LOGISTIK
– GRUNDER OCH MÖJLIGHETER
Nils G Storhagen
Upplaga 6
ISBN 978-91-47-14892-9
© 2024 Nils G Storhagen och Liber AB
FÖRLÄGGARE: Calle Gustavsson
REDAKTÖR: Camilla Nevby
GRAFISK FORM OCH OMSLAG: Fredrik Elvander
SÄTTNING: Integra Software Services, Indien
PROJEKTLEDARE: Magnus Winkler
PRODUKTION: Lars Wallin
FÖRFATTARFOTO: Gert Johansson, Stockholm Fotografiska
Sjätte upplagan 1
REPRO: Integra Software Services, Indien
TRYCK: People Printing, Kina, 2024
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www. bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
Det gäller att utveckla operativa resurser om strategiska mål ska nås!
Förord
Det omfattande ämnesområde som logistik utgör har i denna sjätte upplaga breddats ytterligare. Boken förmedlar kunskap om vad logistik är, men också kunskap om hur man tillämpar logistiska teorier och resonemang i en föränderlig värld. Administrativa tekniker, metoder och verktyg prioriteras framför ett rent tekniskt perspektiv.
I bokens del I, kapitlen 1–4, beskrivs logistikens drivkrafter och innehåll samt begreppsapparaten. Det avsnittet har i den här upplagan förkortats, omarbetats och förtydligats. I del II, kapitlen 5–13, som följer det fysiska flödet, har uppdateringar och kompletteringar gjorts baserat på de senaste årens utveckling. Mer genomgripande förändringar finns i del III, kapitlen 14–21, där de olika aktiviteterna i del II knyts samman och integreras. Här har bland annat ett nytt kapitel tillkommit om logistikens roll i kriser och katastrofer samt ett kraftigt omarbetat kapitel om miljömässiga och cirkulära aspekter på logistik. Förändringar som tydligt speglar dagens utveckling. Del IV, kapitel 22, behandlar hur man tar sig an en utredning eller ett konsultuppdrag i samband med ett logistiskt förändringsarbete. Bokens del V, kapitel 23, omfattar ett verklighetsbaserat praktikfall som återkopplar till frågeställningar i bokens övriga kapitel.
4
Leverantör Kund Inköp Produktion Distribution Distribution Underhåll & service Råmateriallager Färdigvarulager Terminal Leveransservice 6 8 13 7 9 11 12 10 10 FYSISKT FLÖDE AV MATERIAL OCH VAROR
Bärande i boken är att den följer ett fysiskt flöde av material och varor från leverantör till slutlig förbrukare. Samtidigt beskrivs innehåll, teorier och tillämpningar i varje funktion längs flödet. Den flödesmässiga tågordningen framgår av figur 5.1, som även återges på föregående sida, där siffrorna hänvisar till bokens olika kapitel. Här illustreras också det informationsflöde som behövs mellan funktionerna för att få effektivitet längs det fysiska flödet.
Börja gärna med att läsa igenom det verklighetsbaserade praktikfallet, Grasman AB, i kapitel 23. Det är en beskrivning av ett typiskt svenskt industriföretag med en lång tradition. Större delen av företagets verksamhet beskrivs. I samband med läsningen av övriga kapitel kan du sedan testa och fördjupa dina kunskaper med hjälp av de olika frågeställningar, ”Lär av Grasman”, som finns i slutet av boken. Här får du utvärdera, analysera och komma med förslag till lämpliga åtgärder. En bra möjlighet till praktisk träning av de teoretiska kunskaper som du tillägnat dig i bokens tidigare delar.
Boken är främst avsedd att användas i utbildning, såväl på universitet och högskolor som på företag. Men den är också avsedd att fungera som inspiration och stöd vid direkt tillämpade logistiska förändringsarbeten. Den vänder sig därför både till teoretiker och praktiker.
Slutligen vill jag rikta ett varmt tack till er alla, ingen nämnd och ingen glömd, som på olika sätt bidragit med tankar, idéer och inspiration till bokens sjätte upplaga.
Stockholm i februari 2024
Nils G Storhagen
Förord 5
6 Innehåll Förord ............................................................................................................................. 4 Del I Vad logistik är .......................................................................................................... 13 1 Med flöden i fokus ................................................................................................ 14 Från funktioner mot processer och flöden 15 Nya kombinationer av gammalt och nytt ......................................................... 16 Även en bred teoretisk förankring .................................................................... 17 Ett omfattande område – bokens tyngdpunkt ................................................. 18 2 Logistikens ökande betydelse 21 Kunden är referenspunkt ................................................................................... 22 Logistikens definitionsmässiga grund 23 Förutsättningar som påverkar logistikens utveckling 24 Allt mer krävande kunder 25 Behövs logistik? 35 3 Gamla och nya begrepp i nya perspektiv 39 Definitioner 39 En företagsekonomisk definitionsgrund 41 Ekonomiska samband visar möjligheter 44 Supply Chain Management – organisatorisk samverkan längs material- och produktflödena .................................................................. 47 Logistik och distribution ..................................................................................... 55 Logistik och materialstyrning ............................................................................. 56 Paralleller med engelskt språkbruk 57 En systemansats 57 En historisk tillbakablick 58 Ett dynamiskt samspel mellan logistik och omvärldsförändringar 60 4 Lean och logistik drar åt samma håll – Mekanismer och drivkrafter 63 Högre värde för kunden till lägre kostnad för alla 65 Mot en ny syn på produktivitet 68 Medvetenhet om resursutnyttjande 69 Sammanfattning av mål och medel ................................................................... 70 Lean och agility kompletterar varandra ............................................................ 71 Flödets relation till affären ................................................................................ 73
Innehåll 7 En logistisk och marknadsmässig helhetssyn .................................................... 73 Kommunikation och tydliga normer 77 Del II Logistik i direkt anslutning till det fysiska flödet 81 5 Enskilda logistiska aktiviteter längs materialflödet ..................................... 82 En förflyttning längs flödet ............................................................................... 82 6 Inköp 84 Inköpspriset ......................................................................................................... 84 Råmaterial och komponenters kvalitet 86 Försörjning från leverantörer 87 Optimal inköpskvantitet 89 Inköpsfunktionens förändrade roll 91 Alternativa försörjningsstrategier 96 Kombinationer av single- och multiple sourcing 97 Att minska antalet leverantörer 99 Lagen om offentlig upphandling, LOU ........................................................... 101 7 Råmaterial- och komponentlager ................................................................... 105 Lagerplanering under säkerhet ....................................................................... 106 Säkerhetslager .................................................................................................. 106 Paralleller med färdigvarulager ....................................................................... 108 8 Produktion 110 Ett förnyat produktionsmässigt logistiskt intresse ......................................... 111 Design av produkten 112 Produkter i arbete 112 Några vanliga produktionssystem relaterade till logistik 113 Kombinationer 115 Japanska produktions- och styrfilosofier 118 Metoder för material- och produktionsstyrning 129 Sammanfattande jämförelse av JIT, MRP och OPT ......................................... 136 Kundorderstyrd kontra lagerorderstyrd produktion ...................................... 138 9 Färdigvarulager .................................................................................................... 142 Fabrikslager ....................................................................................................... 143 Skäl för lagring ................................................................................................. 143 Olika typer av lager 144
8 Kapital bundet i lager 145 Lagringskostnader ............................................................................................ 146 Grundläggande principer ................................................................................. 146 Avkastning på kapitalet ................................................................................... 148 Krediter 151 Många produkter 151 Den totala lagringskostnaden 153 Ytterligare logistiska möjligheter till kapitalrationalisering 154 Alternativa sätt att minska kapitalbindningen 158 Ett förtydligande 158 10 Distribution, transporter och kanalval 160 Distributionens bidrag till tids- och platsnytta 160 Distributionen som logistisk buffert 161 Val av transportmedel ...................................................................................... 161 Multimodala, intermodala och kombitransporter.......................................... 165 Val av distributionskanaler ............................................................................... 166 Alternativa integrationsstrategier 168 Distributionsstruktur 170 Äga eller hyra distributionsutrustning 172 Distributionsstyrning 173 Separerade flöden 176 Global distribution 177 Internationell logistik 178 11 Terminaler ........................................................................................................... 180 Motiv för terminaler 180 Kostnadsutveckling för olika antal lagerpunkter ........................................... 182 Cross-docking .................................................................................................... 185 Postponement ................................................................................................... 186 Terminalerna – en del av distributionsstrukturen 187 12 Leveransservice 193 Vad service är – och inte är 194 Olika leveransserviceelement 195 Leveransservicens stora dilemma 198 Fyra kritiska frågeställningar 198 ABC-analys 205 Förändring av säkerhetslager och lagertillgänglighet 207 Leveransservice som investering 212 13 Underhåll, service och reservdelar ................................................................ 213 Underhåll ........................................................................................................... 213 Reservdelar ........................................................................................................ 215 Total Productive Maintenance (TPM) .............................................................. 217 Life Cycle Cost – totalkostnaden under en produkts livslängd ...................... 218
Innehåll 9 Del III Logistikens övergripande och integrerande roll 223 14 Logistikens integrerande roll 224 Både horisontell och vertikal samordningsfunktion 224 Övergripande aspekter på logistik 225 15 Strategiska aspekter på logistik .................................................................... 227 Företagets omgivning – en viktig förutsättning ............................................. 228 Strategiska modeller för analys och positionering ......................................... 228 En produkts livscykel ........................................................................................ 229 Affärsmässig nytta för kunden och kundens kunder ..................................... 230 Marknadens efterfrågan kontra det egna utbudet 231 Prioritering av marknader och varor/tjänster 233 Produkt-/marknadsmatris 234 Alternativa konkurrensstrategier 235 Offensiv kontra defensiv logistik 236 16 Logistikens roll i kriser och katastrofer 239 Supply Chain Risk Management som komplement 239 Riskidentifiering 240 Riskbedömning och systematisering ............................................................... 242 Riskreducering och åtgärder ............................................................................ 244 Kommunikation och riskrapportering ............................................................. 246 Externa kriser och katastrofer 247 17 Organisation av den logistiska verksamheten 251 En komplex organisationsuppgift 251 Att organisera både inom och mellan organisationer 253 Alltid situationsspecifikt 254 Organisationens osäkerhet inför logistik 255 Dagens strömningar – flödet i fokus 256 Steget över till logistisk samordning mellan organisationer 261 18 Information och kommunikation 270 Logisk och teknisk infrastruktur 270 Utvecklingen skapar nya tillämpningar 271 E-logistik som drivkraft .................................................................................... 272 Den elektroniska handelns logistik ................................................................. 273 Logistik i Business to Consumer-relationen..................................................... 273 Logistik i Business to Business-relationen 275 Efficient Consumer Response (ECR) 277 Collaborative Planning, Forecasting and Replenishment 285 IKT är inte alltid lösningen 285
10 19 Tid och flexibilitet som resurs och styrinstrument 291 Tid bidrar till goda cirklar 291 Tecken på bristande tidsmässig effektivitet 294 Inget motsatsförhållande mellan tid och kvalitet 298 Flexibilitet är en möjliggörare 304 20 Miljöaspekter – logistikens hot och möjligheter ...................................... 309 Transportsektorn ur ett miljöperspektiv.......................................................... 310 Miljömässiga drivkrafter, krav och förväntningar .......................................... 312 Förpackningar i försörjningskedjan ................................................................. 315 Att hushålla med naturresurser ....................................................................... 316 Kretslopp i stället för flödespilar 318 Cirkulär ekonomi visar helt nya möjligheter 323 Förändrade värderingsgrunder – ett omvänt tidsperspektiv 327 Möjliga logistiska insatser för miljön 327 Social hållbarhet 333 21 Logistiska mått och mätmetoder 337 Ett eftersatt område 337 Karakteristiskt för logistiska mått och mätmetoder 340 Att använda nyckeltal ...................................................................................... 342 Aktiva kontra passiva mätningar ..................................................................... 343 Mot en ny syn på logistiska mått och mätmetoder ........................................ 345 Separata system för logistiska mått och mätmetoder 351 Några ord på vägen 352 Det nya sättet att mäta 354 Del IV Logistiskt utrednings- och förändringsarbete ............................... 357 22 Att genomföra logistiska förändringar – och att nå resultat 358 Några typiska förutsättningar 358 Även teoretiskt finns typiska särdrag 359 Teoretisk förankring ......................................................................................... 361 Ett praktiskt angreppssätt ................................................................................ 363 Några tips .......................................................................................................... 369 Del V Praktikfall och övningsuppgifter 373 23 Grasman AB ........................................................................................................ 374 Grunddata om Grasman AB ............................................................................. 375 Sammanfattande beskrivning av det fysiska flödet 376 Prognoser och produktionsplanering 378 Underleverantörsrelationer 380 Kapitalbindning och omsättningshastigheter 380 Övergripande produktions- och distributionsmässiga förutsättningar 381 Verksamhetens organisation 382 Extern hjälp 386 Kapitel 2: Lär av Grasman AB – den övergripande logistiken........................ 387
Innehåll 11 Kapitel 3: Lär av Grasman AB – förhållningssätt till logistiken 387 Kapitel 4: Lär av Grasman AB – val av perspektiv ........................................... 388 Kapitel 6: Lär av Grasman AB – inköp och försörjning ................................... 389 Kapitel 7: Lär av Grasman AB – dimensionering av komponentlager ........... 389 Kapitel 8: Lär av Grasman AB – produktionsupplägg och planering 390 Kapitel 9: Lär av Grasman AB – lager och lagerplanering 390 Kapitel 10: Lär av Grasman AB – distribution, transporter och kanalval 391 Kapitel 11: Lär av Grasman AB – terminaler 391
12: Lär av Grasman AB – leveransservice 392 Kapitel 13: Lär av Grasman AB – eftermarknad 392 Kapitel 15: Lär av Grasman AB – strategiska aspekter 393 Kapitel 16: Lär av Grasman AB – kris och katastrof ........................................ 393 Kapitel 17: Lär av Grasman AB – att organisera ............................................. 394 Kapitel 18: Lär av Grasman AB – information och kommunikation .............. 394 Kapitel 20: Lär av Grasman AB – miljömässiga aspekter 395 Kapitel 21: Lär av Grasman AB – mått och mätmetoder 395 Register 396
Kapitel
DEL I VAD LOGISTIK ÄR
13
1 Med flöden i fokus
Logistik är läran om att skapa så effektiva flöden som möjligt. Logistik handlar om att på ett medvetet och professionellt sätt utveckla de resurser som krävs för att få olika flöden att fungera på bästa möjliga sätt. Men bästa möjliga för vem? Det är när den frågan ska besvaras som svårigheterna ofta börjar. Låt oss ta ett exempel.
”Mars blev en ovanligt bra månad”, konstaterar Richard belåtet. Han och hans säljkollegor kan vara mer än nöjda. Volymerna blev höga och dessutom har säljteamet lyckats sälja in den nya celsius-varianten: ”Nu ligger vi steget före konkurrenterna.” Samtidigt sitter Sarah på produktionskontoret. ”De har inte en aning om vad de håller på med”, suckar hon och sneglar ironiskt mot översta hyllan i sin bokhylla, där hon har en ”kuriosasamling” av udda produkter som hon och hennes kollegor tvingats producera. ”Det här kostar skjortan – och de pratar aldrig med oss”, tänker Sarah.
Situationer av den här typen är inte ovanliga i våra företag. Det handlar om att var och en i en organisation värnar om sin egen budget, och osäkerhet om vilka kostnader som ska tas var i verksamheten. Den ena har inte har full insyn i vad den andra gör. Det handlar om brist på helhetssyn och det handlar om brist på kommunikation.
Totalt sett kan det vara lönsamt för företaget att acceptera en hög produktionskostnad för en udda produkt. Det kan vara ett sätt för Richard och hans säljkollegor att komma in hos en ny kund – något som kan leda till en rad följdaffärer – eller det kan röra sig om en kund som beställt en specialvariant och som också är beredd att betala vad det kostar att producera den.
Men om Sarah inte känner till detta så har hon antagligen svårt att uppbringa det rätta engagemanget, och svårt att acceptera den högre kostnaden. Särskilt som den drabbar hennes egen produktionsbudget. Men det kan också vara tvärtom. Sarah kan ha helt rätt, det kan kosta skjortan på ett sätt som inte är försvarbart. Richard, som är angelägen om att ta hem en affär, lovar kunden en specialvariant utan insikt om alla de extra kostnader som det innebär att tillverka och leverera produkten.
14 Del I Vad logistik är
Rationellt sett verkar situationen ganska onödig. Att den ändå är vanlig har naturligtvis sina skäl. Sarah och Richard arbetar inom olika avdelningar i organisationen, Sarah inom produktionsavdelningen och Richard inom säljavdelningen. Dessutom finns de på geografiskt olika platser, och de träffas därför inte så ofta. Sarah har en produktionsbudget som innebär att hon måste klara årets produktionsvolym inom givna kostnadsramar, medan Richard har en försäljningsbudget som innebär att han intäktsmässigt måste nå upp till fastställda försäljningsvolymer. Rationaliserings- och utvecklingsinsatser riktas på olika sätt mot Sarahs och Richards avdelningar. På produktionssidan handlar det om nya maskiner och ny hanteringsutrustning för att man ska kunna producera mer och billigare per tidsenhet, och på säljsidan handlar det typiskt om att utveckla bättre säljtekniker och göra fler kundbesök. Anekdoten har sin bakgrund i verkligheten.
Från funktioner mot processer och flöden
Traditionellt har organisatoriska och administrativa strukturer skapats och utvecklats med avdelningar och funktioner i fokus. Vid industrialismens expansion under första halvan av 1900-talet var det en naturlig utveckling. Förutsättningarna var enklare på den tiden. Efterfrågan var ofta större än tillgången och rimligt bra produkter till rimligt bra priser fann alltid sina köpare. Det gällde att tillverka billigt, ofta baserat på standardisering och stora volymer, och det gällde att sälja billigt. Även om beroendeförhållanden naturligtvis fanns så kunde företagets olika funktioner fungera relativt fristående från varandra.
I dag är förutsättningarna annorlunda. Produktionskapaciteten har både hunnit ikapp och passerat efterfrågan. Utbudet är mycket större än efterfrågan på de flesta områden. När kunderna har så mycket att välja mellan så är det oftast inte det enkla och standardiserade som är mest attraktivt. I dag är det snarare kundanpassning med individualiserade varor och tjänster som gäller. Dessutom med krav på snabba och effektiva leveranser. Det tvingar fram helt andra och mer sofistikerade sätt att marknadsföra, tillverka och distribuera. Utvecklingen mot ett ökat kundfokus har beskrivits som ett paradigm- eller doktrinskifte, det vill säga ett i grunden helt annorlunda sätt att både tänka och agera.
En kostnadseffektiv produktion är fortfarande viktig, men underordnas i dag kravet på anpassning till olika kunders behov. Varor och tjänster och det sätt som de levereras på växer fram i samspel mellan företagets avdelningar, leverantörer och kunder. Affärsverksamheten blir mer utifrånstyrd, vilket förutsätter en organisatorisk och social kompetens för att klara samspelet både med externa intressenter och mellan olika delar av den egna organisationen.
1 Med flöden i fokus 15
Samspelet mellan olika berörda har som yttersta syfte att få helheten, från leverantörer genom det egna företaget och fram till en nöjd kund, att fungera på bästa möjliga sätt.
Att den nya helhetssynen lätt kommer i konflikt med det traditionella sättet att se på flöden har många förklaringar. En är att vi historiskt sett har fokuserat på delarna, vilket har lett till att delarna med åren blivit tämligen väl utvecklade och mycket effektiva. Men fortfarande bara var för sig. Vi har utvecklat kompetensen att producera och vi har utvecklat kompetensen att sälja etcetera, men vi har inte fullt ut lyckats knyta ihop de här olika specialkompetenserna till bästa möjliga helhetslösning för oss själva och våra kunder. Här finns fortfarande stor utvecklingspotential.
Mycket riktigt ser vi i dag en fokusförskjutning från det funktionella, från delarna, till det som ligger mellan delarna. Det kan beskrivas som noder och länkar där vi ser en förskjutning av intresset från noderna till länkarna. Noderna kan bestå av avdelningar inom det egna företaget, men i dag ställs krav på att även inbegripa leverantörer och kunder, som också representerar noder längs flödet.
Länkarna består i hög grad av flöden, i första hand fysiska i form av material och varor, men också i form av information och betalningar. Flödena har därför allt mer kommit i fokus, vilket leder oss in på logistik
Nya kombinationer av gammalt och nytt
Men det handlar inte bara om nya kombinationer av det gamla och traditionella, det handlar också om att tillgodogöra sig nyttan av allt det nya som kommer och att utveckla det gamla i takt med det nya. Det handlar som typexempel om produktions-, transport- och hanteringsteknik. Men framför allt handlar det i dag om utvecklingen på det informationstekniska (IT) området. IT-stöden kommer in i många olika sammanhang, inte minst när det gäller att underlätta kommunikation och samordning. Ett allt tyngre vägande krav är också att skapa så klimatsmarta flöden som möjligt.
Att förflytta fokus från noderna, exempelvis en fabrik, till länkarna, exempelvis en transport, gör det också mer naturligt att överväga nya kombinationer och till och med att ifrågasätta behovet av vissa noder. Vad händer om vi kombinerar noderna på ett annat sätt? Vilka blir de flödesmässiga konsekvenserna vid förändringar av en nod? Vad händer om vi tar bort en nod och vad händer om vi kombinerar med nya IT-baserade möjligheter? I gränslandet mellan noderna finns många oupptäckta möjligheter. Dels för att den nya tekniken skapar nya möjligheter, dels för att gränslandet av tradition tidigare inte fått så mycket uppmärksamhet.
16 Del I Vad logistik är
1PL–3PL 266
4PL 267
5PL 268
A
ABC-analys 156, 205 affärssystem 35
Agenda 2030 313
agility 71, 72, 259
aktiva mätningar 343 allians 267
analys av kritiskt värde 211 antal lagringspunkter 156
arbetarskydd 215
arbetsrotation 52
artificiell intelligens, AI 31
avkastningsgrad 42
avreglering 33
B
B2B-relationen 275 bakåtplanering 134 behovsplanering 133
behövlig tid 122 beställningspunkt 281
biobaserat drivmedel 328
bortskaffande 317 bristkostnad 90
Brundtlandkommissionen 313
Brundtlandrapporten 313 brytpunkt 185
buffertlager 106, 144 bull-whip-effekter 279
business logistics 57, 58
Business to Business (B2B) 273
Business to Consumer (B2C) 273
Business to Government (B2G) 273
C
cash flow 24
Category Management 283 centrallager 144
CIF 88
cirkularitet 349
cirkulär ekonomi 32
cirkulärt flöde 319
citylogistik 333
Clarke & Wrights modell 175
Collaborative Planning, Forecasting and Replenishment (CPFR) 285
Computer-Aided Design 112
Computer-Aided Manufacturing 112
concurrent engineering 112
connectivity 293 core business 28 cost, insurance, freight 88
Council of Logistics Management 48
Council of Supply Chain Management Professionals (CSCMP) 39
Covisint 34
cross-docking 144
cykeltid 122
D
Decide-Announce-Defend, DAD 247
defensiv logistik 237
Demand Chain Management 54
Demand side 57 depå 144 detaljplan 133
differentiera inköp 92
direkt elektronisk handel 273
direkt intressent 309
distribunal 145
distribution 55
Distribution Resource Planning (DRP) 130
distributionsekonomi 55
distributionskanal 55, 166 distributionslager 144
170
173 distributionssystem 170 doktrinskifte 15
57
Du Pont-schema 44
E
early warning systems 246
Ecodriving 330
Economic Order Quantity 89
economy of scale 26
ECR 284
Edifact 276
EDI-lösningar (Electronic Data Interchange) 273
effektfaktor 263
Efficient Consumer Response (ECR) 277
efterfrågerelaterad risk 242 ekologisk hållbarhet 333
ekonomisk hållbarhet 334
396 Register Register
distributionsstruktur
distributionsstyrning
downstream
ekonomisk kontroll 339
ekonomisk orderstorlek 89
eldrivna fordon 328
Electronic Data Interchange 273
electronic point of sales (EPOS) 280
elektronisk handel 273
e-logistik 272
enpartslogistik 266
Enterprise Resource Planning (ERP) 130
EOQ-formel 89
extern effektivitet 54
extern kris 247
Ex Works 88
F
fabrikslager 143, 144
factoring 158
femtepartslogistik 268
Fit for 55 313
fjärdepartslogistik 267
flaskhals 134
flexibilitet 302, 304
Flexible Manufacturing Systems (FMS) 112
float 144
flytande naturgas (LNG) 328
flödesbarriär 264
flödeseffektivitet 23
flödeseffektivitet inom och mellan organisationer 24
flödesgrupp 117
flödeskedja 47, 48
flödeskontroll 339
flödesledare 259
flödesorienterade organisationer 256
flödesorienterad layout 114
flödesorienterad modell 260
flödesunion 47, 48
FOB 88
focused factory 28
fordonsteknik 328
fordonståg 164
fordonsutnyttjande 329
formnytta 21
Forrester-effekt 279 framåtplanering 133 free on board 88
funktionell organisation 113
fysisk distribution 55, 160 färdigvarulager 142 förbrukningsmaterial 105 förebyggande 317 förnödenheter 96 förordning om producentansvar 315
förpackningslogistik 330 förrådslager 105 förstudie 363, 364 försörjningsmått 347, 349 förädlingsvärde 26 förändringshjulet 364
Ggenomgångslager 145 genomloppstid 302 genomsnittlig kapitalbindning 146
geografisk postponement
186
global försörjningskedja 240, 246
Global Positioning System, GPS 330
gruppteknologi 257 gröna avgångar 331
H
handelstermer 88
HCT-fordon 164
hemtagningskvantitet 58
High Capacity Transports
164
horisontella barriärer 339 horisontell flödesmässig samordning 224
horisontell integration 168
humankapital 35
huvudplan 130, 133
HVO 100 328
hybrid sourcing 98 hydrerad vegetabilisk olja 328
hållbarhet 309 hållbar logistik 309
I
Ichikawa Act 65 icke värdeförädlande tid 294, 295
IKT 17
implementeringsfas 364 inbound logistics 57 inboundmått 347 incoterms 88
indirekt elektronisk handel 273
indirekt intressent 309 indirekt material 105 industriell symbios 325 inflöde 57 informationens kvalitet 287
inkuranslager 145 inköp 84 inköpspris 84 inre effektivitet 230 inre ställ 303
integration bakåt 168 integration framåt 168 intermodal 165 intermodal transport 329 interna mått 347
Internationella Handelskammaren (ICC) 88 internationell distribution 178
internationell logistik 178 intäktssida 42
Inventory Carrying Costs 146
ISO 9000 314
iterativ sökmetod 188
J
japanska produktions- och styrfilosofier 118
japanska sjön 121
japansk management 118
JIT-styrning 118
Just for you (J4U) 67
Just-in-Time (JIT) 67, 118
Register 397
kanban 63
kanban-styrning 124
kapitalomsättningshastighet 42
kapitalrationalisering 43
katastrofhjälp 247
klimatfokus 19
koloxid (CO) 313
kolväte (HC) 313
kombinerad transport 166
kombiterminal 166
kombitransport 166
kommonalitet 101
kommunikationsteknologi
17
konjunkturlager 145
konkurrensmässig ledtid
303
konsignationslager 145
konsumentförpackningar
316
kopplade lager 145
kostnadsansvar 342 kostnadsflexibilitet 305 kostnadsorienterad logistik
42
kostnadsredovisning 341 kretsloppspropositionen
315
kritisk resurs 134 kundanpassning 15
kundmått 347
kundorderpunkt (KOP) 138
kundorderstyrd produktion 75
kundorderstyrning 139
kundupplevda värdet 200
kvadratrotsformeln 89
kvalitativt mått 352
kvalitet, olika dimensioner
348
kvalitetstänkande 119
kvantitativt mått 352
kväveoxid (NOx) 311
kärnservice 194
kärnverksamhet 28
L
lagen om offentlig upphandling, LOU 101
lagerföringskostnad 146
lagerhållningskostnad 146
lagerorderstyrd produktion 75
lagerorderstyrning 138
lagerpunkt 182
lagertillgänglighet 107, 204, 305
lag om upphandling inom försörjningssektorerna, LUF 102
lagringskostnad 146
Lean Production 63
Lean Thinking 63
ledtid 87
ledtidsanalys 295
leveransflexibilitet 305
leveransservice 43, 193
leveransserviceelement 195
leveransservicemix 204
leveranssnabbhet 303
leverantörsstyrt lager 157
Life Cycle Assessment (LCA 218
Life Cycle Cost (LCC) 218
linjeorganisation 113, 114 livscykel 229
livscykelkostnader, LCC 327
logisk infrastruktur (LI) 271
Logistics Management 20 logistik 17
logistiska nyckeltal 343 logistiskt förändringsarbete 340
lokal försörjningskedja 246
M
makrologistik 18
Management Information System (MIS) 270
managementmässig logistik 19
Manufacturing Resource Planning (MRP II) 129
marknadsanalys 95
marknadsflexibilitet 305
marknadsmatris 234
materialbehovsplanering 129
materialkostnadsreduktion 85
material- och produktionsstyrningssystem (MPS) 129
materials management 57, 95
Materials Requirements Planning (MRP) 129
materialstyrning 56
matrisorganisation 255
maximilager 149
mellanlager 143, 144
mikrologistik 19
miljöanpassad logistik 309
minimilager 149 mjuka bedömningsvariabler 349
modularisering 156
MRP-system 91 muda 69
multichannelmarketing 167
multidimensionella mått 352
multidisciplinär 17
multimodal transport 165
multiple sourcing 96 målstyrd grupp 257 mätmetodgap 339
N
naturkatastrof 247 negativt lager 144 nod 16
NPA 315
nulägesanalys 365 nyckeltal 342
Näringslivets Producentansvar, NPA 315
398 Register K
OOdette 276
offensiv logistik 237
omloppslager 144
omnichannelmarketing 167
omställningstid 113, 301
omsättningshastighet 147
omsättningslager 144
one-to-one marketing 25
operativ ledtid 301, 303
optimal inköpskvantitet 89
Optimized Production Technology (OPT) 134
OPT-regler, de nio 134
ordersammanställning 203
ordersärkostnad 90
organisationsanpassning 364, 368
orsak/verkan-diagram 297
outbound logistics 57
outboundmått 347
outsourcing 28
P
paradigmskifte 15
Paretos princip 72
partiklar (PM) 313
passiva mätningar 343
perifer service 194
perspektiv (inifrån och ut) 64
perspektiv (utifrån och in) 64
physical distribution 57 physical supply 57
platsnytta 21, 161
Point of sales, POS 289
positivt lager 144
postponement 186
prestationsorienterad logistik 47
primärprodukt 319
priskonkurrens 43
processkartläggning 365
processmått 347, 348 processtid 301
producentansvarsorganisationen, PRO 315
producentförpackningar 316
production control 57
produkter i arbete (PIA)
112
produktionsflexibilitet 305
produktionslayout 113
produktionsmått 342
produktivitetsmått 342
produktivitetstänkande
119
produktkonkurrens 43
produktlivscykel 229
produktmatris 234
produktverkstad 116, 257
promotion 76
proportionalitet 102
purchasing management
95
Q
Quick Response Logistics
283
Quick Response (QR) 278
R
reklamation 320
reservdelsproblematik 215
resilience 251
respons 248
Responsive Distribution
304
Responsive Manufacturing
304
resultatansvar 341
resultatmått 350
resultatredovisning 341 resurseffektivitet 324
resursägare 260
returlösning 32
retursystem 32
Retursystem Byggpall 320
returtransporter 319
riskbedömning 240
risk, beteendemässig 241
risk, efterfrågerelaterad
242
riskexponering 245
risk, försörjningsrelaterad 241
riskhanteringssystem 247
riskidentifiering 240
risk, makrorelaterad 241
risk, marknadsmässig 241
riskmatris 243
risk, nätverksrelaterad 241
riskrapportering 240
riskreducering 240
ruttplanering 174
råmaterial- och komponentlager 105
räntabilitet 45
S
samdistribution 166
samhällsövergripande styrning 332
savingsvärde 175
segmentering 26
servicelogistik 326 service management 195
simuleringsmodell 189
simultaneous engineering 112
single group sourcing 98
single sourcing 97
skalfördel 28
skall-krav 103
skyddsvärd 243
skäl för lagring 143
slutna system 361
social hållbarhet 333
sole sourcing 97
sourcing management 95
SPC (Statistical Process Control) 300
spekulationslager 145
Storage Costs 146
strategisk ledtid 301, 303
strategisk positionering 95
styrparameter 257
ställtid 113
ställtidsreduktion 303
sugande (pull) styrsystem
68
sugande system 124
supply chain-ansats 49
Register 399
Supply Chain Disruptions
241
Supply Chain Management (SCM) 47
Supply Chain Resilience 240
Supply Chain Risk Management (SCRM) 239
Supply Link Management 49
supply management 95 supply side 57
systemansats 57
systemets konsistens 362 systemleverantör 100
systemlösning 325 systemsynsätt 57
säkerhetslager 106, 144
säkerhetstid 107
säsongslager 145
T
Tailor-Made Responsibility, TMR 315
teknisk infrastruktur (TI) 271
teknisk logistik 19 terminal 144
the last mile 274
the marketing mix 74
The Motor Vehicle Program 30
The MRP Crusade 132 Theory Of Constraints (TOC) 134
the seven wastes 69
the travelling salesman problem 174
tid 291
tid, kvalitet, kostnader 299
tid, olika dimensioner 348
tidsfasta leveransdagar 332
tidsgap 161
tidskonkurrens 291
tidsnytta 21, 161
tidsuppföljningsanalys 296
tidsuppföljningsschema 295
tillgänglig tid 122
tillåten samlastning 203
Time Based Logistics 291
Time Based Management (TBM) 30, 291
time-to-customer (TTC) 292
time-to-market (TTM) 292, 301
TMR 315
tonkilometer 162
totalkostnadsanalys 41
totalkostnadsbegreppet 41
Total Productive Maintenance (TPM) 217
Total Quality Control (TQC) 119
Total Quality Management (TQM) 69
Toyota Production Systems (TPS) 71, 127
trac and trace 196
transitlager 145
transittid 203
transparens 102
transportlager 145
tredjepartsaktör 266
tredjepartslogistik 30, 253, 266
tryckande (push) styrning 68
tryckande system 124
TTC 292
TTM 292
tvingande orderstorlek 204
tvåbingesystem 125
tvåpartslogistik 266
tvärdisciplinär 17
tyngdpunktsmetoden 188
täcktid 150
U
U-formad tillverkningslinje 117
underhållsstrategi 214
upphandling 101
upstream 57
utflöde 57
utjämnad tillverkning 122, 123
V
Vendor Managed Inventory (VMI) 157
vertikala barriärer 338
vertikal flödesmässig samordning 225
vertikal integration 50, 168
vinna–vinna-effekt 43
virtuell organisation 265 volymkilometer 162
volymvärdesanalys 205
värdediagram 199
värdeekvivalens 200
värdeförädlande tid 294, 295, 296
värdering 352
värdeskapande 22
Wal-Mart 282
Warehousing Costs 146
Wilson-formeln 89 X
XML-format 276
yttre effektivitet 230 yttre ställ 303
återanskaffningstid 108
återanvända 32
återhämtning 248
återköp 320
återvinna 32
åtgärdsprogram 363
ägandenytta 21
öppna standarder 276
öppna system 361
överprövning 102
400 Register
Y
Å
Ä
Ö
Denna grundligt reviderade upplaga beskriver vad logistik är och hur man i praktiken tillämpar logistiska teorier och resonemang i en föränderlig värld. I boken prioriteras administrativa tekniker, metoder och verktyg framför ett rent tekniskt perspektiv.
Boken sträcker sig längs ett tänkt fysiskt flöde från leverantör till slutlig förbrukare. Genomgående ges läsaren möjlighet att testa sina nyvunna teoretiska kunskaper på ett verklighetsbaserat praktikfall.
Boken vänder sig till både teoretiker och praktiker. Den är i första hand avsedd att användas för utbildning i logistik, såväl på universitets- och högskolenivå som på företag. Den är också avsedd att fungera som en källa till inspiration för företag som ser ett behov av att utveckla sin logistiska verksamhet.
Om författaren:
Nils G Storhagen är docent i logistik med inriktning mot Logistics Management, tidigare verksam vid bland annat Lunds universitet och Tekniska högskolan vid Linköpings universitet samt Kyoto University. Nils har lång erfarenhet inom logistik och verksamhetsutveckling inom industri, handel och offentlig sektor, och har skrivit ett antal böcker inom området. Den nuvarande verksamheten, med akademi i kombination med praktisk tillämpning, är grunden för bokens väl förankrade och lättillgängliga framställning.
Best.nr Tryck.nr 47-14892-9 47-14892-9