9789147150472

Specialdidaktik

Emma Lei er

Specialdidaktik

Innehåll

Kapitel 1

Specialdidaktik 13

Eleverna – från enskild unik till unik mångfald15

Didaktiska modeller och ramverk22

Organisera för inkludering23

Kapitel 2

Utvecklingspsykologi – socialpsykologi 29

Vad är utvecklingspsykologi?31

Vad är socialpsykologi?34

Trygga klassrum 36

Förebyggande arbete för social inkludering37

kapitel 3

Konsten att undervisa hela din klass 45

Förmågor – funktioner47

Kognitionsvetenskap48

Skyddsfaktorer och riskfaktorer51

Vad är exekutiva förmågor?55

Elever med problemskapande beteende62

Kartlägga, analysera, åtgärda och förebygga65

Olika strategier för inlärning69

Framgång i klassrummet75

kapitel 4

En grogrund för barn och unga 77

Skolpolicy 79

Våra värdeord82

Det kompensatoriska uppdraget84

kapitel 5

Undervisningsstrategier för lärare 93

Bygga relationer95

Ändra barns tankar100

Di erentierad undervisning101

Skapa bästa möjligheterna för elevers lärande107

Stödstrukturer – sca olding110

kapitel 6

Specialdidaktik i praktiken 117

Interaktion i möten mellan lärare och elev119

Elevers behov i den fysiska lärmiljön122

Elevers behov i den psykosociala lärmiljön126

Elevers behov i den pedagogiska och didaktiska miljön130

Engagerade elever136

kapitel 7

The art of teaching – undervisningens detaljer 139

Didaktiska nyanser141

Vad är metakognition?155

Specialdidaktisk ämneskunskap – beredskap i olika ämnen163

kapitel 8

Analysera din lärmiljö – i ett litet och stort

perspektiv 173

Analysera sin lärmiljö175

Ett övergripande perspektiv176

Mikroperspektivet – praktiken180

Min bild av och min påverkan på mina elever184

Appendix 197

Förord

När jag var liten såg jag väldigt mycket fram emot att få börja skolan. Min storebror hade börjat två år innan och av ren avundsjuka, tävlings- eller bekräftelsebehov lärde jag mig att läsa och skriva av bara farten. Min ny kenhet och lust att lära var på topp och jag var så redo den där första skoldagen någon gång på sent 1970-tal. Nu blev inte skolan vad jag hade förväntat mig. Jag hade svårt för att göra likadant som alla andra, styra min energi rätt och lyssna på fröken. Och fröken förstod inte mig. När jag tänker tillbaka på skolan och varför jag blev lärare tror jag det delvis är för att jag ville göra annorlunda. Möta barns olikheter. Göra undervisning meningsfull, variationsrik och få alla barn att känna sig omtyckta och helt rätt i sina unika personligheter. Om jag har lyckats helt med det är oklart, men jag har gjort mitt bästa.

Att göra sitt bästa vill jag dela som råd till pedagogisk personal. När vi gör det är vi på god väg mot re ektion och sedermera spetskompetens. Re ektionen är en del i den naturliga och kontinuerliga utveckling som sker i läraryrket. Skolan är omdebatterad och många tycks vilja komma med åsikter och rekommendationer om hur skolan och undervisning ska bedrivas. Mina intentioner med denna bok är inte att tycka och tänka eller kritisera. Jag vill dela med mig av det som jag ser kan vara av värde för elevers inlärning och deras välmående.

Mycket av innehållet i den här boken kom till i slutet av min forskning om inkludering. Jag hade upptäckt att vi kan införa er stödstrukturer i den ordinarie undervisningen för att möta elevers olika behov. De här stödstrukturerna ser jag som en del av den breda basen, eller ledningen och stimulansen, om vi vill använda ord från vår skolpolicy. Boken vänder sig till pedagogisk personal, rektorer och lärarstudenter.

Lärare, likväl som elever, utvecklas av att de tror på sin egen förmåga. Det kallas för att ha ett growth mindset eller självupplevd förmåga (Bandura, 1978; Brock & Hundley, 2018). När man stärker sin kompetens och får en ökad förståelse över vad elever kan behöva i undervisningssituationer känner man sig ofta mer tillräcklig som lärare. Jag hoppas att bokens förslag på strategier och metoder prövas av pedagoger och att de lägger till precis det som de ser är av värde till sina undervisningsrepertoarer, för och med sina elever. Om min första fröken hade förstått mig aningen bättre tror jag faktiskt inte att jag hade busat så mycket. Och ju mindre hon förstod, desto mer busade jag. Förståelse och relationer har betydelse. Med hopp om förståelse för barns olikheter önskar jag en god läsning.

Emma Lei er, Göteborg maj 2023

Bokens syfte

På alla nivåer i samhället, från regering och riksdag ner till skolhuvudmän, lokala politiker, pedagoger och vårdnadshavare nns det en konsensus kring att barn och unga ska ha det bra, utvecklas och nå målen i skolan. Kvalitetsmål formulerade av Skolverket (2022c), lyfter fram att alla elever ska få en utbildning som präglas av trygghet och studiero. Alla elever ska få en utbildning som ger den ledning och stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt i sitt lärande, och alla elever ska få det stöd de behöver. Målen är mycket ambitiösa och kommer garanterat med följdfrågan hur detta ska göras i praktiken. Det viktigt med visioner och mål, men en realistisk bild är minst lika viktig, liksom en medvetenhet om vad som faktiskt behöver göras för att målen ska uppnås.

Flertalet studier och undersökningar visar att många elever har svårt att nå målen i skolan. För elever med funktionsnedsättningen autism utan intellektuell funktionsnedsättning är det endast 57 % (övriga elever 86 %) som är behöriga till gymnasieskolan (Stark m. ., 2021). Elever med svenska som andraspråk är behöriga till gymnasiet i lägre grad än elever med svenska som sitt första språk. Antalet elever som har en problematisk skolfrånvaro ökar, likaså elever med psykisk ohälsa (SOU: 2021:30). Utbildning är en så kallad vattendelare och en central skyddsfaktor för elever att få med sig vidare ut i livet. Vi behöver hitta er vägar och kunna erbjuda en så god undervisning som möjligt, för så många som möjligt. En undervisning som kan möta er elever i grunden ökar måluppfyllelse och även välbe nnande. För vi förstår att om man trivs och utvecklas i skolan, så mår man bra och är tillfreds med livet. Barn och unga spenderar mycket tid i skolan. Om skolan lyckas möta de esta behoven hos eleverna, kan den bli en trygg plats för gemenskap och utveckling.

Läraryrket är ett dynamiskt och komplext yrke och samtidigt roligt, utvecklande och intressant. Lärare och annan pedagogisk personal ska leva upp till mål och riktlinjer och skapa kvalitet i undervisningen. Det behövs stöd, resurser och riktade kompetensutvecklingsinsatser i skolan om detta ska uppnås. Lärare vill utvecklas och få den där tiden till att göra undervisningen så inkluderande och tillgänglig som möjligt (Lei er, 2020).

Alla elever ska klara målen oavsett stadie, skolform och geogra sk ort.

Detta är i fokus och bakom målen ligger de identi erade brister som vi har hört i skoldebatten under era år, till och med rapporttitlarna formuleras

medvetet för att vara vägledande, exempelvis: I mål – vägar vidare för att

fler unga ska nå målen (SOU 2022:34) och Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven1 (SOU 2021: 11).

Kartläggningar och analyser är centrala i klassrummet för att identi era utvecklingsområden och veta i vilken ände man ska börja, så att undervisningen kan bli så bra som möjligt. Men det är uppföljningen som är särskilt viktig – vägen framåt. Det är här det verkliga arbetet börjar. Det är ett hårt, gemensamt arbete som ger framgång om samtliga som arbetar i elevgruppen hjälps åt. Tillsammans blir det mycket roligare och samverkan ger möjligheter att lyckas. Till exempel kan det ge lärarna möjlighet att ha det där extra ögat på elever som av olika skäl behöver djupare förståelse och fångas upp i klassrummet. Om vi förbereder grundundervisningen så långt som möjligt, minskar behovet av extra anpassningar till enskilda elever. Det handlar om att möta mångfald i grunden och veta hur undervisning görs begriplig och tillgänglig. Trots vikten av samarbete är läraryrket ofta ett ensamjobb. Det är lärare som i vardagen bedriver undervisning, och i denna undervisning behövs en inkluderande specialdidaktisk förmåga, som ökar alla barns möjligheter till lärande och utveckling. Det är ofta den enskilda läraren som gör skillnad!

Begreppet specialdidaktik är etablerat i Danmark, och danska forskare menar att begreppet är komplicerat att de niera eftersom all undervisning är komplex. Beskrivningar som förekommer är att det är en kombination av allmändidaktik, processdidaktik och en didaktik som möter olika behov hos barn. I undervisning möter pedagoger vanliga behov, men även mer speciella behov (Bruun, 2017). Specialdidaktik är en mer exibel undervisning som innehåller er dialoger och processer. Specialdidaktiken håller ett extra öga på elever som av olika skäl behöver en djupare förståelse och fångas upp i det dagliga klassrummet. En tillräckligt god undervisning minskar behovet av anpassningar i klassrummet för enskilda elever.

I undervisning av hög kvalitet ingår att följa barnet och känna till i förväg vilka behov som nns, att ligga steget före. Det är att möta behov som är lika för alla, men även de behov som går utanför de mer vanliga behoven. Specialdidaktik handlar inte om att individanpassa, eller att göra 27 olika planeringar för eleverna, det är mer ett förhållningssätt och en djup förståelse för vad eleverna behöver. Det är mötet och relationer mellan elev–lärare–undervisningsinnehåll. I grunden ligger empati och förståelse, och denna förståelse transformeras över till undervisningens detaljer.

1 Kunskapskraven är reviderade till betygskriterier och godtagbara kunskaper i läroplanen 2022.

Didaktik översätts i bland med undervisningsteknik. Specialdidaktik är en för nad teknik som grundar sig i allmändidaktiken och ämnesdidaktiken, men den omfattar i högre grad eleven själv, det vill säga för vem vi undervisar. Det nns alltså en starkare koppling till elever som kan uppleva eller hamna i skolsvårigheter, men den är inte någonting utöver det som sker i undervisning i allmänhet. Det är en förebyggande, proaktiv didaktik som i större utsträckning täcker in vad pedagogisk personal behöver vara medvetna om för att kunna stärka lärandet hos samtliga elever.

Skollagen efterföljs lite si och så i vårt land, i andra länder är det mer allvarligt att överträda regelverk och lagar. Våra styrdokument är ändå tydliga med att vi har en skyldighet att vara exibla och möta mångfald bland barn och unga. Det blir extra tydligt med citat från skollagen (SFS 2010:800):

Under de senaste decennierna har skolan genomgått era förändringar som har påverkat såväl lärare som elever. Styrdokument har reviderats, olika skolformer har tillåtits, skolbudgetar har stramats åt och det fria skolvalet har ökat antalet fristående skolor med olika pro ler eller kunskapsinriktningar. Vi har infört en marknadsanpassad skola, där en del skolor drivs mer likt ett företag som helst ska generera vinst till sina ägare. Vi har minskat på resurser, tagit bort speciallärare, återinfört denna yrkesroll, skapat specialpedagogprogram, inkluderat elever med större svårigheter i reguljär skola, har ett mer omfattande centralt innehåll som alla elever ska lära sig på samma tid och med samtidiga mer krångliga och abstrakta betygskriterier. Såväl tid till undervisningens kärna, som lärares planeringstid har minskat, på grund av till exempel ökade krav på dokumentation och bedömning. Summa summarum har skolan mer eller mindre misshandlats vad det gäller kontinuitet på era plan. Nu är det på tiden att lärare får tillbaka sin kvalitetstid och möjligheter att verkligen göra sin undervisning så bra som möjligt. Det som lärare väljer att bli lärare för är viljan att undervisa, förmedla ett innehåll, lära ut och lära in.

Att tid är en bristvara det vet vi, och nu behöver lärare den där viktiga tiden: Tid till att planera för hela sin elevgrupp, ligga steget före, och väva

”Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen.”

in specialdidaktik i planeringen av elevernas undervisningsaktiviteter. Tid till att bygga relationer som blir en grogrund för undervisning. Tid för kollegial samverkan och en gemensam stärkt didaktisk förmåga. Kampen om tiden är till råga på allt titeln på en statlig utredning (SOU: 2021:30) som ska symbolisera hur viktigt det är att lärare tar sig tid. Nu tycker jag att vi ser till att den där tiden blir till verklighet. Jag har några konkreta förslag: lärares undervisningstid regleras; vi inför ett två-lärarskap; vi inför och anställer er yrkesroller inom elevhälsan; vi anställer lärarassistenter som har ett uttalat och bestämt ansvarsområde inom skolan; skolledningen avsätter tid för kollegialt lärande som pågår över tid, är systematiskt och har en röd tråd som inkluderar exempelvis inspirationsföreläsningar, litteraturläsning och möjligheter till återkoppling i det pågående utvecklingsarbetet. Samtliga förslag ovan nansieras statligt för att säkerställa en likvärdig skola.

Lärares professionella lärande sträcker sig förbi lärarutbildningen och är en kontinuerlig del i läraryrket. Det som sker i undervisning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I lärares lärande ingår att få ta del av den senaste forskningen i såväl ämnesdidaktik som allmändidaktik och få fördjupade kunskaper. Undervisning och undervisningsinnehåll för elever ska grunda sig i det man vet har positiv e ekt på lärande och utveckling. Bryggan eller bron mellan vetenskap och praktik, det vill säga hur teorin kan gynna praktiken är något som ofta lyfts fram. Det förekommer även diskussioner kring det motsatta, det vill säga att praktiken behöver studeras mer noga och därmed ge möjligheter till att generera ny teori och kunskap.

Jag har haft förmånen att studera praktiken i detalj och har upptäckt att vi kan bli bättre på att bredda basen, det vill säga skapa en undervisning som fungerar för er. Min forskning var nansierad av Vetenskapsrådet och ett krav var att jag skulle sprida mina resultat till lärarstuderande men även till yrkesverksamma, till de lärare som vill veta mer om vad, varför, men kanske allra mest hur man gör undervisning tillgänglig och begriplig. Min forskarskola startade 2018 och alla doktorander, numera doktorer, har undersökt fenomen som placeras inom det specialdidaktiska fältet.

Skolforskare har ett stort ansvar att inte bara identi era och konstatera brister, utan också bidra med hur praktiken kan utvecklas baserat på resultat från era undersökningar. Jag hoppas kunna bidra med kunskap som stärker lärare och därmed elevers lärande. I min forskning har jag bland annat eleven i centrum, för vem vi undervisar. Jag har mött många vem, underbara elever, när jag var lärare, specialpedagog och även i min roll som forskare. Mötet med alla elever har varit något som berikat mitt liv och som många gånger har gjort det meningsfullt, kanske särskilt när

man hittar lösningar tillsammans med de mer utmanande eleverna. Elever vill inget hellre än att skolan ska fungera, att de ska klara av att vara där, vara en del av. Det är vår skyldighet att se till att det blir så. Ansvaret ligger i hela kedjan, uppifrån beslutsfattare ner till dem som varje dag är där och möter eleverna, som har en möjlighet att göra skillnad. Tillsammans kan vi så mycket bättre!

Bokens innehåll

Boken Specialdidaktik har åtta kapitel som på olika sätt representerar centrala delar inom specialdidaktik. Kärnan i varje kapitel är hur undervisning kan göras mer tillgänglig och begriplig. Det specialdidaktiska innehållet har en del som knyts till teori och en del som är mer praktisk och konkret. Det vetenskapliga bidraget blir författarens forskning men även samtida och nutida forskning som komplement och förstärkning. I boken nns diskussionsfrågor för egen re ektion eller kollegial re ektion. Det nns ett digitalt kompetensutvecklingsprogram som kan användas tillsammans med boken. I det digitala programmet packas fyra delar av specialdidaktik upp, och det ger även ytterligare aspekter på forskning och fördjupning inom området.

KAPITEL 1

I kapitel 1 presenteras begreppet specialdidaktik. Begreppet länkas till pedagogiska ramverk och de nieras. I kapitlet beskrivs lärarskicklighet och hur man som lärare förbereder för mångfald. Dagens lärare möter och undervisar en stor variation av elever. För att möta mångfald behöver lärare förståelse för hur elever lär, men även gott om konkreta verktyg, en breddad undervisningsrepertoar.

KAPITEL 2

I kapitel 2 ges en teoretisk ram för bokens innehåll. Bokens praktiska innehåll grundas i utvecklingspsykologi och socialpsykologi. Det teoretiska ramverket ligger som grund för de psykosociala och pedagogiska/didaktiska delarna av lärmiljön. I en trygg lärmiljö fungerar relationer, man har respekt för varandra och det ökar arbetsron.

KAPITEL 3

I kapitel 3 får du kunskaper om vad som kan behöva förberedas i undervisningen för att möta dina elevers behov. Flera delar i kapitlet handlar om

metakognition något som kan vara värdefullt för lärare. Metakognition förklarar hur hjärnan och tankar fungerar vid elevernas inlärning. Vidare får du läsa om elevers exekutiva förmågor och hur man kan arbeta förebyggande i klassrummet.

KAPITEL 4

I kapitel 4 diskuteras centrala värdeord från våra styrdokument och hur de kan tolkas. Skolans kompensatoriska uppdrag kopplas till konkreta exempel och hur vi kan förebygga för elevers olika förutsättningar.

KAPITEL 5

I kapitel 5 får du ta del av lärares undervisningsstrategier. Undervisningsstrategier som beskrivs är hur du bygger relationer och hur din undervisning kan baseras på det forskning visar är värdefullt för elevers lärande. Du kan även läsa om praktiska detaljer kring hur lärare modellerar och demonstrerar i undervisningssituationer och det så viktiga förhållningssättet.

KAPITEL 6

I kapitel 6 presenteras lärmiljön holistiskt, det vill säga den består av era delar och är fysisk, psykosocial och pedagogisk/didaktisk. I detta kapitel får du ta del av hur lärmiljön kan göras mer tillgänglig inom alla de tre områdena. Vidare beskrivs hur undervisning kan bli begriplig, meningsfull och hanterbar med stöd i Antonovskys begrepp känsla av sammanhang.

KAPITEL 7

I kapitel 7 får du ta del av några av undervisningens detaljer. Du kan läsa om hur undervisning fördelaktigt kan läggas upp för att ha en tydlig struktur. Kapitlet handlar om lärares hantverk, där särskilt engagemang, didaktiska nyanser och lärares tankesätt är framgångsfaktorer.

KAPITEL 8

I kapitel 8 beskrivs några områden som är centrala när man vill skapa en lärmiljö som kan bli tillgänglig för er elever. Områden som beskrivs är sammanfattade utifrån forskning och tidigare analysverktyg. Efter kapitlet ligger en bank av mallar som du kan använda som de är, för na och göra till dina.

Kapitel 1

Specialdidaktik

Undervisning är komplex. Forskning om lärande garanterar inte ett lärande, men kan ge vägledning om vad som är värdefullt för

elevers personliga kunskapsutveckling. Alla elever är unika och olika och behöver erbjudas rika vägar för att utveckla sitt lärande.

Till att börja med

1996 var jag klar med min lärarutbildning. Jag läste utbildningen i Stockholm, var nöjd med de flesta inslagen och vad jag fick med mig i min pedagogiska verktygslåda. Vid denna tid var läraryrket mer fritt och våra styrdokument betydligt tunnare än idag. Friskolor hade precis blivit tilllåtna och fanns i liten skala. Min första tid i yrket var som springvikarie. Jag minns än idag stressen över att bli uppringd tidigt på morgonen och sedan försöka lista ut vart i staden jag skulle bege mig. Fördelen med att vikariera var att jag fick se olika skolor, och redan då var skillnaderna mellan skolor påtagliga (även om det är så mycket värre nu). Mitt första lite längre vikariat var på en skola där läraren hade blivit sjukskriven. I klassen gick en pojke med utåtagerande beteende. På denna tid hade jag inte helt klart för mig hur man på bästa sätt undviker och förebygger utbrott. Vid något tillfälle minns jag att min elev tog upp några saxar som vapen och gick emot mig när jag försökte fostra genom tillsägelser. Min elev hade ingen resursperson och rektor förklarade att hon inte trodde på elevassistenter som organisatorisk stödfunktion. Hon menade att ofta satte man den minst erfarna och med minst utbildning på de svåraste eleverna. Visserligen är det så, men jag tror väldigt mycket på fler resurser, exempelvis ett två-lärarskap i klassrummet som lösning på många av skolans utmaningar.

Min första fasta tjänst fick jag strax därefter på en friskola för att sedan under många år arbeta mest på olika friskolor med varierande inriktningar och profiler. Under några av mina yrkesverksamma år i skolan var jag specialpedagog och hade samtidigt börjat undervisa på lärarutbildningen. Nu har jag doktorerat och kommit fram till att jag vill lära mig så mycket som möjligt om skolan, elevers lärande och hur dessa kunskaper kan spridas vidare till blivande och yrkesverksamma lärare samt annan pedagogisk personal.

Läraryrket är ett yrke där man ständigt lär sig mer. När vi lär tillsammans och tror på vår gemensamma förmåga, det som kallas för kollaborativ lärareffektivitet, ger vi våra elever goda möjligheter till lärande och utveckling. Låt oss lära oss mer tillsammans för att göra skillnad för våra elever. Några av mina kunskaper från forskningen kommer du att få ta del av i den här boken. Jag kommer att skriva om metoder, strategier och stödstrukturer. I bland är det sådant som jag själv har lärt mig och använt,och i bland kommer det från kloka andra. I det här kapitlet kommer begreppet specialdidaktik att introduceras och några centrala delar inom begreppet, för att sedan beskrivas vidare i bokens resterande kapitel.

didaktik, specialdidaktik, metodik, pedagogik, specialpedagogik, inkludering, lärareffektivitet, undervisningskonst, lärares hantverk

Eleverna – från enskild unik till unik mångfald

Jag tror inte det nns statistik över hur många elever en lärare möter under sin yrkeskarriär. Säkert är det hundratals, tusentals, alla olika och unika och sammansatta i grupper. Jag brukar tycka om att tänka på mina elever, vilka de är som personer, hur de utvecklas och hur vi knyter an till varandra. När jag arbetade på lågstadiet brukade jag brevväxla med mina elever och jag har era na brev sparade. En gång ck jag en lång dikt som täckte ett helt A4, där varje mening började med Emma är … och så na beskrivningar. Vilken kärleksförklaring! Läraryrket ger oändligt med möjligheter att få lära känna och påverka små eller stora individer på deras väg ut i livet. Helt klart hade mitt liv varit betydligt torftigare utan alla mina relationer till ett stort antal elever. Alla relationer har absolut inte börjat i dur. Alla relationer har inte heller blivit så bra som jag önskat. Men de allra esta av mina relationer till eleverna har varit goda och bidragit till att utveckla även mig som person.

Alla barn är unika och har egna personligheter. Personligheter hos olika elever jag har mött, har på era sätt berikat mitt liv och gett mig betydelsefulla minnen från mellanmänskliga möten. Jag skulle inte vilja vara utan dem, inte ens de mer besvärliga mötena. Mina tidigare elever är en del av mig och jag pratar gärna om dem i olika sammanhang. I mötet och i relationer mellan lärare och elev, sker undervisningen. En undervisning som tar hänsyn till elevers olika utveckling ger möjligheter till matchande repertoarer. En bättre trä mellan elev och undervisningsnivå. En lärare som spelar roll och gör skillnad är något som alla kan erinra sig. När elever möter skolan nns det olika faktorer som spelar roll och som lärare balanserar och navigerar emellan.

Lärarskicklighet

Att duktiga lärare spelar stor roll för elevers lärande är välkänt. Hur lärarskicklighet utvecklas diskuteras frekvent och kanske särskilt vilka kvaliteter som är värdefulla. I en rapport över evidensbaserat lärande från Coe med era i samarbete med Cambridge Assessment (2020, s. 5) framkommer fyra centrala områden som förslag till lärare när de vill utveckla och stärka sina elevers lärande:

: Förstå undervisningsinnehållet och hur det lärs in av elever.

: Skapa en trygg och stödjande miljö för lärande.

: Arrangera undervisningsaktiviteter som maximerar elevernas möjligheter till ett lärande.

: Presentera ett innehåll, aktiviteter och interaktioner som aktiverar elevernas tänkande.

Coe med era (2020) beskriver era områden som kan prioriteras i undervisning. Det går inte att avgöra vilka kompetenser en skicklig lärare har. Det går inte heller att bestämma vilka metoder, vilken förståelse eller exakta strategier som ingår i skickliga lärares arbetssätt. Man kan dock ta stöd i det som är vetenskapligt bekräftat, alltså undersökt på era sätt och därefter blivit som ett slags bevis på att man vet att det har e ekt på elevers lärande. En djup ämneskunskap, och att man sedan kan förmedla denna vidare till sina elever, är centralt i läraryrket. En god allmändidaktisk förmåga där man som lärare kan sätta ramar och skapa struktur i undervisning är också viktigt. Slutligen är det av värde om lärare förstår hur alla elever lär, hur eleverna möter undervisningen i hela sin komplexitet. Det sista, hur undervisning förbereds för olika elever, har vi valt att benämna specialdidaktik.

Jag konstruerade en trappa till Praktisk inkludering (Lei er, 2022a) som ett visuellt stöd för hur lärare utvecklas mot lärarskicklighet (se gur 1). Varje steg är viktigt och stegen bygger på varandra. Samtidigt kan man kliva ner och lära sig mer om någonting, ta ett steg tillbaka för att fylla på kunskaper, på väg mot sin spetskompetens. Med denna bok presenterar jag det ärde och sista steget. Specialdidaktik handlar till stora delar om grunden för undervisning, men för att göra grunden så bra som möjligt behöver man den tidigare förståelsen och kunskapen, därav ligger specialdidaktik överst i trappan. Själv tar jag hela tiden stora eller små kliv upp

Strukturerad förberedd lärmiljö

Klassrummets mångfald

Specialdidaktik

Förståelse

och ner i trappan i min forskning eller i min undervisning på universitetet. I min undervisning på universitetet utvecklas jag mest av studenternas återkoppling. Det är deras återkoppling som gör att jag kan göra didaktiska nyanser och förbättringar. Så trappan kan gälla för all undervisning oavsett nivå, stadie eller undervisningskontext. All undervisning bygger på möten med dem du ska undervisa. Det behövs mod för att ifrågasätta, utvärdera eller förändra sin undervisning. Jag hoppas kunna uppmuntra och bidra till lite mod med min bok och önskar pedagoger den bästa resan mot lärarskicklighet.

Den goda undervisningen

Vad är god undervisning och vad är ett lärande som ger elever bildning?

Utbildning ska generera bildning. Bildning sker när undervisning är riktigt bra. Undervisning ska grunda för elevers personliga och akademiska utveckling och omfatta en demokratisk fostran. Våra styrdokument framhäver särskilt skolans demokratiska uppdrag, att vi lär för framtiden och för det samhälle vi vill ha. Att som lärare ha en god didaktisk förmåga är en förutsättning för att bedriva undervisning som engagerar och utbildar

Figur 1. Progression i lärarkompetens (ursprungligen från Leifler 2022a).

samt bildar elever. Didaktikens frågor rör undervisningens mål, innehåll och form (Nordin & Uljens, 2022).

Elever kan behöva olika stöd inför och under sitt lärande. Lärare som utvecklar och förbättrar sin undervisning tar stöd i det man vet är fördelaktigt för elevernas lärande. En undervisning som kan fånga elever är variationsrik och stöttande. Specialdidaktik handlar om hur man kan skapa den bästa möjliga miljön för kunskapsinhämtning för sina elever, hur lärare formar och genomför undervisning. Nycklar till elevers lärande är många och föränderliga. Undervisning idag är inte densamma som igår, och vad som väntar morgondagens lärare kan vi endast göra hypoteser om. Specialdidaktik var ett område som min forskarskola inom specialpedagogik (SET) skulle bidra med, och nya kunskapsrön skulle implementeras i lärarutbildning och till yrkesverksamma. Specialdidaktik rör sig mellan pedagogik och specialpedagogik, mellan metodik och didaktik och i relationen mellan elev–lärare–undervisningsinnehåll.

Vad är specialdidaktik?

Specialdidaktik är ett begrepp som grundar sig i begreppet didaktik. Didaktik handlar om undervisning i alla dess former och didaktik beskrivs i bland som konsten att undervisa. Nordin och Uljens (2022) lyfter fram hur didaktikens språk är en tradition där man intresserar sig för människans bildningsprocess och hur den ska ledas. Jag har i min avhandling gjort en de nition av begreppet specialdidaktik (Lei er, 2022b, s. 22). Min beskrivning och tolkning av begreppet är att man utgår från de traditionella didaktiska frågorna varför, vad och hur, men har ett ytterligare stärkt fokus på vem, eleverna vi undervisar. Vem går att koppla till den didaktiska triangeln som visar relationen och växelverkan mellan läraren, eleven och ämnet. I denna relation ingår en interaktion mellan läraren och eleverna (Källkvist m. ., 2022).

Det nns era forskare som lyfter alla de didaktiska frågorna och i bland är det varför som ges mest utrymme: varför en särskild undervisning ska bedrivas och varför eleverna ska göra just de här utvalda aktiviteterna. I specialdidaktiken är varför också centralt, där syftet med undervisning i hög grad ska klargöras för eleverna, så att de gör lärandet till sitt.

Lärare och annan pedagogisk personal be nner sig mitt i didaktikens språk och navigerar mellan hur undervisning ska ordnas på bästa sätt.

Lärarskicklighet är således ett begrepp som kopplas till didaktik. Det handlar om lärares kompetens och det handlar om elevers lärande och allt det

som undervisningen ska innehålla. Förutom själva ämnesinnehållet i undervisning så handlar det även om mellanmänskliga möten och ramar för hur undervisning bedrivs och genomförs. All undervisning är komplex och när vi ska tolka och sätta ord på det som ryms inom undervisningskontexter blir det mångfasetterat, föränderligt och dynamiskt. Specialdidaktik är en bred didaktisk förmåga. Specialdidaktik innebär djupare förståelse för barns behov. En djup förståelse ger en bred undervisningsrepertoar, där man har era metoder och strategier för att fånga, engagera och inkludera elever.

Specialdidaktik är undervisning för hela elevgruppen

Specialdidaktik i klassrummet är en proaktiv didaktisk kompetens där lärare i hög grad undanröjer hinder för elevers lärande i förväg. Det är ett salutogent2 förhållningssätt där man vet att det nns olika behov som undervisning behöver möta upp så långt som möjligt. En specialdidaktisk kompetens har ett extra fokus på elever som kan få problem i undervisningssituationer, men det är till största delen en pedagogisk beredskap och kompetens och kvalitet i undervisning. Det är inte synonymt med specialpedagogik som vanligen centreras till minoriteter, elever i behov av stöd. (Se gur 2 för de olika vetenskapliga begreppen för undervisning.)

Specialdidaktik omfattar hela elevgruppen, så därför kallar jag det i avhandlingen för en inkluderande specialdidaktisk kompetens. Ordet special i specialdidaktik syftar ändå till att framhäva att det nns elever som kan ha behov som inte alla andra har och som behöver mötas upp på bästa sätt med samverkan, förståelse och ökad beredskap.

Den beredskap som lärare har i sin specialdidaktiska förmåga förklarar jag med stöd i det som Mette Bruun skriver om specialdidaktik (2017).

Det är lärare som har en god relationell kompetens, kommunikativ förmåga och lärare som kan utveckla och stärka elevers självbilder och självupplevda förmågor. Den teoretiska grunden i specialdidaktik utgår från utvecklingspsykologi och socialpsykologi. Specialdidaktik förhåller sig till undervisningspraktiken och kunskaper i undervisning men även till undervisningsteori och kunskaper om undervisning och barns och ungas behov och förutsättningar för lärande. I praktiken är det hur lärare samspelar med sina elever och i teorin är det att förstå vilka förutsättningar som ska-

2Det salutogena förhållningssättet bygger på hälsa och vad som är förebyggande. Det är att ligga steget före och att se hela individen och vad han eller hon behöver.

Pedagogik

Specialpedagogik

Didaktik

Allmändidaktik

Specialdidaktik

Ämnesdidaktik

Metodik

par de bästa undervisningspraktikerna. Det nns ingen teori som helt och hållet kan täcka in och förklara alla enskilda fenomen i undervisning. Det är därför vi behöver kontinuerlig skolforskning och nya didaktiska teorier som kan ligga till grund för metoder och modeller för undervisning.

Pedagogik, didaktik och metodik

Att reda ut vad som är vad när det gäller pedagogik, didaktik och metodik

är inte självklart. Begreppen beskriver delvis samma fenomen och är integrerade. Sjöström och Tyson (2022) gör en omfattande analys av begreppen och visar hur de samspelar. Didaktik sägs rymma universella undervisningspraktiker, här kommer metodiken in. Didaktik som vetenskapligt

ämne innehåller även de didaktiska frågorna, läroplansteori, bildningsperspektivet och didaktiska modeller som vägledning inför analys och planering av undervisning. Författarna beskriver didaktik som lärarnas konst, vetenskap och loso . Här vill jag addera värdegrund och förhållningssätt.

Om jag tar stöd i Sjöströms och Tysons re ektionsmodell (2022, s. 44) som de knyter till ämnesdidaktiken, blir det det första steget i re ektions-

Figur 2. Vetenskap för lärare.

modellen som hamnar i fokus inom specialdidaktik. Det första steget handlar om god gängse praxis och undervisning, lärande och bedömning av hög kvalitet. Hur vi skapar god undervisning och hur vi vet att det är så, är re ektion för praktiken. Lärare prövar, omprövar, inför, modi erar och utvärderar hela tiden de metoder de använder i klassrummet. Metoder är lärares konkreta undervisningsaktiviteter: för sig själva – för att lära ut, och för eleverna – för att lära in. Metoder är lärares berättande, instruerande och modellerande. Elevernas metoder i klassrummet kan vara problemlösande, interaktiva och undersökande. Metoder är i bland kooperativa och i bland är det något eleverna gör för sig själva.

Vanligen har man som lärare sina metoder som man är särskilt förtjust i och som grundas i det man vet är fördelaktigt för lärande, men personligt förhållningssätt och värdering spelar också roll i urvalet. Metoder i klassrummet kan inte i sig själva påverka eller garantera ett lärande. Det är därför det i undervisningen behövs en ständig analys och djupare förståelse av om huruvida ett lärande sker och hur vi vet att det sker. Ämnesdidaktik berör speci ka ämnen och allmändidaktiken är allt som berör undervisning men som inte kopplas till ett ämne. Specialdidaktiken berör såväl ämnesdidaktik som allmändidaktik.

De tre didaktiska begreppen: allmändidaktik, ämnesdidaktik och specialdidaktik samspelar i undervisningspraktiker och befruktar varandra. Metoderna som är en del av didaktiken utformas för att på bästa sätt möta unika elevgrupper. I boken presenteras strategier, metoder och stödstrukturer. Det nns tillfällen när metoder fungerar och det nns andra tillfällen när de inte gör det. Så därför, precis som med alla pedagogiska strategier, är det upp till den professionella läraren att göra sina didaktiska val och bestämma hur och när de ska genomföras i klassrummet.

Figur 3. Didaktik.

Didaktiska modeller och ramverk

Det nns didaktiska modeller som även kan kallas för ramverk, verktyg, instrument eller tanke gurer (Sjöström & Tyson, 2022). Specialdidaktik utgår från mötet mellan undervisningen och eleverna. Det nns ett stort fokus på kognitionsvetenskap, men även på omgivningens betydelse, det som brukar kallas lärmiljö. I andra ramverk, exempelvis UDL (universellt lärande) och BFL (bedömning för lärande) nns det liknande syften som i specialdidaktiken. Gemensamt för specialdidaktik och andra ramverk är bland annat att man vill göra undervisning och lärandet synliga för eleverna, skapa en undervisning av hög kvalitet samt att den är tillgänglig för er elever (Wiliam, 2019). Annat som kan stämma överens med andra ramverk är att man utgår från kognitionsvetenskap och hur hjärnan fungerar. Man behöver känna till hinder som kan förekomma vid inlärning och ha en beredskap så att man kan undanröja dessa hinder i förväg. Det innebär också att eleverna själva ska veta hur de tar sig framåt mot ett mål och hur de vet om de har uppnått målet, faktiskt lärt sig det de ska lära sig. Det nns också delar som stämmer överens med montessoripedagogik, till exempel att elever ska utveckla autonomi och hjälpa sig själva till mål.

En tillgänglig lärmiljö blir högst central i specialdidaktik, en lärmiljö som tar hänsyn till hela gruppen, klassens mångfald, där det ingår elever med olika behov. Lärandet och deltagandet ska vara tillgängligt för alla. Det är lärares pedagogiska beredskap, lärares breda undervisningsrepertoarer som på bästa sätt skapar möjligheter för lärande och utveckling. Att undervisa är en konst och att undervisa för er är en del i specialdidaktiken. Här kan vi även prata om inkludering, eftersom en undervisning som i sig möter en ökad mångfald är inkluderande.

Specialdidaktik är inte detsamma som att individanpassa undervisningen. Det är att förbereda undervisningen i förväg så att den ökar lärandet för hela elevgruppen. Det är att ha en pedagogisk beredskap. Specialdidaktik är en undervisningskonst och ett förhållningssätt där undervisningen planeras och utgår från ämnesdidaktiken, allmändidaktiken och hur didaktiken kan behöva förberedas för olika behov. Elevers relation och förhållningssätt till ett ämnesområde tas i beaktande, där elevens intressen, attityd, rädsla, erfarenheter och förståelse är utgångspunkter (Sjöström & Tyson, 2022) och en central del av lärares planeringsarbete. Specialdidaktiken tar hänsyn till elevers olikheter i förväg. Det unika och olika får plats och kan samsas inom samma undervisningskontext, men inte utan viktiga förberedelser och en djup förståelse.

En bred bas

En bred bas får vi genom förberedelser i organisationen där lärarkompetens är en del, förutsättningar en annan och samverkan en tredje. I skolors breda bas ingår att det nns en tydlig struktur i undervisningen som ger begriplighet och tydlighet för eleverna. Ledning och stimulans är en central del i den breda basen som tillsammans med andra viktiga komponenter skapar en tillgänglig lärmiljö. Grundläggande förståelse för vilka eleverna är, vilka behov de har och hur deras lärande sker, är en essentiell del i lärares kompetens. I den breda undervisningsrepertoaren ingår att bygga förtroendefulla relationer, ha dialoger, göra en exibel bedömning och planera för en undervisning som bland annat bygger på metakognition och teorier om hur elever lär. Teorierna rör både hur inlärning sker (individperspektiv) och förutsättningar för lärande (miljöperspektiv).

Särskilt stöd

Dialoger

Relationer

Tydlighet

Tillgänglig lärmiljö

Struktur

Metakognition

Extra anpassningar

SPECIALDIDAKTIK

Flexibilitet

Ledning och stimulans

Organisera för inkludering

Skolor som har stärkt sitt arbete med tillgängliga lärmiljöer, breddat sin bas, har bättre förutsättningar och en större beredskap att möta olika behov hos barn och unga. När kompetensen är mer spridd utvecklas och stärks den kollaborativa lärare ektiviteten. Det är också det gemensamma arbetet som kan bidra till att öka tillgängligheten och därmed även inklu-

Figur 4. Undervisningens bas.

dering och delaktighet. Detta, det vill säga att skolan är välfungerande och inkluderande, kan märkas redan första gången man kommer till skolan, i skolkulturen. Om skolan har många utmaningar märks det ofta som stökigheter och kan upplevas som en otrygg miljö. Att arbeta tillsammans och ge varandra stöd är synnerligen viktigt och kanske allra mest när det handlar om att möta elever med större behov. I bland talar man om att elevhälsan börjar i klassrummet och då menar man att det specialpedagogiska förhållningssättet ska genomsyra hela verksamheten och nnas bland all personal i mer eller mindre utsträckning.

En tydlig struktur i klassrummet, ett starkt och välutvecklat samarbete mellan undervisande pedagoger samt konsensus kring att elever hör hemma och kan undervisas inom verksamheten ökar en inkluderande undervisning. Om skolan har svårt att möta ett behov som nns hos elever kan det leda till att man ser att en resursskola är ett alternativ eller den skolform som brukar kallas särskild undervisningsgrupp. Särskild undervisningsgrupp är ett begrepp som behöver revideras, som många andra begrepp inom den specialpedagogiska diskursen redan har gjort, med syfte att ändra vårt synsätt. Särskild undervisningsgrupp kan syfta till att man behöver placeras någon annanstans, även om vi har gjort försök och kallar det för Lilla gruppen, Studion eller liknande. Personligen tycker jag mycket om namnet Flotten, som jag ck höra på en skola där jag gör en forskningsstudie. Denna Flotte är en exibel mindre grupp där elever kan komma och gå, som stöd under del av dag, eller som en tidsbestämd insats, som då blir som en form av intervention.

Var elever ska få sin undervisning är något som behöver utvärderas noga. Det ska vara fördelaktigt för elevens lärande och helst involvera en dialog med eleven så långt det är möjligt med hänsyn till ålder och mognad. Vårdnadshavare i Sverige, men även i andra delar av världen, efterfrågar er resursskolor då de vanligtvis (under era år) har fått kämpa för barnets rätt till stöd i undervisningen eller stöd inom det sociala området för att bli inkluderad på riktigt (ACT Education Directorate, 2022; Lei er m. ., 2022). En stärkt kompetens, som omfattar kunskaper om barns behov, kan i högre grad spridas och delas mellan olika skolformer. Detta är också något som rekommenderas i till exempel Storbritannien, att vi lär av varandra från olika skolorganisationer (Ofstedt, 2022; Croydon m. ., 2019). Vi behöver på riktigt förstå vad som blir svårt i skolmiljön för att kunna göra riktade insatser som helst ska sättas in så tidigt som möjligt. Vårt grannland Finland är bra på detta. Insatserna kan ha fokus på att göra den fysiska miljön mer tillgänglig eller den pedagogisk/didaktiska och/eller

ISBN 978-91-47-15047-2

© 2023 Emma Lei er och Liber AB

förläggare: Mattias Nykvist

Redaktör: Birgitta Fröberg

Projektledare: Helena Hammarqvist

Formgivning: Lotta Rennéus

Omslagsbild: Shutterstock

Illustrationer: Johnny Dyrander

Produktion: Lars Wallin

Första upplagan 1

Repro: Exakta Print AB

Tryck: Graphycems, Spanien 2023

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra stra (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice: 08-690 90 00

kundservice.liber@liber.se

www.liber.se

Hur kan undervisningen läggas upp så att den inkluderar er elever?

Vilka metoder, strategier och stödstrukturer är betydelsefulla och för vem?

Vad nns det för framgångsfaktorer för god under visning?

Specialdidaktik är undervisning som tar hänsyn till att elever är olika, att alla barn och unga har en egen unik uppsättning av förmågor och förutsättningar. Ett specialdidaktiskt förhållningssätt innebär att undervisningen förbereds för att möta olika behov. Det är en proaktiv didaktik. I den breda basen, det vill säga undervisningens pedagogik och didaktik, skapas en gemensam, sammanhållen kunskapskontext av hög kvalitet och med variation. Specialdidaktik är för alla elever.

I boken presenteras aktuell forskning inom området pedagogisk psykologi. Forskningsläget kopplas sedan till didaktiska aspekter av undervisning och konkreta metoder för klassrummet. Boken vänder sig till alla som är intresserade av hur man kan skapa rika tillfällen för lärande bland annat genom förhållningssätt, relationer och undervisningens detaljer.

Till boken nns en onlinekurs som genom fyra workshopppar stödjer arbetet med att bearbeta och fördjupa bokens innehåll kollegialt.

Emma Lei er är lektor i specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hon undervisar på grundlärarprogram, ämneslärarprogram och specialpedagogiska program. Emmas forskningsintresse rör inkludering och hur elever på bästa sätt kan utvecklas och må bra i skolan.