9789147148981

NIINA JOHANSSON

CHARLOTTE BALTZER (RED.)

REKTORS PRAKTIK

I VETENSKAPLIG BELYSNING

Framgångsrikt, hållbart och närvarande

ledarskap – är det möjligt?

NIINA JOHANSSON CHARLOTTE BALTZER (RED.)

REKTORS PRAKTIK

I VETENSKAPLIG BELYSNING

Framgångsrikt, hållbart och närvarande ledarskap – är det möjligt?

ISBN 978-91-47-14898-1

© 2023 Niina Johansson, Charlotte Baltzer och Liber AB

Förläggare: Mattias Nykvist

Projektledare: Helena Hammarqvist

Produktion: Lars Wallin

Redaktör: Christina Lilja Druse

Formgivning inlaga och omslag: Anna Hild

Illustrationer: Anna Hild

Omslagsfoton: Överst Getty Images/Maskot, underst Getty Images/Skynesher

Första upplagan 1

Repro: Integra Software Services, Indien

Tryck: People Printing, Kina 2023

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, till exempel kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm

Kundservice: 08-690 90 00

kundservice.liber@liber.se

www.liber.se

Förord

Det här är en bok för alla som är intresserade av ledarskap – mer specifikt av att vara rektor och att leda en skola. Niina Johansson, bokens huvudperson, är verksam som rektor sedan flera år tillbaka. Hon har bred erfarenhet av yrket och reflekterar ofta över sin arbetssituation, gärna tillsammans med kollegor och medarbetare. I den här boken delar Niina generöst med sig av några dilemman för att få dem belysta av andra kollegor samt av forskare inom utbildningsvetenskap.

Bokens form åskådliggör hur ett samtal kan växa fram mellan en verksam rektor och en forskare. Det kan börja med en skriftlig reflektion över ett dilemma, vilken sedan följs upp av en dialog i form av ett fysiskt möte. Formen är även användbar inom en grupp av kollegor där någon presenterar sitt dilemma och övriga i gruppen responderar utifrån egen erfarenhet. Det vill säga att ingen svarar med att tro sig ha lösningen på den andras dilemma, men man delar med sig av sin kunskap för att på så sätt bidra till initiativtagarens fortsatta arbete med att finna olika lösningar på problemen; ett aktivt sätt att använda sig av både beprövad erfarenhet och vetenskapliga rön.

Att som läsare av denna bok få ta del av olika sätt att förstå olika dilemman inspirerar till såväl egna reflektioner som samtal kollegor emellan. För oavsett hur länge du har varit chef och ledare ställs du inför dilemman. En del har du upplevt förut, och med hjälp av dina tidigare erfarenheter kan du hantera dem, men lika ofta är förutsättningarna så förändrade att ny kunskap behövs. Den här boken ger flera exempel på både nyttan av dina erfarenheter och behovet av ny kunskap.

Rektor är förvisso en position och en funktion i det svenska skolväsendet som innehas av en individ, men det innebär inte att rektorn är ensam när det kommer till styrning och ledning av verksamheten. Ibland kan det kanske upplevas som att det är för många personer involverade, men det motsatta gäller också: att det är för få. Det är många politiker och tjänstemän på flera olika nivåer som påverkar rektorns möjligheter att fatta självständiga beslut. Flera frågor kräver specialistkunskaper, till exempel inom juridik och ekonomi, men här saknar många rektorer en kvalificerad stödorganisation, vilket påverkar vardagen. Att aktivt ta stöd av kollegor och medarbetare i rektorsarbetet underlättar.

Fokus i denna bok ligger därför på rektorns arbete tillsammans med sin personal. Det nära och även närvarande ledarskapet är vad Niina eftersträvar för att alla som verkar i skolan gemensamt ska lyckas nå de uppsatta målen, som inkluderar både lokala och globala hållbarhetsmål. Samtidigt, för att lyckas leva upp till detta, är det nödvändigt att rektorer har en dräglig arbetsbelastning och ett kollegialt stöd bland andra rektorer för att ledarskapet ska vara hållbart över tid.

Elisabet Nihlfors, professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap, juni 2023

Författarpresentationer

Charlotte Baltzer är fil.dr i pedagogik och universitetslektor vid Uppsala universitet, där hon undervisar på rektorsprogrammet och masterprogrammet i pedagogiskt ledarskap. Hennes forskningsintressen rör styrning av utbildning samt lärares och rektorers professionalisering. Charlotte var tidigare undervisningsråd på Skolverket samt rektor inom vuxenutbildningen, på gymnasiet och i grundskolan.

Tina Bröms är doktorand i pedagogik med inriktning utbildningsledarskap vid Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör sig kring styrning och ledning på olika nivåer i utbildningssystemet, och i sin avhandling intresserar hon sig för rektorns beslutsfattande om skolans organisation. Tina arbetade tidigare på rektorsprogrammet vid Uppsala universitet och arbetar för närvarande som utredare vid Skolinspektionen.

Niina Johansson har arbetat som biträdande rektor och rektor i över tio år i grundskolan. Hon är grundskollärare i svenska och SO och arbetade som förstelärare med fokus på skolutveckling och kollegialt lärande innan hon blev rektor. Niina är i dag verksam som rektor på Frösåkersskolan, en 4–9-skola i Östhammars kommun.

Emma Jopevi är universitetsadjunkt på rektorsprogrammet vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid

Uppsala universitet. Hon har studerat och arbetat med skolfrågor i Nya Zeeland och i Storbritannien och har en fil.mag. i pedagogiskt ledarskap. Emma har arbetat som skolledare i Stockholm i åtta år samt på en på stiftelse, vars uppdrag är att bidra till en likvärdig skola.

Heléne Lagerquist har en fil.mag. i pedagogiskt ledarskap och är universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Hon har mångårig erfarenhet som rektor i gymnasieskolan och har tidigare undervisat på lärarprogrammen vid nämnda universitet samt en kortare period varit undervisningsråd vid Skolverket.

Jenni Nilsson är doktorand i pedagogik med inriktning mot förskolans politiska styrning och demokratifostran vid Uppsala universitet. Hon arbetar inom EDU Uppdragsutbildning och inom rektorsprogrammet samt deltar i forskarmiljöerna STEP (Studies in Educational Policy and Educational Philosophy) och PS (Pedagogik med inriktning mot Specialpedagogik). Jenni har en förskollärarexamen samt en masterexamen i pedagogiskt ledarskap.

Daniel Nordholm är docent i pedagogik med inriktning mot pedagogiskt ledarskap samt utbildningschef för rektorsutbildningen vid Uppsala universitet. Hans aktuella forskningsintressen rör bland annat rektorers identitet och autonomi, skolförbättring samt rektorer i glesbygd. Daniel tillhör forskningsgruppen REL (Research on Educational Leadership).

Författarpresentationer

Johanna Ringarp är docent i historia och i pedagogik, och fil.dr i historia, verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Hennes forskningsintressen rör utbildningshistoria, utbildningspolitik, lärares och skolledares professionalisering, utbildningsstyrning, new public management (NPM) och internationell bedömning och kunskapsmätning.

Jenny Sandelin är universitetsadjunkt vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet. Hon arbetar där som lärare inom rektorsprogrammet samt inom uppdragsutbildning. Hon handleder även skolledare och pedagoger, bland annat inom ramen för Skolverkets SBS (Samverkan för bästa skola). Jenny har en flerårig bakgrund som rektor på olika stadier i grundskolan.

Anna Sarri Krantz är fil.dr i socialantropologi och hon arbetar i dag som lärare på rektorsutbildningen vid Uppsala universitet. Hon har en bakgrund som skolledare på gymnasiet och som gymnasielärare i svenska och historia. Hennes forskningsintresse är i dag inriktat mot rektorers pedagogiska ledarskap, det svenska skolväsendets demokratiuppdrag samt förskolors och skolors arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering.

Katina Thelin är fil.dr i pedagogiskt arbete och universitetslektor i pedagogik vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet samt gästlektor vid Mittuniversitetet. Vid sidan om sin undervisning på rektorsprogrammet och på masterprogrammet i pedagogiskt ledarskap, ägnar hon sig åt forskning med relevans för skolors utveckling och för rektorns ledningspraktiker.

Inledning

Syftet med den här boken är att bidra till en fördjupad förståelse av vad ett framgångsrikt och hållbart ledarskap inom skolan kan innebära. Här får du ta del av rektor Niina Johanssons personliga erfarenheter av skolledarskap på olika nivåer och i olika sammanhang inom utbildningsväsendet. Det unika med boken är att du får följa en rektor som beskriver sin vardag, sina handlingar och de dilemman hon ställs inför. Dessa dilemman diskuteras och problematiseras därefter av forskare inom utbildningsvetenskap och av lärare från rektorsprogrammet vid Uppsala universitet.

Initiativet till boken togs av Niina Johansson. Idén presenterades vid ett seminarium inom forskningsmiljön REL (Research on Educational Leadership) vid Uppsala universitet. Inom ramen för denna forskningsmiljö utvecklades idén till ett gemensamt bokprojekt.

Stort tack till alla medverkande i boken! Vi hoppas att den ska inspirera er skolledare – såväl erfarna rektorer och biträdande rektorer som er som är nyare i yrket – ja, alla som har intresse av ledarskap i skolan och förskolan och vill få en fördjupad förståelse av yrkets utövning.

Niina Johansson och Charlotte Baltzer, juni 2023

KAPITEL 1

Framgångsrikt och hållbart ledarskap – är det möjligt?

Av Niina Johansson

1. Framgångsrikt och hållbart ledarskap – är det möjligt? 15

1. Framgångsrikt och hållbart ledarskap – är det möjligt?

Skolledaruppdraget är mångfasetterat och innebär ständigt nya utmaningar. Hur skapar jag tillsammans med min personal rutiner och struktur i organisationen för att jag ska kunna utöva ett närvarande och pedagogiskt ledarskap? Vilka beslut behöver jag som rektor fatta för att kunna leva upp till de krav som ställs i skollagen om ett systematiskt kvalitetsarbete som gynnar elevers och barns utveckling och lärande? Vad påverkar mitt beslutsfattande, och vilka svårigheter möter jag som rektor? Vad säger forskningen om ledarskap, och vilka kunskaper behöver jag ha som skolledare?

Min bakgrund

Jag är utbildad grundskollärare i svenska och samhällsvetenskap. Efter att ha undervisat i några år, bland annat som förstelärare med fokus på skolutveckling och kollegialt lärande, kände jag att jag ville gå vidare och bli skolledare. Min önskan var att i högre grad kunna påverka lärarnas möjligheter att skapa de bästa förutsättningarna i arbetet med eleverna och deras lärande.

När jag fick mitt första jobb som rektor var det många som ställde sig frågande till mitt yrkesval. Jag tror att många har en bild från media av att arbetet som rektor är ett av de tuffaste som finns, sett utifrån kraven från samhället – från staten, kommunen, lärarna, vårdnadshavarna och eleverna. Mina drivkrafter handlar om att tillsammans med mina medarbetare kunna göra skillnad för varje enskild elev. Jag vill påverka hela organisationen och fokusera på ett övergripande utvecklingsarbete för att skapa den bästa skolan för våra elever. En fråga som väcktes hos mig under rektorsutbildningen har hela tiden återkommit: Hur skapar jag ett ledarskap som är framgångsrikt och hållbart, närvarande och pedagogiskt, både för organisationen och för mig själv?

Framgångsrikt och hållbart ledarskap – är det möjligt? 17

Min syn på rektorskapet

För mig som rektor handlar ledarskap till stor del om relationer och samspel med andra människor. Jag behöver leda genom att kommunicera och vårda relationer på många olika plan. Som skolledare arbetar jag därför med att skapa förutsättningar för en god dialog, delaktighet och inflytande för alla medarbetare i verksamheten. På sikt kan det skapa tillit och engagemang. När jag ser tillbaka på mitt ledarskap och de olika chefsuppdrag jag haft inom skolan kan jag se hur jag har vuxit in i chefsrollen och därmed också utvecklat mina förmågor längs vägen. Mitt första skolledaruppdrag som biträdande rektor med personalansvar över tidigare arbetskollegor innebar att rollerna förändrades. Jag skulle nu gå från att vara kollega till att bli chef, vilket också innebar att relationerna förändrades. Att vara biträdande rektor innebar att jag inte bara behövde förhålla mig till mina före detta kollegor på ett nytt sätt, utan också till det ansvar och det uppdrag som följde med rektorns roll. I dag, när jag själv är rektor och ansvarig för en stor grundskola, behöver jag ständigt utveckla nya arbetssätt och strategier. Det finns många förväntningar på mig som rektor från medarbetare, kollegor och chefer, från elever och vårdnadshavare, liksom från samhället i stort.

Hållbart ledarskap

Ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat är hur vi arbetar för ett hållbart ledarskap. Hållbart ledarskap handlar för mig om att skapa en hållbar arbetssituation för mina medarbetare och för mig själv. Det innebär att jag behöver utföra mitt uppdrag på ett genuint sätt där jag vågar dela med mig av mig själv, att jag möjliggör ett långsiktigt lärade på organisationsnivå och att jag får till ett strategiskt arbete som gynnar hela organisationen, med utrymme för delaktighet från alla. Detta handlar dels om att vara grundad i yrket som

1. Framgångsrikt och hållbart ledarskap – är det möjligt?

skolledare, dels om att ha förmågan att blicka inåt. Med att vara grundad i yrket menar jag att jag måste hitta mig själv i min ledarroll och samtidigt vara medveten om det korstryck som jag som skolledare kan hamna i; jag måste kunna hantera alla de motstridiga krav som ställs på mig som rektor. Med att blicka inåt menar jag att jag ger mig tid för att reflektera kritiskt över det jag står inför, att jag tänker långsiktigt och att jag inte förhastar mig i att ”lösa problem”. Som skolledare behöver jag ha förmågan att sätta gränser och arbeta långsiktigt samt låta saker få ta tid, särskilt när det gäller skolutveckling och kraven på ökad effektivitet. Många gånger handlar hållbart ledarskap om att fokusera på rätt saker och att inte springa på varje boll. Det i sig handlar också om att kunna skapa en bärande organisation där alla är delaktiga genom att jag delegerar vissa frågor till arbetsgrupper, arbetslag och förstelärare, men också om att jag har en ledningsgrupp som arbetar aktivt.

Min vision

Som skolledare behöver jag ha en vision om och en tydlig riktning för vart vi ska, för att kunna nå de nationella målen. Vårt fokus ska vara att utveckla undervisningen för att ge eleverna förutsättningar att på bästa sätt kunna utveckla sina kunskaper och demokratiska värderingar och därmed ha möjlighet nå så långt som möjligt. I läroplanens, Lgr22, inledande mening står att ”Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden” (Skolverket, 2022). Även Skolinspektionen pekar på några områden som är avgörande för undervisningens kvalitet. Undervisning av god kvalitet har ett syfte, den är strukturerad, väcker intresse och innehåller uppgifter som stimulerar eleverna utifrån deras behov och förutsättningar.

1. Framgångsrikt och hållbart ledarskap – är det möjligt? 19

God undervisning innebär att eleverna får ett aktivt lärarstöd med anpassningar som gör eleven delaktig i sitt lärande. När läraren tillsammans med eleven formulerar meningsfulla och utmanande mål och samtidigt tydliggör elevens kunskapsutveckling bidrar det till att stärka elevens självförtroende och motivation.

Mitt sätt att arbeta med denna vision har varit att ta avstamp i kommunens värdeord och kommunens skolplan. När vi i den kommun som jag arbetar i nu gjorde en sammanslagning av tre skolor till en ny skola var kunskap och trygghet våra primära fokus. Vi startade i arbetslagen med att sätta upp delmål och planera aktiviteter som alla skulle arbeta tillsammans med på olika sätt, i undervisningen liksom inom andra aktiviteter, under läsåret. Inför ett nytt läsår ändrade vi sättet att arbeta med visionen och satte upp nya mål för vad vi ville uppnå med det systematiska kvalitetsarbetet. Samtidigt som vi gjorde detta utarbetade vi även en utvecklingsplan för skolan, i vilken vi på djupet analyserade elevenkäter och skolresultat för att få en bild av vilka områden vi på lång sikt behövde utveckla.

För att förverkliga visioner behövs en fungerande kommunikation. Att skapa strukturer för god kommunikation har också varit min strategi för att på bästa sätt arbeta med utveckling och förändring. Dilemmat har varit att upprätthålla visionen, det vill säga att systematiskt prata om den och levandegöra den i organisationen för att visionsdokumenten inte ska bli hyllvärmare som dammas av en gång om året. För att åstadkomma utveckling och förändring behöver vi dagligen arbeta tillsammans. Vi behöver ständigt påminna oss om visionen, och alla behöver vara involverade, både elever och medarbetare. Med utgångspunkt i skolans grunduppdrag måste visionen göras till kärnan i verksamheten. Som jag skriver i kapitel 3 behöver skolan därför en arbetsorganisation som skapar förutsättningar för lärarna och för mig som skolledare att kunna fokusera på vårt grunduppdrag. Har vi en stabil arbetsorganisation så får vi också möjlighet

1. Framgångsrikt och hållbart ledarskap – är det möjligt?

att arbeta med den utvecklingsorganisation som långsiktigt främjar det systematiska kvalitetsarbetet. I detta arbete behövs en strategisk planering som ger förutsättningar för personalen att öka sitt engagemang och sin drivkraft. Här kommer vikten av rektorns relationer till sina medarbetare in, och idén om att alla kan vara en förebild i sin roll som ledare. Detta innebär att jag som rektor måste vara närvarande och ge stöd till mina medarbetare samt organisera för att prioritera grunduppdraget och uppmuntra viljan att utveckla skolans kultur. Jag som ledare måste därför delegera och ge mandat till utvecklingsledare, arbetslagsledare, elevhälsa och förstelärare samt involvera all personal i skolans utveckling, eftersom den är beroende av att alla arbetar i samma riktning mot vår vision!

Bokens upplägg

De kommande kapitlen inleds med olika dilemman som jag har ställts inför som skolledare. Efter mina egna reflektioner diskuteras, analyseras och utvecklas dessa dilemman ur olika vetenskapliga perspektiv av forskare och lärare vid Uppsala universitet. Flera av bokens medförfattare har också tidigare arbetat som rektorer i grundskolan, på gymnasiet och inom vuxenutbildningen. Texterna bygger på både forskningsresultat och praktisk erfarenhet.

Kapitel 2, ”Rektor i en föränderlig tid”, behandlar frågor som belyser hur rektorsuppdraget ständigt ställs inför nya utmaningar. Efter min inledande text beskriver och diskuterar Charlotte Baltzer och Johanna Ringarp rektorsrollen ur ett historiskt och samtidshistoriskt perspektiv.

I kapitel 3 skriver jag inledningsvis om frågor kopplade till organisation och utveckling. Dessa frågor diskuteras därefter av Katina Thelin som utgår från begreppen arbetsorganisation och utvecklingsorganisation.

Framgångsrikt och hållbart ledarskap – är det möjligt? 21

Kapitel 4 handlar om tillitsbaserat ledarskap och rektorns autonomi. Daniel Nordholm problematiserar dessa begrepp och diskuterar relationen mellan autonomi och kontroll.

I kapitel 5, om närvarande ledarskap, diskuteras frågan om hur rektorn kan prioritera. På vilket sätt kan rektorn skapa rutiner för att lyckas vara närvarande som chef och samtidigt vara en förebild för sina medarbetare genom att samtala, bygga relationer och leva upp till normer och förväntningar? Efter en inledande reflektion av mig fördjupas detta ämne i en text av Heléne Lagerquist och Jenny Sandelin.

I kapitel 6 skriver jag om hur jag har arbetat med skolans kultur för en bättre arbetsmiljö. Anna Sarri Krantz fördjupar därefter frågan om hur skolan kan arbeta aktivt mot diskriminering.

I kapitel 7 tar vi upp frågor om systematiskt kvalitetsarbete (SKA). Jag inleder med att reflektera över hur jag har arbetat för att åstadkomma ett gott systematiskt kvalitetsarbete. Därefter fördjupar sig Heléne Lagerquist och Jenny Sandelin i vikten av att rektor driver det systematiska kvalitetsarbetet, och de ger egna exempel på hur detta kan organiseras i grundskolan och på gymnasiet.

I kapitel 8, ”Hållbart ledarskap”, skriver jag om vikten av att arbeta hållbart genom att få till arbetssätt som skapar en välfungerande arbetssituation. Jag skriver också om hur jag arbetar strategiskt med hjälp av planering och kollegiala samtal med rektorskollegor. Därefter skriver Emma Jopevi och Jenni Nilsson om hållbart ledarskap och ger olika perspektiv på faktorer som en skolledare behöver förhålla sig till.

I kapitel 9 diskuteras rektorns beslutsfattande. Jag inleder med en reflektion kring olika beslut som jag som rektor dagligen behöver fatta, på kort och på lång sikt. Därefter problematiseras detta ämne genom Tina Bröms artikel, som ur ett vetenskapligt perspektiv belyser rektorns beslutsfattande.

I kapitel 10 ges en sammanfattning av de dilemman som har behandlats i boken samt några avslutande reflektioner.

1. Framgångsrikt och hållbart ledarskap – är det möjligt?

Skolledaruppdraget är mångfasetterat och innebär ständigt nya utmaningar. För att åstadkomma en likvärdig utbildning av hög kvalitet och få alla elever att nå målen och utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar behövs ett framgångsrikt, hållbart och närvarande pedagogiskt ledarskap.

Men hur uppnår man det när vardagen är full av dilemman? I den här boken delar Niina Johansson, verksam rektor, med sig av de dilemman hon ställs inför i sin vardag.

Hur förhåller man sig som rektor till utbildningspolitiska reformer, förändringar i skolans styrning och nya läroplaner? Hur hög grad av autonomi har rektorn och vilka logiker styr beslutsfattandet? Hur frigör man tid för ett närvarande och hållbart ledarskap och skapar en arbetsorganisation som främjar utvecklingsorganisationen? Hur skapar man en skolkultur fri från diskriminering och kränkningar?

Dessa dilemman – och andra – diskuteras och problematiseras därefter av forskare och lärare med erfarenhet från rektorsprogrammet vid Uppsala universitet, både utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig forskning.

Initiativet till boken togs av Niina Johansson som tillsammans med Charlotte Baltzer utvecklade idén inom forskningsmiljön Research on Educational Leadership vid Uppsala universitet. Boken är tänkt att inspirera både nya och mer erfarna skolledare och alla andra som är intresserade av ledarskap i skolan och förskolan och som vill få en fördjupad förståelse av yrkets utövning.

Niina Johansson har arbetat som biträdande rektor och rektor i grundskolan i mer än tio år. Hon är i dag rektor på Frösåkersskolan, en 4–9-skola i Östhammar.

Charlotte Baltzer är fil.dr i pedagogik och universitetslektor vid Uppsala universitet, där hon undervisar på rektorsprogrammet och masterprogrammet i pedagogiskt ledarskap.