela tiden re ektera över hur du själv och andra i personalen gör i olika situationer. Skolverkets ämnesplan innehåller många ord och begrepp som kan vara nya för dig. Genom hela boken kommer du a få lära dig om olika specialpedagogiska begrepp och vad de betyder.
funktionsnedsä ning nedsä ning av en persons fysiska, psykiska eller intellektuella förmåga likvärdighet
alla människor har lika villkor, samma rä igheter och värde delaktighet
alla människor är med och kan påverka sin egen och andra människors situation tillgänglighet hur bra något fungerar för människor med funktionsnedsä ningar etiskt förhållningssä när människor vill göra go mot andra demokratisk värdegrund idéer om a alla människor har lika värde begrepp viktiga ord och u ryck
Reflektera
Fundera först själv och diskutera sedan tillsammans med dina klasskamrater.
1. Handlar ämnet specialpedagogik om det du trodde innan? Om inte – vad tänkte du att det skulle handla om?
2. Vilka likheter och skillnader tycker du att det verkar finnas med ämnet pedagogik?
3. Vad verkar lättast att lära sig om i specialpedagogik? Och vad verkar svårast?
4. Har du egna erfarenheter? Vad vet du redan nu om det som ämnet handlar om?
tvärvetenskapligt
kombination av olika ämnen inom vetenskap
Specialpedagogik som tvärvetenskapligt ämne
Innehållet i specialpedagogiken är tvärvetenskaplig och bre och ligger ibland nära andra ämnen:
förebygga planera så a inget negativt händer diagnos namn och beskrivningar på till exempel en funktionsnedsä ning eller en sjukdom
• Filoso är den vetenskap där frågor om till varons mening och mål behandlas. Filoso har betydelse för specialpedagogik när det exempelvis handlar om alla människors lika värde och rä igheter.
• Psykologi är läran om människans själsliv och handlar om människans utveckling, känslor och beteenden. Psykologin ger oss viktiga kunskaper för specialpedagogiken om till exempel människors olika förmåga till lärande.
• Sociologi är läran om samhället och hur vi människor formar och formas av det, både på grupp- och samhällsnivå. Genom sociologin kan vi förstå mer om gruppen ”personer med en funktionsnedsä ning” och deras ställning i samhället.
• Medicin handlar om a förebygga, behandla och ställa diagnoser för olika tillstånd. Det kan ha betydelse när en person behöver olika former av stöd och för hur stödet ska utformas. Inom specialpedagogiken behövs det kunskap om exempelvis hur vissa diagnoser påverkar förmågan till koncentration.
Vad är speciellt i specialpedagogik?
Ordet special eller speciell kopplas ibland ihop med något ”avvikande”, alltså något som upplevs som mer ovanligt, eller som avviker mot samhällsnormer, som a alla förväntas kunna röra sig, se eller förstå information på samma sä . Men vad betyder ordet special i specialpedagogik? På vilket sä är specialpedagogiken ”speciell”? Är det utbildningen, pedagogiken, personerna som arbetar med den eller verksamheten som är speciell? Eller alltihop?
Det speciella i specialpedagogik är a det ibland behövs e mer utvecklat stöd, eller kanske andra insatser, för vissa individer eller grupper av människor i e samhälle, så a alla utifrån sina individuella behov ges möjlighet a lära sig och utvecklas. Främst är det insatserna som är speciella och som specialpedagogiken handlar om. De skapar förutsä ningar för alla människor a utvecklas och lära sig. Det här är viktigt då alla människor i e samhälle ska ha rä en a vara med på lika villkor, med samma möjligheter och samma värde.
Vissa tycker a namnet specialpedagogik borde bytas ut och a ämnet i stället borde heta inkluderande pedagogik. Då tänker man kanske a specialpedagogiska insatser främst ska riktas mot a alla människor har rä a vara med i samhällsgemenskapen. Ingen ska behöva skiljas ut, eller exkluderas, som det också heter.
Specialskolor eller inkludering?
E konkret exempel kopplat till inkludering är olika specialskolor, särskilda skolor med undervisning för elever med vissa funktionsnedsä ningar. Det nns inga tydliga bevis inom
norm
oskriven regel, anger hur något förväntas vara
inkludering alla människors rä a få vara en del av samhället
Malala Yousafzai talar nära FNhögkvarteret i New York, 2024.
forskningen för a barn och ungdomar verkligen utvecklas och lär sig mer om de placeras i egna grupper. Ibland är det i stället den vanliga verksamheten som ska förändras så a det blir en bra miljö för alla barn och ungdomar a vara i. Samtidigt är det viktigt a komma ihåg a olika individer och grupper har olika behov. Därför måste det alltid nnas många lösningar i e samhälle.
Malala Yousafzai har under många år kämpat för alla människors rä till utbildning och ck som mycket ung Nobels fredspris 2012. Hon har särskilt fokuserat på ickors rä till utbildning. Malala visar genom si arbete a inkludering är e viktigt område för samhällsutveckling.
Normer
Med normer menas a det nns osynliga regler i e samhälle kring hur något förväntas vara och fungera. Normerna styr omedvetet oss människor kring vad vi uppfa ar som ”vanligt” eller ”vägledande” i samhället. Normer kan se väldigt olika ut
i olika grupper, samhällen och länder. De normer som nns förändras dessutom hela tiden, så det som ses som vanligt vid en tid kan senare anses som ovanligt. Inom specialpedagogiken är det viktigt a vara medveten om a dessa osynliga regler existerar och a försöka synliggöra dem.
A samhällsnormer är beroende av tidsperiod och situation, och förändras och utvecklas däre er, gör a vi kallar det för e relativt begrepp. Det är alltså inget absolut, utan förändras i förhållande till något annat.
Det är också viktigt a fundera över hur samhällsnormer skapas och varför de får genomslag. A de får genomslag betyder a någon har bry sig eller bryr sig om dem och kämpat för a de ska få betydelse i samhället. Därför handlar frågor om normer i hög grad om vem eller vilka som formar och har makten i e samhälle.
Stämpling
särbehandla a behandla människor på e särskilt sä och inte som alla andra
När en person eller grupp tar del av olika specialpedagogiska insatser inkluderar det även vissa risker för personen eller gruppen som man som personal behöver förstå och ta hänsyn till. Även om insatsen är tänkt a vara något bra och positivt kan den bidra till a personen eller gruppen, av andra, uppfa as som avvikande eller till och med ”onormal”. Det här sker genom något som kallas stämpling, och det förekommer tyvärr inom olika områden.
Med stämpling menas a något anses avvika från normerna och därför särbehandlas. Särbehandlingen bidrar i sin tur till a dessa personer eller grupper även i andra sammanhang betraktas, stämplas, som avvikande. Stämpeln nns inte på riktigt, men följer med och påverkar livet på många sä för personen eller gruppen.
Källkritik
Med källkritik menas a alltid förhålla sig kritisk till det man läser, ser eller hör, och granska var texten, eller källan, kommer ifrån. A förhålla sig kritisk betyder bland annat a jämföra olika texter eller u alanden och vara medveten om a människor beskriver händelser på olika sä , beroende på situationen och utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper. Det här brukar också kallas för olika perspektiv och är en viktig del i källkritik.
A tänka källkritiskt innebär a ta reda på vem det är som står bakom det som sägs, och i vilket sammanhang det sagts. Perspektiven ser olika ut beroende på om det till exempel är en elev, lärare, förälder eller forskare som skriver eller berä ar om något. Det är viktigt a du vet från vems perspektiv något är beskrivet och funderar på vilken betydelse det kan ha.
En annan viktig del i källkritik är a veta sammanhanget, det vill säga när och varifrån en källa kommer – när i tiden, i vilket samhälle och vilken del av världen. Samhället förändras hela tiden och det vi tycker är självklart i dag kommer inte a vara det i framtiden. Det beror bland annat på den politik och ideologi som råder. Politik ligger till grund för hur man styr och påverkar samhällets utveckling. Ideologi är enkelt u ryckt uppfa ningarna som nns bakom politiken om hur e samhälle ska se ut.
Källkritiska frågor
Här följer några källkritiska frågor som är bra att tänka på när du ska värdera olika källor:
• Vem är det som säger eller skriver något?
• I vilket sammanhang sägs det?
• När görs det?
• Var görs det?
perspektiv beskrivningar och upplevelser från olika utgångspunkter
Reflektera
Många av uppgifterna i den här boken innehåller frågor om vilka likheter och skillnader du hittar i olika källor. Det är för att uppmärksamma dig på att det alltid finns olika perspektiv och sätt att förstå och uppfatta en situation på. Fundera igen på det du läste om Gunilla Gerland i början av det här kapitlet. Reflektera först själv och diskutera sedan tillsammans med dina klasskamrater.
• Hur tror du att Gunillas lärare hade beskrivit situationen, om det i stället varit hon som berättat?
• Är den ena personens upplevelse mer sann än den andra?
E exempel som kan visa på hur politik och ideologiska uppfa ningar kan förändras över tid är a det numera ses som självklart a alla barn i Sverige ska ha rä en a få gå i skolan. Det fastslogs i lagen redan 1842, när folkskolan infördes i Sverige, men gällde inte barn och ungdomar med funktionsnedsä ning.
Först 1968, alltså mer än 120 år senare, ck även barn och ungdomar med vissa funktionsnedsä ningar rä enligt lag a gå i skola. Exemplet visar a det alltid är viktigt a sä a kunskap i e sammanhang och själv fundera på vad som är rimligt.
Genom a aktivt arbeta med källkritik kan du lära dig och förstå mer om olika områden. A du vet vad källkritik är och a du förstår hur du kan arbeta med det är alltid viktigt – både i det här ämnet och i samhället i stort. De senaste åren har det blivit allt viktigare a förhålla sig till falska källor, som kan vara helt påhi ade eller skapade genom arti ciell intelligens (AI). arti ciell intelligens, AI e datorsystem som härmar hjärnans förmåga till intelligent beteende, som a lösa problem
Sammanfattning
• Specialpedagogik kallas den pedagogik som används i olika verksamheter när den ”vanliga” pedagogiken inte räcker till för a alla utifrån sina individuella behov ska få möjlighet a lära sig och utvecklas.
• Specialpedagogik är en del av ämnet pedagogik. Men det är också tvärvetenskapligt och innehåller delar av loso , psykologi, sociologi och medicin.
• Ämnet specialpedagogik handlar om a möjliggöra alla människors rä a få lära sig och utvecklas i samhället. Både politik och ideologi har betydelse för hur utvecklingen ser ut över tid i olika samhällen.
• Ordet speciell kopplas o a ihop med a något är avvikande. Därför handlar specialpedagogik också om a förhålla sig till vilka som är de rådande normerna i e samhälle, och hur specialpedagogiken förhåller sig till det.
• E annat namn på specialpedagogik är inkluderande pedagogik.
• Genom olika specialpedagogiska insatser kan personer och grupper stämplas som avvikande på alla områden. Stämpling kan ske trots a det inte är meningen.
• Källkritik och kritiskt tänkande handlar om a vara medveten om och fundera på vem eller vilka som står bakom källan, varifrån och i vilket sammanhang den hämtats.
Instuderingsuppgifter
1. Sammanfatta: Vad handlar ämnet specialpedagogik övergripande om?
2. Vad är skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik?
3. Vad betyder det att ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt?
4. Vilka ämnen förutom pedagogik ingår i specialpedagogik?
5. Vilket annat namn har ämnet specialpedagogik?
6. Varför finns det ett annat namn?
7. Vilken risk kan finnas med olika specialpedagogiska insatser?
8. Vad är stämpling?
Varför är det viktigt med kritiskt tänkande?
Vilka är de centrala källkritiska frågorna?
På vilket sätt är politik och ideologi viktiga för specialpedagogik?
I det här kapitlet har du fått läsa om två personer vars erfarenheter
du kan lära dig mycket av inför ditt framtida yrke. Ta därför reda på mer om Gunilla Gerland eller Malala Yousafzai och skriv ett
Har hon skrivit böcker eller på annat sätt berättat mer om sina
Vilka möjligheter och svårigheter beskriver hon för människor
Vilka lösningar och önskemål har hon för ett mer inkluderande
5. Vad har du lärt dig av personens erfarenheter och synpunkter?
6. Be att få läsa dina klasskamraters personporträtt.
2 Perspektiv och centrala begrepp
Det här kapitlet handlar om perspektiv och grundläggande begrepp inom ämnet specialpedagogik.
Du får förklaringar till vad teorier, perspektiv och begrepp är och vad de betyder för di arbete inom specialpedagogik. Teorier och perspektiv kan påverka vad vi ser omkring oss och ligga till grund för hur vi väljer a göra. Därför är det viktigt a vara medveten om dem.
Centralt innehåll
• Innebörden av olika begrepp, till exempel funktionsnedsättning, funktionshinder, delaktighet och likvärdighet.
Centrala begrepp
• teorier
• perspektiv
• inkludering
• likvärdighet
• delaktighet
• tillgänglighet
• diagnoser
• funktionshinder
• funktionsnedsättning
Vad är en teori?
En teori används o a för a förklara eller ge en översikt över något som är komplicerat. Även om en teori inte kan förklara allt, kan den ändå ge en djupare förståelse. Till exempel på samma sä som a en karta över en stad inte visar alla detaljer, men ändå ger en tillräcklig överblick för a hjälpa dig förstå hur staden är uppbyggd.
De teorier som hjälper till a förklara specialpedagogik som ämne är baserade på vetenskaplig forskning. Det betyder a de på olika sä testats och prövats och därmed visat sig stämma.
Inom specialpedagogiken nns många olika teorier som förklarar olika delar av ämnet. Beroende på vad man är ny ken på inom ämnet så nns det olika teorier man kan ta del av. Man kan tänka på de olika teorierna som olika typer av glasögon, beroende på vad man behöver se så väljer man just de glasögonen som bäst svarar mot behovet.
Teorier kommer från forskningen, men de påverkar även hur man agerar i olika situationer, till exempel inom si yrke. Vilken teori man väljer a utgå ifrån i en situation får praktiska konsekvenser och påverkar våra handlingar. Vilka konsekvenser skulle till exempel en teori om inlärning som säger a människan lär sig bäst genom a få tydliga stra när man gör fel, och tydlig belöning när man gör rä , få?
omfa ande som innehåller mycket eller många delar
Antagligen skulle elever som har svårt a lära sig få olika stra som skäll, kvarsi ning och ännu er uppgi er och läxor. De elever som hade lä a lära sig skulle i stället få beröm och belöningar när de gjorde rä .
Eleverna skulle troligtvis uppfa a vardagen i skolan på olika sä . Även för personalen skulle en sådan här teori få stor betydelse för det dagliga arbetet. Den personal som inte tyckte a den här teorin var bra skulle nog tycka a det kändes fel och jobbigt a stra a eller belöna eleverna.
Reflektera
Börja med att tänka själv och diskutera sedan med dina klasskamrater.
Tänk dig en skola som arbetar efter teorin om inlärning som beskrivs ovan, där elever får olika straff och belöningar. Skulle du vilja arbeta där som till exempel elevassistent? Motivera ditt svar.
Exemplet med teorin du just diskuterat är delvis påhi at, och det är väldigt förenklat. Teorier är o a mycket mer omfa ande och komplicerade. Det viktiga med exemplet är a teorier också har praktisk betydelse för vad som sker i en verksamhet. Ibland säger man a teori och praktik är helt olika saker. Men de hänger ihop, även om vi själva inte alltid är medvetna om vilka teorier som styr vårt praktiska handlande. O a är det en blandning av teorier som gör a verksamheter utformas på olika sä . Ändå är det viktigt a fundera på vilken betydelse teorier kan ha i en verksamhet. Då blir du mer medveten och får mer kunskap.
Teorier och perspektiv inom specialpedagogik
Inom specialpedagogik används era olika teorier och perspektiv. Ingen av teorierna kan beskrivas som enbart en specialpedagogisk teori just för a de används inom många andra områden, som till exempel pedagogik, sociologi och psykologi. Teorier som kan vara aktuella för dig a fördjupa dig i är till exempel: behavioristiska, kognitiva, utvecklingsekologiska och kritiska teorier.
För a förstå vad e perspektiv är kan du tänka dig a du betraktar något ur olika vinklar. Det du ti ar på ser olika ut beroende varifrån du ti ar. Ser du på e föremål uppifrån, ser det ut på e visst sä . Studerar du det från sidan, ser du det på e annat sä , och betraktar du det underifrån får du y erligare e perspektiv. På så sä får vi syn på och kan förstå olika delar av e område, e problem eller en situation. Flera perspektiv har utvecklats över tid inom det specialpedagogiska området. Inom olika perspektiv kan det nnas era teorier.
Beroende på vilket perspektiv och vilken teori som används så blir olika delar av e område synliga och förståeliga för oss. Teorier och perspektiv begränsar därför också vår förståelse och vårt handlingsutrymme – vi får bara syn på en del i taget. Därför är det vanligt a olika teorier och perspektiv används tillsammans och komple erar varandra.
Vilka teorier och perspektiv som anses mest användbara förändras hela tiden och har a göra med utvecklingen inom samhället i stort.
Det som är populärt används mycket i olika verksamheter och styr hur man arbetar.
Det ena perspektivet är inte bä re eller sämre än det andra. Valet av perspektiv har dock betydelse för vad som studeras, hur något förstås och vilka handlingar som blir möjliga.
komple era lägga till något för a det ska bli mer som en helhet
Bildförteckning
Omslag och illustrationer: Matilda Petersson
9Janerik Henriksson/
13Pheelings Media/Ge y Images
14Universal History Archive/Ge y Images
17Patrick Van Katwijk/Ge y Images
18–19Kali9/Ge y Images
29Pla form/Johnér
33Maskot/Folio
35Maskot/Folio
37plainpicture/Johnér
39:1Kiwis/Ge y Images
39:2Pla form/Johnér
48Björn Svensson/Johnér
51Maskot/Folio
53Maskot/Folio
55Åke Cyrus/Sjöberg Bildbyrå
56Henrik trygg/Johnér
57 Shu erstock
58Aditya E.S. Wicaksono/Shu erstock
59Pla form/Johnér
60Mayur Kakade/Ge y Images
62Maskot/Folio
70Gustav Heurlin/Västergötlands museum
73Sjöberg Bildbyrå
76Halfpoint Images/Ge y Images
79Maskot/Ge y Images
81Maskot/
87:1Nimis69/Ge y Images
87:2Peter Eriksson/Johnér
87:3Jens Lindström/Johnér
88Pla form/Johnér
89Be mann/Ge y Images
91:1Simon Hastegård/Bildbyrån
91:2Simon Bruty for OIS/Bildbyrån
92 SPSM
94FatCamera/Ge y Images
95FatCamera/Ge y Images
97Westend61/Ge y Images
98Pla form/Johnér
101Maskot/Ge y Images
108Elena Zaretskaya/Ge y Images
111Madeleine Wejlerud/Johnér
113Maskot/Ge y Images
114Maskot/Ge y Images
115Maskot/Ge y Images
124Kale y Images
127Maskot/
129Maskot/
137Pla form/Johnér
138Pla form/Johnér
142Pla form/Johnér
147Jan Töve/Johnér
149Maskot/Folio
157Fly View Productions/Ge y Images
161Pla form/Johnér
163 Shu erstock
167Aepelöga/MTM
168Paul Bradbury/Caia Image/ 171Johnér/Ge y Images
172Pla form/Johnér
175Alistair Berg/Ge y Images
180Kosamtu/iStock/Ge y Images
181Maskot/Ge y Images
182 Shu erstock
182 Shu erstock
182 Shu erstock
182 Shu erstock
183Mats Anda/Ge y Images
184Aepelöga/MTM
187Maskot/Folio
189Anna Rehnberg/
190Fredrik Sandberg/ 191 Erik G Svensson
192:1Pla form/Johnér
192:2Pla form/Johnér
199Manonallard/Ge y Images
201Pla form/Johnér
205Scandinav/Johnér
206Maskot/Folio
212–213SolStock/Ge y Images
214Xavierarnau/Ge y Images
216Stefan Jerrevång/ 219Maskot/Folio
221Pla form/Johnér
ISBN 978-91-47-15427-2
© 2025 Monica Johansson och Liber AB.
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Marika von der Lancken
Projektledare: Theres Lagerlöf
Textredaktör: Jenny Lindblad
Formgivare: Anna Hild Design
Bildredaktör: Martina Mälarstedt, Sanna Bilder
Tecknare: Matilda Petersson
Illustrationer på s. 146, 160: Anna Hild Design
Omslag: Anna Hild/Matilda Petersson
Produktionsspecialist: Lars Wallin
Tack till Magnus Blomqvist, Tina From och Marita Walter för värdefulla synpunkter.
Första upplagan
1
Repro: Exakta Print AB
Tryck: Graphycems, Spanien 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm www.liber.se/kundservice www.liber.se
Specialpedagogik nivå 1 bygger på det centrala innehållet för Skolverkets ämnesplan enligt Gy25, och ger den teoretiska grunden samt praktisk förberedelse för en kommande yrkesroll där ämnet specialpedagogik är inkluderat.
Läromedlet har ett tillgängligt och konkret språk där utvalda ord förklaras i marginalen. Genomgående finns fallbeskrivningar och reflektionsfrågor som förankrar kunskaperna i ett sammanhang och ger fördjupade insikter. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, instuderingsfrågor samt fördjupande uppgifter som befäster kunskapen och väcker vidare intresse.
Bokens tolv kapitel lyfter bland annat specialpedagogiska perspektiv och centrala begrepp, etik och förhållningssätt, fysiska funktionsnedsättningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, intellektuella funktionsnedsättningar, specialpedagogiska arbetssätt, kommunikation, samverkan med anhöriga samt specialpedagogik inom olika verksamheter.
Specialpedagogik nivå 1 finns i såväl tryckt som digitalt format och vänder sig i första hand till elever som läser Barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet eller inom vuxenutbildning. På liber.se finns information om övriga titlar i serien.
