9789147149797 by Smakprov Media AB

PER SUND LOUISE SUND

Per Sund är docent i naturvetenskapernas och teknikens didaktik och tidigare anställd vid Stockholms universitet. Hans forskningsområde är lärares olika didaktiska förhållningssätt när de undervisar om hållbar utveckling, och vilka konsekvenser dessa har för elevers lärande. Louise Sund är docent i pedagogik vid Mälardalens universitet och Örebro universitet. Hon forskar om skolans avgörande roll för att eleverna ska kunna utveckla kunskaper och kritiskt tänkande kring globala rättvisefrågor.

Best.nr 47-14979-7 Tryck.nr 47-14979-7

•

Bokens författare är legitimerade lärare och har många års undervisnings erfarenhet från grundskola, gymnasium och lärarutbildning.

LA G

NDR

Hållbar utveckling – Didaktik för ämnesövergripande undervisning vänder sig till blivande och yrkesverksamma lärare. Boken är använd bar i grundskollärarprogrammens ämnes- och ämnesdidaktiska kurser i naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen. Den kan även användas som fördjupning och fortbildning för alla yrkesverksamma lärare och lärarutbildare som är intresserade av utbildning för hållbar utveckling.

Didaktik för ämnesövergripande undervisning

I bokens andra upplaga har alla kapitel genomgått en omfattande revidering, och ett nytt kapitel om global rättvisa och hållbar utveckling har tillkommit. Övningar, referenser, bilder och tabeller har uppdaterats, och alla övningar har nu en åldersrekommendation. Den reviderade upplagan har även uppdaterats med anledning av införandet av Lgr22.

Hållbar utveckling PER SUND LOUISE SUND

•A

Författarna beskriver och diskuterar vad som kännetecknar hållbar utveckling, och hur lärare kan arbeta med utvecklingsfrågor i sin undervisning med utgångspunkt i olika teman. Varje tema inleds med en presentation av grundläggande kunskaper och följs sedan av elevövningar och lärarledda övningar. Det avslutas med förslag till fler didaktiska möjligheter med olika ämnesinnehåll, arbetssätt och arbetsformer.

Hållbar utveckling • Didaktik för ämnesövergripande undervisning

I Hållbar utveckling – Didaktik för ämnesövergripande undervisning beskriver författarna hur lärare kan arbeta ämnesintegrerat med frågor om hållbar utveckling. Bokens syfte är att bidra med grundläggande ämneskunskaper och tankeväckande övningar – allt detta med hållbar utveckling som ett övergripande tema.

Hållbar utveckling Didaktik för ämnesövergripande undervisning PER SUND OCH LOUISE SUND

LIBER

Innehåll Förord 9 Bokens målgrupp 10 Författarna 11

Introduktion och användning 12 Innehåll och struktur 13 Så här arbetar du med boken 14

1. Hållbar utveckling 17 Ett öppet begrepp 18 Att närma sig en begreppsdefinition 19 Ett mångfasetterat begrepp på olika nivåer 20 Teknikutveckling och livsstilsförändringar 22 Lärande för hållbar utveckling 24

2. Lärande för hållbar utveckling 25 Från utbildning till lärande för hållbar utveckling – från elev till medskapare 26 Undervisningsinnehåll – ämnesinnehåll 27 Undervisningstraditioner 27 Undervisningsaspekter 29 Var är skolans kunskaper användbara? 29 Vilken roll spelar eleverna i undervisningen? 29 Varför är natur- och miljöfrågor viktiga? 30 Vilka olika mellanmänskliga relationer upprättas i undervisningen? 30 Vad syftar undervisningen till att utveckla hos eleven? 30

Relationen mellan miljöundervisning och lärande för hållbar utveckling 32 Utveckling av utbildning för hållbar utveckling inom FN 33 Lärande för hållbar utveckling 36

Innehåll

3. Att undervisa om hållbar utveckling och global rättvisa 40 FN:s rapporter om världens tillstånd 40 Postkoloniala perspektiv 41 Att undervisa kritiskt och reflekterat 43 Ett reflektionsverktyg för lärare 44 HEADS UP 45 Lärarna arbetar med HEADS UP 45 Positiva bilder 45 Komplexitet och handling 46 Laddade frågor 47

Att bryta ned en fråga och identifiera de viktigaste utmaningarna 48 Om naturresurser och gruvnäring i Sverige 48 Övning 1 50 Övning 2 51

Lärarreflektion: Att se mönster i undervisningen 52 Studera vidare 53

4. Didaktiska perspektiv och överväganden 54 Undervisningsutveckling och syn på lärande 54 Deweys empiriska metod 54 Syn på lärande 55

Övningstyper 57 Diskussionsövningar 58 Uppdragsövningar 59 Experiment 60 Värderingsövningar 61 Värderingsövningar – sammanfattning 67

5. Utveckling 68 Indelning av länder 70 Att närma sig begreppet utveckling 71 Fördelning av jordens resurser 73 Lärarresurs – Utveckling 78 Didaktiska möjligheter 78 Diskussionsövning Bryt cirkeln (åk 7–9) 80 Diskussionsövning Kolonialism (åk 7–9) 82 Diskussionsövning Vilka är vi och dom? (åk 1–9) 83

Innehåll

Värderingsövningar 84 Värderingsövning Motsatser/påståenden (åk 1–9) 84 Värderingsövning Fyrhörning (åk 1–9) 85 Värderingsövning Listövningar (åk 1–9) 86 Värderingsövning Öppna/oavslutade meningar (åk 1–9) 87

Elevövningar – Utveckling 90 Diskussionsövning Fattigdom (åk 1–9) 90 Diskussionsövning Familjen (åk 1–9) 90 Diskussionsövning Dra en lott (åk 1–9) 91 Diskussionsövning Bananens väg till butikshyllan (åk 1–9) 92

6. Tillväxt 94 Det internationella samarbetet 98 Marknadsekonomiska miljöperspektiv 99 Fördelningen av överskottet 100 Småföretagsamhet 102 Tendenser till att begränsa konsumtionen 103 Ibland är det svårt att göra rätt 104 Lärarresurs – Tillväxt 106 Didaktiska möjligheter 106 Diskussionsövning En resa till en annan planet (åk 1–9) 108 Diskussionsövning Köttkonsumtion – välfärdsgrisen (åk 7–9) 110 Diskussionsövning Hållbarhet och utveckling (åk 7–9) 111 Värderingsövningar 112 Värderingsövning Motsatser/påståenden (åk 1–9) 112 Värderingsövning Fyrhörning (åk 1–9) 113 Värderingsövning Listövningar (åk 1–9) 114 Värderingsövning Öppna/oavslutade meningar (åk 1–9) 115

Elevövningar – Tillväxt 118 Diskussionsövning Vad menas med ett gott liv? (åk 1–9) 118 Diskussionsövning Vad är grundläggande behov? (åk 7–9) 119 Diskussionsövning Fördelningen av jordens naturresurser (åk 7–9) 120 Diskussionsövning Det myllrar av liv (åk 1–9) 121

7. Kretslopp 124 Naturliga kretslopp är soldrivna 126 Jorden som rymdraket 128 Kretsloppssamhället är resurskrävande 128 Från vaggan till graven 129 Megastäders avsaknad av kretslopp 130

Innehåll

Hållbar stadsutveckling 132 Lärarresurs – Kretslopp 135 Didaktiska möjligheter 135 Uppdragsövning Gör skrotkonst (åk 1–9) 138 Uppdragsövning Bygg ett ekosystem (åk 1–9) 138 Värderingsövningar 140 Värderingsövning Motsatser/påståenden (åk 7–9) 140 Värderingsövning Fyrhörning (åk 7–9) 141 Värderingsövning Öppna/oavslutade meningar (åk 1–9) 142 Värderingsövning Ta ställning och rösta (åk 1–9) 142

Elevövningar – Kretslopp 145 Diskussionsövning Växtnäring i kretslopp (åk 7–9) 145 Diskussionsövning Uppdraget i rymden (åk 1–9) 146 Diskussionsövning Ingenting försvinner men allting sprider sig (åk 7–9) 147 Uppdragsövning Utrota aldrig en mygga (åk 7–9) 148

8. Energi

150

Ett svårfångat begrepp 152 Entropi – ett mått på ordning 153 Energikällor 154 Ändliga energikällor och klimatförändringar 154

Långsiktigt uthålliga energikällor 156 Fördelar och nackdelar med energikällor 158 Olika slags bränslen 160 Lärarresurs – Energi 163 Didaktiska möjligheter 163 Värderingsövningar 164 Värderingsövning Motsatser/påståenden (åk 7–9) 165 Värderingsövning Fyrhörning (åk 7–9) 165 Värderingsövning Listövningar (åk 7–9) 167 Värderingsövning Öppna/oavslutade meningar (åk 7–9) 168 Experiment Allting sprider sig (åk 1–9) 169 Experiment Koldioxid löser sig i vatten (åk 7–9) 170

Elevövningar – Energi 173 Diskussionsövning Sant eller falskt (åk 1–9) 173 Diskussionsövning Energikällor (åk 7–9) 174 Diskussionsövning Många kockar och en bit potatis (åk 7–9) 175 Experiment Känn din energi (åk 1–9) 177

Innehåll

9. Livsstil 178 Ekologiskt fotavtryck 181 Är det möjligt att förena god livskvalitet och lågt fotavtryck? 183 Livsstil och politik 184 Svårt att ändra livsstil 185 Lärarresurs – Livsstil 188 Didaktiska möjligheter 188 Diskussionsövning Vem lever mest hållbart? (åk 7–9) 191 Diskussionsövning Vem betalar priset? (åk 7–9) 192 Värderingsövningar 193 Värderingsövning Motsatser/påståenden (åk 1–9) 193 Värderingsövning Fyrhörning (åk 7–9) 194 Värderingsövning Listövningar (åk 1–9) 195 Värderingsövning Öppna/oavslutade meningar (åk 1–9) 196

Elevövningar – Livsstil 198 Diskussionsövning Vem bestämmer över din livsstil? (åk 1–9) 198 Diskussionsövning Vilken väg väljer du mot framtiden? (åk 7–9) 199 Uppdragsövning Ekologiska fotavtryck (åk 7–9) 200 Uppdragsövning Att jämföra livsstilar genom bilder (åk 1–9) 200

10. Klimat och vatten

202

Växthuseffekten 205 Klimatförändringarnas konsekvenser 206 Klimatförändringarna – krisen är redan här 208 Mat och klimat 209 Internationella avtal 210 Klimatavtalens dilemman och vanor 211 Resursanvändning? 212 Lärarresurs – Klimat och vatten 216 Didaktiska möjligheter 216 Värderingsövningar 218 Värderingsövningar Motsatser/påståenden (åk 7–9) 219 Värderingsövning Fyrhörning (åk 7–9) 220 Värderingsövning Listövningar (åk 1–9) 221 Värderingsövning Öppna/oavslutade meningar (åk 1–9) 221 Uppdragsövning Vattenåtgång för en middag (åk 7–9) 222 Uppdragsövning Koldioxidfotavtryck (åk 7–9) 222

Innehåll

Elevövningar – Klimat och vatten 225 Diskussionsövning Vattnets kretslopp (åk 1–9) 225 Diskussionsövning Att klara sig med en hink vatten (åk 1–9) 226 Diskussionsövning Vad innebär höjningen av havsvattennivån? (åk 1–9) 227 Diskussionsövning Matens väg till bordet (åk 1–9) 227 Uppdragsövning Vattenförbrukning hemma (åk 1–9) 229 Uppdragsövning Starta och utveckla en miljögrupp på skolan (åk 1–9) 230 Experiment Hur mycket dricksvatten finns det? (åk 1–9) 231 Experiment Påverkas växter av föroreningar? (åk 1–9) 232 BILAGA 1:1 Diskussionsövning Bryt cirkeln 233 BILAGA 1:2 Diskussionsövning En resa till en annan planet – vill och

behöver 234

Referenser 237 Register 241

Innehåll

Förord

et här är en bok om ämnesintegrerad undervisning som beskriver hur yrkesverksamma lärare i grundskolan och lärarstudenter på grundskollärarutbildningen och ämneslärarutbildningen kan arbeta med frågor om hållbar utveckling. Boken är ett stöd för att uppfylla de mål i läroplanen för grundskolan som handlar om att eleven ska få kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling samt kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. Formuleringen av dessa mål ger stöd till lärare att i undervisningen i olika ämnen kunna integrera ämnesövergripande kunskapsområden som dessa. Syftet med boken är att bistå yrkesverksamma lärare och lärarstudenter med grundläggande kunskaper och övningar för en ämnesintegrerad undervisning med hållbar utveckling som ett övergripande tema. NO- och SO-ämnen har flera naturliga och starka beröringspunkter och kompletterar varandra väl. Naturvetenskaperna urskiljer ofta aktuella utmaningar, som att den globala uppvärmningen behöver hejdas till maximalt två grader, men det är ofta inom samhällsvetenskaperna som dessa utmaningar problematiseras och värderas, vilket avgör hur vi slutligen väljer att handla. Boken gör inte anspråk på att utgöra ett heltäckande material för frågor om hållbar utveckling, utan strävar i stället efter att stimulera till egna funderingar och diskussioner om de förhållanden som påverkar sociala, ekologiska och ekonomiska förhållanden globalt. Med boken vill vi bidra till att dessa perspektiv och olika gruppers utvecklingsbehov blir belysta, liksom att samband och påverkan mellan länder i nord och syd synliggörs. Boken inleds med fyra teoretiska kapitel där grundläggande tankar om hållbar utveckling och utbildningens och forskningens roll beskrivs. Därefter följer sex temakapitel utifrån sex ämnesövergripande områden. Det är i undervisningspraktiken inte möjligt att omfatta allt, utan ett urval har gjorts som i första hand bygger på lång undervisningserfarenhet, men även på forskning inom området. Dessa teman har sitt ursprung i ämnesområden som lärarstudenter och verksamma lärare i fortbildningssammanhang har visat ett särskilt starkt intresse för och engagemang Förord

att undervisa om. En återkommande fråga under åren har just varit hur man som lärare kan utveckla sin ämnesintegrerade undervisning. I en ämnesintegrerad undervisning behandlas frågor om hållbar utveckling och de ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiven på hållbarhet ofta samtidigt, eftersom frågorna är så komplexa att det är svårt att skilja perspektiven åt. Det innebär också att visst ämnesinnehåll, som till exempel koldioxid och mat, förekommer på upprepade platser i boken. Skälet till detta är helt enkelt att perspektiv och ämnesinnehåll är sammanflätade i undervisningen om hållbar utveckling. Sammantaget innebär detta att man som lärare inom ett specifikt ämnesområde kan uppleva att något viktigt innehåll eller perspektiv saknas, vilket är fullt möjligt med tanke på varje temas stora omfång. Vi ser gärna att den erfarna läraren kompletterar med det som uppfattas vara underrepresenterat i respektive tema, medan andra som just börjat arbeta integrerat vänder sig till avsnitten externa resurser som ger förslag på var man läsa mer och fördjupa sina kunskaper. Vi vill gärna uppmuntra användaren av boken att utveckla det integrerade ämnesinnehållet, liksom att anpassa och utveckla övningarna till de aktuella elevgruppernas intressen och förmågor. Huvudsaken är att undervisningen blir intressant, dynamisk, verklighetsanknuten och meningsfull för alla inblandade parter. I bokens andra upplaga har bland annat ett nytt kapitel om global rättvisa och hållbar utveckling tillkommit. Övningar, referenser, bilder och tabeller har uppdaterats. Den reviderade upplagan har även uppdaterats med anledning av införandet av Lgr22 och i linje med ett ökat fokus på vetenskapens betydelse för ett hållbart samhälle och vikten av elektrifieringen av transporter.

Bokens målgrupp Boken har två primära målgrupper: dels verksamma lärare och lärarutbildare, dels studenter som utbildar sig till lärare i grundskolan. Boken är tänkt att fungera som fördjupning och fortbildning för alla verksamma lärare och lärarutbildare som arbetar med utbildning för hållbar utveckling, samt även som kurslitteratur för lärarstudenter på grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 1–3, årskurs 4–6 samt ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7–9. Den kan med fördel användas i lärarprogrammens ämneskurser och ämnesdidaktiska kurser i naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen som ett sätt att sammanlänka dessa

Förord

ämnesområden till mer enhetliga ämnesteman för lärarstudenter. Innehållet lämpar sig dessutom väl för lärarstudenter som ska utföra olika praktiska övningar under den verksamhetsförlagda utbildningstiden (VFU) eller i samband med andra fältstudier på övningsskolan.

Författarna Bokens författare har tillsammans 25 års undervisningserfarenhet från grundskola och gymnasium och mer än 30 års erfarenhet av arbete med lärarprogram inom högre utbildning. Per Sund är docent i naturvetenskapernas och teknikens didaktik och har undervisat inom lärarprogrammens olika inriktningar och på kurser inom lärarlyftet och masterprogram i didaktik. Han har även arbetat med utbildningsuppdrag för Världsnaturfonden WWF i länder som Indien, Madagaskar, Kamerun och Indonesien och har också erfarenhet av att arbeta med Sida-finansierade konsultuppdrag i Sverige och Kina. Louise Sund är docent i pedagogik och undervisar i utbildningsvetenskap inom lärarprogrammens inriktningar från förskola till ämneslärare och påbyggnadsutbildningen kompletterande pedagogisk utbildning. Författarna har nationella och internationella erfarenheter av forskningssamarbeten, är väl publicerade i internationella forskningstidskrifter och aktiva inom forskningsfältet miljö- och hållbarhetsutbildning (Environmental and Sustainability Education Research).

Förord

Introduktion och användning

flera vetenskapliga, politiska och mediala sammanhang uppmärksammas att världen som plats i universum är hotad. Det brukar då framhållas att alla har ett ansvar att motverka de hot och risker som världen står inför, men att skolan och utbildning har ett alldeles särskilt ansvar. Det kan med utgångspunkt i skolans styrdokument beskrivas som ett ansvar att utveckla en pedagogisk verksamhet som skapar en medvetenhet och en erfarenhet hos elever som bidrar till att de kan göra kunskapsbaserade och moraliska ställningstaganden i olika globala utvecklingsfrågor. I den här boken beskrivs och diskuteras vad som kännetecknar hållbar utveckling, där klimat är en fråga bland många, och hur lärare kan förhålla sig till utvecklingsfrågor i sin undervisning. Ämnesintegrering, ämnesövergripande, integrerad undervisning och tematiskt arbete är olika begrepp som används för att beskriva undervisningen när lärare och lärarlag arbetar med två eller flera skolämnen/ ämnesområden i ett gemensamt undervisningssammanhang. I praktiken innebär det att fler än ett skolämne studeras på samma gång. I undervisning har ämnesintegrering ofta handlat om att diskutera centrala begrepp utifrån olika ämnesdiscipliner eller genom problembaserat lärande där undervisning sker genom fallstudier och problemlösning. Forskning visar att lärares avsikt med att organisera undervisningen ämnesintegrerat är att eleverna ska få en helhetssyn på ämnesinnehållet, och att de ska kunna tillämpa sina kunskaper och se relevansen av dem i sina vardagliga liv (Persson, 2011). Ett sätt att arbeta ämnesintegrerat är att låta undervisningen handla om samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI). I engelskspråkig litteratur benämns detta innehåll som socio-scientific issues (SSI). Sådana frågor involverar förutom faktakunskaper också olika värderingar, synsätt, perspektiv och intressen och saknar därmed ofta slutgiltiga och

Introduktion och användning

rätta svar. Det innebär att elever får utrymme att själva analysera och diskutera olika perspektiv och på så sätt utveckla sina förmågor att föra naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga resonemang samtidigt. I den här boken tar vi utgångspunkt i hållbar utveckling med stöd i ett antal tematiska områden där vi lägger tonvikten på samspelet mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap. Bokens innehåll har ett brett anslag som inte bara behandlar den hållbara utvecklingens ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter, utan också dess globala konsekvenser och etiska dimensioner.

Innehåll och struktur Boken introducerar i fyra teoretiska kapitel grundläggande tankar om hållbar utveckling samt utbildningens och forskningens roll för en mer hållbar samhällsutveckling. Kapitel 1 ger en utgångspunkt för diskussioner och bakgrund till samhällsprocessen hållbar utveckling. Kapitel 2 ger en forskningsbaserad grund och bakgrund till hur lärande för hållbar utveckling utvecklats inom svensk miljöundervisning, liksom på policynivåer inom världssamfundet FN. I kapitel 3 diskuteras med stöd i aktuell forskning att hållbarhetsfrågor är starkt kopplade till frågor om global rättvisa som ojämlika maktförhållanden, klimatförändringar och skillnader mellan världens rikaste och fattigaste. I kapitel 4 resoneras generellt kring skolutvecklingsarbete och olika syn på lärande i utbildningsfilosofisk mening. Avslutningsvis beskrivs i detta kapitel didaktiska möjligheter med olika ämnesinnehåll, arbetssätt och arbetsformer i skolan där särskild vikt läggs vid vad det innebär att genomföra värderingsövningar på ett professionsmässigt sätt. Efter den teoretiska delen följer sex temakapitel som vart och ett representerar stora och komplexa ämnesområden. Varje temakapitel erbjuder grundläggande kunskaper och övningar för en ämnesintegrerad undervisning. Kapitlen är indelade i följande teman: 5. Utveckling, 6. Tillväxt, 7. Kretslopp, 8. Energi, 9. Livsstil och 10. Klimat och vatten. Varje temakapitel inleds med och erbjuder läsaren en kunskaps bakgrund och inspiration för att undervisa om hållbar utveckling. Denna sammanfattning ger snabbt en bild av det aktuella ämnesinnehållet och följs av en begreppslista som reder ut några grundläggande begrepp inom området. Kunskapsbakgrunden avslutas med en lista över webbplatser som kan användas för att söka ytterligare information och för att studera vidare på egen hand i syfte att fördjupa den egna ämneskunskapen. Efter kunskapsbakgrunden kommer ett omfattande öv Introduktion och användning

ningsavsnitt som inleds med didaktiska möjligheter som beskriver såväl lärarresurserna som elevövningarna som följer. Lärarresurserna består av övningar som vänder sig till läraren eller lärarstudenten, elevövning arna riktar sig till elever i grundskolan och är användbara direkt i klassrumspraktiken. Genom att didaktisera övningarna i varje tema kapitel på detta sätt är det vår förhoppning att de inte ska betraktas som en ”receptbank” utan snarare att dessa ska vara ett stöd i att utveckla elevernas hållbarhetsförmågor och lärarens didaktiska förmågor. I slutet av avsnittet om lärarresurser finns även en lista med externa resurser till hjälp för läraren, lärarstudenten eller lärarlaget att finna idéer och stöd för undervisningen utanför den egna skolans resurser och kompetenser. Externa resurser kan betraktas som förslag på didaktisk fördjupning. Efter temakapitlen följer en bilaga. Bilaga 1 innehåller kopieringsunderlag till två lärarledda diskussionsövningar (Bryt cirkeln samt Vill och behöver). Sist i boken finns en litteraturlista med några kärnreferenser. Det finns även en bilaga som innehåller bilder till diskussionsövningen Hållbarhet och utveckling (kapitel 6). Den finns tillgänglig på bokens webbplats på www.liber.se.

Så här arbetar du med boken Kunskapsbakgrunden i respektive temakapitel ger läraren en utgångspunkt för att börja undervisa om komplexa frågeställningar som hållbar utveckling. Elevövningarna syftar till att ge elever adekvata kunskaper om hållbarhetsproblemen, men också till att utveckla deras förmågor att delta i individuellt och samhälleligt förändringsarbete. Genom att öva på att ta ställning individuellt, argumentera för sin ståndpunkt, kritiskt analysera, samarbeta med kamrater, lära sig att lyssna och överväga sin ståndpunkt tillägnar sig elever kunskaper om hur en förändringsprocess på demokratiska grunder kan gå till. Synen på kunskap i denna bok omfattar såväl ämneskunskaper som elevers olika förmågor att uppnå handlingskompetens. Läsaren kan med fördel börja med att läsa de två inledande kapitlen om hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling. Dessa ger en god grund för kunskap om samhällets förändringsprocess mot ett alltmer hållbart samhälle och om utbildningens roll för att stödja individer att bli aktiva medskapare i denna process. Därefter kan läraren eller lärarstudenten – gärna tillsammans med sin klass – bestämma sig för ett temakapitel som känns intressant.

Introduktion och användning

Kunskapsbakgrunden introducerar temat för läraren som sedan i sin tur ger eleverna en bakgrund till det valda temat. Eleverna kan därefter göra en elevövning som läraren valt själv, eller tillsammans med eleverna, beroende på den aktuella situationen och hur väl läraren känner sina elever. Elevövningarna är skrivna på ett sådant sätt att det är möjligt att kopiera och dela ut dem i pappersform till eleverna, med en mycket kortfattad introduktion av läraren. De är vidare utformade som självstudier, men kräver samarbete med klasskamrater för gruppdiskussionerna. Tycker elever och läraren att övningen var intressant finns det fler elevövningar att välja mellan. Några av elevövningarna är utformade som uppdragsövningar. Syftet med uppdragen är att elever ska få använda sina kunskaper från skolan i ett samhälleligt sammanhang och diskutera med andra vuxna än lärare. Eleverna får då erfarenhet av att arbeta mer långsiktigt och även dokumentera förändringsarbetet som sker utanför skolan i miljöer som de kanske besöker under fritiden. Förutom att utveckla ämneskunskaper och förmågor får eleverna också andra kunskaper som att förbereda ett besök där man ska genomföra ett uppdrag i närsamhället. I en ämnesintegrerad undervisning lär de sig att ta vara på sin rätt att agera som samhällsmedborgare i det gemensamma och nödvändiga förändringsarbetet mot ett mer hållbart samhälle. Läraren kan under tiden börja titta på lärarresurser och övningarna som beskrivs där. Syftet med dessa är att ytterligare fördjupa elevernas och lärarens kunskaper samt att skapa utrymme för klassrumsdiskussioner med utgångspunkt i enskilda ställningstaganden, vilket stödjer elevers utveckling på flera sätt. Lärarresursövningarna kräver i regel lite mer förberedelser av läraren, som att läsa på övningarnas frågeställningar och kopiera anteckningsprotokoll. Flera uppgifter i detta avsnitt, men inte alla, kan också kopieras och delas ut till eleverna. (Detta är ett sätt att minska elevers dagliga skärmtid.) Det är mycket viktigt att läraren läser kapitel 4 innan hon eller han genomför den första värderingsövningen. Där beskrivs vad det innebär att genomföra värderingsövningar på ett professionsmässigt sätt och hur värderingsövningarna kan utvecklas och genomföras i klassrummet. Genom att arbeta med värderingsövningarna, ibland genom att röra sig i klassrummet, utvecklar eleverna sina förmågor att delta i samtal och debatter under demokratiska former. Elever får möjlighet till fysisk rörelse och att vara med att skapa undervisningsinnehåll tillsammans med läraren och andra elever. Läraren är en aktiv samtalsledare som utan att vara dominant inbjuder elever till att delta i samtalet. Värderingsövningarna, liksom genomförandet av dem, kan ständigt utvecklas. I kapitel 4 erbjuds flera rekommendationer om hur värderingsövningarnas innehåll Introduktion och användning

och genomförandet kan utvecklas av alla inblandade. De är i första hand utvecklade för ämnesintegrering inom ramen för en klass, men det går också utmärkt att genomföra övningar av typen motsatser/påståenden i större grupper på upp till 60 elever om man vill samarbeta med en annan klass. Vill man däremot initiera ett utvecklingsarbete som omfattar hela skolan, eller genomföra skolövergripande eller arbetslagsgemensamma aktiviteter, finns användbart material med några exempel under rubriken externa resurser i avsnittet lärarresurser i varje temakapitel.

Introduktion och användning

Agenda 21 26, 34 Andreotti, Vanessa 44, 46 B

Bauman, Zygmunt 21, 23 Beck, Ulrich 23 biomassa 151, 153, 155, 158, 159, 162, 203, 205 Bretton Woods-institutionerna 98 Brundtlandkommissionen 18, 35 bruttonationalprodukt, BNP 71, 100 C

Carson, Rachel 33 cellandning 125, 127, 128, 133, 143, 214 Corporate Social Responsibility 96, 100, 104, 105 D

delningstjänster 103 Dewey, John 54–57

Fairtrade 86, 96, 104, 105, 230 fossilfri stålproduktion 100 fotosyntes 125, 127, 128, 133, 138, 142, 147, 151, 153, 158, 162, 214 Fridays For Future 26, 37 frihandel 99 frånluftsvärmepump 157 G

Giddens, Anthony 22 globala hektar 179, 181, 186, 190 global rättvisa 10, 13, 40, 42, 45, 47, 48, 212 Golding, William 136 gruvnäring 20, 47, 48 H

handelshinder 104 handlingskompetens 14, 25, 27, 28, 31–33, 36, 42, 46, 47, 61 HEADS UP 45, 50, 51, 52 I

e-handel 160 Earth Overshoot Day 179, 180, 187 ekosystem 19, 30, 137, 179, 187 ekosystemtjänster 179, 180 elbil 20, 48, 161 elektrifiering 10, 17, 129, 159 energiformer 127, 132, 151, 152, 154, 160, 161, 164, 177 energikälla 154, 158, 163, 173, 174, 175 energiprincipen 151, 152, 162 entreprenöriellt lärande 97, 106 entreprenörskap 97, 106 entropilagen 151, 153, 164 exergi 151, 152, 160, 166

index för mänsklig utveckling 91 inflation 175 intergenerationella perspektiv 30, 39 Internationella valutafonden 95, 98 IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) 41, 100, 203, 204, 211 J

jordartsmetall 20, 48, 49, 99 K

klimatkris 40–42, 45, 129, 203, 216 kolonialism 41, 42, 53, 69, 70, 74, 77, 79, 82, 92, 203

241

Kyotoprotokollet 203, 210, 211 köldbärare 157 köttkonsumtion 107, 110, 185, 187, 204, 210

undervisningstraditioner 25, 27, 28, 29, 32 V

livscykelanalyser 125, 129, 130, 133, 134 livsstilsförändring 21, 22, 28 M

Max-Neef, Manfred 119 mikrolån 96, 102 molekylsopor 125, 131, 133, 147, 216, 229 N

naturresurs 19, 40, 47–49, 69, 74, 83, 99, 107, 120, 121, 137, 179 P

Parisavtalet 2015 22, 159, 203, 204, 211 PFAS 126, 136, 149 Piketty, Thomas 101 postkolonialism 77 postkolonialt perspektiv 40, 41, 42, 43, 53, 74 R

reduktionsplikt 158 Regional Centre of Expertise 21 reglerbar (energisystem) 159 S

sociala medier 107, 118 socialisationsinnehåll 31 solpanel 156 Sternrapporten 95, 100 sötvatten 122, 203, 209, 214, 217, 231 T

teknikutveckling 17, 22–24 Tyst vår 33

242

Vergès, Françoise 42 vintage 103, 133 Vår gemensamma framtid 18, 19, 34 Världsbanken 70, 95, 98 växthusgaser 100, 154, 203, 205, 206, 209, 210, 213, 214 Ä

ämnesintegrering 12, 16

ISBN 978-91-47-14979-7 © 2024 Per Sund, Louise Sund och Liber AB förläggare Mattias Nykvist Projektledare Helena Hammarqvist Produktion Lars Wallin Redaktör Thomas Johansson Grafisk design Fredrik Elvander, Eva Jerkeman Illustration Nils Forshed, Jonny Hallberg Foto Per Sund Omslagsbild Petri Matalamaa Andra upplagan 1 Repro Integra Software Services, Indien Tryck People Printing, Kina 2024

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisa tioner och huvudman för utbildningssamordnare, till exempel kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

PER SUND LOUISE SUND

Best.nr 47-14979-7 Tryck.nr 47-14979-7

•

Bokens författare är legitimerade lärare och har många års undervisnings erfarenhet från grundskola, gymnasium och lärarutbildning.

LA G

NDR

Didaktik för ämnesövergripande undervisning

Hållbar utveckling PER SUND LOUISE SUND

•A

Hållbar utveckling • Didaktik för ämnesövergripande undervisning