9789147148264

FEMTE UPPLAGAN

HANDBOK I SVENSKA SPRÅKET

isbn 978-91-47-14826-4

© 2023 5:e upplagan Ulf Jansson, Martin Levander och Liber AB

projektledare: Susanna Thulé

Redaktion FEMTE upplagan: Christina Lilja Druse, Anna Lindstam, Peter Lundkvist

PRODUKTIONSSPECIALIST: Helene Ågren

Form: Eva Jerkeman

Bildredaktör: Nadia Boutani Werner, Marie Olsson

Femte upplagan 1

Repro: Integra Software Services, Indien

Try ck: Graphycems, Spanien 2023

Prosa och lyrik av Pär Lagerkvist publicerad med tillstånd av © Pär Lagerkvist Estate

Religionsprinsessor står oemotsagda

© Lena Andersson – licensierat genom ALIS

Äktenskapsfrågan I

© Sonja Åkesson – licensierat genom ALIS

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, till exempel kommuner och universitet.

Intrång i upphovsinnehavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Undantag

Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten . Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 113 98

Stockholm

Kundservice: 08-690 90 00

kundservice.liber@liber.se www.liber.se

FÖRORD

HANDBOK I SVENSKA SPRÅKET – femte, omarbetade och reviderade upplagan

Denna femte upplaga av Handbok i svenska språket omfattar, precis som tidigare upplagor, alla språkliga moment i svenska för gymnasiet. Boken är pedagogiskt neutral och innehåller en stor mängd praktiska övningar. Med hjälp av sammanfattande TUMREGLER , BESIKTNINGSPROTOKOLL och ÖVERSIKTSSCHEMAN kan den användas som en handfast vägledning för både skolarbete och mer självständigt arbete. Boken har ett separat facit med förslag till lösningar.

Karaktären av handbok innebär att kapitlen inte måste läsas i någon speciell ordning, och därför lämpar sig boken utmärkt för självstudier. Detta underlättas av instruktiva kapitel i studieteknik om hur man studerar effektivt, liksom utförliga kapitel om informationssökning och källkritik. Det finns två kapitel där man kan utöka sitt ordförråd med lite svårare svenska ord och fraser. Till dessa kapitel hör ett antal SJÄLVTEST. I boken finns också ett kapitel om stavning.

Flera kapitel är inriktade på att hjälpa och stimulera arbetet med muntliga framföranden och talträningen ägnas ett antal konkreta övningar. Här finns också ett separat kapitel om retorikens grunder.

Att skriva sakprosa är ett centralt moment i gymnasieskolan. Här finns därför handfasta råd för hur man skriver insändare, debattinlägg, referat, intervjuer, reportage, rapporter och utredande text – den sista texttypen är mycket vanlig på gymnasiet. I ett stödjande kapitel kring argumentation finns vägledning i hur man kan blottlägga en argumentations struktur och man orienteras om de vanligaste argumentationsknepen och hur dessa kan genomskådas. Givetvis ges även råd för hur man skriver en berättelse, en krönika eller en essä.

I en särskild avdelning ges även handledning för arbetet med litteratur, film och andra medier. Det omfattar stil och stilanalys, den dramaturgiska modellen, motiv och intriger samt berättarteknik i romaner och noveller. Här finns också jämförelser av originaltexter från olika tider.

Min mångårige nära vän och medförfattare Martin Levander avled hastigt 2004. En hel del omarbetningar av kapitlen gjordes redan i upplaga fyra, men stommen i boken är fortfarande densamma som Martin och jag en gång utarbetade. Fil. mag. Peter Lundkvist, Institutionen för svenska och flerspråkighet vid Stockholms universitet, har varit huvudansvarig för revideringsarbetet med denna upplaga. Han deltog även i arbetet med att aktualisera de kapitel skrivna av Martin Levander i den fjärde upplagan. För goda råd och synpunkter vill jag tacka Linda Odén, gymnasielärare i svenska, engelska och historia.

För aktuella filmtips tackar jag gymnasielärare Linda Skantze och för hjälp med våra grannspråk cand. mag. Torstein Stiegler Seim.

Ulf Jansson, 2023

INNEHÅLL

Bredvid varje kapitel har vi markerat vilken/vilka av kurserna Svenska 1-3 och fördjupningskurserna Litteratur (L), Retorik (R) och Skrivande (S) som kapitlet passar för.

I » STUDIETEKNIK 9

1. Att läsa: lästeknik och att läsa på olika sätt 10

Lästeknik 10 | Att läsa på olika sätt 11 | Att läsa upp sig 15 | Passivt och aktivt ordförråd 16

2. Bearbeta text, lära in, anteckna 18

Att arbeta med läromedel 19 | Att arbeta med texter 20

3. Att plugga effektivt 27

Tumregler för goda arbetsvanor 27 | Om minne och glömska 27 | Hel- eller delmetod? 30 | Vilket arbetssätt är mest effektivt? 31

4. Att hämta information på nätet och biblioteket 33

Att hitta på nätet 33 | Att hitta i bibliotek 34

5. Källor och källkritik 38

Att vara kritisk 38 | Olika typer av källor 38 | Fackböcker 39 | Fyra

”grindfrågor” på nätet 40

II » ATT TALA 41

6. Retorikens grunder 42

Den retoriska processen 42 | Bilder och stilfigurer 47 | Lever retoriken i dagens Sverige? 48

7. Att tala i praktiken 51

Kom i gång! 51 | Tumregler för korta, muntliga anföranden 52 | Föredrag 53

Formella tal 57

III » SPRÅKRIKTIGHET OCH ORDKUNSKAP 59

8. Riktig svenska? 60

Talspråk och skriftspråk 60 | Privat och offentligt språk 61 | Vad är rätt och fel i svenskan? 63

9. Vanliga svårigheter i svenskan 68

Särskrivning 68 | Sammanskrivning 68 | Syftning 69 | Svåra uttryck och konstruktioner 70 | Symmetri 72 | Stilbrott och ordval 72

Ordföljd 73 | ”Svenska grodor” 75

10. Meningsbyggnad 76

Sats och mening 76 | Att bygga meningar 80

11. Skiljetecken 83

.?! Punkt, frågetecken, utropstecken 83 | , Kommatecken 83

– Tankstreck eller talstreck 85 | ; Semikolon 85 | : Kolon 85

( ) Parentes 86 | ’ Apostrof 86 | ” Citattecken 87

12. Förkortningar, sammansatta ord och siffror 88

Förkortningar 88 | Sammansatta ord 90 | Siffror i text 90

Romerska siffror 91

13. Stavning 92

Stavningsregler 92 | Besiktningsprotokoll för språkriktighet 95

14. Handböcker och språkliga hjälpmedel 96

Ordböcker – i tryck och på nätet 96 | Språkriktighet 99

15. Ordbildning 101

Fonem och morfem 101 | Ordbildning 102 | Internationella ord 104

16. 200 svenska ord 106

Ordkunskapstest 106 | Att lära sig nya ord 108 | Testa dig själv på ord! 114

Att bygga upp sitt ordförråd 118

17. 100 svenska fraser 120

En svensk språkskatt 120 | Testa dig själv på svenska uttryck och fraser! 131

IV » SKRIVARBETE 135

18. Skrivandets hantverk 136

Tre goda råd 136 | Skrivprocessen – en beprövad arbetsgång 136

19. Redigering av stycken och repliker 139

Styckeindelning 139 | Rubriker 140 | Att återge repliker 140

20. Att variera texten 144

Ta vara på språkets ordrikedom 144 | Variera tempot 145 | Använd färgstarka verb 146 | Utnyttja kontraster 147 | Förtäta texten 147 | Glesa ut texten 150

Skapa dynamik 150

21. Textbindning 152

Att knyta ihop satser 152 | Att skapa samband mellan meningar 152

Att framhäva den röda tråden 154

22. Formellt skrivande 156

Formella skrivelser till myndigheter och företag 156 | Formell platsansökan 157 | Personligt brev 159 | Meritförteckning, CV 159 | PM 161

Besiktningsprotokoll för skrivarbete 162

V » TEXTTYPER 163

23. Berättelse 164

Berättelser i vardagen 164 | Kort berättelse 164 | Längre berättelse 166

Att beskriva åskådligt 170 | Om det är motigt … 172

24. Krönika och essä 173

Krönika 173 | Essä 174 | Tumregler för krönikor och essäer 176

25. Insändare och debattinlägg 178

Tes och argument 178 | Insändare 178 | Debattartiklar 179

26. Referat 182

Korta ned texten 182 | Skriv om med egna ord 184 | Var saklig och opartisk 184 | Ange källor 184 | Tumregler för referat och citat 186

27. Recension 188

Ett exempel på en recension 188 | Tumregler för recensioner 191

28. Intervju och reportage 193

Tumregler för intervjuer 193 | Reportage 195

29. Rapport 200

Tumregler för rapporter 201

30. Utredande text och dispositioner 204

Fördjupningsuppgifter 204 | Längre utredande texter 207

Dispositionsmodeller 207 | Att använda textunderlag 210 | Att undvika plagiat 211 | Besiktningsprotokoll för olika texttyper 212

VI » TEXTFÖRSTÅELSE

31. Att läsa lyrik 214

213

Rytm, klang och rim 214 | Vad skiljer lyrik från andra genrer? 214

Att analysera dikt 216 | Det lyriska språket 219 | Den poetiska bilden 220

Ordlista över lyrikbegrepp 223

32. Stil och stilanalys 226

Stil i sakprosa och skönlitteratur 226 | Stilmönster i dagstidningar 226

Stilnivåer 228 | Ordvalets betydelse 229 | Stilfigurer 231 | Att beskriva en författares stil 233

33. Den dramaturgiska modellen 234

Det dominerande berättarsättet 234 | Modellens variationer 237

34. Motiv och intriger 238

De ständigt återkommande motiven 238 | Att skapa en intrig 241

35. Berättarteknik i romaner och noveller 244

Ett exempel på en jag-berättelse 244 | Författarens närvaro 247

Berättarens vetskap 249 | Val av synvinkel 250 | Översiktsschema för

litterär berättarteknik 251

36. Argumentation 253

Argumentstrukturen 253 | Krav på argument: sant och relevant 254

Argumentationsknep 255 | Luras med statistik 256 | Oklara argument 257

Att läsa kritiskt 259 | Några semantiska hjälpmedel 261

VII » SPRÅKKUNSKAP 265

37. Språkhistoria I – från urnordiska till Gustav Vasa 266

Svenskan i världen 266 | Svenskan förändras 267

Urnordiska (till cirka 800) 268 | Runsvenska (cirka 800–1225) 271

Fornsvenska (1225–1526) 274

38. Språkhistoria II – från Gustav Vasa till vår tid 278

Äldre nysvenska (1526–1732) 278 | Yngre nysvenska (1732–1900) 280

Nusvenska – 1900 och framåt 284

39. Språken i Norden 288

Samma ursprung 288 | Danska 289 | Norska 294 | Isländska 299

Färöiska 302 | Finska 304 | Samiska 305 | Grönländska 306 | Invandrarspråk och minoritetsspråk i Sverige 307

40. Dialekter 309

Dialekter, regionalt standardspråk och rikssvenska 309

Svenska dialektområden 311

41. Språkklyftor 313

Privat och offentligt språk 313 | Skilda språk för olika behov 314

Flerspråkighet och andraspråksinlärning 315 | Sexolekter 317

Begränsad och utvecklad kod 319

42. Ordklasser 322

Varför grammatik? 322 | Ordklasserna 323 | 1 Substantiv 323

2 Adjektiv 326 | 3 Verb 327 | 4 Pronomen 335 | 5 Adverb 338

6 Prepositioner 340 | 7 Konjunktioner 341 | 8 Subjunktioner 341

9 Interjektioner 342 | 10 Räkneord 343 | Testa dig själv på ordklasser! 344

43. Satsdelar 347

Skillnaden mellan satser och meningar 347 | 1 Predikat 347

2 Subjekt 348 | 3 Objekt 349 | 4 Agent 350 | 5 Predikatsfyllnad eller predikativ 351 | Huvudord och bestämningar 351 | Frågemetoden 354

Testa dig själv på satsdelar! 355 | Kan en sats vara en satsdel? 356

Satsförkortningar blir satsdelar 356 | Satsschema 357

Register 360

I » STUDIETEKNIK

Den som vill studera effektivt har allt att vinna på att öva upp sin läsförståelse, studieteknik och källkritiska förmåga. Kapitlen i denna avdelning hjälper dig att förbättra det du redan kan och använda dig av metoder som kanske är nya för dig. Flera uppsättningar med TUMREGLER underlättar arbetet.

1. Att läsa: lästeknik och att läsa på olika sätt

2. Bearbeta text, lära in, anteckna

3. Att plugga effektivt

4. Att hämta information på nätet och biblioteket

5. Källor och källkritik

1 » ATT L ä SA: L ä STEKNIK O ch

ATT L ä SA PÅ OLIKA S äTT

Lästeknik

Läser gör vi mycket, vare sig vi vill det eller inte, och mer och mer blir det. Man talar om ”kunskapssamhället” och menar då att kraven på kunskap och kompetens ökar inom alla yrken. Man kan lika gärna tala om ”lässamhället”, eftersom kraven på läsförmåga och läsförståelse är höga och blir allt viktigare – inom all högre utbildning och inom alla yrken. Det beror på att vi i dag producerar tjänster snarare än produkter. Dessa tjänster kräver andra kompetenser än tidigare yrken, bland annat god lästeknik, läsförståelse, etc. Via datorer, internet och sociala medier letar vi efter fakta och information; vi letar online, söker oss fram via länkar och på webbsidor och i artiklar. Vi letar också information i böcker och annan tryckt media. Och hela tiden läser vi. Men hur går det egentligen till när vi läser?

När vi lär oss att läsa börjar vi med att långsamt arbeta med ordbilder. Ögonen fixerar en stavelse i taget, talorganen ljudar och blicken hoppar vidare till nästa stavelse.

exempel 1: Många lär sig läsa genom att sakta ljuda sig fram, stavelse för stavelse.

Andra lär sig att fästa blicken på hela uttrycket som en sammanhängande bild och går vidare i texten.

exempel 2: Andra lär sig att fästa blicken på hela uttryck och sedan gå vidare.

Också när vi har lärt oss att läsa går det till på det här sättet, med upprepade ögonfixeringar och hopp. I exempel 1 gör läsaren mer än dubbelt så många fixeringar som i exempel 2. Det är klart att läsningen då blir långsam, mödosam – och ganska långtråkig. Det blir också betydligt svårare att se sammanhanget, innehållet och förstå vad man läser. Den person som läser som i exempel 2 gör färre fixeringar, tar in fler stavelser vid varje fixering och läser därmed snabbare och förstår bättre vad hen läser.

Länge var läsforskarna övertygade om att ögat bara såg under själva fixeringen och var blint under hoppen. Men nu vet man att ögat faktiskt också hämtar in information ur ögonvrån under hoppen mellan fixeringarna. Och man tror att skillnaden mellan de två läsesätten i huvudsak beror på träning.

Den som redan som ung har slukat mängder med spännande böcker har tränat upp ögats förmåga att ta in flera stavelser eller ord per fixering. Den som inte har läst så mycket förut, men sätter i gång senare i livet, kan träna upp sin läsförmåga väldigt snabbt med rätt teknik. Man måste våga läsa lite snabbare än man brukar göra, för att få upp flytet i läsningen. En högre hastighet gör att innehållet framträder tydligare och att förståelsen ökar. Och ju mer man läser, desto snabbare går det.

Förförståelse

En annan sak som påverkar både läsförmåga och läshastighet är det man kallar förförståelse. Den som redan har läst fyra böcker i en viss fantasyserie läser den femte betydligt snabbare och förstår den också bättre än de första fyra. Varför är det så? Jo, läsaren vet ungefär vad hen kan vänta sig av språkets uppbyggnad och handlingens variationer, det vill säga hen har fått en god förförståelse. Det är också därför den sportintresserade kanske snabbläser sportsidorna i dagstidningen, men stakar sig så snart det handlar om andra ämnen.

Vad kan den som studerar lära sig av detta? Jo, att lästeknik och läshastighet lätt kan övas upp genom rätt lästräning. Och att förförståelsen blir allt bättre ju mer man vet om det ämne man läser.

Att läsa på olika sätt

Det gäller också att vara medveten om vad man vill med sin läsning, eftersom man kan läsa på olika sätt. Ibland söker vi någon enstaka faktauppgift – då sökläser vi. Andra gånger ögnar vi igenom en text för att få en ungefärlig uppfattning om vad den innehåller – då skumläser vi. Ibland läser vi intensivt och djuplodande för att förstå och lära oss något – då närläser vi.

Dessa tre olika sätt att läsa en text skiljer sig en del åt. Den som har en klar idé om vad hen vill ha ut av sin läsning kan använda olika sätt att läsa – och spara både tid och energi.

Sökläsning

Vi bearbetar en stor mängd information under en vanlig sökning på internet. Ofta är vi bara ute efter att söka av eller leta efter något på en webbsida eller i en text för att hitta just de uppgifter vi är ute efter. Då har vi ingen anledning att läsa varje ord, mening eller stycke. Vi vet ju vad vi letar efter och hoppar över allting annat. Vi sökläser.

Ett exempel: Du vill veta hur dags en viss butik stänger på lördag. Du sökläser på webbsidan tills du hittar länken till butikens öppettider, och där sökläser du klockslagen som står efter ordet lördag. All annan information på sidan, till exempel öppettiderna resten av veckan, är ointressant just då, så den läser du inte.

Skumläsning

När vi vill få ett hum om vad en text handlar om skumläser, eller översiktsläser, vi. Vi låter ögonen löpa utmed sidan och tittar på eventuella mellanrubriker, bilder och bildtexter. Detta sätt att läsa använder vi till exempel när vi bläddrar igenom en tidning eller en bok eller söker på en webbsida för att se om där finns någonting av intresse.

» UPPGIFT 1

Skumläs snabbt följande text för att se vad den handlar om. Sätt sedan en lämplig rubrik till texten.

Människans förmåga att lära sig språk är fantastisk. På två till tre år lär sig små barn att använda det mest komplicerade regelsystem som finns – och det utan att plugga. Detta märkliga sker hela tiden, överallt, i varenda kultur och vartenda språkområde. hur går det egentligen till?

Just den frågan har tänkare och filosofer ställt sig ända sedan antiken. Och de har besvarat den på två sätt. Antingen: ”Man föds tom och sedan lär man sig allting genom härmning.” Eller: ”Man föds med sin språkförmåga, den ligger i generna. Och med rätt stimulans och vägledning utvecklas den sedan i ofantlig fart.”

Språkforskarna var länge rätt säkra på att den första teorin var den rätta – vi lär oss nästan allt genom härmning. Små barn lär sig utan större ansträngning om de har nära kontakt med sina föräldrar och sin omgivning. De utvecklar både sitt känsloliv och sitt språk genom samspel och härmning. Men nu pekar forskningsrönen allt starkare på att språkets viktigaste grundregler trots allt är medfödda.

Närläsning

Ett annat sätt att läsa använder vi när vi ska lära oss något, eftersom vi då behöver förstå allt i texten – vi närläser. Men om det handlar om en lite längre text gör vi bäst i att gå fram stegvis: vi börjar med att skumläsa för att få ett hum om helheten, tar sedan reda på betydelsen av ord som vi inte förstår och först därefter är det dags för djupläsning.

» UPPGIFT 2

a) Skumläs den följande texten.

b) Ta reda på betydelsen av ord du är osäker på.

Du kanske inte har tänkt på det, men just du är … Född till språkgeni!

• Människans förmåga att lära sig språk är fantastisk. På två till tre år lär sig små barn att använda det mest komplicerade regelsystem som finns – och det utan att plugga. Detta märkliga sker hela tiden, överallt, i varenda kultur och vartenda språkområde.

Hur går det egentligen till?

Just den frågan har tänkare och filosofer ställt sig ända sedan antiken. Och de har besvarat den på två sätt. Antingen: ”Man föds tom och sedan lär man sig allting genom härmning.” Eller: ”Man föds med sin språkförmåga, den

ligger i generna. Och med rätt stimulans och vägledning utvecklas den sedan i ofantlig fart.”

Nya rön

Språkforskarna var länge rätt säkra på att den första teorin var den rätta – vi lär oss nästan allt genom härmning. Små barn lär sig utan större ansträngning om de har nära kontakt med sina föräldrar och sin omgivning. De utvecklar både sitt känsloliv och sitt språk genom samspel och härmning. Men nu pekar forskningsrönen allt starkare på att språkets viktigaste grundregler trots allt är medfödda. Och det är faktiskt döva barns beteende som övertygat forskarna om det.

Marvin och Qing

Psykologer vid Chicagouniversitetet filmade och studerade under en längre tid Marvin och Qing och ytterligare sex döva barn. De var alla tre till fyra år gamla, några levde i Taiwan och några i USA. Alla barnens mödrar lekte med dem och talade högt på sitt eget språk för att lära barnen att läsa på läpparna. Mammorna hjälpte också till genom att använda olika tecken och rörelser.

Men det visade sig efterhand att när barnen ville meddela sig med omgivningen använde de helt andra tecken och rörelser – alltså sådana som varken deras mödrar eller andra vuxna lärt dem. Och detta deras eget teckenspråk var utformat på ett sätt som gjorde forskarna häpna: det liknade talade satser.

Något sådant borde vara omöjligt – Marvin och Qing var ju döva, de hade aldrig hört någon tala! Dessutom byggde både Marvin och Qing upp satser på ett sätt som man varken gör i kinesiska eller i amerikansk engelska. Ingen av dem kan alltså ha lärt sig detta av föräldrarna eller av andra i sin omgivning. Forskarna kunde därför dra slutsatsen att barnens språkförmåga måste vara medfödd, det vill säga ligga i generna.

Genforskning

Utifrån samma idé har forskare i Oxford studerat arvsmassan hos människor med allvarliga språkstörningar. Man har undersökt en familj, den så kallade KEfamiljen, över flera generationer. Hälften av familjens medlemmar har en extremt ovanlig form av språkstörning. Den gör att de inte alls kan hålla ordning på ord, satser och sammanhang, så ingen förstår överhuvudtaget vad de säger!

Forskarna upptäckte efter en tid att alla de språkhandikappade familjemedlemmarna hade en sak gemensamt: de hade precis samma defekt på en liten bit av kromosom nummer sju. Forskargruppen menar därför att det här måste vara en slags grammatikgen som styr vår förmåga att låta ord och satser bilda just precis de mönster som är begripliga för andra. Och är det så kan det visa sig att en gammal teori om människans språkförmåga stämmer.

Medfödd språkförmåga

Det var den amerikanske lingvisten Noam Chomsky som på 1950talet tog upp den gamla tanken på att människans språkförmåga i grund och botten är medfödd. Chomsky utgick från två viktiga fenomen. Det första är att i stort sett varje sats som en människa uttalar är en ny kombination av ord – inte en upprepning av vad andra sagt. Med ett begränsat antal ord kan vi forma en mycket stor mängd satser. Det pekar mot att vår hjärna fungerar efter ett medfött, komplext ”språkprogram”, menade Chomsky.

Det andra fenomenet är att små barn på kort tid utvecklar ett mycket avancerat språk. Och de gör det även om de får minimal stimulans av andra. Med en ändlig mängd ord verkar de kunna bilda nästan en oändlig mängd satser, och de bildar och förstår nya satser som de aldrig har hört förut.

Den ”universella grammatiken”

På denna grund byggde Chomsky sin teori om att vi alla föds med en sorts ”universell grammatik”. Han tänker sig ett slags språkligt operativsystem, ett överordnat, logiskt grammatikprogram som fungerar för alla språk.

Det verkar nu som om forskningen kring Marvin, Qing, KEfamiljen och andra ger Chomsky rätt. Språket är inte bara något vi lär oss, vi föds med det. På

det sättet liknar vi faktiskt högpresterande datorer … Vi är redan ”vid leverans” utrustade med det mest avancerade operativsystem som finns: en universell språklig grammatik. Det enda vi behöver göra är att använda systemet så flitigt som möjligt. Då blir vi de språkgenier vi redan är födda till.

Börja i dag

Med språkförmågan är det som med en vanlig muskel: den måste användas och tränas, annars försvagas den. Men hur tränar man upp språkförmågan? Ja, det finns faktiskt ett oslagbart effektivt sätt och det heter – läsning. Tidningarnas nyhetssidor och korta bloggartiklar på nätet ger inte så mycket effekt. Men när du läser en roman, en genomarbetad fackbok eller ett läromedel tränar du dig i att följa längre sammanhängande resonemang. På så sätt tränar du både upp ett aktivt, uthålligt tänkande och din läsförståelse. Du möter nya ord och uttryckssätt, upptäcker formuleringar som du inte visste fanns. Allt detta utvecklar ditt eget, personliga språk.

Den som läser tio böcker om året får snart en vida större förmåga att hantera språket och uttrycka sina tankar än den som inte läser någon bok alls. Och det spelar ingen roll när man börjar. Det är nämligen precis som med gymträning eller annan motion – den enda träning som räknas är den som blir av!

Nu vet du vad artikeln handlar om och förstår viktiga ord och begrepp. Det är dags för närläsning, för nu ska du studera innehållet och lära dig det. Närläsning gör du med fördel med pennan i handen. Alternativt öppnar du ett dokument på datorn där du kan anteckna. När du skriver dina egna noteringar, sammanfattningar och frågor aktiveras nämligen hjärnan mer. Då lär du dig på ett mer effektivt sätt.

Här följer ett exempel på hur du kan arbeta med att ta ut huvudpunkter, eller nyckelbegrepp ur en text.

TEXT NYCKELBEGREPP OCH FRÅGOR

Utifrån samma idé har forskare i Oxford studerat arvsmassan hos människor med allvarliga språkstörningar. Man har undersökt en familj, den så kallade KE-familjen, över flera generationer. Hälften av familjens medlemmar har en extremt ovanlig form av språkstörning. Den innebär att de inte alls kan hålla ordning på ord, satser och sammanhang, så ingen förstår överhuvudtaget vad de säger!

» UPPGIFT 3

KE = en familj med språkstörning

Säger allting i oordning

obs! Kolla upp vad ”satser” betyder!

Ingen förstår vad familjen säger?!

Texten ”Född till språkgeni!” består av sju avsnitt med varsin mellanrubrik. Arbeta med ett avsnitt i taget och närläs det. Sammanfatta därefter innehållet med dina egna ord på några rader och skriv ned eventuella frågor, som i exemplet ovan.

» UPPGIFT 4

Svara på följande frågor. Behöver du läsa texten en gång till? Gör det först!

a) Människans språkförmåga har alltid förbryllat forskarna. Varför?

b) Vilka två förklaringar till vår språkförmåga har man fört fram?

c) Vad var så märkligt med de döva barnens teckenspråk?

d) Hur förklarar forskarna KE-familjens språkstörning?

e) Vad säger teorin om ”den universella grammatiken” om vår språkförmåga?

Att läsa upp sig

Av den här forskningen kan vi förstå hur speciell vår språkförmåga är. Om du verkligen vill, kan du lätt ”läsa upp dig”. Ha en bok vid sängkanten och läs några kapitel varje kväll eller läs en bok på väg till skolan. Att du får lön för mödan är säkert. Det är till och med så att ju mindre du har läst förut, desto större blir effekten när du väl sätter i gång.

Att det är på det sättet finns det många exempel på. Ett kommer från Hammarkullsskolan, en grundskola där många har ett annat modersmål än svenska.

Läsning stärker barns självförtroende!

• Hammarkullsskolan i Angered är en F–3-skola som satsar på läsning! Skolan har omkring 200 elever och det finns ungefär 20 olika modersmål på skolan. Jonna Bruce, heltidsanställd skolbibliotekarie på Hammarkullsskolan, säger att förutom att läsningen gör eleverna till bättre läsare stärker den också elevernas självförtroende. Varje vecka har Jonna en lektion var med skolans nio olika klasser. På de här lektionerna förekommer förutom högläsning och litteratursamtal, även samtal som har att göra med skolans värdegrund och vilka normer som gäller på skolan och i samhället. Eftersom hon jobbar heltid på skolan har hon också möjlighet att lära känna varje elev och kan därför hjälpa dem att välja rätt bok, en bok som passar både elevens intresse och språknivå.

Genom att läsa böcker skaffar sig eleverna ett stort ordförråd och de blir bättre på att både läsa och skriva. Men eleverna blir inte bara bättre i svenska, utan de blir också duktiga i andra ämnen, till exempel i matematik, eftersom en god läsare förstår så mycket mer – också när det gäller formuleringar i en matematikuppgift.

Hammarkullsskolans satsning på läsning har också visat sig i provresultaten på de nationella proven, där resultaten de senaste åren har förbättrats. Elever som är duktiga läsare redan i de tidiga årskurserna har helt andra chanser än andra att klara av sina studier i senare årskurser samt på gymnasiet.

» UPPGIFT 5

a) Hur arbetar man med läsning på Hammarkullsskolan?

b) Påverkade läsandet resultaten i övriga skolämnen? Hur? Varför?

Passivt och aktivt ordförråd

Har man ett alltför begränsat ordförråd är det svårare att uttrycka sina tankar och åsikter så tydligt att andra förstår vad man menar. Att metodiskt bygga upp sitt ordförråd är därför ett bra sätt att både vidga sin värld och vässa sitt språk. Den som regelbundet läser välskrivna läromedel, liksom fack- och skönlitteratur, får med tiden ett stort ordförråd.

Vårt ordförråd består av två delar. Det aktiva ordförrådet består av de ord som vi använder ofta. Det passiva ordförrådet innehåller de ord som vi möter mer sällan, men ändå förstår. Ett exempel: Ordet väjningsplikt hör till det aktiva ordförrådet hos till exempel personer som håller på att ta körkort, men för övriga människor i samhället är ordet mer sällsynt och hör troligen till det passiva ordförrådet.

Bristande ordkunskap hos många elever är i dag ett verkligt problem i svensk skola. Den som tänker studera på högskola eller universitet senare gör bäst i att redan på gymnasiet göra något åt sina brister och bygga upp både det aktiva och det passiva ordförrådet.

I kap. 15–17 finns många nyttiga svenska och internationella ord, uttryck och fraser.

2 » BEARBETA TE x T, L ä RA IN, ANTE c KNA

På internet kan vi hitta användbara fakta om ämnen vi vill studera. Texter på nätet kan dock många gånger vara korta och enkla, utan fördjupningar och källhänvisningar. Där finns också texter som bygger på personliga åsikter, mer eller mindre väl dolda. Ibland är det därför svårt att skilja på vad som är fakta och vad som är värderingar. Det är inte heller alltid lätt att se vem som har skrivit texten eller när den skrevs. Det är därför svårt att värdera den information som man får fram genom att söka på nätet: hur relevant och opartisk är den?

Om vi läser en dagstidning på nätet eller i pappersform får vi en mer sammanhållen bild av ett ämne, men ämnet är alltid nyhetsvärderat av tidningsredaktionen. En dagstidning vill påverka läsarnas känslor; vi ska förfasa oss och rysa lite när vi läser en ”bra” nyhet. Ibland formuleras nyheten därför som mer dramatisk än vad den egentligen är. Ofta kännetecknas tidningar av stora rubriker, många bilder, korta ingresstexter och kanske bara kort bakgrundsinformation till nyheterna. Vilken bild får vi då av ämnet?

Om vi vill få överblick och perspektiv, sammanhang och fördjupning, behöver vi andra källor. Vi bör läsa tidskrifter, läromedel och facklitteratur för att få tag i opartisk, relevant och heltäckande information i ett ämne.

Den som studerar på gymnasiet eller börjar på högskola eller universitet vet redan att den dagsfärska informationen hittar man på nätet. Här finns såväl de stora dagstidningarna som SvD, DN och GP och en rad alternativa tidningar, samt olika media med ett oändligt antal informativa webbsidor – men naturligtvis måste man ha ett källkritiskt förhållningssätt! Viktiga källor till kunskap för studenter är dock fortfarande läromedel och artiklar i ämnestidskrifter.

Studietakten på högskola och universitet är dessutom hög. Ett delmoment kräver ofta att man läser in över 1 000 sidor på tre veckor, i huvudsak på egen hand. Inte sällan är böckerna dessutom skrivna på engelska. Under den tiden erbjuds man kanske en föreläsning à två timmar i veckan. Resten får man fixa själv.

Går det verkligen att ta in så mycket information, undrar du kanske. Jo, det går – men bara om man har övat upp sin studieteknik redan i gymnasiet och lärt sig att

• greppa ett läromedels helhet, uppläggning och syfte

• bearbeta en text för att kunna lära in den

• göra vettiga anteckningar under egen läsning eller lektioner.

Läs mer om källkritik och internet i kap. 5.

Dessa tekniker kommer vi att träna i detta kapitel. I nästa kapitel kommer vi att gå igenom hur man lägger upp arbetet för att kunna plugga effektivt.

Att arbeta med läromedel

När man arbetar med ett nytt läromedel gäller det först och främst att skaffa sig en överblick. Kan man se mönstret i helheten, förstår man också delarna bättre. Följande tips gäller alla läromedel och all kurslitteratur. Men vi tar det här läromedlet, som du arbetar med just nu, som exempel.

Gå till innehållsförteckningen och ögna igenom kapitelrubrikerna. Du ser att det finns sju huvudavdelningar: ”Studieteknik”, ”Att tala”, etc. Varje avdelning innehåller ett antal kapitel. Av kapitlens rubriker ser du vad de handlar om. Varje kapitel har också ett antal mellanrubriker, som visar vad som behandlas mer i detalj. När du har ögnat igenom huvudavdelningar, kapitelrubriker och mellanrubriker har du en viss insikt om vad läromedlet innehåller.

Syna just den här avdelningen,”Studieteknik”, och dess kapitel lite närmare. Bläddra eller skrolla och skumläs, sök upp under- och mellanrubriker, läs några meningar här och var. Bläddra eller skrolla framåt och titta på faktarutor och uppgifter så att du får en överblick över avdelningen. På så sätt skaffar du dig en viss förförståelse – du förstår i förväg ungefär vad som ska komma.

Granska varje avdelning på samma sätt, nu eller någon annan gång. Det tar lite tid, men det lönar sig i längden, för du kommer att hitta vad du letar efter mycket snabbare sedan.

Gör på samma sätt när du ska läsa ett nytt kapitel. Läs lite i början, titta på mellanrubriker och illustrationer, skumläs en textbit här och några meningar där, men närläs inte ännu. Då får du en överblick över det kapitel du ska läsa och förstår lättare sammanhanget.

Längst bak i boken finns ett register. I ett läromedel kan det finnas ett sakregister – ett register över uppslagsord – eller ett personregister – ett register över omtalade personer – eller ett enda register som omfattar allt innehåll. Vänj dig vid att använda register, det sparar mycket tid.

Varje läromedel använder ord som inte alla förstår. Det är faktiskt en del av poängen – att vänja läsarna vid ord, uttryck och fraser som är vanliga i svenska texter och utöka det aktiva och passiva ordförrådet. Ha därför alltid en ordlista till hands, det finns bra både tryckta och digitala, och vänj dig vid att använda den. Anteckna först ord som du är osäker på och som dyker upp mer än en gång i texten, slå upp ordets betydelse och skriv sedan en egen kortfattad förklaring. Då minskar snabbt antalet svåra ord samtidigt som ditt passiva ordförråd växer.

TUMREGLER FÖR ATT ARBETA MED LÄROMEDEL

1 Skaffa en överblick över läromedlet: ögna eller skrolla igenom innehållsförteckningen, avdelningarna och kapitelrubrikerna.

2 Skaffa en överblick över kapitlet: syna just det kapitel som du ska arbeta med: bläddra eller skrolla och skumläs, sök upp mellanrubriker, läs några meningar här och var.

3 Använd registret: om det finns ett register, ta hjälp av det!

4 Svåra ord: slå upp alla ord du är osäker på och skriv en egen kortfattad förklaring.

Här sammanfattar vi vad du ska tänka på när du öppnar en ny lärobok:

» UPPGIFT 1

Orientera dig i just detta kapitel enligt tumreglerna ovan. Skriv sedan ned några punkter om vad detta kapitel innehåller.

» UPPGIFT 2

I ett register finns intill varje uppslagsord sidhänvisningar till olika avsnitt i läromedlet. Leta med hjälp av det här läromedlets register upp på vilka sidor följande ord förklaras och skriv ned vad de betyder:

synonym sambandsord huvudpunkt

Att arbeta med texter

Att studera innebär till stor del att läsa olika texter. Vissa ska läsas översiktligt och snabbt, andra måste man fördjupa sig mer i. Hur man går tillväga beror på syftet med läsningen, se kapitel 1. Den som verkligen vill lära in ett kursavsnitt i exempelvis biologi eller historia är tvungen att arbeta metodiskt med texten. Att plugga effektivt kräver nämligen mer än arbetsvilja; man måste även använda en bra metod. Det räcker inte med att bara läsa texten flera gånger; den måste också bearbetas.

För att demonstrera en sådan metod ska vi använda ett textutdrag ur ett läromedel om litteratur och öva på det. Därefter ges ett exempel på hur man bearbetar just den texten för att gräva fram det allra viktigaste och lära in det på ett effektivt sätt. Sedan följer ett antal övningar där du tränar vidare på metoden.

» UPPGIFT 3

Läs följande text om sagor: Vår barndoms sagor inleddes ofta med orden: ”Det var en gång …”, sedan följde en liten berättelse om Det Goda och Det Onda. Det Goda segrade alltid, till tröst för små sagolyssnare och läsare. Typiska inslag i en saga var också att människorna och djuren i berättelsen levde i en värld som på en gång var lik och olik vår egen. Fantasi och verklighet blandades. Vi som lyssnade eller läste blev underhållna, samtidigt som vi fick någonting att tänka på. I modern underhållningslitteratur finns en genre som för denna tradition vidare: fantasy, en sorts rafflande sagor för barn över femton år. Men det finns också sagor av lite annorlunda slag. De är skrivna för ungdomar och vuxna och har många kännetecken gemensamma med den vanliga sagan. Men de slutar sällan lyckligt som vår barndoms sagor – och de är ofta rätt så ruskiga. Några av dessa moderna sagor är mardrömsbilder av hur framtida samhällen kan komma att se ut. Författarna har, med verkliga händelser och egna fantasier som utgångspunkt, skapat sina egna hotfulla framtidsvisioner, så kallade dystopier. Andra berättelser har mystiska väsen, uppdiktade folkslag eller djur som huvudpersoner. Berättelserna använder sagans form för att ge en annorlunda bild av hur det är för människor eller djur att leva i en värld som både liknar och är olik vår egen.

» UPPGIFT 4

a) Ta fram ett papper att anteckna på eller anteckna på datorn eller mobilen. Täck över texten i uppgift 3 med något. Tänk efter: Vad kommer du ihåg av texten om sagor? Skriv ned några korta punkter.

b) Granska dina punkter. Tänk dig att du nu får i uppgift att muntligt redogöra för texten. Räcker punkterna till det? Om svaret är nej, läs texten igen och komplettera dina punkter.

c) Redogör muntligt eller skriftligt för en klasskamrat eller för din lärare.

Att stryka under och formulera huvudpunkter

När man kommit så här långt har man inte bara en överblick; man har redan börjat med inlärningen. Men vill man verkligen lära sig för att minnas – det vill säga plugga – är det viktigt att inte nöja sig med detta. Man måste aktivera sin hjärna på olika sätt för att lära sig innehållet.

Ett bra sätt att gå vidare är att systematiskt börja leta efter textens huvudpunkter eller nyckelbegrepp. Om uppgift 4 gick bra beror det förmodligen på att du hittade dessa. Med huvudpunkter eller nyckelbegrepp menas ord och uttryck som den omgivande texten berättar vidare om eller förklarar innebörden av. Ibland är sådana ord markerade på något sätt, men i gymnasiets läromedel är det inte så vanligt.

När man har funnit huvudpunkterna stryker man under dem. Så här kan det se ut, med understrykningar och anteckningar med nyckelbegrepp, kommentarer och frågor till texten:

TEXT MED UNDERSTRYKNINGAR

NYCKELBEGREPP OCH

FRÅGOR TILL TEXTEN

Vår barndoms sagor inleddes ofta med orden: ”Det var en sagor för barn gång …”, sedan följde en liten berättelse om Det Goda och Det Goda ≠ Det Onda Det Onda . Det Goda segrade alltid, till tröst för små sagolyssnare och läsare. Typiska inslag i en saga var också att människorna och djuren i berättelsen levde i en värld som på en gång var lik och olik vår egen. Fantasi och lik och olik vår värld verklighet blandades. Vi som lyssnade eller läste blev underhållna samtidigt som vi fick någonting att tänka på. I modern underhållningslitteratur finns en genre som för denna tradition vidare: fantasy, en sorts rafflande sagor för fantasy = sagotradition! barn över 15 år.

Men det finns också sagor av lite annorlunda slag. De är skrivna för ungdomar och vuxna och har många känne- sagor för ungdomar och tecken gemensamma med den vanliga sagan. Men de slutar vuxna sällan lyckligt som vår barndoms sagor – och de är ofta rätt så ruskiga.

Några av dessa moderna sagor är mardrömsbilder av hur mardrömsbilder framtida samhällen kan komma att se ut. Författarna har, med verkliga händelser och egna fantasier som utgångspunkt, skapat sina egna hotfulla framtidsvisioner, så kallade dystopier.

Andra berättelser har mystiska väsen, uppdiktade folkslag mystiska väsen eller djur som huvudpersoner. Berättelserna använder påhittade folk/djur sagans form för att ge en annorlunda bild av hur det är för människor eller djur att leva i en värld som både liknar och är olik vår egen.

Ta inte med för många huvudpunkter i ditt urval! Man måste ju sortera bort någonting om man bara vill ha kvar det viktiga. Begränsa också huvudpunkterna till några få ord – att stryka under hela meningar gör bara inlärningen omständligare. Många ord finns med i texten bara för att sammanhanget ska vara tydligt. Titta på hur tidningarna frontar sina nyheter, både digitalt och på sina löpsedlar. Gör likadant: skriv bara nyckelbegreppen.

Man ger sig alltså i kast med en läromedelstext i två etapper: först skaffar man sig en överblick, sedan formulerar man huvudpunkter. Arbetssättet tar tid, men man lär sig bra och kunskaperna sitter kvar.

Tumregler för att göra anteckningar

När man formulerar huvudpunkter till en text söker man, som framgått, några få ord som i sig sammanfattar hela meningar – alltså ungefär som rubrikerna på dagstidningarnas webbsidor eller löpsedlar. När man antecknar under en lektion eller ett föredrag gör man precis samma sak.

När någon undervisar och förklarar för dig så lär du dig bäst om du själv är aktiv. Lyssna, fråga och läs det som står på whiteboarden eller i presentationen. Sammanfatta sedan detta i några punkter i ditt anteckningsblock –det är bra att anteckna för hand! – eller på din dator eller mobil.

Elektronisk information – som nätet, sociala medier, YouTube, poddar, radio och tv – bör du bearbeta på samma sätt: läs eller lyssna och anteckna rubriker och ord som betonas, samt termer eller begrepp som upprepas. Försök att kort sammanfatta resonemang och tankegångar med dina egna ord.

Du måste göra ett urval när du antecknar – det går aldrig att skriva ned allt!

Det är som när man formulerar huvudpunkter till en text: själva poängen är just att förkorta, att bara behålla det mest väsentliga. Eftersom du ska göra ett urval måste du våga välja bort detaljer och information som inte är lika viktig som huvudpunkterna.

Det här avsnittet kan se ut så här i sammanfattad form:

Att anteckna:

– Sammanfatta: korta huvudpunkter.

– Ta med rubriker, viktiga ord och termer.

Välj ut det du tror är viktigast, strunta i resten!

Det finns ännu ett skäl till att lära sig bearbeta en text så här. Det är nämligen första steget i att göra ett referat. Läs mer i kap. 26.

TUMREGLER FÖR ATT GÖRA ANTECKNINGAR

1 Skriv datum: Ta för vana att datera alla dina anteckningar.

2 Skriv luftigt: Ge gott om plats åt anteckningarna genom att lämna blanka rader här och var. Då blir de lättare att överblicka, och du kan lätt skriva till eller förtydliga efteråt.

3 Använd förkortningar: hitta gärna på egna förkortningar för det som du ofta behöver skriva när du lyssnar, till exempel 2vk för andra världskriget.

4 Skriv av: Anteckna det mesta – men inte allt – som skrivs på whiteboarden eller i presentationsprogrammet.

5 Nya ord: Skriv upp nya termer och begrepp, helst med förklaringar.

6 Fortsätt lyssna: Om du missar något och genomgången fortsätter, så stanna inte upp, för då kan du tappa tråden. Fortsätt att lyssna och anteckna i stället. Du kan fråga en klasskamrat eller läraren om det där som du missade senare.

» UPPGIFT 5

a) Arbeta i par. En av er läser långsamt upp texten nedan om hobbitarna. Den andra lyssnar och antecknar huvudpunkter. Om du arbetar hemma kan du själv läsa in texten och sedan spela upp den. Efter uppläsningen får antecknaren någon minut på sig att komplettera sina punkter ur minnet.

b) Därefter redovisar den som har antecknat, med stöd av sina punkter, så fylligt som möjligt för innehållet i texten. Uppläsaren lyssnar: kom det väsentliga med?

c) Byt nu roller och gör samma övning en gång till. Att det är lättare för den som nu ska anteckna gör ingenting. När ni är klara har båda två lärt sig texten. Hobbitar

I J.R.R.Tolkiens trilogi Härskarringen är hjältarna Bilbo och Frodo båda hobbitar, ett slags människoliknande småfolk. I Bilbo, en hobbits äventyr berättar Tolkien förhistorien till sagan om härskarringen. Bilbo hjälper där några dvärgar att stjäla en skatt från en drake. Under berättelsens gång hamnar en märklig ring i Bilbos händer. Med hjälp av ringen kan han bli osynlig. Det har han stor hjälp av under det långa och farliga äventyret. han strider mot draken och mot vargar, troll och jättespindlar. På hemvägen måste han dessutom ta sig fram genom fasansfulla ödemarker och skrämmande skogar.

Att läsa Bilbo är ett bra sätt att bekanta sig med Tolkiens sagovärld. Men man bör ha i minnet att Bilbo ursprungligen är skriven för barn och därför är en rätt så lättsam historia. De tre romanerna om härskarringen är däremot stora och allvarliga berättelser, där stämningen ofta är hotfull och faktiskt rätt otäck.

Testa vad du lärt dig

Att leta fram och stryka under huvudpunkter är ett effektivt sätt att börja bearbeta en text som man ska lära in. Sammanställer man sedan sina punkter i ett anteckningsblock, på en dator eller i mobilen går resten av läxläsningen lätt. Man bör därefter förhöra sig själv tills man märker att man kan det väsentliga. Huvudpunkterna fungerar som ”krokar” för minnet. Är de vettigt utvalda ger de samtidigt en sammanhängande bild av hela texten.

När man ska förhöra sig själv märker man ibland att någon punkt behöver kompletteras eller formuleras om. Då får man göra det. Behandlar man huvudpunkterna på så sätt får man ett kompendium, det vill säga en sammanfattning i punktform av allt det väsentliga i den ursprungliga texten. När man väl har vant sig vid att arbeta så här kan man plugga effektivt. Resten är mest en fråga om envishet och uthållighet.

Tumregler för att arbeta med texter

Här sammanfattar vi hur du ska gå tillväga för att arbeta med en ny text:

TUMREGLER FÖR ATT ARBETA MED TEXTER

1 Skumläs texten: Skaffa en överblick. Vad är det viktigaste som texten vill berätta för dig?

2 Närläs texten: Läs med pennan i handen. hitta huvudpunkterna och stryk under dem eller anteckna dem i ditt block, på en dator, padda eller mobil. Att anteckna för hand är bra! Gör gärna en tankekarta. Anteckna också ord som du inte förstår och alla frågor som du kommer på när du läser.

3 Svåra ord: Ta reda på vad de svåra orden betyder. hitta svaren på dina frågor.

4 Sammanfatta: Samla dina huvudpunkter och skriv ned dem. Försök att hålla dem korta och innehållsrika.

5 Förhör dig själv: Lägg undan ursprungstexten och kontrollera hur mycket du minns med hjälp av dina anteckningar.

» UPPGIFT 6

Du ska nu testa tumreglerna för att arbeta med texter genom att arbeta med en text om fantasyförfattaren J.R.R. Tolkien.

a) Skumläs eller översiktsläs först texten för att skaffa dig en överblick: Fantasygenrens största namn är J.R.R. Tolkien (1892–1973), mannen bakom den ryktbara trilogin Ringens brödraskap, i tidigare översättning kallad Härskarringen (1954–1955).

Tolkien var till yrket professor i fornengelska och litteratur i Oxford. Därför kunde han de gamla kristna och hedniska myterna från forntid och medeltid på sina fem fingrar. hans egna sagor handlar om onda och goda makter i en fjärran forntid och deras strid om en magisk ring. Den som har ringen härskar också över världen.

REGISTER

A

abstrakt

begrepp 323

ackusativ 276

ackusativobjekt, se direkt

objekt 349

adjektiv 326

adverb 338

adverbial 353

agent 350

aktiv form 333

aktiv sats 350

allitteration 223

anafor 223

analys, av lyrik 216

anapest 225

andraspråksinlärning 316

anglicismer 65

anslag 234

anteckningar 23

apostrof 86

apposition 352

argument 178

argumentation 178

ArtikelSök 36

artnamn 323

arvord 102

assonans 223

attribut 352

avledning 103

avledningsmorfem 101

avrundning 237

B

basmorfem 101

bearbeta text 20

begränsad kod 319

berättarteknik 244

berättelse 164

besjälning 232

beskrivning 170

besiktningsprotokoll för:

skrivarbete 162

språkriktighet 95

olika texttyper 212

bestämd artikel 325

bestämd form 325

bestämd slutartikel 325

bestämningar 351

betydelseomfång i ord 230

Bibeln 278

bibliotek, hitta i 34

BIFF-regeln 357

bihandling 243

bild, poetisk 220

bild, språklig 47

bindeord 341

bisats 77

blankrad, nytt stycke 139

bokmål 295 bokstavsrim, se allitteration

brev, personligt 159

brev, till myndigheter och företag 156

böjningsmorfem 101

C

cirkelargument 257

citat 185, 205

citattecken 87

CV, se meritförteckning

D

daktyl 225

dalmål 309

danska 289

databaser 36

dativ 276

dativobjekt, se indirekt

objekt

datakatalog 34

debattartikel 179

demonstrativa pronomen

337

deponens 334

determinativa pronomen

337

dialekter 309

dialog 145

direkt objekt 349

diftong 271

diktanalys 216

dispositionsmodeller:

kontrastiv 208

kronologisk 208

orsak och följd 209

tematisk 209

djupläsning 12

dramatisk stegring 233

dramaturgi 234

dubbelteckning av konsonanter 92

dynamik i text, skapa 150

egennamn 323

egentligt subjekt 348

elegi 223

engelska språkets inflytande 284 ff

engelska lånord 284

enkelteckning av konsonanter 92

epigram 223

epik 214

essä 174

fackböcker 39

fackspråk 314

fallande rytm 225

femininum 276

finit verbform 332

finlandssvenska 312

finsk-ugriska språk 304

finska 304

fogeord 341

fonem 101

formellt subjekt 348

fornspråk 267

fornsvenska 274

fotnot 205

franska lånord 283

fraser, vanliga svenska 120

fri vers 223

frågande pronomen 338

frågetecken 83

fundament 357

futurum 330

futurum exaktum 330

färöiska 302

föredrag 53

fördjupningsuppgift 204

förflutet futurum 330

förflutet futurum exaktum 330

förförståelse 11

förkortningar 88

förortssvenska 321

förtätning av text 147

Gallehushornet 269

genitiv 323

genre 214

genus 324

grammatiskt morfem 101

grekiska lånord 277

grundtal 343

gruppspråk 314

grönländska 306

gutamål 312

götamål 311

handböcker 96

historiskt presens 330

hjälpverb 328

hopning 232

huvudhandling 241

huvudkonflikt 235

huvudord 351

huvudpunkter 22

huvudsats 77

huvudverb 327

högprosa 228

högskoleprov 106

idiomatiska fraser 120

imperativ 333

imperfekt, se preteritum indefinita pronomen 338

indikativ 333

indirekt objekt 349

indoeuropeiska språk 266

indrag, nytt stycke 139

infinit verbform 332

infinitiv 327

inlärning 28 ff

in medias res 167

inre monolog 250

insändare 178

interjektioner 342

internationella ord 104

internet:

källkritik 38 ff

”grindfrågor” 40 f

interrogativa pronomen

338

intervju 193

intransitiva verb 334

intrig 238

invandrarspråk 307

inuitspråk 307

i-omljud 270

isländska 299

jamb 225

kanslisvenska 314

kasus 326

klassifikationssystem 34

kliché 223

klimax 236

kollektiva substantiv 323

kolon 85

kommatecken 83

komparation 326

komparativ 327

komposition 191

konditionalis I 331

konditionalis II 331

konjugationer 329

konjunktioner 341

konjunktiv 333

kontext 60

kontrast (ord) 147

kopula 328

korrelat 336

kritisk läsning 259

krönika 173

kvinnligt rim 224

källförteckning 202

källhänvisning 205

källkritik 38

känsloargument 255

könsskillnader, språkliga

lyrik 214

lyrik, att analysera 216

lånord 277

lässtrategi 11

manligt rim 224

maskulinum 276

Mediearkivet 37

mekanisk inlärning 28

mening 76

meningsbyggnad 76

meningslängd 151

meritförteckning 144

metafor 47

minoritetsspråk 286, 307

minusord 230

modala hjälpverb 328

modus 333

morfem 101

motiv 238

muntliga anföranden 52

myndighetsjargong 314

mångtydighet 263

Nationalencyklopedin

(NE) 36

neutralt standardspråk 309

neutrum 324

nominativ 326

nordiska språk 288

normalprosa 228

normbrott, medvetna 67

norrländska mål 311

norska 294

novell 244

not 205

numerus 324

nusvenska 284

nynorska 295

nytt stycke 139 ff

närläsning 12

närvaro, författarens 247

Labovs tes 321

Landerydsstenen 273

landskapslagar 274

latinska lånord 104, 277

ledig prosa 229

liknelse 47

ljudsymbolik 224

obestämd artikel 325

obestämd form 325

obestämda pronomen 338

objekt 349

objektiv predikatsfyllnad

351

offentligt språk 61

omdöme 191

onomatopoetiska ord 342

opartiskhet 184

opersonliga verb 334

opersonligt subjekt 348

ordbildning 102

ordföljd 73, 357

ordklass 322

ordkunskapstest 106

ordningstal 343

ordval 72, 219

oregelbunden komparation 327

oregelbunden plural 325

oregelbundna verb 329

osaklighet 257

parallellism 232

parentes 86

particip 332

passivbildande hjälpverb

328

passiv form 333

passiv sats 333

pekoral 224

perfekt 330

perfekt particip 332

personangrepp 255

personbeskrivning 198

personifikation 231

personliga pronomen 335

plagiat 211

platsansökan 157

plattityd 263

plural 324

pluskvamperfekt 330

plusord 230

PM 161

poesi 214

poetisk bild 220

positiv 327

possessiva pronomen 335

predikat 347

predikativ 351

predikatsfyllnad 351

prefix 101

prepositioner 340

presens 330

presens particip 332

preteritum 329

privat språk 61

projekt Runeberg 98

pronomen 335

prosa 214

punkt 83

R

rapport 200

reale, se utrum

recension 188

reciprokt pronomen 336

redigering 138

redovisning 52

referat 182

referatmarkör 185

referenslitteratur 36

reflexiva pronomen 335

reflexiva verb 334

regelbunden komparation

327

regionalt standardspråk

309

relativa pronomen 336

relevans (argumentation)

254

repetition 29

replik 140

reportage 195

respons 137

retorik 42

retorisk fråga 232

retoriska stilar, stilfigurer

47

riksspråk 309

rim 224

roman 244

romerska siffror 91

Runeberg, projektet 98

runor 268 ff

runsvenska 271

rytm 214, 225

räkneord 343

röd tråd 55, 60

Rökstenen 272

rörelseverb 146

S

saklighet 184

sakprosa 226

sakpåstående 261

samiska 305

sammanblandning av

uttryck 71

sambandsord 152

sammansatta ord 90, 149

samordnande konjunktioner, se konjunktioner

samordning av satser 80

sats 76

satsdel 347

satsförkortning 356

satsradning 77

satsschema 357

semantik 261

semantiskt morfem 101

semikolon 85

sidokonflikt 235

siffror:

i text 90

romerska siffror 91

signum 35

singular 69, 324

sinnesanalogi 221

sinnesintryck 170

självförhör 25

självtest av ordkunskap

114

självtest av fraser 131

skiljetecken 83

skriftspråk 60

skrivarbete, besiktningsprotokoll 162

skrivprocessen 136

skumläsning 11

slutrim 214

språkhistoria 266

språkklyftor 313

språknormer 64

språkriktighet, besiktningsprotokoll 95

stamvokal 270

starka verb 329

statistik 256

stavningsreform 284

stavningsregler 92

stigande rytm 225

stil 226

stil (författarstil), översiktsschema 233

stilanalys 226

stilbrott 72

stilistisk figur 231

stilnivå 229

stort skiljetecken 347

stream of conciousness

250

strof 224

studieteknik 10

styckeindelning 139

subjekt 348

subjektiv predikatsfyllnad

351

subjunktioner 341

substantiv 323

suffix 103

superlativ 327

supinum 329

sveamål 311

Svenska Akademiens

ordbok (SAOB) 97

Svenska Akademiens

ordlista (SAOL) 96

sydsvenska mål 311

syftning 69

symbol 224

symmetri 72

synkope 270

synonym 98

synvinkel, författarens

250

sägesats 141

sökläsning 11

sökmotor 33

sökord 33

talnervositet 56

talspråk 60

talstreck 85

tankereferat 250

tankstreck 85

tema 238, 329

temaformer, verbens 329

tempo 145

temporala hjälpverb 328

tempus 329

tes 178

test på ordkunskap 106

textbindning 152

texttyper, besiktningsprotokoll 212

textvariation 144

transitiva verb 334

trestavig versfot 225

troké 225

tumregler för: anteckningar 24

arbete med läroböcker

20

arbete med texter 25

berättelser 169

disposition av föredrag

54

effektiva studier 32

formella skrivelser 156

framförande av före-

drag 56

fördjupningsuppgifter

206

goda arbetsvanor 27

intervjuer 194

krönikor och essäer 177

muntligt anförande 52

rapporter 201

recensioner 191

referat och citat 186

reportage 198

tekniska hjälpmedel vid

föredrag 57

tvåstavig versfot 225

tvåstavigt rim 224

tyska lånord 277, 283

underdrift 232

underordnande konjunktioner, se subjunktioner

underordning, satser 81

uppradning 232

upprepning 232

upptrappning 236

urgermanska 267

urindoeuropeiska 267

urnordiska 268

utglesning av text 150

utkast 137

utredande text 204

utropstecken 83

utrum 324

utvecklad kod 319

vaghet, vaga uttryck 263

verb 327

vers 225

versfot 225

villkorsbisats 331

värdeladdning 230

värdering 254, 261

västnordiska språk 295

yngre nysvenska 280

yngre runraden 272

äldre nysvenska 278

äldre runraden 268

ämnesnamn 323

ämnesordsregister 36

östnordiska språk 289

östsvenska mål 311

överdrift 48, 232

överinlärning 29

översiktsschema för: beskrivning av författarstil 233

litterär berättarteknik

251

recensioner 192

stilmönster i dagstidningar 227

översättningslån 103

övertalningsdefinition

258

DETTA ÄR EN HANDBOK. Det betyder att materialet är uppdelat på 43 kapitel som inte måste läsas i någon bestämd ordning. Upplägget ger elever och lärare stor frihet och de rikliga övningarna underlättar för alla som arbetar på egen hand.

Denna upplaga av Handbok i svenska språket är den femte grundligt omarbetade och uppdaterade upplagan. Den behandlar alla språkliga moment i Svenska 1–3 samt praktiskt skrivande, litteratur och retorikens grunder. Boken passar för elever på både högskoleförberedande gymnasieprogram och på yrkesprogram, samt motsvarande vuxenutbildning. Boken fungerar också utmärkt som uppslagsbok i livet efter skolan.

» Svenskan ses ibland som ett ämne som syftar till att organisera intressanta språkliga aktiviteter. Eleverna ska lära sig hantera nya medier och ämnet ska ’öppna sig mot en föränderlig omvärld’, som man säger. Men risken dagens gymnasieelever löper är att de saknar tillräcklig träning i att läsa och tolka längre texter när de går vidare till högskolan. De kanske inte heller har tränat tillräckligt på det formella skrivande som krävs i livet efter gymnasieskolan. Just därför bör goda läromedel hjälpa eleverna att höja sin förmåga att läsa och skriva med mer avancerade strategier, dvs. hjälpa dem att höja sina språkliga kompetenser. Det handlar helt enkelt om varje elevs rätt till en god utbildning. »

Ulf Jansson, författare

Utöver den tryckta boken nns ett separat facit och en onlinebok.