9789147149230

också till huvudmän och elevhälsoteam.

OM FÖRFATTARNA

Marina Lundin, speciallärare, och Madeleine Xoljé, specialpedagog, har båda mångårig erfarenhet av arbete med särskild undervisningsgrupp, resursskola och utveckling av lärmiljöer inom grundskola, fritidshem och på gymnasium.

Best.nr 47-14923-0 Tryck.nr 47-14923-0

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp oms.indd All Pages

Särskild undervisningsgrupp

Boken vänder sig primärt till yrkesverksamma lärare, men

MARINA LUNDIN • MADELEINE XOLJÉ

S

kolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att den måste uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar genom att erbjuda olika stödinsatser. Men vilka elever är i behov av särskilt stöd? Hur ska stödet utformas och var ska det ges? Svaren är omtvistade, men eftersom den särskilda undervisningsgruppen finns som ett alternativ ger den här boken vägledning i hur man organiserar, startar och driver en sådan grupp. Författarna redogör för vilka riktlinjer, lagar och förordningar som gäller och hur man bedömer vilka elever som bör få särskilt stöd i en särskild undervis­nings­grupp. Vidare beskrivs hur en tillgänglig lärmiljö kan skapas, både i den särskilda undervisningsgruppen och i den ordinarie under­visningen. Författarna ger också förslag på hur peda­gogerna kan arbeta med ett hela-dagen-perspektiv och hur man genom att söka efter mönster kan utveckla verksamheten.

Syftet med den här boken är att ge vägledning i hur pedagoger kan hantera de många behov som finns i en elevgrupp och uppmuntra olika professioner till samarbete som gynnar såväl den enskilda eleven som hela skolan.

SäRskild uNdervisniNgsgRupp MARINA LUNDIN MADELEINE XOLJÉ

01/02/24 6:57 AM

SäRskild uNdervisniNgsgRupp MARINA LUNDIN MADELEINE XOLJÉ

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 1

27/01/24 1:16 PM

Innehåll Inledning

1 Behövs en särskild undervisningsgrupp?

6

Till vilken nytta, och för vem?

9

Skolans uppdrag Lagar, förordningar och andra styrdokument Stödinsatser Ansvarighet Trender och vindar, politik och debatt Forskning om inkludering och särskiljande lösningar Inkludering Hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete Specialpedagogiskt perspektiv Externa aktörer

10 12 17 19 21 23 25 32 35 39

2 Vad är en särskild undervisningsgrupp?

Särskild undervisningsgrupp – en form av särskilt stöd Var sker undervisningen i den särskilda undervisningsgruppen?

Resursskola Lokal särskild undervisningsgrupp versus resursskola Personal Undervisning

3 Tillgänglig lärmiljö

Vad är en tillgänglig lärmiljö?

Normer och värderingar Synliggöra skolenhetens förmåga att erbjuda tillgängliga lärmiljöer Resursfördelning Elevens behov Behovsmodellen Fysisk lärmiljö Social lärmiljö Pedagogisk lärmiljö

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 3

41 43 47 50 53 55 58

61 62 64 65 66 68 69 71 75 80

27/01/24 1:16 PM

4 Upptäcka mönster

Hur och var finner vi mönster i organisationen?

Huvudmannens och rektorns ansvar Arbetslagets ansvar Kartläggning av ledning och stimulans i den pedagogiska lärmiljön Ledning Och Stimulans Kartläggning – lärarnas perspektiv Elevens röst Ledning Och Stimulans Kartläggning – elevernas perspektiv Vårdnadshavarens röst Vad gör vi med våra mönster?

Stärkt elevhälsa Vilka elever befinner sig i en särskild undervisningsgrupp, och varför?

Hur jobbar vi vidare med de mönster vi upptäckt?

Utvärdering Utmana och tänka nytt

5 Processen att organisera och starta

91 92 92 95 96 97 99 100 110 111 111 114 116 119 119

en särskild undervisningsgrupp

121

Hur ser processen att starta en särskild undervisningsgrupp ut?

122

6 Särskild undervisningsgrupp i praktiken

Personal – att äga sin verksamhet Hur bygger man en fungerande pedagogisk och social lärmiljö i den särskilda undervisningsgruppen?

Omfattning: heltid, deltid eller däremellan Hur arbetar man bäst med in- och utskolning i en särskild undervisningsgrupp?

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 4

147 147 155 161 167

27/01/24 1:16 PM

7 Rutiner och strukturer

Identifiering Olika forum för möten Triangelsamtal – ett användbart verktyg för analys av lärmiljön Vikten av en enhetlig begreppsanvändning Läsårsplan Tidsschema för utredningsarbeten och kartläggningar Struktur för samverkan

8 Elevers och vårdnadshavares syn på

175 176 178 180 189 190 192 194

särskild undervisningsgrupp

197

Förväntningar Nära samarbete med vårdnadshavare och elever Uppföljning och utvärdering Nyttja utvärderingarna från elever och vårdnadshavare för att få syn på utvecklingsområden Vad kan förbättras?

198 199 200

9 Fritidshemmet

Särskilt stöd Personal Tillgänglig lärmiljö Upptäcka mönster I praktiken Rutiner och strukturer Olika forum för möten Triangelsamtal – ett användbart verktyg Reflekterande samtal om fritidshemmet och skolan

10 Tankar om den särskilda

203 208

211 212 215 216 220 221 224 226 227 231

undervisningsgruppen

233

Hanteras med varsamhet Hur kan vi utveckla det särskilda stödet?

Tillgänglig lärmiljö – ett aldrig avslutat arbete

234 235 237

Referenser

239

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 5

27/01/24 1:16 PM

Inledning

Varför skriva en hel bok om särskilda undervisningsgrupper?

En särskild undervisningsgrupp är en åtgärdande stödinsats – borde inte fokus i stället ligga på det främjande och förebyggande arbetet i skolan? Självklart, men i praktiken måste även ett åtgärdande arbete utföras. Om vi drar lärdomar av det kan vi med hjälp av dem utveckla och förfina skolans övriga lärmiljöer, inte bara för elever i den särskilda undervisningsgruppen, utan för alla elever på skolan. De flesta böcker om undervisning handlar dessutom redan om främjande och förebyggande arbete i skolan, och de gör det med all rätta. Vår bok handlar också om främjande och förebyggande arbete, men vårt fokus ligger på det åtgärdande arbetet.

Så snart man misstänker att en elev riskerar att inte uppfylla betygskriterierna eller de kriterier för bedömning av kunskaper som ska uppfyllas måste extra anpassningar och/eller särskilt stöd sättas in. Särskilt stöd måste föregås av en utredning av elevens behov av detta stöd. Målsättningen är att alla elever ska inkluderas i den ordinarie undervisningsgruppen och få särskilt stöd där. Om det inte är möjligt kan stödet ges i en särskild undervisningsgrupp. Ett beslut om placering i en sådan grupp är ett stort ingripande i elevens skolgång och måste vara 6

inledning

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 6

27/01/24 1:16 PM

gynnsamt för eleven. Men hur säkerställer man att insatsen blir till gagn för eleven? Det är vad den här boken handlar om. Det är inte alltid ett enkelt uppdrag att få till en bra organisation för den särskilda undervisningsgruppen, men eftersom vi anser att just den insatsen i dagsläget bäst svarar upp till enskilda elevers behov av särskilt stöd, vill vi här förmedla våra erfarenheter av att organisera, driva och utveckla en särskild undervisningsgrupp.

I den här boken kommer vi att ta upp allt från lagtexter till frågan om den särskilda undervisningsgruppens vara eller icke vara. Det första kapitlet handlar om skolans uppdrag och styrdokument, vilka olika stödinsatser som kan sättas in, vem som ansvarar för vad, trender, forskning och politik, inkludering, främjande och förebyggande arbete och olika specialpedagogiska perspektiv. Det andra kapitlet ägnas åt att beskriva vad en särskild undervisningsgrupp är, vad syftet och målet är med verksamheten, vilka gruppen vänder sig till och vilka som arbetar i den. I kapitel 3 diskuterar vi hur man kan anpassa lärmiljöerna utifrån elevernas olika behov och i kapitel 4 hur man genom kartläggning och analys av verksamheten kan se mönster och därmed hitta skydds- och riskfaktorer att jobba vidare med eller undvika. Kapitel 5, 6 och 7 ägnas åt att beskriva vad man behöver tänka på när man organiserar och startar upp en särskild undervisningsgrupp, vad man kan behöva komma ihåg när man sedan driver och förvaltar verksamheten, och hur viktigt det är med rutiner och strukturer, uppföljningar, utvärderingar och samtal för att den särskilda undervisningsgruppen ska fungera smidigt. I kapitel 8 och 9 tar vi upp andra perspektiv på verksamheten i den särskilda undervisningsgruppen: elevernas, vårdnadshavarnas och fritidshemmets. Vi avslutar med några reflektioner över den särskilda undervisningsgruppens vara eller inte vara i kapitel 10. inledning

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 7

7

27/01/24 1:16 PM

Boken är en blandning av teori och praktik. Den innehåller många konkreta arbetsmetoder, uppgifter och mallar att använda och frågor att fundera på. Vi kommer att lyfta dilemman som uppstår, men fokusera på framgångsfaktorerna. Det här är en bok som vi själva har saknat för att få stöd i processen att organisera, driva och utveckla en särskild undervisningsgrupp.

För att vi ska kunna få en skola som ger alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar, både kunskapsmässigt och socialt och oavsett vilken undervisningsgrupp eleverna går i, måste vi arbeta tillsammans. Därför kan den här boken läsas av alla som arbetar i skolan. Oavsett om du är lärare, lärare i fritidshem, rektor, huvudman, specialpedagog, speciallärare eller tillhör någon av de övriga profes­ sionerna i elevhälsan kommer du att ha nytta av boken för att få en fördjupad förståelse av hur den särskilda undervisningsgruppen fungerar. Boken är även riktad till dig som studerar till grundskollärare eller till specialpedagog eller speciallärare.

Vår förhoppning är att boken ska fungera som en handbok som du som läsare kan gå tillbaka till och använda när det behövs.

Vi som har skrivit denna bok är Marina Lundin, special­ lärare, och Madeleine Xoljé, specialpedagog. Vi har bred och mångårig kompetens från fritidshem till gymnasienivå.

December, 2023 Marina Lundin och Madeleine Xoljé

8

inledning

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 8

27/01/24 1:16 PM

1

Behövs en särskild undervisningsgrupp?

Till vilken nytta, och för vem?

Den svenska skolan har genomgått många förändringar under årens lopp med nya lagar, läroplaner och betygssystem som tillkommit. Vad gäller de särskilda undervisningsgrupperna, behovet av dem och deras utformning har pendeln svängt extra mycket fram och tillbaka, huruvida till nytta eller inte är frågan. I dag verkar det som om diskussionerna handlar om var den bästa undervisningen för elever i olika skolsvårigheter kan ges, i den ordinarie undervisningsgruppen eller i den särskiljande lösning som en särskild undervisningsgrupp innebär.

Oavsett vart pendeln svänger är det inte helt enkelt, vare sig i teorin eller praktiken, att veta vilken form av undervisning som är mest gynnsam för elever i behov av stöd.

Syftet med stödinsatser är att hjälpa elever i svårigheter och bidra till en mer likvärdig utbildning. En stödinsats måste alltid utgå ifrån elevens behov och förutsättningar för inlärning.

När man gör en kartläggning och bedömning är det viktigt att alla som arbetar runt eleven tillsammans lyfter blicken från elevens svårigheter till att se vad som händer när eleven möter skolans undervisning och det sociala sammanhanget. Eftersom den särskilda undervisningsgruppen finns som 1 behövs en särskild undervisningsgrupp ? till vilken nytta , och för vem ?

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 9

9

27/01/24 1:16 PM

ett alternativ för att ge elever i svårigheter stöd, men dess utformning inte är självklar, är det värdefullt att analysera verksamheten i just denna grupp och diskutera dess funktion, för- och nackdelar och utvecklingsmöjligheter. Det kommer vi att göra i denna bok.

I detta inledande kapitel beskrivs till att börja med skolans uppdrag; vilka lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som ska följas och som man behöver förhålla sig till; vem som ansvarar för vad; trender och vindar, politik och debatt; den forskning som finns på området; vad som kännetecknar inkludering eller exkludering och de olika former av stödinsatser som finns. Slutligen beskrivs olika specialpedagogiska perspektiv. Om inget annat anges uttryckligen, hänvisar samtliga paragrafer i detta kapitel till skollagen (SFS 2010:800).

Skolans uppdrag Utbildningen i den svenska skolan ska bland annat förmedla och befästa respekt för grundläggande demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, alla människors lika värde och människors olikheter. Eleverna ska tillåtas att finna sin unika egenart och ges förutsättningar för att kunna delta i samhällslivet. Skolan måste därför främja ett lärande som stimulerar eleven att inhämta och utveckla kunskaper och värden (1 kap. 4 §). För detta krävs en likvärdig och inkluderande skola. Att skapa en likvärdig och inkluderande skola med en god lärmiljö som förebygger ohälsa och stärker såväl elevernas välbefinnande som deras kunskapsutveckling och sociala utveckling är därför den övergripande målsättningen för skolan som helhet, liksom för skolans elevhälsa (Hjörne & Säljö, 2021). Elevernas utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (1 kap. 5 §), vilket innebär att forsknings10

1 behövs en särskild undervisningsgrupp ? till vilken nytta , och för vem ?

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 10

27/01/24 1:16 PM

baserad kunskap ska vara en utgångspunkt när skolan planerar, genomför och utvärderar sin undervisning, liksom att professionella erfarenheter och kunskaper inhämtade från skolans värld ska spela en viktig roll i arbetet på skolan.

Likvärdighet Skollagen definierar vad likvärdig utbildning är och lagen betonar tre aspekter: lika tillgång till utbildning, likvärdig utbildning över hela Sverige och i alla skolformer samt likvärdighet i form av kompenserande insatser (1 kap. 8–9 §§). Likvärdig utbildning handlar alltså om att alla elever ska ha samma möjlighet till kunskapsinhämtning. Likvärdighet innebär inte att utbildningen ska utformas på samma sätt för alla, utan att undervisningen och lärmiljön ska anpassas efter den elevgrupp vi har framför oss, så att alla elever kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling utifrån sin förmåga. I skollagen finns dessutom numera ett utökat krav på att skolan ska upptäcka och ge eleven stöd om man befarar att hen inte uppfyller betygskriterierna eller de kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas. Det kompensatoriska uppdraget innebär att skolan ska ta hänsyn till och sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar, och det innebär att eleverna har rätt att få olika stödinsatser. Detta är särskilt viktigt för elever som visar sig vara i behov av särskilt stöd (3 kap. 2 samt 4–12 §§).

Delaktighet och inflytande I skolans uppdrag ingår också att ge eleverna möjlighet till delaktighet och inflytande (4 kap. 9–10 §§). För att stimulera elevernas lust till ett livslångt lärande behöver man få dem motiverade och ansvarstagande. Elever som får göra sina röster hörda och vara delaktiga i undervisningen blir mer motiverade, tar större ansvar och lär sig bättre (Alerby & Bergmark, 1 behövs en särskild undervisningsgrupp ? till vilken nytta , och för vem ?

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 11

11

27/01/24 1:16 PM

2019). Skillnaden mellan delaktighet och inflytande är att vid delaktighet medverkar eleverna i undervisningen och vid inflytande får eleverna möjlighet att påverka utbildningens innehåll och utformning.

Lagar, förordningar och andra styrdokument Skolan styrs av olika lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd, så kallade styrdokument. Det här är några av de viktigaste: • Skollagen • Skolförordningen • Gymnasieförordningen • Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr22 • Läroplan för anpassade grundskolan, Lgra22 • Läroplan för specialskolan, Lspec22 • Läroplan för sameskolan, Lsam22 • Läroplan för gymnasieskolan, Gy11. Även nedanstående överenskommelser och lagar gäller: • FN:s konvention om barnets rättigheter eller Barnkonventionen • Salamancadeklarationen • Diskrimineringslagen • Arbetsmiljölagen • Skolverkets författningssamling.

De olika styrdokumenten visar med all önskvärd tydlighet att vi ska sätta elevernas behov i första rummet och att organisationen och undervisningen kontinuerligt ska sättas under lupp.

12

1 behövs en särskild undervisningsgrupp ? till vilken nytta , och för vem ?

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 12

27/01/24 1:16 PM

Referenser

Agran, M., Jackson, L. A., Kurth, J. A., Ryndak, D., Burnette, K., Jameson, J. M., Zagona, A., Fitzpatrick, H., & Wehmeyer, M. (2020). Why aren’t students with severe disabilities being placed in general eduaction classrooms: Examining the relations among classroom placement, learner outcomes, and other factors.

Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 45(1), 4–13.

Alerby, E., & Bergmark, U. (2019). Elevernas delaktighet och inflytande: vad är det och varför är det viktigt? Skolverket. https://larportalen.skolverket.se Alm, B., Asp Onsjö, L., Bladini, K., Eriksson Gustavsson, A.-L., Göransson, K., Hjörne, E., Nilholm, C., Samuelsson, J., & Wetso, G.-M. (2011). I A.-L. Eriksson-Gustavsson, K. Göransson & C. Nilholm (Red.), Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan.

Studentlitteratur.

Almqvist, L., Malmqvist, J., & Nilholm, C. (2015). Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? – en syntes av meta-analyser. I Vetenskapsrådet (Red.), Tre forsknings­ översikter inom området specialpedagogik/inkludering (s. 1–122).

Vetenskapsrådet.

Askne, J. (2020). Processorienterad elevhälsa. Leda och utveckla.

Studentlitteratur.

Aspeflo, U. (2015). För alla i skolan – en bok om inkluderande och utvecklande undervisning. Aspeflo & Klamas AB. Aspeflo, U. (2019). Ledning Och Stimulans Kartläggning (LOSK) av förutsättningar och behov av insatser för att utveckla lärmiljö/ undervisning på grupp/organisationsnivå. https://aspeflo.se

referenser

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 239

239

27/01/24 1:17 PM

Bet. 2021/22 Ub:U31. Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd. www.riksdagen.se Blatchford, P., Webster, R., & Russell, A. (2012). Challenging the role and deployment of teaching assistants in mainstream schools: The impact on schools: Final report on the effective deployment of teaching assistants (EDTA) project. UCL Institute of Education: London UK. https://discovery.ucl.ac.uk Buli-Holmberg, J., Høybråten Sigstad, H. M., Morken, I., & Hjörne, E. (2022). From the idea of inclusion into practice in the Nordic countries: a qualitative literature review. European Journal of Special Needs Education, (38)1, 79–94.

Danielsson, T. (1965). Tage Danielssons Postilla. Wahlström & Widstrand.

Florian, L., & Beaton, M. (2018). Inclusive pedagogy in action: getting it right for every child. International Journal of Inclusive Education, 22(8), 870–884.

Giota, J., Lace, I., & Emanuelsson, I. (2022). School achievement and changes in inclusive vs exclusive support over 50 years in Sweden regarding students with intellectual disabilities and special educational needs. Scandinavian Journal of Educational Research, 67(6), 997–1011.

Greene, R. W. (2016). Explosiva barn. Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar (3 uppl.). Studentlitteratur.

Göransson, K., & Nilholm, C. (2014). Conceptual diversities and empirical shortcomings – a critical analysis of research on inclusive education. European Journal of Special Needs Education, 29(3), 265–280.

Hejlskov Elvén, B. (2020). Beteendeproblem i skolan. Natur & Kultur Akademisk.

Hippinen Ahlgren, A. (2015). Miljön som redskap. I A. S. Pihlgren (Red.), Fritidshemmet och skolan – det gemensamma uppdraget (s. 157–170). Studentlitteratur.

Hjörne, E., & Säljö, R. (2021). Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling. I teori och praktik. Gleerups Utbildning.

240

referenser

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 240

27/01/24 1:17 PM

Hylander, I., & Guvå, G. (2017). Elevhälsa som främjar lärande. Om professionellt samarbete i retorik och praktik. Studentlitteratur.

Jakobsson, I.-L., & Lundgren, M. (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. Natur & Kultur.

Keles, S., ten Braak, D., & Munthe, E. (23 november 2022). Inclusion of students with special education needs in Nordic countries: a systematic scoping review. Scandinavian Journal of Educational Research, 1–16.

Lago, L., & Elvstrand, H. (2019). ”Jag har oftast ingen att leka med”: Social exkludering på fritidshem. Nordic Studies in Education, 39(2), 104–120.

Lehtinen, T., & Jakobsson Lundin, J. (2016). Psykologi för klassrummet. Lärarförlaget.

Liberalerna. (2022). Tidöavtalet: Överenskommelse för Sverige. www.liberalerna.se Lundbäck, B. (2022). Specialpedagogik i Fritidshemmet: Från samlat forskningsläge till pedagogisk praktik. [Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet].

Löfberg, C. (Red.). (2018). Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi. FoU skriftserie nr 8. Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Magnússon, G., Malmqvist, J., Almqvist, J., Almkvist, L., Andersson, A.-L., Asp-Onsjö, L., Backman, Y., Bagger, A., Barow, T., Basic, G., Bengtsson, K., Berhnau, G., Berthén, D., Emanuelsson, I., Evaldsson, A.-C., Gardelli, V., Gardelli, Å., Giota, J., Göransson, K., … Östlund, D. (31 maj 2022). Nytt bidrag ökar skolsegregation och minskar likvärdighet. Dagens Arena. www.dagensarena.se Nilholm, C. (2019). En inkluderande skola: Möjligheter, hinder och dilemman. Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2020). Perspektiv på specialpedagogik (3 uppl.).

Studentlitteratur.

Nilholm, C. (30 maj 2022). Pendelteorin och särlösningarnas återkomst. Claes Nilholms blogg. https://mp.uu.se/web/claesnilholms-blogg/start/-/blogs/pendekteo referenser

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 241

241

27/01/24 1:17 PM

Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. Skolutvecklarna Sverige.

Partanen, P. (2019). Att utveckla förmågor på vetenskaplig grund i skolan. Skolutvecklarna Sverige.

Partanen, P. (2020). En resursskola på vetenskaplig grund? Petri Partanens blogg. https://skolutvecklarna.se/2020/07/21/enresursskola-pa-vetenskaplig-grund/#respond Partanen, P. (2022). Framtidens elevhälsa och arbetet med särskilt stöd. Petri Partanens blogg. https://skolutvecklarna. se/2022/05/05/framtidens-elevhalsa-och-arbetet-med-sarskiltstod/ Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken.

Motiveringar, genomförande och konsekvenser. [Doktors­ avhandling, Göteborgs universitet].

Persson, B. (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap.

Liber.

Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. www.regeringen.se Prop. 2021/22:156. Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd. www.regeringen.se Runström Nilsson, P. (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning.

Att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd (4 uppl.).

Gleerups Utbildning AB. SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. www.riksdagen.se SFS 2008:567. Diskrimineringslag. www.riksdagen.se SFS 2010:800. Skollag. www.riksdagen.se SFS 2010:2039. Gymnasieförordning. www.riksdagen.se SFS 2011:185. Skolförordning. www.riksdagen.se SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. www.riksdagen.se Skaalvik, E. M., & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. Natur & Kultur Akademisk.

SKOLFS 2015:7. Skolverkets föreskrifter om elevmedverkan i skolenhetens arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud; beslutade den 15 april 2015. www.skolverket.se

242

referenser

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 242

27/01/24 1:17 PM

Skolinspektionen (2014). Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp. www.skolinspektionen.se Skolinspektionen (2017). HVB-placerade elevers utbildning i kommunala grundskolor. www.skolinspektionen.se Skolverket (2016). Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. www.skolverket.se Skolverket (2022a). Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. www.skolverket.se Skolverket (2022b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr22. www.skolverket.se Skolverket (2023a). Elever och personal i fritidshemmet läsåret 2022/2023. www.skolverket.se Skolverket (2023b). Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. www.skolverket.se Skolverket (2023c). Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. www.skolverket.se Skolverket (2023d). Resursskolor. www.skolverket.se Skolverket (2023e). Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2023. www.skolverket.se Skolverket (2023f ). Skolverkets författningssamling – SKOLFS. www.skolverket.se Skolverket (2023g). Statistik om särskilt stöd i grundskolan 22/23. www.skolverket.se Skolverket (2023h). Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det. www.skolverket.se Skolverket (2023i). Vem har ansvar för skolans olika delar? www.skolverket.se Skytte, A. (4 juni 2018). Jag var dömd att misslyckas med en elevassistent. Skolvärlden. https://skolvarlden.se/bloggar/ alexander-skytte/arkiv/2018 SOU 2020:42. En annan möjlighet till särskilt stöd – Reglering av kommunala resursskolor. www.regeringen.se

referenser

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 243

243

27/01/24 1:17 PM

SOU 2021:11. Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd – och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. www.regeringen.se Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Kartläggning. www.spsm.se Steinberg, J. (2021). Stärk arbetslaget – skolans ryggrad. Hur arbetslaget kan sätta pedagogiken i centrum. Gothia Kompetens.

Sundqvist, C., & Hannås, B. M. (2020). Same vision – different approaches? Special needs education in light of inclusion in Finland and Norway. European Journal of Special Needs Education, 36(3), 1–14.

Svenska Unescorådet (2006). Salamanca 2/2006. www.unesco.se Tinglev, I. (2014). En specialpedagogisk överblick. Skolverket. www.skolverket.se Valsö, M., & Malmgren, F. (2019). Fysisk lärmiljö. Optimera trygghet, arbetsro och lärande. Studentlitteratur.

Vygotskij, L. S. (1934/2001). Tänkande och språk. Bokförlaget Daidalos.

Wallberg, H. (21 augusti 2018). ”Vi bara släcker bränder!” Men gör vi det egentligen? Specialpedagogen. https://specialpedagogen. blog/2018/08/21/vi-bara-slacker-brander-men-gor-vi-detegentligen/ Wernholm, M. (2022). Fritidshemslärares erfarenheter av extra anpassningar och särskilt stöd i fritidshemmet.

Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Zimmerman, F. (2022). Nya vägar till en likvärdig skola. Liber. Åström, K., & Palmblad, A. (2022). Främjande lärmiljöer. Vägar till lärande och hälsa. Studentlitteratur. Öhman, A. (2022). Inledning. I A. Öhman (Red.), Etiska perspektiv på specialpedagogers yrkesroll och värdepedagogiska praktik (s. 17–26). Studentlitteratur. Östlund, D. (2017). Elevassistenter: En möjlighet eller ett hinder för elevers utveckling och delaktighet. Specialpædagogik, 3/4. www.diva-portal.org

244

referenser

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 244

27/01/24 1:17 PM

ISBN 978-91-47-14923-0 © 2024 Marina Lundin, Madeleine Xoljé och Liber AB Förläggare Mattias Nykvist Projektledare Helena Hammarqvist Produktion Lars Wallin Redaktör Christina Lilja Druse Formgivare Anna Hild Illustrationer Anna Hild Omslagsbild Shutterstock Första upplagan 1 Repro Integra Software Services, Indien Tryck People Printing, Kina 2024

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, till exempel kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet.

Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice: 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp_inlaga.indd 2

27/01/24 8:51 PM

också till huvudmän och elevhälsoteam.

OM FÖRFATTARNA

Marina Lundin, speciallärare, och Madeleine Xoljé, specialpedagog, har båda mångårig erfarenhet av arbete med särskild undervisningsgrupp, resursskola och utveckling av lärmiljöer inom grundskola, fritidshem och på gymnasium.

Best.nr 47-14923-0 Tryck.nr 47-14923-0

978-91-47-14932-0_sarskild undervisningsgrupp oms.indd All Pages

Särskild undervisningsgrupp

Boken vänder sig primärt till yrkesverksamma lärare, men

MARINA LUNDIN • MADELEINE XOLJÉ

S

kolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att den måste uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar genom att erbjuda olika stödinsatser. Men vilka elever är i behov av särskilt stöd? Hur ska stödet utformas och var ska det ges? Svaren är omtvistade, men eftersom den särskilda undervisningsgruppen finns som ett alternativ ger den här boken vägledning i hur man organiserar, startar och driver en sådan grupp. Författarna redogör för vilka riktlinjer, lagar och förordningar som gäller och hur man bedömer vilka elever som bör få särskilt stöd i en särskild undervis­nings­grupp. Vidare beskrivs hur en tillgänglig lärmiljö kan skapas, både i den särskilda undervisningsgruppen och i den ordinarie under­visningen. Författarna ger också förslag på hur peda­gogerna kan arbeta med ett hela-dagen-perspektiv och hur man genom att söka efter mönster kan utveckla verksamheten.

Syftet med den här boken är att ge vägledning i hur pedagoger kan hantera de många behov som finns i en elevgrupp och uppmuntra olika professioner till samarbete som gynnar såväl den enskilda eleven som hela skolan.

SäRskild uNdervisniNgsgRupp MARINA LUNDIN MADELEINE XOLJÉ

01/02/24 6:57 AM