Malin Thorsén
ISBN 978-91-47-14965-0
© 2025 Malin Thorsén och Liber AB. Text- och datautvinning ej tillåten.
Förläggare: Kajsa Lindroth
Grafisk form inlaga och omslag samt sättning: Nette Lövgren
Illustrationer: Nette Lövgren s. 57, 96 och 110
Författarfoto: Øyvind Lund
Projektledare: Magnus Winkler
Produktion: Lars Wallin
Första upplagan
1
Repro: Integra Software Services, Indien
Tryck: People Printing, Kina, 2025
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
www.liber.se/kundservice www.liber.se
Innehåll
och hållbar är inte samma
Hur kan den regenerativa tanken användas av och skapa nytta för företag?
Hur kan biomimik användas av och skapa nytta för
som tjänster (PaaS – Products-as-a-Service)
kan cirkulära principer användas
4. Från teori till en hållbar affärsmodell i praktiken
Steg 1: Identifiera ett nuläge: för verksamheten, kunderna och konkurrenterna
Dokumentera nuläget och viktiga förflyttningar
Steg 2: Identifiera företagets drivkrafter och hållbarheten i nuvarande affärsmodell
Hitta verksamhetens drivkrafter
Hur hållbar är den nuvarande affärsmodellen?
Steg 3: Utveckla affärsmodellen och definiera ett hållbart värdeerbjudande
Utveckla hållbara affärserbjudanden och identifiera en ny position
Steg 4: Analysera verksamhetens finansiella flöden
Steg 5: Etablera långsiktig strategi, mål och nyckeltal
Steg 6: Förändra interna processer och strukturer
Framgångsfaktorer
innebär inte alltid mer hållbart
För starkt ekonomiskt fokus och kortsiktighet
Oförändrade incitament och sätt att mäta framgång
Byte eller skifte i ägarstruktur eller styrelsens sammansättning
Svårigheter med mätning ger vaga målsättningar .
Att inte lägga tid på att identifiera strategiska samarbeten
För mycket fokus på teknik
För lite fokus på kultur- och beteendeförändring
Arbetet består av enskilda aktiviteter utan övergripande struktur
Tron att hållbarhetsarbetet är ett projekt
Att ge upp för snabbt
att reflektera över och diskutera
7. Framtiden för hållbar affärsutveckling
Slutet är alltid en ny början
Inledning
Allt fler företag pratar om hållbar utveckling och kommunicerar det som en naturlig del av sin strategi och utveckling. Men större förändringar i produktionsval och konsumtionsmönster lyser i många fall med sin frånvaro. Samtidigt är forskarna eniga om att det krävs stora förändringar för att motverka klimatförändringarna och miljöproblemen. Allt tyder alltså på att den ”osthyvelsprincip” som oftast används för att effektivisera verksamheter inte kommer att räcka för att häva klimatförändringarna och bevara den livsviktiga balansen i den biologiska mångfalden i haven såväl som på land. Det räcker alltså inte längre med att ta fram ”hållbara produkter” som bara är marginellt bättre än den tidigare versionen. Istället krävs mer djupgående strategier och principer för hur framgångsrik och ansvarsfull verksamhet ska bedrivas – kort sagt att tänka nytt kring själva kärnan: företagets affärsmodell.
Att utveckla hållbara affärsmodeller är egentligen inte någon raketforskning. Men det krävs mod från alla i beslutande befattning att faktiskt identifiera och kritiskt granska drivkrafterna och grundpremisserna för hur den egna affärsverksamheten bedrivs – och en vilja att ta ansvar för att verksamheten inte längre får bedrivas på bekostnad av miljön, klimatet och andra människor.
Det finns allt fler företag som menar att ett synligt och konkret hållbarhetsarbete skärper deras konkurrenskraft. Detta eftersom det stärker deras affärsmöjligheter, leder till innovation och produktutveckling, attraherar nya medarbetare och motiverar de befintliga.
Min erfarenhet som rådgivare och hållbarhetskonsult är att många chefer och företagsledare instämmer i allt detta, men det betyder inte att det är självklart för dem hur de kan åstadkomma det i prak-
tiken. Jag har skrivit den här boken för att det på många sätt saknas affärsnära verktyg som chefer och ledare känner att de kan omsätta i den egna vardagen när det gäller hållbar affärsutveckling. Syftet är att hjälpa företag att utvärdera sina affärsmodeller och därigenom framtidssäkra verksamheten och dess konkurrenskraft. Förhoppningen är att något eller några av de förhållningssätt och verktyg som presenteras i denna bok ska passa för just den verksamhet som du bedriver eller arbetar inom. Bokens avsikt är att vara en lättbegriplig introduktion till ämnet. Den gör inte anspråk på att vara en komplett guide, utan ska stötta dig att komma igång om du upplever kraven som övermäktiga och inte vet hur du ska göra.
Den här boken vänder sig till företagsledare, medarbetare och styrelserepresentanter som arbetar på företag av alla typer och storlekar. Den är även relevant för ägare, affärsutvecklare, hållbarhetschefer, projektledare, mellanchefer och investerare med uppdrag att placera pengar på ett ansvarsfullt sätt. Nyckeln är nyfikenhet kring hur företag kan ställa om för att fortsätta vara attraktiva för kunder, medarbetare och investerare i en tid av transformation och omställning av både verksamheter och samhället.
Boken tar upp behovet av att tänka större när det gäller hållbarhet –det vill säga att inte bara fokusera på ”hållbara” varor och tjänster eller ”hållbar” produktion med mera – och att säkerställa att affärsmodellen faktiskt bidrar till hållbar utveckling. Förhoppningsvis kan den också ingjuta mod när det gäller att utmana befintliga affärsmodeller. Ett viktigt medskick redan från början är att detta inte är ett arbete som är avklarat på en förmiddag – det kommer att krävas både tid och eftertanke. Å andra sidan finns det alltid tid och pengar för att göra det som är viktigt. Kruxet är att identifiera det som är viktigt på riktigt. Det är lätt att välja det som finns mitt framför näsan, men det krävs mod för att våga ta tag i det som skaver och känns obekvämt. Och en sak är säker – ingen större förändring sker för den som hela tiden befinner sig i komfortzonen. Förhoppningen är att läsningen ska ge nya perspektiv och öppna upp för ett nytt tänkesätt som kan utmana företags affärsmodeller. Det är inte möjligt att peka ut vilken eller vilka affärsmodeller som är bäst för
olika typer av företag. Däremot är ambitionen att visa vilka alternativ och verktyg som finns för att skapa förändring samt belysa framgångsfaktorer och de effekter som förändringarna kan ge. Därför innehåller boken exempel och frågeställningar som kan hjälpa dig som läsare att fatta lämpliga beslut.
Kort sagt tar boken upp följande:
• Behovet av omställning och företagens roll i den.
• Varför affärsmodellen är relevant för omställningen.
• Vad som skiljer en hållbar och en ohållbar affärsmodell åt.
• Vad som krävs för att lyckas med omställningen (förmågor, framgångsfaktorer etc.).
• Vad som behöver göras för att ställa om en verksamhet (verktyg, modeller, frågeställningar).
Om bokens struktur
Boken är uppdelad i tre delar:
Del ett ger en överblick över varför en omställning av företags affärsmodeller inte bara är viktig, utan nödvändig. Här introduceras också sju grundläggande förhållningssätt som hjälper till att göra det komplexa mer överskådligt. Kapitel ett förklarar varför transformation behövs och vilka drivkrafter som ligger bakom. Kapitel två ger en snabb översikt över viktiga perspektiv som gör det lättare att se helheten och göra jobbet mer greppbart. Genom att ge en snabb inblick i de viktigaste kunskapsområdena blir det lättare att personligen välja vad som är relevant att läsa mer om och fokusera på för att skapa mest nytta och värde för den egna verksamheten.
Del två kan sägas vara bokens kärna och fokuserar helt på hållbar affärsutveckling. Kapitel tre reder ut skillnaden mellan vad som är en hållbar affärsmodell och vad som inte är det. Här finns också en genomgång av vilka kännetecken olika hållbara affärsmodeller har och
Inledning 9
exempel som förhoppningsvis kan utmana den befintliga affärsmodellen i verksamheten. Kapitel fyra presenterar en stegvis process för att konkret stödja utvecklingen till mer hållbara affärsmodeller i praktiken. Bokens tredje del handlar om hur organisationer behöver agera för att lyckas med omställningen och vad som behövs för att klara av att genomföra transformationen. Fokuset ligger på framgångsfaktorer och vanliga fallgropar. Bokens sjunde kapitel spanar in i framtiden och ger några goda avslutande råd på vägen.
Om författaren
I grunden är jag utbildad inom kommunikation, och jag jobbade i 20 år med varumärkesutveckling, ledning och verksamhetsutveckling inom flera olika branscher (skogsnäring, IT, kommun och energi) innan jag växlade spår. Min drivkraft har hela tiden varit att skapa och utveckla välmående verksamheter.
Insikten om vikten av en mer hållbar utveckling och hur man skapar den infann sig i och med en utbildning på KTH Executive School om hur man utvecklar hållbara system. Kort därpå kom Parisavtalet och Agenda 2030, och efter det kändes det nödvändigt för mig att försöka bidra med det jag kan. Resultatet blev att jag startade mitt företag Bright Planet hösten 2016 genom vilket jag har hjälpt företag att utveckla sina affärsverksamheter med hållbarhetsaspekterna som grund. I rollen som rådgivare, vägvisare och coach har jag hjälpt många olika företag att komma igång med eller vidareutveckla sitt strategiska hållbarhetsarbete. Under dessa år har insikten om affärsmodellens betydelse vuxit sig allt starkare.
Min förhoppning är att den här boken ska ge dig som läsare drivkraften och kunskapen att förändra affärsmodeller, och på så sätt skapa förutsättningar för en ljus framtid för såväl företag som natur och människor.
Grundläggande begrepp
Det finns några grundläggande begrepp som är bra att känna till för att kunna ta till sig denna bok på ett bra sätt. Några av dessa sammanfattas nedan:
Affärsmodell: Hur ett företag skapar, levererar och fångar värde. Affärsmodellen förklarar vilka produkter eller tjänster som erbjuds, hur intäkter genereras och vilka resurser och samarbeten som krävs för att verksamheten ska vara livskraftig och lönsam. Kort sagt visar den hur företaget fungerar och tjänar pengar.
Business-to-business (B2B): Affärsverksamhet där företag säljer produkter eller tjänster till andra företag, snarare än till konsumenter (B2C). Till exempel industrikomponenter, företagsprogramvara och konsulttjänster.
Cirkulär ekonomi: Innebär att produkter tillverkas för att kunna repareras, återbrukas eller återvinnas, vilket resulterar i att resurserna behålls och värnas i ett kretslopp istället för att bli avfall (jämför linjär ekonomi). Produkterna tillverkas också av återvunnet eller förnybart material.
Ekosystem: Ordet har sitt ursprung i beskrivningen av hur växter, djur och mikroorganismer samspelar med varandra och med sin omgivning (luft, vatten, jord, klimat) inom ett visst geografiskt område. När begreppet används i näringslivssammanhang syftar det på hur företag, organisationer och andra aktörer samverkar och är beroende av varandra inom en viss bransch eller marknad.
Fossila bränslen: Energikällor som kommer från organiskt material (som växter och djur) som har lagrats i jorden under miljontals år.
Exempel är kol, olja och naturgas. Vid förbränning släpper de ut koldioxid, vilket bidrar till klimatförändringar.
Fotavtryck: Avser i hållbarhetssammanhang den totala påverkan en individ, organisation eller produkt har på miljön och samhället. Det kan inkludera olika aspekter, såsom ekologiskt fotavtryck (resursanvändning
Inledning
och markbehov), klimatfotavtryck (utsläpp av växthusgaser) och socialt fotavtryck (arbetsvillkor och samhällseffekter). Målet är att minimera negativa fotavtryck och maximera positiva bidrag till en hållbar framtid.
Förnybar energi: Energi som kommer från naturliga källor som kan förnya sig inom en mänsklig livslängd, till exempel sol, vind, vattenkraft och biomassa. Dessa energikällor ger lågt eller inget nettoutsläpp av koldioxid.
Hållbarhet: Detta begrepp omfattar tre olika aspekter, som alla behöver beaktas för att något ska kunna kallas för ”hållbart”. På engelska brukar de benämnas som people, planet, prosperity. På svenska sammanfattas de så här:
Social hållbarhet: handlar om rättvisa arbetsvillkor, mänskliga rättigheter, inkludering, jämställdhet och företags ansvar för samhällsutvecklingen.
Klimat- & miljömässig hållbarhet: handlar om minskad miljö- och klimatpåverkan, samt bevarande av biologisk mångfald.
Ekonomisk hållbarhet: handlar om ett etiskt ansvarstagande i sättet att bedriva affärsverksamhet: långsiktig lönsamhet, ansvarsfulla investeringar och effektiv resursanvändning.
Intressenter: Alla som på olika sätt påverkar och påverkas av ett företags verksamhet, produkter och tjänster. Kort sagt är det alla individer, organisationer och aktörer som har någon form av intresse av ett företag eller en organisation.
Klimatavtryck: En uträkning av den totala mängden utsläpp av växthusgaser som en person eller ett företag orsakar. Uträkningen görs i så kallade koldioxidekvivalenter (CO2e).
Linjär ekonomi: Innebär att produkter tillverkas, köps och används för att sedan slängas (jämför cirkulär ekonomi). Produktionen baseras på jungfruliga, det vill säga nya, råvaror.
Omställning: En gradvis och planerad förändring från ett nuvarande system till ett mer hållbart alternativ. Det kan innebära förändringar inom energi, ekonomi, transporter eller konsumtionsmönster för att
minska miljöpåverkan och öka social rättvisa. Omställning förbättrar befintliga system, medan transformation (se nedan) innebär en djupgående förändring där gamla strukturer ersätts med helt nya.
Regenerativ: Betyder att skapa förutsättningar för system – som natur, samhällen eller organisationer – att förnyas, återhämta sig och utvecklas över tid. Till skillnad från hållbarhet, som ofta handlar om att minimera negativ påverkan, fokuserar det regenerativa på att aktivt bidra till positiv förändring och förnyad livskraft.
Resiliens: Förmågan att klara av störningar och vidareutvecklas – en kombination av stabilitet och flexibilitet. Begreppet står också för förmågan att ”studsa tillbaka”, upprätthålla eller komma tillbaka till normal funktion efter större yttre störningar eller påverkan.
Tipping point (eller tröskelpunkt): En kritisk gräns där ett system, som till exempel ett ekosystem, förändras snabbt och oåterkalleligt efter att ha passerat en viss nivå. Inom klimatforskning innebär det att små förändringar kan leda till drastiska och självförstärkande effekter, som isavsmältning eller kollaps av ekosystem.
Transformation: En grundläggande och genomgripande förändring av ett system, en organisation eller ett samhälle. Det innebär en omställning till nya strukturer, processer eller tänkesätt, ofta som svar på stora utmaningar eller möjligheter.
Välbefinnande: Avser individers och samhällens samlade livskvalitet, som omfattar en kombination av såväl ekonomiska, sociala som miljömässiga faktorer. Det handlar inte enbart om materiellt välstånd, utan också om hälsa, trygghet, jämlikhet, meningsfullhet och möjligheten att leva ett gott liv inom planetens gränser.
Värdekedja: De aktiviteter som sker i ett företag som skapar värde för kunder och intressenter. En värdekedja består dels av aktiviteter som direkt bidrar till att leverera produkter eller tjänster till kunderna (till exempel inköp och produktion), och dels av aktiviteter som underlättar och förbättrar de primära aktiviteterna (till exempel företagsledning, teknik och infrastruktur).
Inledning
Del 1: Varför måste företag ställa om?
DEN HÄR BOKEN VILL bidra till att skapa vilja till omställning, inte bara en känsla av ”måste”. Långsiktigt momentum uppstår när ett kritiskt antal personer eller organisationer aktivt arbetar för att uppnå saker de anser är viktiga, något som kommer göra framtiden bättre.
Samma gäller för företag. För tänk om det värsta som kan hända med hållbar omställning är… att det blir bättre? För alla. Företag som står starkare. Människor som mår bättre. Ett samhälle som fungerar – och en planet som håller.
De två kapitel som finns i denna första del sätter scenen för boken. Kapitel ett visar varför transformation behövs, varför business as usual inte längre är ett alternativ och varför hållbarhet är en avgörande strategisk fråga för företag idag. Här beskrivs inte bara de globala utmaningarna, utan också varför de traditionella affärsmodellerna ofta är en del av problemet – och hur de istället kan bli en del av lösningen. Innehållet gör det också tydligt varför dagens affärsmodeller behöver utvecklas – från linjära och resursintensiva till cirkulära och regenerativa. En hållbar affärsmodell tar inte bara hänsyn till planetens gränser utan också till människans – med social hållbarhet som en självklar del av affärslogiken.
Det andra kapitlet ger en introduktion till centrala modeller och tänkesätt som kan hjälpa dig och din verksamhet att hitta en väg framåt – bortom snabba lösningar och mot långsiktig affärslogik med verklig påverkan. Du får bekanta dig med de mest etablerade ramverken för hållbar utveckling – från Agenda 2030 och de planetära gränserna till cirkulär ekonomi och donutekonomi – som hjälper företag att navigera i en komplex verklighet. Fokus ligger på att förstå helheten och använda befintliga verktyg för att identifiera både risker och nya affärsmöjligheter. Målet är att inspirera till förändring, utmana invanda föreställningar och väcka den innovationskraft som behövs för att forma framtidens affärer.
1. Behov av omställning, transformation och förflyttning
Vi lever i en tid där klimatförändringar inte längre är en framtidsfråga utan en påtaglig verklighet. Extrema väderhändelser, stigande havsnivåer och förändrade ekosystem påverkar redan samhällen och ekonomier världen över. Samtidigt ökar insikten om att jordens resurser är begränsade – efterfrågan på råvaror, vatten och energi växer, samtidigt som ekosystem pressas till sin bristningsgräns.
Parallellt med dessa miljöutmaningar genomgår samhället stora förändringar. Urbaniseringen fortsätter i snabb takt, vilket skapar både möjligheter och utmaningar för städer och infrastruktur samtidigt som landsbygden riskerar att utarmas. Migrationsströmmarna ökar och drivs av flera samverkande faktorer – ekonomiska och politiska förhållanden, konflikter samt klimatförändringar som gör vissa områden obeboeliga. Bristen på resurser, försämrade levnadsvillkor och extrema väderhändelser tvingar miljontals människor att söka nya livsmöjligheter, vilket påverkar både ursprungs- och mottagarländer.
Samtidigt växer de sociala och ekonomiska klyftorna. Tillgången till utbildning, arbete och hälsovård blir alltmer ojämlik, vilket riskerar att leda till social oro och instabilitet. Ohälsa – både fysisk och psykisk – är en växande samhällsutmaning där livsstilsförändringar, arbetsrelaterad stress och ekonomisk osäkerhet spelar en central roll. Och för många innebär en alltmer uppkopplad och snabbföränderlig värld högre krav,
16 Del 1: Varför måste företag ställa om?
men också en känsla av ökad press och minskad kontroll över den egna tillvaron.
Den etablerade synen på ekonomisk tillväxt börjar också ifrågasättas. Visserligen har den rådande ekonomiska modellen tagit oss från fattigdom till välstånd i stora delar av världen, men den varken inkluderar eller tar ansvar för de negativa effekter på miljö och människor (klimatförändringar, försurade hav, välfärdssjukdomar, psykisk ohälsa, ojämlikhet etc.) som den också bidragit till.
Den mest spridda definitionen av hållbarhet kommer från den så kallade Brundtland-rapporten, Vår gemensamma framtid, som gavs ut av FN:s världskommission för miljö och utveckling 1987. Där står det att:
Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Rapport efter rapport visar dock att de sätt som vi bedriver våra verksamheter på idag inte är förenliga med denna definition. Medeltemperaturen på jorden ökar, konsekvenserna av klimatförändringarna är inte längre ett framtida utan ett aktuellt och nutida hot, den biologiska mångfalden hotas och mänskliga rättigheter fortsätter att kränkas runt om i världen. ”Business as usual” är därmed ett farligt val, då det är det vanliga sättet att bedriva företagsverksamhet på som har lett fram till de problem och utmaningar som vi ser idag. Frågan är hur företag, styrelser och företagsledningar ska hantera denna insikt och börja bedriva sina verksamheter utifrån nya principer.
Hittills har näringslivet i första hand arbetat med ”de ständiga förbättringarnas logik”. Det begrepp som används för att beskriva den betydligt snabbare utveckling vi behöver se nu är transformation. Ordet i sig betyder omvandling, ändring och övergång, och i praktiken innebär det att mänskligheten behöver ta stora kliv för att vara mer resurseffektiv och minska utsläppen. Annars kommer vi misslyckas att motverka klimatförändringen och värna den biologiska mångfalden, vilka båda är avgörande för att vi ska ha ett gott liv på vår planet1. Samtidigt behö -
ver förändringen ske utan att människor berövas sina möjligheter att försörja sig. Arbetet med att ta större hänsyn till klimatet och miljön får därmed inte ske på bekostnad av mänskliga rättigheter.
Detta första kapitel börjar med att ge en sammanfattande bild av tillståndet i världen, varför business as usual inte längre är gångbart och varför det inte räcker med att göra sin verksamhet så ”hållbar” som möjligt. Det belyser också varför behovet av omställning och förflyttning är centralt för företags utveckling och deras affärsmodeller. Med detta menas att företag behöver förändra hur de skapar, levererar och fångar värde – från affärsmodeller som bygger på linjärt tänkande, kortsiktiga vinster och hög resursförbrukning, till affärsmodeller som bidrar till långsiktig samhällsnytta och som stärker både företaget, människor och planeten över tid. Det handlar inte om att göra lite bättre, utan om att tänka om på djupet kring verksamhetens syfte, roll och påverkan.
Här får du också en förklaring på varför det är viktigt att identifiera drivkrafterna i den egna affärsmodellen och att fundera på om den bidrar till en hållbar omställning – eller om den rentav motverkar och bromsar den.
Utmaningar och möjligheter
Utmaningen – att överleva på vår planet
Under de senaste femtio åren har levnadsstandarden runt om i världen generellt sett förbättrats. Men det har skett på bekostnad av försämring av ekosystemen både på land och i sjöar och hav. Samtidigt har mängden avfall och växthusgasutsläpp ökat.
FN:s klimatpanel, IPCC2, släppte i mars 2023 sin sjätte och fram till dess mest utförliga sammanställning av vad vetenskapen säger om klimatförändringarna. När summeringen av rapporten presenterades utropades ”röd varningsflagg för mänskligheten”. Orsaken är att temperaturökningen är ett växande problem för den globala folkhälsan med negativa hälsoeffekter som följd3. De extrema värmeböljorna i
18 Del 1: Varför måste företag ställa om?
bland annat Indien och Pakistan under senare år, med temperaturer på över 45 grader, testar gränserna för människans överlevnadsförmåga4 .
Därför behöver alla individer, verksamheter, företag, politiker och andra beslutsfattare agera kraftfullt och ta ansvar för sin påverkan på planeten och dess resurser.
För att vi människor ska kunna fortsätta leva och frodas på denna planet i framtiden är det viktigt att bibehålla balansen mellan de ekologiska systemen i naturen. Den årliga uppföljningen av de svenska miljömålen visar en negativ utveckling inom viktiga områden som till exempel ekosystemens återhämtning och bevarande av biologisk mångfald. Det som behöver bli bättre fortsätter alltså att bli sämre.
Forskare på Stockholm Resilience Centre bekräftar samma oroväckande tendens. I sin modell (se figur nedan) definierar de nio olika planetära gränser5, som alla påverkas av mänskliga aktiviteter. Innanför dessa gränser råder stabilitet för livet på jorden där människor och natur kan fortsätta att utvecklas och frodas. Sex av dessa planetära gränser har dock redan överskridits (klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning, flöden av kväve och fosfor, tillgång till vatten samt användningen av kemikalier), och vad gäller dessa befinner vi oss nu utanför det som kallas den säkra zonen. Utvecklingen går dessutom oroväckande fort, vilket syns i figuren6 .
Figur 1: Utvecklingen av ramverket De planetära gränserna mellan åren 2009 och 2023. De nio planetära gränserna utgör tillsammans ett säkert utrymme för mänsklig utveckling. Vi behöver hålla oss inom de definierade gränserna för att inte nå alltför stora tipping points som får oåterkalleliga konsekvenser för allt liv. Ju längre ut från den streckade zonen i mitten staplarna reser sig, desto större är risken för stor negativ påverkan på allt liv. Källa: Azote for Stockholm Resilience Centre, Stockholm University. Baserad på Richardson et al. 2023, Steffen et al. 2015, och Rockström et al. 2009.
KLIMATFÖRÄNDRING
BIOLOGISK MÅNGFALD
FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING
Ökad risk
FÖRÄNDRING I FÄRSKVATTEN
NYA SYNTETISKA SUBSTANSER
(Ännu ej kvantifierad)
OZONSKIKTETS UTTUNNING I STRATOSFÄREN
Säkerthandlingsutrymme
Fosfor Kväve
PÅVERKAN PÅ BIOGEOKEMISKA FLÖDEN
ÖKAD KONCENTRATION AV AEROSOLER I ATMOSFÄREN
(Ännu ej kvantifierad)
HAVSFÖRSURNING
7 gränser bedömda, 3 passerade
Del1:Varförmåsteföretagställaom?
BIOLOGISK MÅNGFALD E/MSY
KLIMATFÖRÄNDRING
(Ännu ej kvantifierad)
Ökad risk
NYA SYNTETISKA SUBSTANSER
(Ännu ej kvantifierad)
FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING
FÖRÄNDRING I FÄRSKVATTEN
Säkerthandlingsutrymme
OZONSKIKTETS UTTUNNING I STRATOSFÄREN
PÅVERKAN PÅ BIOGEOKEMISKA FLÖDEN Fosfor Kväve
ÖKAD KONCENTRATION AV AEROSOLER I ATMOSFÄREN
(Ännu ej kvantifierad)
HAVSFÖRSURNING
7 gränser bedömda, 4 passerade
1.Behovavomställning,transformationochförflyttning
BIOLOGISK MÅNGFALD
Påverkan på funktion
KLIMATFÖRÄNDRING
Genetisk mångfald
Koldioxidhalt Strålningsbalans
FÖRÄNDRAD MARKANVÄNDNING
NYA SYNTETISKA SUBSTANSER
Ökad risk
OZONSKIKTETS UTTUNNING I STRATOSFÄREN
FÖRÄNDRING I FÄRSKVATTEN
Blått vatten Grönt vatten
Säkerthandlingsutrymme
PÅVERKAN PÅ BIOGEOKEMISKA FLÖDEN Fosfor Kväve
ÖKAD KONCENTRATION AV AEROSOLER I ATMOSFÄREN
HAVSFÖRSURNING
9 gränser bedömda, 6 passerade
Del1:Varförmåsteföretagställaom?
Den negativa utvecklingen märks på många olika sätt. Till exempel har produktionen av kemikalier i världen ökat mer än femtiofalt sedan 1950 och ser ut att öka ytterligare tre gånger så mycket till 2050. Plastproduktionen har ökat med 79 procent mellan år 2000 och 2015. Om inget drastiskt görs kommer användningen av resurser att dubbleras till år 20607. Kort sagt: våra konsumtionsmönster ökar fortfarande trycket på vår planet, trots att trycket borde minska.
Möjligheten – nya affärsmöjligheter med innovation och utveckling
Som väl är innehåller IPCC-rapporten också en bruksanvisning för hur mänskligheten ska kunna vända på utvecklingen och komma till rätta med utmaningarna. Den viktigaste åtgärden är att sluta bränna fossila bränslen. Alla åtgärder som vi gör – i stort och smått – för att fasa ut dessa är bra, eller till och med nödvändiga. Men det behövs mer än så. För att komma till rätta med utmaningarna menar forskarna på Stockholm Resilience Centre att det också är helt avgörande att transformera såväl ekonomin som värdekedjorna till att bli mer cirkulära. Som väl är har det hänt en hel del på senare år som har öppnar upp för en sådan utveckling. Bland de viktigaste är den tillväxtstrategi som EU har antagit, Den gröna given (The Green Deal). Den ska bidra till att ställa om unionen till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Målet är att göra EU till en klimatneutral region senast 2050, att stärka ekonomin med hjälp av grön teknik, att skapa en hållbar industri och hållbara transporter samt minska föroreningarna. Som en konsekvens av strategin styrs också ekonomin om steg för steg. Såväl budget som lagstiftning stöps om för att stötta och gynna en utveckling mot mer hållbara och ansvarstagande affärsverksamheter. Även kapitalflöden styrs så att investerare och finansiärer ska stötta utvecklingen av morgondagens teknik och lösningar istället för att vidmakthålla det gamla. Det här skapar stora affärsmöjligheter för företag som vill vara en aktiv del i omställningen. Dessutom finns en hel del av de tekniska
lösningar som behövs redan idag. De är redo att skalas upp och användas som grund för nya affärsmodeller och -erbjudanden.
Allt det här handlar om yttre möjligheter. Men det går också att skapa en ”inre omställning”, det vill säga genom att aktivt utveckla människors förmågor och sätt att tänka. Detta kommer att beskrivas mer i kapitel fem där verktyget Inner Development Goals presenteras.
Allt fler väljer att ta ett aktivt ansvar
Idag arbetar allt fler företag aktivt med att ta ansvar för sin påverkan på människor och miljö. Det som tidigare var ett sidoprojekt har blivit alltmer integrerat i verksamheten. Ambitionsnivån har ökat stadigt. Det märks också genom att hållbarhetsfrågor får en allt större plats i samhället, både inom näringslivet och bland konsumenter. Diskussionen har breddats från att bara handla om miljö till att även inkludera sociala frågor och mänskliga rättigheter. En stor andel av de större företagen tar också hänsyn till Agenda 2030 – FN:s globala mål för hållbar utveckling. Ändå finns stora utmaningar i Sverige såväl som i världen. Ändå kommer varken samhället eller företag till rätta med problemen. Vad beror det på?
Problematiken ligger i affärsmodellen, som kan sägas vara elefanten i rummet. Hållbarhetsrapportering, ett nytt så kallat hållbart produktsortiment eller solceller på taken i all ära – men om inte affärsmodellen ändras förändras heller inte hur företag egentligen bedriver och utvecklar sin affär. Det vill säga att grundproblemet förblir olöst.
Företag behöver därför se över och ändra sin affärsmodell. Istället för att ha vinst som enda eller primära mål, så behöver det kompletteras med hänsyn och ansvar så att det inte äventyrar människors hälsa och välmående eller smutsar ner eller förstör miljö och natur. Observera att detta inte betyder att vinstsyftet ska tas bort. Det är och fortsätter vara en förutsättning för överlevnad. Däremot bör vinstmaximering inte vara det överordnade syftet. Morgondagens framgångsrika företag förväntas ta ett större och bredare ansvar. Kunder, medarbetare och finansiärer räknar med det. Den här bokens mål är att ge företag, styrelser och företagsledare verktyg för att göra denna komplettering eller justering av sin affärsmodell.
24 Del 1: Varför måste företag ställa om?
Bildförteckning
Figur 1, sida 20 och 21 Stockholm Resilience Center
Figur 2, sida 38 Stockholm Resilience Center
Figur 3, sida 43 Creative Commons
Figur 5, sida 63 Rebecka Carlsson/Exponentiell klimatomställning
Figur 8, sida 134 Creative Commons
Hur ställer man om till en mer hållbar affärsmodell – i praktiken?
Affärsmodellen är hjärtat i varje företag. Den sätter spelreglerna för hur företag ska tjäna sina pengar. Samtidigt visar både forskning och verklighet att det traditionella sättet att bedriva affärer bidrar till ökade hållbarhetsproblem och inte längre håller i längden. För att fortsätta vara relevant måste därför företag ta en aktiv roll i den hållbara omställningen och förändra sina affärsmodeller. Men hur ska företag göra för att ställa om?
I den här boken får du verktyg och modeller för att utveckla hållbara affärsmodeller som stärker innovation och konkurrenskraft. Boken beskriver inspirerande vad som skiljer en hållbar från en ohållbar affärsmodell. Med fokus på både affärsnytta och samhällsansvar får du en konkret arbetsprocess som i sex steg visar hur du kan analysera och utveckla affärsmodellen i hållbar riktning.
Boken inspirerar till att tänka nytt, utmana invanda mönster och våga genomföra förändringar som verkligen gör skillnad. Den lyfter också vad som krävs för att lyckas med fokus på både ledare och medarbetare.
Att utveckla hållbara affärsmodeller – en praktisk vägledning vänder sig till alla som arbetar i företag, oavsett bransch eller storlek, och som vill göra hållbarhetsarbetet till en strategisk tillgång för framtiden.
Malin Thorsén är grundare till Bright Planet som sedan 2016 hjälper företag att utveckla sina affärsverksamheter med hållbarhetsaspekterna som grund. I sin roll som rådgivare hjälper hon olika företag att komma igång med eller vidareutveckla sitt strategiska hållbarhetsarbete. Foto: Ø yvind Lund