Försök
med
och
NO
TEKNIK 1-3
Hans Persson
ISBN 978-91-47-15188-2 © 2024 Hans Persson och Liber AB förläggare: Charlotte Eriksson redaktör: Birgitta Fröberg, Lena Andersson projektledare: Jasmine Jansson produktion: Eva Runeberg Påhlman illustratör: Jonas Burman formgivare: Cecilia Frank/Frank Etc. AB omslag: Lotta Rennéus foton: Hans Persson, Shutterstock (s. 94 och 158)
Första upplagan 1
Repro: Integra Software Services Tryck: People Printing, Kina 2024
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställd material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs med på www.bonuscopyright.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade ”Kopiering tillåten”. Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan. Kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Det innebär bl.a. att kopiorna endast får göras digitalt tillgängliga i skolans slutna nätverk. Upphovspersonenen ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelse i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet.
Välkommen till Försök med NO och Teknik! Äntligen kommer nu Försök med NO och Teknik 1–3. Boken är en reviderad upplaga av Försök med NO, som förutom att den är anpassad till Lgr22 har kompletterats med teknik och anpassats till Boken om NO 1–3 och Boken om teknik 1–3.
Försök med NO och Teknik 1–3 är liksom syskonböckerna på mellanstadiet Försök med Fysik, Försök med Biologi, Försök med Kemi och Försök med Matematik skrivna av Hans Persson. Hans Persson har bidragit till att NO-ämnena har gjorts tillgängliga för många, både lärare och elever. Genom sin förmåga att väcka nyfikenhet, med vardagligt språk utan att ge avkall på ämnesspecifika begrepp och med hjälp av många elevnära aktiviteter, når Hans Persson sin målgrupp. Hans texter tillsammans med illustratör Jonas Burmans bilder gör NO- och teknikämnena lättare att förstå.
Inledning
Vi har haft förmånen att få arbeta med Hasse under många år och vet att han är en stor inspiratör både inom landet och på andra håll i världen. Hasses filmer på Youtube har miljontals visningar. Hans föreläsningar runt om i Sverige har alltid varit fullsatta. Lärarna får stöd för att göra det svåra begripligt, med bland annat hjälp av enkla praktiska experiment. Hans Persson har uppmärksammats med flera priser. En bra författare är ovärderlig när vi tar fram läromedel, men minst lika viktigt är dina och alla andra lärares erfarenheter av NO-undervisning i klassrummet. Vid revideringen har vi samarbetat med en stor grupp lärare från olika delar av Sverige för att göra en omtyckt bok ännu bättre. Redaktionen på Liber
3
Innehåll Hans Persson berättar om boken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Vad står det om NO och teknik i läroplanen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Introduktion till NO och teknik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 NO och teknik – ett lyft även för andra ämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Ett varierat arbetssätt till glädje för alla . . 19
Systematiska undersökningar och teknikens arbetssätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Materiel/Utrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24
Olika slags experiment och konstruktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Dokumentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Bok- och länktips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25
1 Året runt i naturen . . . . . . . . 26
3. Bygg en blomma . . . . . . . . . . . . . . . 64
1. Naturens kalender – Årstiderna . 28
4. Ett digitalt herbarium . . . . . . . . . . . 66
2. Förstora med lupp . . . . . . . . . . . . 30
5. Sortera djur . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68
3. Hitta siffror och bokstäver i naturen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32
6. Hur går djur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70
2 Luft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 1. Petflaskor med ballonger . . . . . . . 36 2. Lek med luft under vatten . . . . . . . 38 3. Luft-kanonen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 4. Undersök studsen hos en boll . . . . 42
3 Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 1. Testa vad som flyter eller sjunker i vatten . . . . . . . . . . . . . . . . 46 2. Isägget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 3. Smälta is och koka vatten i en kastrull . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 4. Sockerbitar i vatten . . . . . . . . . . . . . 52 5. Te och salt i vatten . . . . . . . . . . . . . 54 6. Trolla fram en regnbåge ur en svart tuschpenna . . . . . . . . . . 56
7. Fjärilens liv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 8. Spindeln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74
5 Rymden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 1. Planeterna i bild . . . . . . . . . . . . . . . 78 2. Dag och natt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 3. Följ solens bana på fönstret . . . . . . 82 4. Dramatisera tiden . . . . . . . . . . . . . . 84 5. Följ månens faser . . . . . . . . . . . . . . 86 6. Tavlor med rymdfakta . . . . . . . . . . . 88 7. Bygg en modell av hela vårt solsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 8. Stjärnkikare av en toarulle . . . . . . . 92
6 Material och ämnen . . . . . . . 94 1. Vilken ska bort? . . . . . . . . . . . . . . . 96 2. Klipp och sortera . . . . . . . . . . . . . . 98 3. Vad är sakerna gjorda av? . . . . . . 100
4 Växter och djur . . . . . . . . . . . . . 58
4. Magnet-fiske . . . . . . . . . . . . . . . . . 102
1. Sortera växter . . . . . . . . . . . . . . . . . 60
5. Sortera med en magnet . . . . . . . . 104
2. Växtens delar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62
4
Inledning
7 Människokroppen . . . . . . . . 106
8 Krafter och rörelse . . . . . . . . 126
1. Hur ser du ut inuti kroppen? . . . . 108
1. Ett trick med balansen . . . . . . . . . 128
2. Burkar med lukt och smak . . . . . 110
2. Stabilt med pinne . . . . . . . . . . . . . 130
3. Synen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112
3. Leksaker som glider . . . . . . . . . . . 132
4. Läs i spegeln . . . . . . . . . . . . . . . . 114 5. Varför ser man saker? . . . . . . . . . 116 6. Hörseln . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 7. Vad är det som låter? . . . . . . . . . . 120 8. Ljudfångaren . . . . . . . . . . . . . . . . . 122
9 Samspel och kretslopp . . . 134 1. Näringskedjor . . . . . . . . . . . . . . . . 136 2. Vad behöver ett frö för att gro? . . 138 3. Odla i en petflaska . . . . . . . . . . . . 140
9. Galgen i örat . . . . . . . . . . . . . . . . . 124
4. Nedbrytning . . . . . . . . . . . . . . . . . 142
10 Tekniska lösningar . . . . . . . . 144
12 El och säkerhet . . . . . . . . . . . . 166
1. Gör en egen tecknad film . . . . . . 146
1. Familjen Ström . . . . . . . . . . . . . . . 168
2. Bygg om en petflaska till en termos . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 148
2. Gnugga ballonger . . . . . . . . . . . . . 170
3. Bygg en bro . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150
3. Spöket som lyser och piper . . . . . 172
4. Bygg en fallskärm . . . . . . . . . . . . 152
13 Alla tiders teknik . . . . . . . . . . . 174
5. Bygg en vindsnurra . . . . . . . . . . . . 154
1. Återbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 176
6. Bygg ett pappersplan . . . . . . . . . . 156
2. Bygg med wellpapp . . . . . . . . . . . 178
11 Transporter . . . . . . . . . . . . . . . . 158
3. Framtidens uppfinningar . . . . . . . 180
1. Sortera bilder på fordon . . . . . . . . 160 2. Skissa och bygg en modell av framtidens fordon . . . . . . . . . . 162 3. Ballongdriven bil . . . . . . . . . . . . . . 164
Mallar och kopieringsunderlag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 Gör egna häften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182
Dramatisera vattnets faser . . . . . . . . . . . . . 188
Naturens kalender – Höst . . . . . . . . . . . . . . 183
Stjärnbilder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189
Naturens kalender – Vinter . . . . . . . . . . . . 184
Kroppar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190
Naturens kalender – Vår . . . . . . . . . . . . . . . 185
Apa med balans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192
Naturens kalender – Sommar . . . . . . . . . . 186
Vindsnurra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193
Så här gör du en luftkanon . . . . . . . . . . . . . 187
Pappersplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 194
Petflaska med två ballonger . . . . . . . . . . . . 187
Saxgubbar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195
Det här har vi gjort . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196
Inledning
5
Hans Persson berättar om boken Försök med NO och Teknik 1–3 innehåller allt det som kursplanerna i NO och teknik för årskurs 1–3 föreskriver. I boken finns en rad enkla experiment och konstruktioner som väcker elevernas nyfikenhet och som anknyter till deras vardag. Detta svarar mot det som står formulerat som huvudsyftet med undervisningen i NO, att Undervisningen i ämnet biologi/fysik/ kemi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och omvärlden.
Och för tekniken förmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten. Förhoppningen är att Försök med NO och Teknik 1–3 ska hjälpa dig att planera och genomföra en undervisning som rymmer de alla kunskaper och förmågor som anges i Lgr22. Både för NO och teknik.
Bokens struktur Boken är indelad i tretton kapitel som ansluter till styrdokumentens centrala innehåll för NOoch teknikämnena för årskurs 1–3. Kapitelindelningen ansluter till den struktur som finns i Boken om NO 1–3 och Boken om teknik 1–3. I de första kapitlen introduceras NO:ns arbetssätt och många av de grundläggande naturvetenskapliga begrepp som behövs för det fortsatta lärandet inom alla NO-ämnena. Dessutom ger de uppgifterna många möjligheter till språk- och skrivutveckling.
Vad varje kapitel innehåller Varje nytt kapitel innehåller en introduktion av ämnet och en översikt över vilka experiment och konstruktioner som ingår samt en lista med de materiel som kan behövas.
6
EXPERIMENT/ KONSTRUKTIONER LÄRARSIDA finns till varje experiment/konstruktion. Den innehåller: Lärandemål. Vad det centrala innehållet är i just detta experiment. Tips vid genomförandet. Små, men viktiga, tips så att allt går som det ska. Förväntat resultat. Så att du vet vad som ska eller kan hända. Förklaring. Så att du med ett enkelt, men korrekt, språk kan förklara för eleverna. Mer. Till vissa kapitel finns förslag på fler experiment/konstruktioner för dig som vill göra mer, repetera eller följa upp. I andra kapitel finns mer fakta. ELEVSIDA. Arbetsblad med experimenten och konstruktionerna där eleverna kan dokumentera och själva följa arbetsgången vid
Inledning
experimenten. På bladen finns en lista med de materiel som behövs för att genomföra experimenten/konstruktionerna. En del blad är instruktionsblad att kopiera till eleverna, en del blad är instruktioner till dig som lärare, så att du med ett enkelt språk kan förklara för eleverna vad experimenten/ konstruktionerna handlar om. Vissa av sidorna rymmer både en kort text till dig som lärare och kopieringsunderlag till dina elever.
FILMER Alla bokens experiment och konstruktioner finns i form av filmer där jag, Hasse, visar och förklarar. Filmerna är uppdelade i tre delar så att du enkelt kan stoppa filmen och diskutera experimentet/konstruktionen med eleverna.
Först visas experimentets/konstruktionens titel. Sedan visar den första filmsnutten vad man behöver för materiel för att utföra undersökningen/konstruktionen samt vad eleverna förväntas göra. Efter detta kan man stoppa filmen eftersom det i del två handlar om resultatet. I den tredje och sista delen av filmen ger jag min förklaring till resultatet. Filmerna finns på min hemsida hanper.se eller i Libers digitala lärarlicens för Boken om NO 1–3 och Boken om teknik 1–3.
MALLAR OCH KOPIERINGSUNDERLAG Till några experiment finns mallar och extra kopieringsunderlag i slutet av boken.
I vilken ordning gör man vad? Kursplanerna i Lgr22 anger vad som ska vara det centrala innehållet för NO- och teknikundervisningen i årskurs 1–3. Denna undervisning blir den första länken i en lärkedja som sedan fortsätter med undervisningen i kemi, fysik, biologi och teknik i årskurserna 4–6. Det du gör i årskurserna 1–3 är inte den enda NO-teknikundervisning dina elever kommer att få. Det kommer mera, det här är bara början! Låt detta första möte med naturvetenskap och teknik präglas av nyfikenhet och kreativitet. Förklara inte sönder glädjen! Ordningen på experimenten och konstruktionerna i Försök med NO och Teknik är densamma som i böckerna Boken om NO 1–3 och Boken om teknik 1–3. Dessa böcker har en tydlig progression från det enklare mot det som kräver en större förståelse. Därför kan det vara lämpligt att arbeta med kapitlen i den ordning de är i boken, med den reservationen att NO:n har sin progression och tekniken sin. Ni avgör naturligtvis vad som fungerar bäst på er skola och med era elever. För den lokala planeringen är det viktigt att varje skola gör upp
Inledning
en tydlig och genomtänkt progression där det framgår i vilken ordning man gör vad. Då kan ni vara hjälpta av de förslag som vi tagit fram. Förslagen heter för NO:n Planeringsstöd NO 1–3 och för tekniken Planeringsstöd 1–6 och finns att ladda ner på liber.se.
FORMER FÖR BEDÖMNING/ UTVÄRDERING Försök att variera så att eleverna får möta olika former av bedömning. Har de fått en tydlig bild av målen, och om deras arbete och lärande är tydligt dokumenterat, så blir bedömningen en naturlig och nödvändig del av arbetet i klassrummet.
DET HÄR HAR VI GJORT Sist här i boken finns en sida där du kan pricka av vilka experiment och undersökningar i Försök med NO och Teknik 1–3 som du och klassen har arbetat med.
7
Vad står det om NO och teknik i läroplanen? I kursplanerna har de tre naturorienterande ämnena fysik, kemi och biologi ett gemensamt centralt innehåll för årskurserna 1–3. Ofta förkortas naturorienterande till NO, men det kan vara bra att veta att det är tre ämnen och att de från årskurs 4 har separat centralt innehåll, ämne för ämne. Så här ser det ut då man bakar ihop de tre texter från kursplanerna som beskriver det som undervisningen i NO ska ge eleverna. Undervisningen i ämnet biologi/fysik och kemi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla … … kunskaper om biologins, fysikens och kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, samhället och människokroppen … förmåga att använda biologi, fysik, kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö, hälsa, energi och teknik … förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi, fysik och kemi. Vid arbetet med experimenten i Försök med NO och Teknik 1–3 kommer eleverna utveckla kunskaper om många grundläggande NO-begrepp som de kan använda för att beskriva olika fenomen i sin närhet och omvärld. De kommer också kunna använda begreppen för att granska, kommunicera och ta ställning i olika frågor. Eftersom boken är formad utifrån ett stort antal ”försök” så kommer eleverna få alla möjligheter att utveckla sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar i NO. På detta sätt får du alla möjligheter att forma en undervisning som rymmer de kunskaper och förmågor som anges i Lgr22. Även teknikämnet har ett centralt innehåll för
8
årskurs 1–3. Som huvudsyfte anges att undervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar intresse för och kunskaper om tekniken som omger oss. Lite mer detaljerat står det att Undervisningen i ämnet teknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla … förmåga att reflektera över olika val av tekniska lösningar, deras konsekvenser för individen, samhället och miljön samt hur tekniken har förändrats över tid, … kunskaper om tekniska lösningar och hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion, och … förmåga att genomföra teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten De konstruktionsuppdrag du hittar i Försök med NO och Teknik 1–3 fångar på olika sätt in dessa tre syften. Att väcka intresset för teknik men också att utveckla lärandet i och om teknik. För dig som arbetar med NO och teknik i årskurs 1–3 finns också de mycket omtyckta oken om NO 1–3 och Boken om Teknik 1–3. B Båda titlarna består av en faktabok och en arbetsbok som kan vara ett ytterligare stöd i din planering av meningsfull undervisning som konkretiserar det centrala innehållet för både NO och teknik. I de nationella styrdokumenten nämns också att undervisningen i NO ska innehålla ”berättelser om natur och naturvetenskap”. På lärarsidorna hittar du en del underlag för denna undervisning, till exempel små glimtar av idéhistoria och kopplingar till vad man trodde förr i tiden om olika fenomen. Vill du dyka djupare inom detta område finns både fakta och berättelser i Nyfiken på naturvetenskap (Liber).
Inledning
Introduktion till NO och teknik I vilken ände kan man börja? Hur kan den allra första NO- eller tekniklektionen som man har med sina elever se ut? Hur gör man för att väcka deras intresse och samtidigt ge
dem en bild av vad NO och teknik går ut på? Här kommer ett exempel som jag har använt i många år. Det har varit till glädje för många lärare och elever i länder över hela världen.
En burk En sak jag har använt i min egen undervisning för att få upp elevernas intresse för NO och teknik är faktiskt en burk, fast en lite konstig sådan. Denna burk har jag sedan lyft fram i många olika sammanhang för att få i gång andra lärares NO- och teknikintresse. Jag har fått mycket positiv respons var jag än visat burken. Inte bara av svenska lärare utan även lärare i Japan, USA, Nya Zeeland och olika europeiska länder. Före den första NO- eller tekniklektionen har jag dukat fram min konstiga burk på ett bord så att alla kan se den. Träna lite så du vet hur man kan få burken att rulla tillbaka innan du samlar eleverna runt bordet. Jag brukar rulla i väg den några gånger, fånga den i ett bra läge och ha en kaffekopp som stopp så den inte rullar i väg. Kanske jag står och ser fundersam ut när eleverna väller in i rummet och ofta är det någon som frågar varför jag kliar mig i huvudet. Då brukar jag säga att jag har hittat en så konstig burk och att jag skulle behöva hjälp med att fundera ut hur den fungerar. Jag samlar eleverna runt bordet med burken och så visar jag att när jag rullar i väg den
c irka 20–30 cm så kommer den tillbaka. När jag gör det flera gånger blir det samma resultat. Efter detta ser jag till att eleverna har vita papper, pennor och färgpennor. Sen ber jag dem rita hur de tror att burken ser ut inuti. Här är det viktigt att poängtera att det kan finnas många olika lösningar på problemet och att det är tillåtet att komma med olika förslag. Det handlar med andra ord inte i första hand om att komma med rätt svar utan mer om att försöka formulera olika idéer. Det är inte ovanligt att elever kommer med flera förslag. Det är heller inte ovanligt att elever som annars inte kommer till sin rätt i klassrummet plötsligt blommar ut. På hur många sätt skulle det kunna funka? Låt fantasin flöda. Uppmuntra eleverna att rita och skriva om hur just de själva tror. Det kan vara lite ovant men det är väldigt typiskt för NO och teknik. Naturvetare och tekniker (ingenjörer) ställs hela tiden inför frågor och problem och de försöker formulera sina idéer om hur allting fungerar. Eller för att få saker att fungera ännu bättre.
Problem, hypotes och undersökningar – typiskt NO! När naturvetare ställs inför olika problem och skriver ned sina förutsägelser om hur saker och ting fungerar kallas det för att de formulerar en hypotes. Detta ord kommer från grekiskan och betyder ungefär klok gissning. När du nu låter eleverna rita och berätta
Inledning
om hur burken ser ut inuti får de en konkret och tydlig bild av något som är centralt i ett naturvetenskapligt arbetssätt. De har ställts inför frågor och p roblem och de försöker utifrån sina observationer och iakttagelser formulera en hypotes som kan leda till enkla
9
Så här bygger du burken 1. Gör två hål mitt emot varandra i burkens botten och två hål vid burkens öppning.
Materiel
• en stor, tom konservburk (t .ex . kaffeburk)
• två plastlock • några gummisnoddar • två stora muttrar • spik • hammare • tejp 2. Skarva ihop gummisnoddarna till ett ca 40 cm långt band (så här).
5. Snodden ska korsa sig själv mitt inne i burken och där i mitten ska muttrarna hänga. Snodden får ej vara för spänd.
3. Trä muttrarna på gummibandet och knyt fast dem i en ögla så som bilden visar.
6. Fäst snoddens ändar vid hålen vid burkens öppning. Klipp av överflödigt gummiband och tejpa för att dölja ändarna och hålen. 4. Trä gummibandet genom hålen i burkens botten.
7. Sätt på båda locken och träna och testa hur burken fungerar. Håll reda på åt vilket håll du ska rulla burken för att snodden ska spännas så att tyngden gör att den rullar tillbaka. Lycka till!
10
InlednIng
undersökningar som besvarar frågan och kan leda till en lösning på problemet. Att naturvetare har olika hypoteser kanske du har stött på någon gång och då hört forskare föra fram helt olika idéer om hur de ser på problem som försurning, övergödning eller globala klimatförändringar. Tekniker och ingenjörer är inte heller alltid överens om hur man ska lösa olika konstruktionsproblem. Så det här är typiskt både för NO och teknik. För eleverna kan det vara ovant och till och med lite ”skämmigt” att först formulera sin hypotes om vad de tror kommer att hända och att det sedan visar sig att det de trodde inte stämde. Här kan det gå åt en hel del sudd-
Magnet
gummi ibland, eftersom många raderar det de skrev från början för att inte skylta med att de hade fel. Försök att avdramatisera detta och peka gärna på att hypotesen kan visa att man faktisk lärt sig något. Att man har börjat tänka i nya banor. Burken fungerar alltså mycket bra då man som lärare vill beskriva naturvetenskapens och teknikens väsen. Den beskriver dels mycket konkret hur naturvetenskapligt arbetssätt går till men den visar också, i och med att eleverna kommer med många olika idéer, att naturvetenskap är en kreativ och föränderlig process. Den kan också ge en bild av hur tekniska lösningar utvecklas.
VAD LEDER DET TILL? Jag slutar aldrig att förundras över den mångfald av kreativa och kloka förslag som burken för med sig. För att du ska få en tydlig bild av vad som kan vänta dig, så får du här lite olika exempel på vad svaren kan handla om.
Bordet lutar
Burken som är av järn dras till magneten, som kanske är gömd i min sko .
InlednIng
ett lutande plan som det heter i tekniken . enkelt att testa om det funkar .
Sladdar
en motor med batterier och sladdar . det finns leksaker som funkar så .
11
Tyngdpunkt (evighetsmaskin)
Om tyngdpunkten är nedtill och man rullar burken ett halvt varv funkar detta . den rullar tillbaka . Så i princip är det en bra idé, men den skulle ju inte fortsätta att rulla som på den roliga teckningen . guldstjärna dock för kreativ lösning .
Centrifugalkraft
Fjäder som spänns
Fjädrar, snören eller annat som kan vridas upp . Mycket enkelt att testa och väldigt likt hur det ser ut i burken . Men kom ihåg att det här inte i första hand handlar om att ”ha rätt svar” . Många av de andra förslagen är mycket smarta och gångbara .
Löskokta ägg
Visst kan riktigt löskokta ägg kan vara ”wobbliga” och skumpiga!
Bebis Burken var rund
när jag rullar i väg burken säger jag ”komsi komsi” . därav detta svar .
Här är det också en kraft som gör att burken rullar tillbaka . eleven kallar den för ”sentifögalkraften” .
Mus som cyklar Klockrent logiskt . Och sant .
Vatten Luft som sprutar
en gång när jag gjorde burken med en klass i ett rum där vi hade fiskar, ormar och andra djur fick jag detta svar .
Propeller
Visst går det att få saker att röra sig och rulla med hjälp av luft som sprutar .
12
en motor med propeller skulle enkelt få burken att rulla .
när man håller en bunke med fylld med vatten framför sig kan man känna hur en kraft får vattnet att röra sig fram och tillbaka .
InlednIng
Jag har också ett filmklipp med elever som tror att det är en supertunn nylontråd som drar tillbaka burken. De visar också att det är ännu ett förslag som fungerar.
TA ELEVERNAS IDÉER PÅ ALLVAR Ge klassen god tid att samtala om alla förslag som kommer upp. Ta elevernas idéer på allvar och låt det som de ritat leda till enkla undersökningar. Det behöver inte gå till så att man konstruerar burkar och försöker få dem att fungera utan det kan helt enkelt vara så att man tar avstamp i elevernas förslag och gör enkla experiment som till exempel handlar om magneter, lutande plan, fjädrar som spänns eller andra idéer som dykt upp. I Försök med NO och Teknik 1–3 finns många experiment som kan vara till hjälp i detta arbete.
VAD ÄR POÄNGEN MED BURKEN? Som du ser ryms det mycket NO och teknik i burken. Här är en liten sammanfattning av vad du kan få ut av den.
Burken väcker intresset Burken är ett annorlunda, spännande och oväntat objekt som på ett positivt sätt sätter myror i huvudet på eleverna. En vanlig kommentar från lärare är: ”Det var första gången alla mina elever var koncentrerade.”
Den lockar fram de dolda talangerna i klassen
komma med rätt svar. I och med att det inte finns något facit och att det är tillåtet att komma med olika idéer, så är det som att burken lockar fram de dolda talangerna i klassen. Detta är alltid det första som lärare lyfter fram när de gjort burken med sin klass.
Den säger något om NO:ns och teknikens arbetssätt Naturvetare och tekniker ställs inför problem, de formulerar hypoteser och förslag som kan leda till undersökningar, som kan leda till nya frågor, som kan leda till nya hypoteser, undersökningar och konstruktioner och så vidare.
Den fungerar som en inventering av NOämnenas och teknikens centrala innehåll Som du ser av förslagen ovan så ger dessa en bra bild av NO- och teknikämnenas innehåll. Det stämmer mycket bra med det centrala innehållet i kursplanerna. Lägg märke till att du får dessa elevförslag även om du inte pekar ut innan att det ska handla om naturvetenskap och teknik. Så hur som helst rymmer burken mängder av NO- och teknikbegrepp.
Den ger en bra bild av elevernas förförståelse Det är en extra poäng när man ser att alla dessa idéer som ger en bild av NO och teknik ämnenas innehåll finns i elevernas förförståelse. Om du vill forma din undervisning så att den verkligen utgår från elevernas egna idéer och tankar, så kan burken fungera som ett avstamp till små teman eller undersökningar som utgår från elevernas egna frågor.
Här handlar det ju inte i första hand om att
Inledning
13
NO och teknik – ett lyft även för andra ämnen När du arbetar med Försök med NO och Teknik 1–3 kommer du att märka hur mycket innehållet kan tillföra de andra ämnena. Många erfarna lågstadielärare som jag fortbildat har spontant utryckt att det har inneburit ett lyft för den övriga undervisningen att de äntligen har kommit igång med NO och teknik. – Hade jag vetat att det var så här enkelt och roligt hade jag börjat för länge sen. De har upptäckt att de via NO:n och tekniken har fått många positiva injektioner och idéer till inslag som lyfter lärandet i de andra ämnena där de känner sig som mest hemma att undervisa. Det kan vara att eleverna får skapa i bild eller får skriva och berätta. De får träna sig i att formulera enkla texter som handlar om vad de tror, vad de gjort och hur det blev, det vill säga den sorts redovisningar som är lite ”typiskt för både NO och teknik”. Här är det värt att påpeka att även för elever med svenska som andraspråk är NO- och teknikuppgifter en enorm tillgång. Det här att man gör, ser och förstår samtidigt som man benämner och sätter ord på saker och ting sätter fart på språkutvecklingen. Det blir också en hel del matematik på köpet
14
eftersom vi mäter, sorterar och försöker hitta mönster.
FRÅN DET ENKLA TILL DET LITE SVÅRARE Experimenten/konstruktionerna i Försök med NO och Teknik 1–3 har en inbyggd begrepps stegring. De går från det enkla till det lite svårare. Men det gäller som sagt att man kommer igång, att börja tidigt, så att man väcker elevernas intresse för NO och teknik. Kommer man igång ordentligt redan på lågstadiet (eller varför inte redan på förskolan?), så har det också visat sig att det är lättare att hålla elevernas intresse vid liv. För de lärare som sedan tar vid i årskurserna 4–6 är det bara att bygga vidare med Försök med Fysik, Försök med Biologi, Försök med Kemi och Försök med Teknik.
EN ÄNDE ATT BÖRJA I ... OCH NÅGRA VÄGAR VIDARE Glöm inte att se på inlärning ur ett längre perspektiv, att tänka på progressionen och att det handlar om att bygga på lång sikt. Börja i en ände och försök sedan se vägarna som leder vidare.
Att väcka intresset för naturvetenskap
Att hålla intresset vid liv
Att möta grundläggande naturveten skapliga begrepp
Att använda naturvetenskapliga begrepp i alltmer komplexa sammanhang
Att grundlägga förtrogenhet med naturvetenskapligt undersökande arbetssätt
Att själv planera undersökningar
Att dokumentera på olika sätt
Individuellt utformad som ett sätt att synliggöra lärandet
Att möta en mångfald av olika arbetssätt och arbetsformer
Att ta större eget ansvar att använda olika arbetssätt och arbetsformer, att välja själv
Att möta olika former av bedömningar
Att bedömningen blir en naturlig del av lärandet
Inledning
Systematiska undersökningar och teknikens arbetssätt Något med NO-ämnena som tilltalar många både elever och lärare är att man får undersöka saker. Man får experimentera och pröva på riktigt. I teknikämnet finns också inbyggt
att man prövar sig fram då man arbetar med teknikens speciella arbetssätt. Teknikens arbetssätt påminner om, men är inte detsamma som NO:ns.
Experimentets historia Vi börjar med en kort historiebeskrivning av hur det undersökande arbetssättet vuxit fram. Experimentet som metod för att undersöka saker, har sin självklara roll och funktion inom naturvetenskapen. Men så har det faktiskt inte alltid varit. Kanske har du hört talas om ”de gamla grekerna” eller som de också kallas ”de grekiska filosoferna” som var verksamma cirka 550 f. Kr–500 e. Kr. Deras metod för att förklara och förstå hur saker och ting fungerade var att filosofera och tänka. De tittade noga på saker och ting i sin omgivning och tänkte sedan ut förklaringar som de skrev ned och diskuterade med andra filosofer – men de gjorde inga experiment. En teori som många av de grekiska filosoferna var överens om var att allting bestod av fyra grundelement. De menade att allting som finns är blandningar av de fyra, som de menade, odelbara grundelementen eld, luft, vatten och
jord. Denna förklaring var så enkel och lättbegriplig och de grekiska filosoferna hade sådan auktoritet att denna idé överlevde i nästan 2 000 år. Men vid slutet av 1500-talet började några vetenskapsmän tvivla på en del av det som grekerna slagit fast. En tvivlare var Wilhelm Gilbert (1544–1603). Han var drottning Elisabeths livläkare och en av de första som började göra experiment för att undersöka om saker och ting stämde. Gilbert publicerade sina resultat i något som brukar kallas för den första naturvetenskapliga avhandlingen ”De Magnete” (1600). En som läste denna bok och blev mycket inspirerad av Gilbert var den italienske vetenskapsmannen Galileo Galilei (1564–1642). Så när du och dina elever gör experiment arbetar ni på det sätt som Gilbert och Galilei började använda för över 400 år sedan.
Hur gör man en enkel systematisk undersökning? Det går inte att göra en mall över vare sig arbetsgång eller dokumentation som passar för alla enkla experiment. Men jag vill ändå lyfta fram några punkter som är centrala för det undersökande arbetssättet. Låt oss använda ett experiment man kan göra med en boll som modellexperiment. Undersökningar och experiment tar ofta sin avstamp i ett problem eller en frågeställning.
Inledning
Här i experimentet med bollen är frågan:
Hur förändras studsen hos en boll då den är varm eller kall? Typiskt för en systematisk undersökning och det naturvetenskapliga arbetssättet är att man talar om vad man tror ska ske innan man testar. Detta kallas att formulera en hypotes eller att göra en förutsägelse.
15
Nästa steg är planeringen av själva undersökningen. Här får eleverna fundera över: 1. Hur ska bollen värmas och kylas? (T.ex. i kylen, frysen, ute i snön, spola i kallvatten, varmvatten eller med hårfön.) 2. Hur kan ”studsningen” göras? (T.ex. att släppa bollen från samma höjd och se hur högt den studsar eller att rulla den längs ett lutande plan med ett gupp nertill som ger studs.) 3. Hur kan man mäta detta? (T.ex. subjektivt ”dåligt” eller ”bra”, se hur högt bollen studsar och införa lämplig enhet för mätningen.)
VIKTIGT ATT BARA ÄNDRA EN SAK I TAGET När vi gör en undersökning är det med andra ord något vi ändrar på (här är det temperaturen) och något vi mäter (här är det studsen). För att undersökningen ska vara ”schysst” och ge ett resultat vi kan lita på måste man tänka på att inte ändra flera saker samtidigt. Man får inte giltiga resultat om bollen släpps från olika höjd eller mot olika underlag eller om man byter boll mellan mätningarna. Om vi ändrar flera saker samtidigt får vi inte ett resultat som visar det vi försöker undersöka.
det handlar om i dessa fall, utan det att testet är genomfört med bollar utan luft i. De avvikande resultaten blir värdefulla delar av undersökandet i stället för fel enligt facit.
SLUTSATS SOM TOLKAR RESULTATET Som en slutkläm på undersökningen brukar man skriva några rader om hur man tolkar resultatet, det vill säga att man drar en slutsats. I bollexperimentet kan slutsatsen vara ett resonemang som handlar om varför bollen studsar bättre när den är varm. När luften inne i bollen värms ökar trycket inne i bollen. Ju mer vi värmer desto spändare blir bollen och då studsar den bättre. När bollen är kall minskar trycket, den kalla luften tar mindre plats. Hittar man en plastboll ute på vintern kan den vara helt ihopskrumpen. Avslutningsvis jämför vi resultatet och slutsatsen med hypotesen. Om eleverna från början trodde att något helt annat skulle hända, har experimentet utmanat förförståelsen. Det borde vara läge för inlärning och öppnar helt klart för funderingar som kan leda till nya undersökningar.
DOKUMENTATION Det är också viktigt att ta ställning till hur eleverna ska redovisa undersökningen så att den visar vad de lärt sig och kan fungera som ett stöd då de ska diskutera tankar och idéer med varandra.
UTFÖRANDE OCH NOGGRANNA IAKTTAGELSER När man sedan utför själva undersökningen gör man noggranna iakttagelser och observationer för att kunna se vad det blir för resultat. I detta experiment visar det sig vanligtvis att ”bollen studsar bättre när den är varm”. Om någon har fått helt avvikande resultat är det läge att undersöka varför. Vad var det för boll? Var det en innebandyboll med hål eller en genomgjuten golfboll? Det är inte fel resultat
16
InlednIng
Teknikens arbetssätt När det gäller teknikämnet så är arbetsprocessen på ett annat sätt. Här ska eleverna träna på att fundera över vilka arbetsmetoder som kan vara lämpliga för att undersöka föremåls funktioner eller utveckla en teknisk lösning. Meningen är att eleverna ska få möjlighet att skapa egna konstruktioner med enkla mekanismer samt dokumentera det med skisser, ord, bilder och bygga enkla fysiska eller digitala modeller. Vi kan sammanfatta teknikutvecklingsprocessen i några enkla steg. 1. Identifiering av behov – eleverna får i uppdrag att fundera ut ett lösningsförslag på ett tekniskt problem. 2. Undersökningsfasen – det kan vara klassledda genomgångar, gruppvisa undersökningar och tester, studiebesök eller filmer för att elevernas ska få förförståelse för området och arbetsuppgiften.
3. Förslag till lösningar – skisser är ett viktigt inslag i allt teknikutvecklingsarbetet. Här får eleverna möjlighet att träna på att dokumentera sina idéer och dela dessa med sina klasskamrater. 4. Konstruktion – i denna fas få eleverna möjlighet att skapa en konstruktion, utifrån sina skisser, som de tror är lösningen på det tekniska problemet som presenterades i början. 5. Utprövning – i denna del av arbetsprocessen får eleverna testa sina konstruktioner och utifrån det justera och förbättra sin konstruktion tills de är nöjda. 6. Reflektion – reflektion i samband med ett teknikutvecklingsarbete är av stor betydelse för både processen och resultatet. Dialogen med eleverna är central i denna fas då eleverna kan få möjlighet att förtydliga sina tankar om konstruktionen som kan hjälpa dem vidare i kunskapsutvecklingen i teknikämnet.
Olika slags experiment och konstruktioner DEMONSTRATIONSEXPERIMENT Att hela klassen är fokuserad på samma intressanta objekt eller problem kan vara ett lämpligt avstamp inför mer individuella undersökningar. Demonstrationsexperiment kan vara Smälta is och koka vatten i en kastrull s. 50–51 och Hur går djur? s. 70–71.
ALLA GÖR SAMMA Här kan 3–4 elever arbeta tillsammans i grupper. I början, för att vänja eleverna vid ett undersökande arbetssätt och för att inte läsningen av instruktionen ska ta för mycket kraft, kan du punkta ner en förenklad arbetsgång på
Inledning
tavlan i stället för att kopiera och dela ut elevbladet. Det tar lite tid att vänja sig vid det här med att experimentera och konstruera. Men visst är det är värt ett försök! Eller fler. Så här är det vanligt att arbeta inom tekniken. Många försöker lösa samma problem.
ÖPPNA ELLER STYRDA EXPERIMENT Med öppna experiment brukar man mena att utförandet inte är givet från början. Eleverna har stort utrymme att själva utforma undersökningen. Detta brukar kräva att de först fått bekanta sig med det undersökande arbetssättet under mer styrda former. De behöver ha fått
17
laborationsvana och vara förtrogna med eventuell utrustning. De behöver också ha samlat på sig olika strategier för att undersöka och finna svaren på olika problem. Ett bra exempel är då eleverna får göra undersökningar utifrån egna frågor om Isägget s. 48–49. Många av uppdragen inom tekniken är öppna för elevernas kreativitet.
STATIONSEXPERIMENT Ett praktiskt sätt att organisera vissa arbetsområden på är att man arbetar i stationer. Man kan lägga kopior av elevbladen i plastfickor och sprida ut stationerna i klassrummet. Vissa stationer kan dubbleras. Någon station kanske behöver vara bemannad av en lärare, men annars är detta en form där eleverna arbetar mycket självständigt. Vill du lägga till ”läs-stationer” går det förstås bra. Ge eleverna gott om tid till arbetet, men glöm inte heller att avsätta tid för genomgång och redovisning av resultat.
GÖRA OLIKA UNDERSÖKNINGAR/ REDOVISA FÖR VARANDRA När eleverna börjar bli förtrogna med ett undersökande arbetssätt kan de lösa olika problem i grupper och sedan redovisa för varandra.
18
HEMEXPERIMENT/ KONSTRUKTIONER Ge undersökningen/uppdraget som en läxa, med god tid till genomförandet (cirka en vecka brukar vara lagom). Hemexperiment/konstruktioner gör att alla får tid att tänka och göra. Det ger också en bra koppling mellan naturvetenskapen, tekniken och vardagen. Inte så sällan blir även resten av familjen engagerad och nyfiken på undersökningarna. Förvarna gärna i veckobrev eller på ett föräldramöte att det är hemexperiment/konstruktion på gång. Ofta är det väldigt uppskattat om föräldrarna får prova själva. Flera lärare har berättat för mig hur föräldrar vittnat om att de tillsammans med sina barn fortsatt bygga hus eller bilar hemma.
EXPERIMENT MED DIGITALA VERKTYG Undervisningen i NO är radikalt förändrad i och med att skolor nu har tillgången till olika digitala verktyg. Datorer, smarta skrivtavlor och digitala mikroskop är bara några exempel på resurser som ger helt nya möjligheter att konkretisera och synliggöra naturvetenskapliga fenomen. Plötsligt kan vi bolla med atomerna och göra det osynliga synligt. De finns mängder av digitala resurser med simuleringar och experiment online som med hjälp av interaktiva skrivtavlor kan lyfta undervisningen och bidra till elevernas kunskapsutveckling. Många elever har byggt med Minecraft eller Lego i den digitala världen. Där har de både byggt och följt ritningar.
Inledning
Ett varierat arbetssätt till glädje för alla En klass består av många olika elever. Alla lär sig inte på samma sätt eller lika fort. Genom att variera arbetssättet och arbetsformerna når man fler och håller intresset vid liv. Inte bara elevernas utan även lärarens. Ibland kan en lärare som berättar och presenterar strukturer vara det helt suveräna, en annan gång är uteundervisning oslagbar och i många fall kan eleverna få ut mycket av att själva söka fakta och svar på frågor de ställt. Men läraren är viktig som inspiratör. En engagerad lärare kan presentera problemställningar som är på rätt nivå. En lyhörd lärare kan utmana genom att ställa frågor som är produktiva och leder vidare. Enligt kursplanerna är undersökandet och experimenterandet den metod som är central i NO-undervisningen och i teknikämnet är det teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten som är viktiga. Men det finns all anledning att vara lite vaksam så att experimenterandet/ konstruerandet inte bara blir till ett mekaniskt ”görande”. Det bästa är om det blir både ”hands on” och ”brains on”.
Experiment på olika sätt (alla gör samma, hemexperiment, öppna, styrda, i stationer, demonstrationsexperiment)
SOM EN MÅLARE VID SIN PALETT Läraryrket innehåller många kreativa inslag. Både det att man hela tiden befinner sig på en arena där elevernas kreativitet tar sig olika uttryck, men också att det finns stort utrymme för kreativitet från lärarens sida. Om man jämför läraren med en målare, så kan de olika arbetssätten och arbetsformerna liknas vid olika färgklickar på en palett. Man har många färger att välja bland. Man kan blanda efter det som passar just här och nu. Genom att visa på olika arbetssätt vänder man sig till fler talanger i klassen. Strävan är att koppla på flera sinnen och fler intelligenser. Man kan använda ord eller bilder för att beskriva sina upplevelser. Man kan använda musik eller drama. Man kan lämna utrymme för både egna och andras känslor. En förutsättning för att elevgruppen själv ska kunna välja från paletten är att de fått pröva på olika arbetssätt under professionell ledning. När de blivit förtrogna med olika sätt och vet vad de har att välja bland, kan man närma sig det som naturligtvis är en strävan, dvs. att de själva tar ansvar för och väljer det arbetssätt som är lämpligast i varje situation.
Lärarledd genomgång
Att läsa (böcker, tidningar m.m.)
Dramatiseringar
Självständigt arbete TV/video/film Musik/sånger
Uteundervisning
Att bygga modeller
Grupparbete Studiebesök
Inledning
IT
Att göra en utställning
19
Konsten att ställa frågor Något som kan hålla oss lärare lite avvaktande inför naturvetenskapens molekyler och kretslopp är alla de frågor som eleverna ställer. – Varför blir det så där? Vad heter den skalbaggen? Varför gör den så? Hur låter den där fågeln? I både NO-ämnena och i tekniken finns det många lägen där man känner sig otillräcklig i att man inte kan ge exakt svar på elevernas
alla frågor. Vetskapen om att det inte finns någon, vare sig naturvetare eller lärare, som kan namnge alla svampar eller skalbaggar är klen tröst. Man vill ju så gärna göra sitt bästa och kunna något som lärare. En sak som ytterligare komplicerar det hela är också att svaren på den typ av frågor jag ställde här ovan har en tendens att lägga locket på. De utgör en återvändsgränd eller slutpunkt. Även om man kan svaren på dem, så leder de inte vidare.
Väck nyfikenheten med produktiva frågor Ett sätt att hantera detta handlar om att förändra den typ av frågor man ställer, så att de väcker elevernas nyfikenhet i stället för att bara leda till ett ord i ett facit. Ett första steg är att bli medveten om de olika sätt man kan ställa frågor på. Sedan kan man träna på att förändra sitt eget frågande så att det blir
20
roduktiva frågor, frågor som leder till att p eleverna undersöker själva. Däri ligger det produktiva. Att utveckla en medveten frågeteknik går naturligtvis hand i hand med att man läser om själva ämnet. Det går inte att ställa relevanta motfrågor om man har för grunda kunskaper.
Inledning
Olika typer av produktiva frågor Här är ett exempel inspirerat av Wynne Harlens bok ”Våga språnget” som handlar om hur man kan sortera produktiva frågor i olika genrer. Använd denna struktur om du vill träna på att ställa frågor som är mer produktiva. Det kan också vara en metod om man vill utveckla elevernas frågande.
FRÅGOR SOM … ... sätter uppmärksamheten i centrum Det behöver inte ens vara en fråga. Här handlar det om att få ett tydligt fokus och att rikta uppmärksamheten mot det som ska studeras. Det kan vara ett positivt utrop som öppnar ögonen: – Kolla! Har ni sett vad konstigt den rör sig? Titta där! Vad gör den? Märker ni att den …
... handlar om att mäta och att räkna Dessa frågor leder till enkla observationer och undersökningar där eleverna samlar in information som de lätt kan jämföra sinsemellan. Även här handlar det om att rikta sin uppmärksamhet mot något speciellt hos det man undersöker. Exempel: Hur fort smälter den? Hur många ben har gråsuggan? Hur högt är trädet? Det är inte alltid givet att alla tar reda på svaret på samma sätt. Uppmuntra detta. Låt t.ex. eleverna redovisa hur de på olika sätt tagit reda på ett träds höjd.
... leder till handling En typ av frågor som direkt inspirerar till undersökningar börjar ofta med Vad händer om ...? Här är det viktigt att eleverna får möjlighet att formulera och uttrycka vad de tror kommer att hända, dvs. det som kallas att de formulerar en hypotes. Exempel: Vad händer … om man planterar fröet upp och ned … , om vi vänder magneten …
... formulerar ett problem I dessa lite mer spekulativa frågor utgår man ofta från något man upptäckt eller fascinerats av vid de första iakttagelserna av det man studerar. Man kan säga att frågorna ovan och resultaten av dessa leder till denna typ av undersökningar. För att stimulera elevernas frågande och nyfikenhet kan man blanda den lockande naturvetenskapliga utrustningen som magneter och luppar med intressanta vardagsföremål. Leksaker kan vara utmärkta objekt när det gäller att få igång elevernas frågande och skapa ett undersökande klimat. Det kan vara mekaniska leksaker som rör sig konstigt, hoppar eller låter. Att resonera kring frågan ”Hur ser leksaken ut inuti?” är ofta väldigt givande. Uppmuntra samtal mellan eleverna och tänk på att de ser det de ser och att de har rätt i det de ser!
... leder till jämförelser När eleverna gör naturvetenskapliga undersökningar tränas de i att göra noggranna iakttagelser, som i sin tur leder till frågor som direkt leder till enkla undersökningar. Exempel: På vilket sätt skiljer sig/liknar metal lerna varandra? Är ovansidan och undersidan likadana?
Inledning
21
Dokumentation Ett av de tre syftena med NO-undervisningen är enligt Lgr22 att den ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att genomföra systematiska undersökningar. Under huvudrubriken Systematiska undersökningar och granskning av information i det centrala innehållet för alla de tre NO-ämnena förtydligas detta med: Planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller. På detta sätt pekas alltså dokumentationen ut som en given del av experimenterandet. I tekniken finns många digitala verktyg som gör det möjligt för eleverna att skissa eller rita innan de sätter igång med själva konstruerandet av den fysiska modellen.
DOKUMENTATION OCH KUNSKAPSUTVECKLING Dokumentationen är ett av de inslag i undervisningen som brukar väcka många lärares intresse för NO-ämnena, ämnen som annars kan upplevas som lite krångliga och abstrakta. Kanske är det för att dokumentationen innehåller så många spännande möjligheter till språk- och skrivutveckling! Dokumentationen är viktig när det gäller att göra eleverna medvetna om sitt eget lärande men den är också oerhört användbar vid utvecklingssamtal. För läraren kan en väl planerad och genomförd dokumentation fungera som en loggbok som ger ovärderligt underlag när man kommer till frågor som gäller bedömning och betyg.
RUTINER Det är viktigt att skapa meningsfulla rutiner för dokumenterandet. Eleverna kan ha skilda talanger eller för tillfället vara sugna ett visst uttryckssätt. Låt eleverna få pröva på olika sätt att dokumentera! När de har prövat, och till och med lyckats, att dokumentera sina undersökningar på olika sätt, så kan man sedan låta dem själva välja vilken form som de för tillfället tror är den bästa. Att ha en kamera till hands och ta med bilder från själva arbetet är mycket trevligt. Bilderna är också användbara vid repetitioner, då man kan peka bakåt och resonera kring vad det var vi gjorde. Att se sig själv på en bild bekräftar ytterligare det giltiga i det man gjorde. – Jag var där! Med de digitala kamerorna och mobiltelefonerna har detta dessutom blivit lätt som en plätt!
OLIKA SÄTT ATT DOKUMENTERA Här är några olika former som eleverna kan välja bland.
saga
DOKUMENTATIONEN SOM EN DEL AV PLANERINGEN Om man i klassen noga går igenom hur dokumentationen kan ske blir den ett utmärkt redskap som på samma gång är både planering och själva resultatet av arbetet. Om sida för sida i exempelvis en ”Rymdbok” är planerad vet man var man är och vart man är på väg. Det ger en tydlig struktur och översikt för både lärare och elev.
22
serie
mall
InlednIng
GÖR ETT LITET HÄFTE Ett bra sätt att dokumentera på, när man vill göra något som blir färdigt och snyggt, är att tillverka ett litet häfte. Det finns många varianter av färdiga böcker med lite olika upplägg. Använd dem där det passar. Eller gör egna! På s. 182 hittar du två exempel på böcker som eleverna kan tillverka själva. De bör inte innehålla för många sidor. Man kan göra sidorna av färgat papper. På dessa klistrar man sedan in bilder och text från undersökningar eller faktagenomgångar. Att göra sitt alldeles egna marmorerade omslag brukar också ge extra lyster åt produkten. Försök att variera formen. Om du har antennerna ute kan du undvika att eleverna upplever dokumentationen som ett mekaniskt och tråkigt måste. Här är ett axplock med bilder ur lite olika typer av experiment-böcker som också ger tips om olika strategier.
Hela böcker Med färgat papper
Använd dina egna intressen och utnyttja olika former av dokumentation och presentation: foto, väggtidning, dator, modellbygge, drama, film, intervju, utställning, musik, skriva dikter osv.
VIKTIGT ATT HA EN MOTTAGARE Eleverna behöver få presentera och samtala om sina dokumentationer både i och utanför klassrummet. Kanske kan det ske i form av en utställning eller en större redovisning. Försök att hitta olika sätt. Att få göra något på riktigt och se ett konkret resultat av vedermödorna av arbetet kan vara en av nycklarna till ett meningsfullt och lustfyllt lärande. Att det finns en mottagare brukar väsentligt höja motivationen. Att få feedback ger självkänsla och det lockar ofta fram slumrande talanger i klassen. Att få konstruera och arbeta analogt eller digitalt med bilder och modeller ger många olika elever chansen att komma till sin rätt. Eleverna ställs inför riktiga problem som de ska lösa. Det handlar inte om att apa efter en mall som läraren presenterat. Svaret, resultatet, är inte alls givet på förhand. En reaktion från publiken brukar också vara att de är oerhört imponerade av kvalitén på det som eleverna presterat. Eleverna brukar lyfta sig och prestera långt mer än vanligt då det finns en riktig mottagare.
DIGITALT
Skrivbok Varannan sida för bild Varannan för text
Det finns ett antal olika ritprogram som passar grundskolan. De gör det möjligt för eleverna att använda dator eller lärplatta då de skissar eller ritar innan de bygger fysiska eller varför inte helt digitala modeller.
Halva sidan bild Halva sidan text Sammanfattningen blir som små tavlor
InlednIng
23
Materiel/Utrustning PRAKTISKT MED LÅDOR Ett bra sätt att förvara materielen till experimenten är att packa allt som behövs för varje kapitel för sig i genomskinliga plastlådor. Märk lådorna med innehåll och signatur vem som använde sakerna senast och som då också kollade så att inget saknades. Alternativet är en mycket sträng boxvakt som skäller på dem som inte håller ordning i lådorna. Det är bra om eleverna har brickor att jobba på. Det kan vara vanliga lunchbrickor. Gör från början klart för eleverna hur lång tid de har på sig för experimenterandet (man blir ändå aldrig klar), så att de slutar i tid och ni hinner att plocka ihop och städa.
Vill du få hjälp med hur man gör i ordning ett litet NO-förråd med lådor till experimenten, så hittar du massor med tips om detta i NO-verkstan på http://hanper.se/video/no-verkstan/
Mer tips i NO-verkstan på www.hanper.se
NÅGRA FIRMOR SOM SÄLJER MATERIEL Hands on science hos.se
Heraco heraco.se
Alega skolmateriel alega.se
Sagitta sagitta.se
Peros skolteknik skolteknik.com
24
Inledning
Bok- och länktips FLER TITLAR AV HANS PERSSON Boken om NO 1–3. Liber
Boken om Biologi. Liber
Boken om NO 1–3 Arbetsbok 1. Liber
Boken om Biologi, Arbetsbok. Liber
Boken om NO 1–3 Arbetsbok 2. Liber
Boken om Biologi Lärarbok. Liber
Boken om NO 1–3 Arbetsbok 3. Liber
Boken om teknik 4–6. Liber
Boken om NO 1–3 Lärarbok. Liber
Boken om teknik 4–6 Arbetsbok. Liber
Boken om teknik 1–3. Liber
Boken om teknik 4–6 Lärarbok. Liber
Boken om teknik 1–3 Arbetsbok. Liber
Tummen upp! NO Kartläggning åk 3. Liber
Boken om teknik 1–3 Lärarbok. Liber
Tummen upp! NO Kartläggning åk 4–6. Liber
Försök med Fysik. Liber
Tummen upp! Teknik Kartläggning åk 3. Liber
Försök med Kemi. Liber
Tummen upp Teknik Kartläggning åk 6. Liber
Försök med Biologi. Liber
Start NO. Liber
Försök med Matematik. Liber
Språkstart NO – NO för nyanlända. Liber
Nyfiken på naturvetenskap. Liber
Kreativ och likvärdig NO undervisning. Liber
Boken om Fysik och Kemi. Liber
Harry har en isballong. Studentlitteratur
Boken om Fysik och Kemi, Arbetsbok. Liber
Harry har en magnet. Studentlitteratur
Boken om Fysik och Kemi, Lärarbok. Liber
Harry har en ficklampa. Studentlitteratur Harry har en russinhiss. Studentlitteratur
LÄNKTIPS www.hanper.se https://www.fysik.org/ www.bioresurs.uu.se http://www.krc.su.se/ www.hsr.se www.tekniskamuseet.se
Inledning
25
1 Året runt i naturen Det här första kapitlet i Försök med NO och Teknik 1–3 har titeln Året runt i naturen. Det ger en mjuk ingång till NO:n och kan vara ett lämpligt arbetsområde att inleda undervisningen i NO på lågstadiet med. Här finns mycket att upptäcka och man får också lära sig något om hur de olika växterna och djuren gör för att klara av de stora förändringar som årstiderna innebär. Flera av de enkla uppgifterna bygger på iakttagelser och observationer i elevernas närmiljö. Kapitlet ger eleverna på så sätt möjlighet att arbeta med följande centrala innehåll från Lgr22: Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider. Vid de observationer och iakttagelser som eleverna gör kommer undervisningen också att rymma arbete med: Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter. Eleverna kommer möta en hel del begrepp och fenomen som är centrala och typiska för de tre NO-ämnena. De gör att de ges förutsättningar att utveckla …
Det handlar om begrepp och förklaringsmodeller som sedan dyker upp i senare kapitel här i Försök med NO och Teknik 1–3. Vid arbetet med de olika experimenten ges eleverna förutsättningar att … … utveckla förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi. Här i kapitlet Året runt i naturen handlar det mest om att göra noggranna iakttagelser och att dokumentera dessa enligt: Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg. Lägg märke till att undersökningen Naturens kalender handlar om att följa förändringarna i naturen under höst, vinter, vår och sommar. Det gör att detta korta kapitel blir innehållsrikt eftersom det räcker ett helt år. I Boken om NO 1–3 hittar du också ett kapitel Året runt i naturen. Där finns texter och bilder som ansluter och fördjupar elevernas kunskaper om årstidsväxlingar i naturen.
…kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och i människokroppen.
vår vinter
sommar höst
26
NO
Experiment Här får du en översikt över experimenten i kapitlet och vilka lärandemålen är för respektive undersökning. EXPERIMENT 1. Naturens kalender
SIDA 28
LÄRANDEMÅL Att få förståelse för vad som förändras i naturen under ett år. Att göra iakttagelser av årstidsväxlingar i naturen. Att använda ord som beskriver årstidsväxlingar i naturen.
2. Förstora med lupp
30
Att genomföra en enkel fältstudie. Att lära sig använda lupp för att göra noggranna iakttagelser. Att dokumentera observationer från en undersökning.
3. Hitta siffror och bokstäver i naturen
32
Att genomföra enkla fältstudier, observationer och experiment i närmiljön. Att dokumentera undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg. Att lära sig mer om djur, växter och svampar i närmiljön.
Materiellista • pennor • färgpennor • luppar • saker att titta nära på • någon slags kamera
1. Året runt i naturen
27
Lärare
1. Naturens kalender – Årstiderna LÄRANDEMÅL
• Att få förståelse för vad som förändras i naturen under ett år.
• Att göra iakttagelser av årstidsväxlingar i naturen.
• Att använda ord som beskriver årstidsväxlingar i naturen.
TIPS VID GENOMFÖRANDET
Höst: Löven ändrar färg. Löven faller till marken. Frukt, svamp och bär är mogna. Många fåglar flyger söderut. Det blir kallare och mörkare. Vinter: Dagarna blir kortare. Nätterna blir längre och mörkare. Det är kallt och tyst. Några djur byter till vit päls för att inte synas mot snön. Det är ont om mat för djuren.
Uppgiften har fokus på skillnader mellan årstiderna, men glöm inte att också lyfta fram några av de saker som är lika. Fåglar som stannar. Att man kan se moln. Att det blåser. Att det finns växter, djur och svampar. Att träden står där dom står.
Vår: Vatten porlar i bäckar och diken. Vårblommorna tittar fram. Flyttfåglarna kommer tillbaka och man hör en hel del fågelkvitter. Knopparna brister och det börjar komma löv och blad på buskar och träd. Det blir ljusare igen.
Låt eleverna redovisa sina iakttagelser och gör listor utifrån deras fynd.
FÖRKLARING
Ge eleverna tips om vad det är man kan titta efter innan ni börjar göra iakttagelser. Saker att titta efter:
• Hur är vädret? Snö eller regn? • Ligger det is på sjöar, i diken och vattenpölar? • Hur ser träden ut? Har de blad? Vilken färg har bladen?
• Finns det blommor? Hur ser de ut? • Finns det frukt, nötter, bär eller svampar? • Ser ni några djur, till exempel fåglar eller småkryp som flugor och myggor eller spindlar?
• Om du ser några djur … Vad gör de? På s. 183–186 finns kopieringsunderlag (ett för varje årstid) som du kan låta eleverna dokumentera sina iakttagelser på. Fråga gärna: Vad är den mest typiska skillnaden mellan årstiderna?
FÖRVÄNTAT RESULTAT Här är några typiska exempel på årstidsväxlingar som man kan observera.
28
Sommar: Dagarna är långa. Nätterna är ljusa och korta. Det kryllar av småkryp. Många blommor blommar. Det finns gott om mat till alla djur.
Att det blir olika årstider beror på jordaxelns lutning. Under varvet runt solen, som ju tar ett år, så kommer den norra delen och den södra delen av jordklotet periodvis träffas av olika mycket solstrålning. När den norra delen av klotet lutar mot solen blir det ljusare och varmare här. Då har vi sommar. När den norra delen lutar från solen blir det mörkare och kallare här och då har vi vinter. En konsekvens av årstidsväxlingarna är alla de förändringar vi kan iaktta i naturen. Vädret är annorlunda vid olika årstider. Växter, djur och svampar visar upp olika anpassningar för att klara av att överleva i de föränderliga förutsättningarna.
MER Hur förändras livet för djur och växter under isen?
Svar: Det blir kallare och mörkare. Mindre med mat. Fiskarna har samma temperatur som vattnet och simmar allt långsammare ju kallare det är.
NO
Elev
1 . Naturens kalender – Årstiderna
Materiel
• penna • färgpennor
1 . Vilken årstid är det nu? __________________________________________________________________
2 . Undersök hur det ser ut i naturen just nu . Titta på:
• vädret • växterna • djuren 3 . Rita och skriv hur det ser ut i naturen just nu .
Kopiering tillåten . Försök med nO och Teknik 1–3 © Hans Persson och liber AB
4 . Skriv eller rita tre saker som du har upptäckt hör till den här årstiden .
1 . ÅreT rUnT I nATUren
29
Försök med NO och Teknik 1–3 Den här lärarboken innehåller meningsfulla och intresseskapande experiment och konstruktioner som kommer att ge dina elever en stabil grund och förståelse för NO- och teknik-ämnena. Tillsammans med böckerna Boken om NO 1–3 och Boken om teknik 1–3 har du ett komplett material som följer kursplanerna i NO och teknik i Lgr22. Du kan med fördel arbeta med alla tre böckerna parallellt eftersom den här lärarboken följer varje kapitel i grundböckerna. Varje experiment och konstruktion i den här boken består av en lärarsida med information till dig om vilken materiel ni behöver, tips inför genomförandet, förklaring och förväntat resultat. Det finns också en elevsida med enkla instruktioner där eleverna även kan dokumentera sina resultat och konstruktioner. Alla experiment och konstruktioner i Försök med NO och Teknik 1–3 går att göra med enkel utrustning. Till varje experiment finns en film av Hans Persson där han berättar och förklarar resultat vilket kan inspirera eleverna och fördjupa deras kunskaper i NO och teknik.
Hans Persson är lärare, lärarutbildare och inspiratör. Han har inspirerat lärare i Sverige och många andra länder att utveckla sin NO- och teknikundervisning.
Se vidare på min hemsida hanper.se där finns filmer och mycket mer!
Best.nr 47-15188-2 Tryck.nr 47-15188-2