9789147149360

Socialt arbete

– i gränslandet mellan teori och praktik Z l ata n a K n e Ze vi c ( r ed .)

Socialt arbete

– i gränslandet mellan teori och praktik

Z l ata n a K n e z e v i c ( r e d .)

Liber

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 1

13/01/24 2:22 PM

Innehåll Författarpresentationer 6 Förord 8 Introduktion – Varför ännu en bok om teori och praktik för socialt arbete? 9 Zlatana Knezevic Praktiserad teori 10 Teoretiserad praktik 13 Perspektiv, föreningar, gråzoner 16 Referenser 25

Tema I: Perspektiv 27 1. Den misskända teorin: intervention, praktik, forskning 28 Sune Sunesson Konstigt prat om ”teori”! 29 Teorier blir misskända 31 Praktik, praktikkunskap och teori 33 Vetenskap, praktik och socialt arbete 34 Ersätta berättelser med kunskap 36 Ideologi och rationalitet 41 Interventionens betydelse 43 Avslutande reflektioner 44 Referenser 45 2. Teoretisera våra arbetsplatser som organisationer 46 Staffan Johansson Organisationens konstituerande element 47 Förstå våra arbetsplatsers organisationer på ett djupare plan 49 De rationella klassikernas bidrag 50 De socialpsykologiska och kulturella perspektivens bidrag 51 Omvärldsperspektivets bidrag 53 De kritiska och postmoderna perspektivens bidrag 55 Avslutande reflektioner 57 Referenser 58

3

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 3

13/01/24 2:22 PM

3. Det sociala arbetets mång­fasetterade verksamhetsfält ­­ – etnografiska perspektiv på det sociala arbetets praktik 60 Zlatana Knezevic Teoriers relation till plats och resande 61 Praktik som mer än en plats 63 Människorna i det sociala arbetets praktik 66 Förståelse av socialt arbete genom symboliska objekt 68 Det sociala praktikarbetets konflikter (och samklangen i dessa) 70 Föreställningar om det sociala arbetets praktik 73 Avslutande reflektioner 74 Referenser 75

Tema II: Föreningar 77 4. En internationell postkolonial belysning av socialt arbete 78 Zlatana Knezevic Postkolonialt socialt arbete 79 Professionell imperialism – att rädda den Andra 80 Kartläggning av ojämlikheter mellan nord och syd 81 Möta lokala behov och förutsättningar 87 Internationalisering av en nationaliserad utbildning 89 Avslutande reflektioner 93 Referenser 95 5. Tillsammans! Socialt arbete för social rättvisa 97 Arne Kristiansen Politik som skapar social orättvisa 98 Samarbete med ekonomiskt och socialt utsatta människor 103 Två exempel på socialt arbete för social rättvisa 106 Avslutande reflektioner 110 Referenser 111 6. Mogna i yrket som socialar­­betare – en professionell utvecklingsprocess 114 Thomas Strandberg Det sociala arbetets framväxt i Sverige 115 Lärande och undervisning i det sociala arbetets yrkespraktik 117 Reynolds utgångspunkt för det sociala arbetet och femfasmodellen 118 Erfarenheter från yrkespraktiken och forskningen 122 Avslutande reflektioner 128

4

Referenser 129

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 4

13/01/24 2:22 PM

Tema III: Gråzoner 131 7. Digitalisering som hot eller möjlighet i det sociala arbetets professionella praktik 132 Katarina L. Gidlund och Sheila Zimic Digitalisering och socialt arbete inom socialtjänsten – tidigare forskning 133 Tre olika aspekter av digitalisering 135 Medvetandegöra den teknologiska ordningen och vikten av tolkning utifrån professionsetiska värden 140 Professionernas kulturella praktik 142 Avslutande reflektioner 143 Referenser 144 8. Omsätta policy i praktiken – exemplet familjerätt 146 Angelica Wågby Gräfe Policy för socialt arbete under lupp 147 Vad som döljs i processen från teori till praktik 150 Barnvärlden och den levda delaktigheten 152 Handlingsutrymme i relation till policy 155 Avslutande reflektioner 158 Referenser 159 9. Civilsamhälle, sociala entreprenörer och innovationer i den sociala välfärden 161 Jenny Höglund och Marie Nordfeldt Förändring över tid i den sociala välfärden 162 Begrepp inom det sociala välfärdsområdet 163 Exempel på sociala innovationer och entreprenörskap 170 Avslutande reflektioner 173 Referenser 174 10. Kritisk posthumanism för socialt arbete 177 Marina Richter Kritisk posthumanism som angreppssätt 178 Posthumanistiskt socialt arbete som forskning, praktik och etik 185 Socialt anstaltsarbete genom en posthumanistisk lins 189 Avslutande reflektioner 192 Referenser 194 Register 196

5

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 5

13/01/24 2:22 PM

Författarpresentationer Zlatana Knezevic är bokens huvudredaktör och fil.dr i socialt arbete vid Högskolan Dalarna där hon arbetar som biträdande universitetslektor och internationell koordinator för socionomprogrammet. Zlatana rör sig inom fält som kritiska barndomsstudier, postkolonial feministisk teori och antropologi. Barn och unga, kunskaps- och rättvisefrågor samt internationella perspektiv på socialt arbete är några av hennes intresseområden inom vilka hon bedriver forskning för social förändring.

Angelica Wågby Gräfe är socionom med tioårig praktisk erfarenhet och arbetar som universitetsadjunkt vid Malmö universitet. Hon har disputerat med en avhandling om barns delaktighet i vårdnads-, boende- och umgängesprocesser. Förutom kritiska barndomsstudier och barnrättsforskning intresserar hon sig för både klassisk och kritisk fenomenologi men också mer praktiskt inriktade områden som utredande samtal och bemötande i socialt arbete.

Arne Kristiansen är socionom och docent i socialt arbete på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Ett viktigt forskningsintresse handlar om hur ekonomisk och social utsatthet tar sig uttryck i missbruk och hemlöshet. Ett annat intresseområde berör sociala rättigheter och är inriktat mot brukarinflytande och social mobilisering. Arne har skrivit och medverkat i flera publikationer om missbruk, hemlöshet och brukar­ inflytande.

Jenny Höglund är lektor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Hennes forskningsintresse rör arbetslivsinriktade insatser som utgår från naturoch lantgårdsmiljöer, samt socialt entreprenörskap, både nationellt och internationellt. Andra intresseområden är kunskaps-, utbildnings- och utvecklingsfrågor för socionomer och deras yrkesroller i dagens samhälle.

Katarina L. Gidlund är professor i informatik och forskningsledare för Forum för digitalisering (FODI) vid Mittuniversitetet. Katarina innehar olika rådgivande positioner nationellt och internationellt (Sida, MTM, Världsbanken) samt ett regeringsuppdrag att förklara digitalisering som koncept och praktik. Katarina arbetar med kritiska studier av digitalisering och samhällsförändring som går bortom vad som kan beskrivas som naiv digitalisering och i stället fokuserar hon på digitalisering som bottnar i vår tids utmaningar och som kan förstås och upplevas som meningsfull.

6

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 6

13/01/24 2:22 PM

Marie Nordfeldt är professor i socialt arbete vid Karlstads universitet, men har även en bakgrund i kulturgeografi. Maries forskningsintressen rör främst civilsamhällets roll inom välfärdsområdet, både inom det social­ politiska fältet men även bredare välfärdsfrågor såsom samhällsservice och infrastruktur. Hon har framför allt studerat civilsamhällets roll inom hemlöshetsfältet. Hon har även intresserat sig för civilsamhällets roll på landsbygden.

Marina Richter är professor i socialt arbete vid University of Applied Sciences HES-SO Valais/Wallis School of Social Work, i Schweiz. Marina har forskat i ämnen som migration och transnationalism, genus och intersektionalitet, samt om det straffrättsliga systemet. I dag forskar hon främst om socialt arbete i tvångvård.

Sheila Zimic är forskare vid FoU, Kommunförbundet Västernorrland som utgör ett stöd för socialtjänsten i länets kommuner. Sheila är också verksam forskare inom Institutionen för kommunikation, kvalitetsteknik och informationssystem vid Mittuniversitetet, där hon är temaledare för temat Digitalisering och professionsutveckling inom Forum för Digitalisering (FODI).

Staffan Johansson är professor emeritus i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Han har under många år bedrivit forskning om organisering och ledning av välfärdsorganisationer, vilket även inbegriper civilsamhällets organisationer. Forskningen har bland annat gällt policyimplementering, samverkan och samhällsinsatser för människor med sammansatta behov.

Sune Sunesson blev fil.dr i sociologi i Stockholm 1974. Avhandlingen undersökte statsteori och organisationsteori mot bakgrund av en undersökning om svensk fackföreningsrörelse. Han har arbetat som universitetslektor på Sociologiska institutionen och på Socialhögskolan i Stockholm och i Lund, och som forskare vid Stockholms socialförvaltning. Han blev professor i socialt arbete i Lund 1984 och var som seniorprofessor föreståndare för det tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet. Han försöker förstå kunskap och vetenskap i socialt arbete och andra samhällsvetenskaper.

Thomas Strandberg är professor i socialt arbete vid Örebro universitet.

Hans forskning rör sig inom tvärvetenskaplig funktionshinderforskning där han intresserar sig för hur funktionsnedsättning påverkar människors aktivitet och delaktighet i vardagslivet och samhällslivet. Han har undervisat på olika utbildningar inom vård, omsorg och socialt arbete samt inom forskarutbildning. Han har tidigare arbetat inom socialt arbete och som lärare i gymnasieskolan.

7

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 7

13/01/24 2:22 PM

Förord Inspirationen till denna antologi , liksom mycket annat i det egna arbetet, kommer från de studenter jag har haft förmånen att möta på Socionomprogrammet vid Högskolan Dalarna sedan 2021. I dessa möten har jag blivit mer uppmärksam på antaganden om olika spänningsfält mellan teori och praktik. Studenterna har hjälpt mig identifiera förbättringsbehov när det kommer till hur teori, praktik och föreningen dem emellan lärs ut. Frågvisa studenter har även gjort mig observant på hur undervisningens innehåll, liksom dess organisatoriska och rumsliga aspekter, bidrar till att förstärka idén om teori och praktik som två världar som kan och bör hållas isär. Framför allt har den egna kursen Organisation, grupp och samverkan som delas in i två moduler, teoretisk respektive (VFU), lett till reflektioner kring hur teori och praktik förläggs till skilda platser och vilken betydelse det har när studenterna sedan förväntas förena dem. En förhoppning med en bok om socialt arbete som gränsland mellan teori och praktik är att du som läsare ska börja reflektera över socialt arbete på andra sätt, samt våga utmana och vidga vanliga förståelser av teori och praktik i den egna utbildningen eller yrkes- eller forskningspraktiken.

Under planeringsstadiet av denna bok togs även kontakt med VFUsamordnare som gavs möjligheten att ge förslag på vad denna bok skulle kunna handla om. Tack vare dessa synpunkter stannar boken inte vid ambitionen om att bredda teoribildningen och användning av teori i socialt arbete, utan inkorporerar även bidrag för en breddad förståelse av det sociala arbetets verksamhetsfält.

Precis som möten kan ge upphov till en bokidé kan också själva bokidén mynna ut i möten. En antologi ger en unik och tacksam möjlighet för författare som kanske aldrig hade fått mötas att interagera, om än i skriftliga och digitala former, kring bokens övergripande tema trots skilda intresseområden, lärosäten och geografiska placeringar. En antologi är ett kollektivt projekt. Det betyder att denna bok inte hade varit möjlig att genomföra utan alla medförfattare och deras värdefulla bidrag. Jag vill därför tacka alla författare i denna bok för deras medverkan i ett långt pågående projekt som antologier ofta är. Slutligen vill jag ge tackord till Liber som har trott på detta projekt och för denna möjlighet att presentera kollektiva ansträngningar i en samlad form. Jag vill framföra ett särskilt tack till redaktören Elisabeth Åman och inte minst förläggaren Helena Ekholm för råd, stöd och konstruktiv kritik i denna process.

Zlatana Knezevic, i gränslandet mellan Malmö och Falun, oktober 2023

8

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 8

13/01/24 2:22 PM

Introduktion – Varför ännu en bok om teori och praktik för socialt arbete?

Z l ata n a K n e ze vi c

Det händer ibland att studenter frågar ”Vad är teori?” . Osä-

kerheten kring vad teori är och hur teorier ska användas är inte bara ett problem i socialt arbete utan diskuteras också i andra samhällsvetenskapliga ämnen (se t.ex. Jönson, 2013; Lindgren, 2015; Wendt, 2021). Det är från dessa erfarenheter med frågvisa studenter som denna bok har kommit till. Emellertid har boken uppkommit efter reflektioner över att de flesta studenter jag möter har vetskap om teorier men att vi som är lärare har svårare att förmedla varför teorier behövs. Det handlar egentligen inte om vad teori är utan snarare ”Varför teori?”. Dessutom: till skillnad från frågan ”Vad är teori?” (som studenter ibland utbrister) hörs mer sällan (om någonsin) frågan ”Vad är praktik?”. Betyder det att vi tror oss veta vad praktik är, utan teoriers hjälp att tolka och analysera?

I likhet med annan litteratur som lyfter socialt arbete ”i teori och praktik” introducerar även denna bok sina läsare till teorier och begrepp följt av exempel från praktiken, men det är inte dess främsta syfte. Boken är en respons på ämnets etablerade syn i kurslitteratur och forskning på teori och praktik som separerade, något som i sin tur gör det svårt att inte tillskriva teori och praktik olika vikt. Denna segmentering genomsyrar allt från uppläggen på utbildningsprogram som delas i praktiska respektive teoretiska moment, till hur vi i vardagligt tal förhåller oss till och värderar olika erfarenhets- och praktikbaserade kunskaper respektive abstrakt, teoretisk bildning. Inte nog med att akademiska ämnen delas in i praktikorienterade tillämpade vetenskaper respektive vetenskaper som lägger tonvikten vid teori – även den forskning som bedrivs i dag skiljer så kallad praktiknära, klinisk eller tillämpad forskning från den så kallade grundforskningen som antas vara mer teoretisk eller ”teoridriven”. I dag är diskussionen om en påstådd klyfta mellan teori och praktik – liksom den asymmetriska, eller ojämlika, relation mellan teori och praktik som den nämnda uppdelningen lätt skapar – begränsad. Det är den asymmetrin

9

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 9

24/01/24 7:40 PM

Introduktion – Varför ännu en bok om teori och praktik för socialt arbete?

och för att använda forskaren Stephen Hicks uttryck – ”fientligheten gentemot teori” (2016, s. 406) – som denna bok försöker ändra på.

Det är först genom att förstå varför teori är viktigt som specifika teorier kan komma till användning i sin fulla rätt. Det är till föga hjälp att känna till teorier om teoriernas värde inte erkänns. Och för att anses som viktiga i socialt arbete ska teorier vara relevanta för praktiken. Bokens utgångspunkt och genomgående fokus är därför att socialt arbete är ett gränsland där teori och praktik relaterar till varandra på olika men lika relevanta sätt.

Praktiserad teori [I]f theory without practice is useless, then practice without theory is dangerous. (Singh, 2023, s. 352)

Flera års studier på ett socionomprogram utrustar studenter med teoretiska perspektiv som de sedan bär med sig till praktiskt socialt arbete eller en forskarutbildning. Antagandet om att vi kan vara ”teorilösa” i socialt arbete är därför inte bara felaktigt utan också farligt om vi ska tro den kritiske forskaren Gurnam Singh. Det går helt emot det sociala arbetets starka inslag av reflexivitet som möjliggör att tidigare inhämtade kunskaper medvetandegörs, omvärderas och utmanas (Singh, 2023). Det inkluderar teorier, även de som kanske inte alltid benämns som teorier men som de facto är teoretiskt influerade ”kunskapsbaser” och arbetsmetoder i det sociala arbetet (se t.ex. Payne, 2015). Till inslagen hör också den så kallade förförståelsen som visserligen bör problematiseras samtidigt som den inte behöver förkastas utan kan utgöra ett avstamp och vara vägledande i teoretiserandet och analyserna (Lindgren, 2015).

Emellertid räcker det inte med ett enkelt konstaterande om att teorier är centrala i socialt arbete för att svara på frågan om varför teori behövs.

Om teorier har en funktion, vilken funktion rör det sig om? Hicks (2016) menar att den största skiljelinjen i synen på teoriers funktion återfinns i debatten mellan positivismen och den tolkande interpretivismen. En vanlig funktion som teorier har enligt den förstnämnda är att beskriva eller förklara det som ”är”. Detta till skillnad från den senare för vilken fenomen ”är” såsom de tolkas vara, det vill säga konstrueras med hjälp av teori. Den positivistiska traditionen lägger betoningen vid testning av hypoteser, förutsägelser och förklaring av orsakssamband. Det är också här som idén ibland träder fram om att socialt arbete kan vara ”teorilöst”, och

10

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 10

13/01/24 2:22 PM

Introduktion – Varför ännu en bok om teori och praktik för socialt arbete?

att fakta eller data ”talar för sig själva” (Hicks, 2016, s. 401). Med bakgrund i det senare nämnda är det inte att undra på att studenter ställer frågan vad teori är eller varför teori behövs, som diskuterades i föregående avsnitt, men mer sällan ”Vad är praktik?”. Det antas att praktik är ”vetbart” utan teoriernas värde för att tolka, analysera och utveckla, kontextualisera och nyansera densamma.

Forskaren Tina Mattsson, som skriver i relation till kritisk samhällsvetenskaplig forskning, ger en annan syn på teoriers funktion. Enligt henne fyller teorier en funktion som ”lins” snarare än som ”spegel” (2020, s. 332).

Ur ett sådant perspektiv kan inte heller teorier – vars funktion endast är att återspegla – hjälpa till att ifrågasätta, destabilisera och förändra praktik. Det som går förlorat med föreställningen om ett ”teorilöst” socialt arbete är alltså inte bara teoriernas mångsidiga värde utan också förståelsen av att teori både praktiseras i och härleds från det sociala arbetets praktiker (Andersson, 2004; Hannan & Teater, 2023; Hicks, 2016).

Hicks (2016) menar därför att frågan ”Använder socialarbetare teori?” är felställd och ger en snäv bild av såväl teorier som socialarbetare. Den bör i stället omformuleras till frågor som låter oss förstå hur socialarbetare teoretiserar i praktiskt socialt arbete och vilka teorier de praktiserar, eller utgår från, när de närmar sig och därmed konstruerar sociala fenomen.

Intresset för teori i det praktikorienterade sociala arbetet är, emellertid, på uppgång, något som märks i bokutgivningarna de senaste åren där en mångfald nya teorier och teoretiska begrepp introducerats såväl i Sverige som internationellt (t.ex. Andersson & Mattsson, 2022; Mattsson & Andersson, 2022; Webb, 2023). Dessa och andra böcker som beskriver vitt skilda teorier för det sociala arbetet är viktiga då de introducerar läsare till nya teorivärldar som vidgar vyerna och ger verktyg för navigering i och analyser av det sociala arbetet. Böckerna är också viktiga för en vidareutveckling av socialt arbete, och de som demonstrerar steg-för-steg hur teorier kan användas hjälper studenter som upplever teorianvändning som något svårt.

Men jag vill relatera frågan om teori till en annan diskussion som har pågått under lång tid – den om socionomprofessionens legitimitet. Frågor som då ställs handlar om hur yrkesverksamma socionomer kan stärka sin legitimitet och det är då vanligt att blicka mot andra professioner.

Vad är det som exempelvis läkaryrket har som socialarbetarprofessionen är i avsaknad av? Dessa debatter tenderar att bortse från en viktig legitimitetsaspekt – teoriutvecklingen. Socialt arbete är starkt knutet till samhällsvetenskaperna. Enligt samhällsvetenskapernas spelregler blir teoriutveckling det som ger legitimitet åt akademiska discipliner, däribland

11

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 11

13/01/24 2:22 PM

Introduktion – Varför ännu en bok om teori och praktik för socialt arbete?

det sociala arbetets. Att socialt arbete stärker sin legitimitet som ett akademiskt ämne kan i sin tur leda till ökad legitimitet av professionen. Som Mattsson skriver var detta intentionen redan när socialt arbete blev ett akademiskt ämne och ett professionsområde och när socialarbetarprofessionen skulle stärkas genom forskning (Mattsson, 2020). Teori för oss, med andra ord, inte bort från socialt arbete utan stärker socialt arbete som akademisk disciplin och bidrar till såväl disciplinens som det praktiska sociala arbetets legitimitet.

Dock, som professorn i socialt arbete, Stephen A. Webb, framhåller är socialt arbete i avsaknad av kanoniserade ”intellektuella jättar” och teoretiska nyckeltexter till skillnad från många andra samhälls­ vetenskapliga discipliner (2023, s. 4). Att sakna teoretisk ”ryggrad” gör att kroppen som formas kan se olika ut. En negativ implikation blir att socialt arbete görs mottagligt för många influenser som det dessutom kan råda motsättningar mellan. Det gör det till en disciplin som i teorihänseende är ett smörgåsbord som serverar olika teoretiska perspektiv snarare än att utveckla egna och som, när perspektiven blandas hejvilt, i värsta fall kan ge bitter eftersmak. Och ändå var det aldrig tänkt så för en ny disciplin måste utåt sett hålla sig envist och strikt till ”sina” disciplinära gränser, även när de ständigt flyttas fram och tillbaka.

En positiv följd av en skör teoretisk grund är att den ger utrymme för teoriblandning och kreativ teoretisering, en teorianvändning som anpassas för vitt skilda sammanhang och därmed också utgör en bra grund för tvärvetenskapliga ansatser och teoriutveckling som berikar (Hannan & Teater, 2023; Webb, 2023). Det kan även ge upphov till en dynamik där vissa teorier får större utrymme medan andra försvinner från scenen och glöms bort. Ett exempel på detta är att de teorier som togs upp som del av den globala definitionen av socialt arbete år 2001 var ”teorier om mänskligt beteende och sociala system”. Sedan år 2014 är beteendevetenskap och systemteori mindre framhävda, i alla fall om vi ska tro International Federation of Social Workers (IFSW). I dag beskrivs att socialt arbete i stället stödjer sig på ”teorier om socialt arbete, samhällsvetenskap, humaniora och urfolkskunskaper” (IFSW, 2012, 2014).

Det som räknas som teori i det sociala arbetet må vara olika i olika sammanhang men som Hicks (2016) skriver har det stora implikationer för det sociala arbetet. Det råder hierarkier bland såväl teorier som kunskaper där vissa, men inte alla, är formellt erkända som just teorier (notera att viss praktisk kunskap och nämnda ”urfolkskunskaper” inte definieras som teorier). I denna mening handlar hierarkierna om att teori underbyggs inte enbart av IFSW:s definitioner eller det som lärs ut i

12

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 12

13/01/24 2:22 PM

Introduktion – Varför ännu en bok om teori och praktik för socialt arbete?

läroböcker, utan också av vad praktiker och maktstrukturer tillåter.

Socialarbetare tenderar att fokusera mer på individorienterade mikroteorier och i mindre utsträckning på sociala rättviseteorier och antidiskriminerade och antiförtryckande praktik trots att ”social rättvisa”, ”mänskliga rättigheter” och ”respekt för mångfald” är principer som ingår i den globala definitionen av socialt arbete (Hannan & Teater, 2023; IFSW, 2014). Den ovannämnda definitionen till trots är det mer vanligt att beteendevetenskapliga teorier, snarare än samhällsvetenskapliga teorier, dominerar praktiken (Hicks, 2016). När det diskuteras vilka teorier som dominerar fältet framgår det alltså att det nämnda skiftet (ännu) inte har slagit igenom som det sociala arbetets praktiserade teorier. Denna diskussion om teorier i, om och för socialt arbete, stimulerar förhoppningsvis till reflektioner och öppningar. Kommer framtida socionomstudenter att komma ut på yrkesfältet med andra teoretiska referensramar och praktisera andra teorier än de som dominerar fältet i dag?

Teoretiserad praktik Ser vi på den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningens historia finner vi många så kallade brytpunkter eller ”vändningar”. Enligt antropologiprofessorn Sherry B. Ortner (1984) rör det sig om intellektuella trender, så kallade teoretiska förskjutningar. Vändningar markerar en vändpunkt och en nyorientering i hur ett ämne – i detta fall socialt arbete – förstås och hur det ska studeras. Bland de många teoretiska vändningarna eller brytpunkterna som har diskuterats, såsom den visuella vändningen, den språkliga vändningen eller den postpositivistiska vändningen, finns också något som heter den praktiska vändningen (the practice turn). Det som alltså ibland går under benämningar som ”den praktiska vändningen” kallas även ibland för ”praktisk teori” och ”praktik­­teori” men bör inte här – som i en del andra sammanhang (jfr Payne, 2015) – förväxlas med någon eller några särskilda teorier. Snarare kan vändningen i fråga bäst beskrivas som en teoretisk debatt om praktikens plats i teoretiserandet, vilket leder oss in på inledningens andra tema: teoretiserad praktik.

Till skillnad från beskrivningar av diverse distinkta ”praktikteorier” finns inte mycket skrivet om den praktiska vändningen i socialt arbete.

Oväntat nog betecknar uppkomsten av ”den praktiska vändningen” en tidpunkt i den vetenskapliga världens historia, mer specifikt 1970- och 1980-talen, när socialt arbete som akademiskt ämne växte fram i Sverige.

13

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 13

13/01/24 2:22 PM

Introduktion – Varför ännu en bok om teori och praktik för socialt arbete?

Det gör det lätt att förstå varför praktiken upptar så mycket plats i (debatter om) socialt arbete. Det blir likaså mer begripligt varför (viss) teori och (viss) praktik framstår vara i ett spänningsförhållande, liksom att teorier delas in i generella/abstrakta kontra praktiska (se t.ex. Payne, 2015).

Den praktiska vändningen handlar inte om en kritik om att praktiken lyser med sin frånvaro i tidigare teorier. Den handlar inte heller om att utkristallisera teorier som skulle vara särskilt användbara för praktiken. I stället kan den delvis ses som en kritisk respons på hur mänskliga praktiker har teoretiserats och vilken roll de har haft i teoretiserandet. Kritiken tar upp framför allt allomfattande och föreskrivande teorier, till exempel Talcott Parsons socialiseringsteori, Émile Durkheims förståelse av kultur och Claude Lévi-Strauss strukturalism, för att nämna några, och hur dessa teoretiska utgångspunkter omöjliggör mänskligt aktörskap och reducerar mänsklig handling till strukturella regler och principer. De nämnda bidragen är viktiga för att förstå hur samhället inpräntas på kroppar men de är begränsade i att förklara hur kroppar sätter avtryck på samhället.

Problemet är med andra ord att de föreskrivande teorierna inte har varit till särskild hjälp när det kommer till att förstå social förändring (Ortner, 1984). Ett ensidigt fokus på struktur och system gör det svårare att förstå hur de kan förändras och för den delen, stabiliseras. För att förstå förändring krävs ett annat förhållningssätt till ”praktiken”.

Ortner (1984) beskriver utförligt hur denna debatt ledde till fram­ växten av en ny, relationell, syn på struktur‒aktör. Denna syn på människor som aktörer men som omges av strukturer är inte främmande för oss i dag: människor är inte bara produkter av strukturer, samhällen och kulturer utan också de som skapar och upprätthåller samhälle, kultur och påverkar strukturer, om än på sätt som ofta är oavsiktliga och oförutsägbara (Ortner, 1984). Angreppssättet har på så sätt öppnat för studier om hur strukturella regler och principer inte bara tillämpas, anammas och får sätta prägel men också omtolkas, förändras eller till och med avvisas (Genner, 2020). Det återkommande, det levda, det vardagliga har hamnat i blickpunkten – men följs alltid av analyser av hur strukturer produceras och upprätthålls (Orlikowski, 2010; Ortner, 1984).

Anspråk och förväntningar på det ”praktiknära” kan även belysas i ett bredare sammanhang och i relation till uppluckringen av tydliga skiljelinjer mellan akademi och det som ofta kallas för ”det omgivande samhället”. Thomas Karlsohn (2016), professor i idé- och lärdomshistoria, beskriver hur principen om ”den akademiska friheten”, som tidigare innebar att teoriutvecklingen skedde främst inom universitetens och högskolornas väggar, numera sker inom näringslivet, i civilsamhället och

14

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 14

13/01/24 2:22 PM

Introduktion – Varför ännu en bok om teori och praktik för socialt arbete?

i den offentliga sektorn. I dag kommuniceras forskning inte bara utåt, viss typ av forskning efterfrågas också från samhällets håll (Karlsohn, 2016).

Det talas exempelvis om den praktiknära eller tillämpade forskningen.

Benämningen ”praktiknära” antyder att denna forskning ligger närmare praktiken än den så kallade grundforskningen. Frågan blir emellertid om inte all forskning i socialt arbete har inslag av praktiknärhet med tanke på att just närheten till praktiken är det sociala arbetets centrala fundament (t.ex. Mattsson, 2020). Och var går gränsen mellan samhällets efterfrågan av forskning och forskning som görs på beställning? Svar på den förstnämnda har dels pekat på kritisk samhällsforskning (Mattsson, 2020), dels på deltagarforskning i de ”förtrycktas tjänst” − i socialt arbete vanligen i klienternas tjänst (Flanagan, 2020; t.ex. Freire, 1970/2014; Schmid, 1982). Frågan blir därför vad som egentligen menas med ”praktik” i det praktiknära, vilkas praktiker och vilka representanter för dessa praktiker får träda fram? Är samhällsvetenskaplig forskning ”generellt” inte praktiknära?

Forskning som bedrevs av några av våra mest kända teoretiker, som den franske idéhistorikern, filosofen och aktivisten Michel Foucault (1973, 1987, 1980) vars olika verk används i socionomutbildningen, skulle med dagens terminologi kallas för ”grundforskning” (alltså det som inte är praktiknära eller tillämpad forskning). Ändå har Foucaults forskning varit empirisk. Foucault använde sig av historiska arkiv men var också en slags omvärldsanalytiker och observatör som försökte förstå sin samtid. I likhet med andra teoretiker som associeras med den praktiska vändningen vände han blicken bort från strukturella regler som antas helt determinera handlingar och mer till praktikens vardagliga regler, till mikroteknologier av makt som är inbäddade i repetitiva rutiner och det som kan sägas, vetas, göras, av vilka och gentemot vilka. Liknande går att hävda om några av sociologen Pierre Bourdieus verk som också är vanliga att förknippa just med den första generationens så kallade praktikteoretiker och ”den praktiska vändningen” (t.ex. 1972/1977; Ortner, 1984).

För att knyta samman detta avsnitt (teoretiserad praktik) med föregående (praktiserad teori) vill jag, återigen, lyfta ”Varför teori?” och hur olika svar på frågan också ger olika idéer om hur teori och praktik relaterar till varandra. Med en tillämpningslogik signaleras att teorier och teoretiska begrepp, om alls närvarande, primärt är till för att tillämpas, testas eller falsifieras (t.ex. Andersson, 2004; Hicks, 2016). Kritiker av tillämpnings­logiken menar att teorier framstår som värdelösa när de inte kan övergå till praktik (t.ex. Andersson, 2004; Hicks, 2016). Mindre framträdande blir skapandet och utvecklandet av teorier (som Foucault

15

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 15

13/01/24 2:22 PM

Introduktion – Varför ännu en bok om teori och praktik för socialt arbete?

gjorde), eller att förstå möjlighetvillkoren för det falsifierbara och det evidensbara (som Foucault skulle ha gjort om han hade fått vara med i dag).

Annorlunda uttryckt: han lärde oss hur studier av praktik kan inspirera till teoriutveckling.

Teoriutveckling är inte praktikfrånvänt. Foucault beskrev, med sina kritiska studier av produktionen av kunskap och relationen mellan kunskap och makt, hur skapandet av vetenskaper går hand i hand med skapandet av institutioner, experter, arbets- och behandlingsmetoder och de som dessa riktas mot (Foucault, 1973, 1987, 1980). Liknande går att säga om det sociala arbetets kunskapsproduktion – inklusive dess teori­ utveckling – och dess relation till det sociala arbetets institutioner, arbetsmetoder, klienter, och inte att förglömma, socionomutbildningar.

Perspektiv, föreningar, gråzoner Inledningsvis nämndes att en konventionell förståelse av teori och praktik målar upp två åtskilda världar som är oförenliga eller stundtals tillåts möta varandra. Men teori och praktik är ord som också ofta syns tillsammans. Våra läroböcker vittnar om att det i dag är lätt att hitta en uppsjö av litteratur som ”i teori och praxis” eller ”teoretiskt och praktiskt” belyser olika ämnen. Några av dessa är särskilt inriktade på socialt arbete och lyfter kunskapsteoretiska (eller epistemologiska) frågor och hur praktisk respektive teoretisk kunskap kan värderas (Brante, 2014; Thomassen, 2007). Bidrag som dessa minskar dock inte föreställningen om avståndet eller klyftan mellan teori och praktik. I själva verket framhävs värdet av att betrakta dem som olika kunskapsformer som kräver särskilda teoretiseringar.

Asymmetrin mellan teori och praktik blir tydlig på fler sätt. Ofta föregår den ena termen den andra såväl när termerna hålls åtskilda (teori och praktik) som när de skrivs ihop (teori‒praktik, praktikteori). En annan vanlig relation mellan termerna är linjär där den ena förväntas övergå i, alternativt appliceras på, den andra, som med den redan nämnda tillämpningslogiken. Således är det vanligt att övergå från teori till praktik eller applicera teori på praktik, något som med tillämpningslogiken, liksom de ”stora berättelserna” som fokuserar ensidigt på system och strukturer, riskerar att delvis skymma praktiker som aktörer i social förändring, vilket diskuterades i föregående avsnitt. Med denna asymmetri och enkelriktade relation finns alltid en risk att tillskriva termerna olika värden snarare än att se dem som likvärdiga.

16

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 16

13/01/24 2:22 PM

Introduktion – Varför ännu en bok om teori och praktik för socialt arbete?

Denna asymmetri är ofrånkomlig också i en bok som den här, där teori och praktik ofta förblir separerade termer. I den här bokens titel har valet fallit på att använda termen teori före termen praktik. Detta görs inte för att hävda att teori har större betydelse och bör prioriteras framför eller på andra sätt är viktigare än praktiken. Valet grundar sig i stället i ett av bokens syften, nämligen att göra något åt teorifientligheten i det sociala arbetet och avmystifiera teori som något abstrakt eller verklighetsfrånvänt och därmed mindre viktigt.

Denna antologi är unik i sitt slag genom sina exempel på föreningar och gråzoner mellan teori och praktik och hur dessa kan hjälpa oss att tänka teori och praktik på nya relationella sätt. I antologin ingår flera kapitel som diskuterar hur teorier kan användas för att analysera och sätta praktiker i ett större sammanhang, förklara samtida problem och dilemman i socialt arbete, hjälpa till att artikulera nya observerade fenomen men också för att förändra det sociala arbetet. De senare är oftast kritiska teorier som utmanar rådande samhällsstrukturer och visualiserar andra.

Teori i sig kan användas på detta sätt, som flera kapitel tar upp, genom så kallade teoretiska interventioner, vilket kan handla om att nya teoretiska perspektiv införs i ett sammanhang för att förändra dess rådande synsätt.

Alla dessa förståelser av teorier är relevanta för praktiken om än på olika sätt. I boken går det även att läsa om både nya praktiker som vi endast nyligen har börjat sätta ord på och praktiker som utmanar etablerade teorier. Här presenteras också nya vinklingar på praktik som vi sällan läser om eller tänker på när vi tänker ”socialt arbete” och som tar oss bort från ”praktik” som i praktikplats på ett socialkontor. Alla dessa vinklingar kräver teoretiska perspektiv.

Boken är indelad i tre delar: Perspektiv, Föreningar och Gråzoner. Detta för att göra det enklare för läsaren att skilja de olika kapitlen åt utifrån deras huvudsakliga syfte och bidrag. De tre tematiska delarna går förstås in i varandra. Exempelvis går det att hävda att alla kapitel ger ett eller flera perspektiv på teori och/eller praktik och att alla tar upp teorier och ger empiriska exempel. Dessutom ges perspektiv på föreningen mellan teori och praktik i alla kapitlen, om än i olika utsträckning.

17

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 17

13/01/24 2:22 PM

Register A abduktion 64 administrativa skolan 50 adopterad 67 affektteori 183 aktiveringsåtgärder 100 aktörskap 184 andrefiering 81, 184 angiverilagen 71 anknytningsteori 62, 74 anstalt 187 antropocentrism 182 antropologi 63 antropos 181 arbetsintegrerande sociala företag (ASF) 169 arbetsplats 46 arketypisk 58 assemblage 179, 187, 188, 189, 191 assimilering 87 asymmetri teori och praktik 9, 16 Audit Society 56 automatiserat beslutsfattande 133 avlärande 20 avprofessionalisering 102 B barnets bästa 146 barnets rätt till delaktighet 146, 150, 158 barnrättskonventionen 150 barns delaktighet 150 barnvärld 153 befattningsbeskrivning 51 begreppsmässig vägledning 186 Bertha Reynolds 114 beteendevetenskap 13 boendesegregation 98 boendetrappan, 107 Bostad först 98, 107 bostadspolitik 110 brukarinflytande 20, 98, 103, 104, 108 byråkratiska skolan 50 bära eller brista-fas 120, 126

C Centralförbundet för socialt arbete (CSA) 115 civilsamhälle 36, 69, 84, 100, 105, 161, 163, 164 communities 104, 105 coronapandemi 24, 68 critical border studies 67 Critical Management Studies 55 D decentrering av människan 182 deduktion 64 delegationsplan 51 den praktiska vändningen 13 den professionella identiteten och etiken 71 deportation studies 67 det sociala 36 digitala artefakter 137 digital intimitet 68 digitalisering 21, 68, 70 digitaliseringsforskning 132 diskursiva objekt 35 djurens välfärd 23 dokumentation 101 dokumentationsstyrd praktik 69 dolda mekanismer 29 dualism 178, 184 E ekonomiska och socialpolitiska ­reformer 110 ekonomisk och social ojämlikhet 97, 99 epistemologi 16, 179, 180 etik 178, 180 etik-onto-epistemologi 179 etnifiering 99 etnocentrism 82 etnografi 63, 64 etnografisk ansats 64, 186 eurocentrism 78, 83

196

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 196

13/01/24 2:22 PM

Register

F familjerätt 22 familjerättssekreterare 146 fattigdom 97 feministisk teori 56, 179, 181, 184 fenomenologi 22, 153 flerartsperspektiv 182 flerfältsetnografi 60 forskningsfält 185 Fritidsbanken 170 förebygga 97 förenkla problem 155 föreställda gemenskaper 73 föreställda praktiker 73 förförståelse 10 förgrundsgestalt 20, 167 förhandlad ordning 52 förkroppsligad 183 förkroppsligande 184 förmågan att både förstå och handla utifrån förståelsen 121 förmågan att förmedla det egna yrkeskunnandet, 121 förståelse av situationen 120 förtroendefulla relationer 108 G gemensamhetsritual 34 geopolitisk 82, 83, 95 glapp 147, 149 globala nord 182 globala nord‒syd 78, 82 globala syd 82, 90 governmentality 56 grundforskning 9, 15 grå litteratur 22 gråzon 21, 22, 131, 147, 157 H handlingsutrymme 22, 101, 147, 156 Hawthorne-studierna 52 Helamalmö 98, 108 helhetsprincip 101 helhetssyn 102, 111 hemlöshet 97, 99 hierarki 47 humaniora 12, 34 humanistisk 13 humanistiskt tänkande 177 humanitärismen 70

Human Relation-skolan 52 hybrida insatser 167 organisationer och ­organisationsformer 161, 167, 172 hållbara samarbetsformer 20, 97 hållbarhet 23, 104, 171 ekonomisk 163, 168 miljömässig 168, 170 social 108, 110, 163, 168, 170 I idealtyper 83 idealtypisk 50 identitet 47 ideologi 32 indigenisering 87 individinriktat terapeutiskt socialt arbete 80 individualisering 100 induktion 64 infallsvinkel 18 insatser 70 inskriptioner 136 institutionell organisationsteori 53 interaktionsritual 30 International Federation of Social Workers (IFSW) 12, 89, 177 internationalisering 19, 89, 90, 91 internationellt socialt arbete 67, 78 interpretivism 10 intersektionalitet 56 intervention 18, 28 intra-aktion 184, 188 isomorfism 54 J jämförande forskning 83 jämlikhet 83, 170 jämställdhet 55, 62, 81, 83, 86 K kognitiv dissonans 29 kollektiv förmåga 105, 106, 109, 110 kolonialismen 79 kolonisering 79 inhemsk 88 kolonisering av sinnet 79 komparativ forskning 83

197

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 197

13/01/24 2:22 PM

Register

komplexitet 149, 155 konceptuellt 186 kontrovers 70 kriminalitet 97 kris- och nödsituationer 70 kritiska perspektiv 49 kritisk teori 55 kulturella barriärer 132 förhållanden 49 perspektiv 51 kulturell sensibilitet 88 kunskapsplanet 74 kunskapsöversikter 82 kvasiprofessionellt förhållningssätt 101 L lantgårdsbaserade dagverksamheter 172 legitimitet 54 levd delaktighet 153 livslångt lärande 21, 114 lokalspecifik 88 löst kopplade system 54 M makt 13, 15, 16, 30, 51, 52, 53, 54, 55, 64, 71, 72, 73, 82, 89, 103, 141, 149, 180 analys 57, 82 förhållanden 53, 55, 89, 149 positioner 72 marginalisering 66, 103, 106 marknadsekonomiska lösningar 100 materialitet 181 materiella objekt 68 materiell kultur 68 Matmissionen 171 medikalisering 101 mentala fält 73 metodologisk nationalism 83 migranter 67 mikroritual 30 miljö- och klimatrelaterade kriser, förändringar och orättvisor 23, 24, 67, 165, 168, 171, 181, 182 miljöproblem 182 missbruk 97 modell i fem faser 119

moralekonomier 70 motminnen 73 mångprofessionellt arbete 72 människor på flykt 70 N nationaliserat socialt arbete 19 naturvetenskap 34, 179 New Public Management (NPM) 44, 46, 101, 134, 140 normkritiskt förhållningssätt 66 nyliberalism 100 nyliberal politik 188 nymaterialistisk teori 179 O ojämlika globala maktrelationer 78 ojämlikhet 67, 81, 86, 92, 97, 99, 100, 182 omvärldsperspektiv 49 online‒offline 68 ontologi 180 platt 180, 181 ontologiskt antagande 35 organisation 46 organisationsberoende 46 scheman 51 teori 18, 38, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 54, 56, 57 organisatoriska fält 54 P papperslösa 71, 90, 164 personlig och professionell utveckling (PPU) 114 platt ontologi 181 policy 22, 147, 158 positivism 10 postantropocentriskt tänkande 184 postantropocentrismen 23 posthumanismen 23, 177, 178, 179 posthumanistisk etik 188 praktik 187 subjektivitet 183 postkolonial 19 feminism 81 teori 78

198

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 198

13/01/24 2:22 PM

Register

postkvalitativ ansats 186 postmoderna perspektiv 49 postmodern teori 55 ”post”-teori 177, 179, 186, 192, 193 praktik 116, 185 praktiserad teori 10, 13, 15 praxis 148 profession 185 professionellas olika ”planeter” 72 värderingsförmåga 22 professionell imperialism 80 professionell praktik 132 professionernas kulturella praktik 142 protester 71 psykisk ohälsa 97 psykodynamiska teorier 80 R rationalitet 47 rationella klassiker 49 reducering av komplexitet 150 reflexivitet 10 relation 102 betydelse 102, 118, 119 mellan teori och praktik 9 relationalitet 180 relationsskapande 20, 104 representation 18, 29 resande teorier 60, 61, 62 responsibilisering 100 rhizom 180 rumstidsmateria 181 rättighetsperspektiv 20, 98, 108 S samarbete 104 samhällsarbete 108 samhällsvetenskap 11, 12, 13, 34, 35, 56, 103, 178, 179, 181 samhällsåtgärder 80 sammanflätning 179, 183, 187, 192 etik-onto-epistemologisk 179 i och med världen 181, 185 sammanhållning 105 samverkan 71, 72, 80, 128, 139, 161, 165, 167, 171, 173, 174 scientific management 50 scripts 38

segregation 97 sekundära bostadsmarknaden 106 självcentrerad fas 119 sociala infrastrukturer 109 sociala innovationer 165 nyckelelement 165 sociala matbutiker 170 sociala och ekonomiska orättvisor 97 socialarbetarprofession 178 social förändring 97 socialhjälp 43 socialiseringsteori 14 social och analytisk konstruktion 65 socialpolitik 28 socialpsykologiska förhållanden 49 socialpsykologiska perspektiv 51 socialt arbete relationsskapande 20 styrkebaserat 20 socialt entreprenörskap 166 dimensioner 166 socialt företagande 168 dimensioner 169 företagande 169 samhällsnytta 169 styrning 169 socialt inriktat civilsamhälle 163 socialt intraprenörskap 168 socialtjänsten 97, 100, 102, 111 socialt kapital 105, 106, 110 socialt system 30 social välfärd innovation 161 socionom-etnograf 19, 60 socionomprofessionen 11 socionomprogram 10 socionomutbildning 16, 19, 78, 115 sociotekniska system 141 spacetimemattering 181 specialisering 101 standardisering 50, 94, 101, 118, 133, 142 struktur‒aktör 14 strukturalism 14 styrkebaserat förhållningssätt 104 perspektiv 105 socialt arbete 20 svarta lådan 22, 147

199

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 199

13/01/24 2:22 PM

Register

symboliska objekt 68 systemteori 12 särskilt utsatta områden 105 T tankemodell 29 tekno‒ekonomisk rationalitet 139 teoretiserad praktik 13, 15 teoretiska interventioner 17, 74, 75 teori 9, 10, 11, 12, 29, 30, 31, 32 användning 64 fientlighet 10, 17 förkroppsligad 82 geopolitisk 82 resande 19, 60, 61, 62 teorigenerering 64 teorilöshet 10, 11 teori-praktiker 19, 78 teoriprövning 64 Thomas Coram Foundation for ­Children 69 tidsaspekt 181 tillblivelser 179 tillit 105 tillämpad forskning 9, 15 tillämpningslogik 15, 16 tokenism 103 trovärdighetshierarki 104 tyst samstämmighet 73 tänkande etik-ontologisk-epistemologiskt 186 feministiskt 184 postantropocentriskt 184

U unilinjär utveckling 86 universalism 78, 85 urbefolkning 182 urbefolkningsperspektiv 88 urfolkskunskaper 12 utbytesprocess 70 utredningsarbete 69 utvecklingspsykologi 74, 151, 152, 158 utvecklingspsykologiska teorier 61 V valfrihet 100 VBU-process 146 verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 8, 63, 90, 116 vetenskapsfilosofi 34 virtuella hembesök 68 visioner 73 välfärdsorganisationer 18 samhälle 22, 161 typologier 83 värdekonflikter 136 Y yrkespraktik 114 Ö ömsesidiga relationer 108 översättningsarbete 146, 158 översättningsprocesser 148

200

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 200

13/01/24 2:22 PM

Socialt arbete – i gränslandet mellan teori och praktik ISBN 978-91-47-14936-0 © 2024 Författarna och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Redaktör: Elisabeth Åman Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Produktionsspecialist: Helene Ågren Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Jonny Hallberg Foto omslag och inlaga: Shutterstock Översättning av kapitel 10: Sofi Lindh Första upplagan 1

Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Graphycems, Spanien 2024

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

7-14936-0 Socialt arbete- praktiserad teori_inlaga.indd 2

24/01/24 7:37 PM

ningen om ningen teoriom och teori praktik och praktik i socialti arbete socialtsom arbete tvåsom åtskilda två åtskilda världar.världar.

Bokens Bokens tre teman tre–teman perspektiv, – perspektiv, föreningar föreningar och gråzoner och gråzoner – klargör – klargör och och utvidgarutvidgar rådanderådande förståelser förståelser av teoriav och teori praktik och praktik samtidigt samtidigt som de som de illustrerar illustrerar teorier och teorier praktiker och praktiker i både förening i både förening och förändring. och förändring.

Socialt Socialt arbete diskuteras arbete diskuteras också utifrån också nya utifrån perspektiv nya perspektiv som utmanar som utmanar etable- etablerade teorier rade och teorier tänkesätt. och tänkesätt.

LäsarenLäsaren bjuds påbjuds en upptäcktsresa på en upptäcktsresa till det till det sociala arbetets sociala arbetets mångfasetterade mångfasetterade och platsöverskridande och platsöverskridande verksamverksamhetsområden. hetsområden.

Boken presenterar: Boken presenterar: • ett brett • ett samhällsvetenskapligt brett samhällsvetenskapligt perspektiv perspektiv på teori–praktiker på teori–praktiker • teoriers • teoriers mångsidiga mångsidiga funktion, funktion, användningsområden användningsområden och rele-och relevans förvans praktik, för praktik, inklusive inklusive social förändring social förändring • analysbegrepp • analysbegrepp för tidsaktuella för tidsaktuella samhällsanalyser. samhällsanalyser.

Målgruppen Målgruppen är studenter är studenter som villsom arbeta villpraktiskt arbeta praktiskt inom området inom området eller eller

Antologins Antologins huvudredaktör huvudredaktör är Zlatana ärKnezevic Zlatana Knezevic fil.dr i socialt fil.drarbete i socialt och arbete lektor och vidlektor vid Högskolan Högskolan Dalarna. Dalarna. Övriga författare Övriga författare är Angelica är Angelica Wågby Gräfe, Wågby Arne Gräfe, Kristiansen, Arne Kristiansen, Jenny Höglund, Jenny Höglund, KatarinaKatarina L. Gidlund, L. Gidlund, Marie Nordfeldt, Marie Nordfeldt, Marina Richter, MarinaSheila Richter, Zi-Sheila Zimic, Staffan mic,Johansson, Staffan Johansson, Sune Sunesson Sune Sunesson och Thomas och Strandberg.

Thomas Strandberg.

Best.nr 47-14936-0 Best.nr 47-14936-0 Tryck.nr 47-14936-0 Tryck.nr 47-14936-0

Zlatana KneZevic (red.)

studerastudera det sociala det arbetets sociala arbetets praktik,praktik, samt undervisande samt undervisande lärare på lärare på grund- och grundavancerad och avancerad nivå. Boken nivå.är Boken ocksåärintressant också intressant för såvälför yrkessåväl yrkesutövareutövare som forskare som forskare i socialti arbete socialtoch arbete näraliggande och näraliggande samhällsvetensamhällsvetenskapligaskapliga ämnen.ämnen.

Socialt arbete – i gränslandet mellan teori och praktik

Socialt arbete Socialt– arbete i gränslandet – i gränslandet mellan teori mellan ochteori praktik ochutmanar praktik utmanar föreställföreställ-