9789147147342

Lars Calmfors | Harry Flam | John Hassler | Per Krusell

Olivier Blanchard Makroekonomi

Makroekonomi är den första internationellt ledande läroboken i ämnet som översatts till svenska. Boken har anpassats efter svenska förhållanden.

Det engelskspråkiga originalets författare, Olivier Blanchard, är senior research fellow vid Peterson Institute for International Economics i Washington och har varit professor vid MIT och chefsekonom vid Internationella valutafonden. Macroeconomics har fått ett stort genomslag runt om i världen, både i undervisning och för ekonomisk-politiskt beslutsfattande. Den har utkommit i åtta upplagor på engelska och är översatt till många språk.

Bokens internationella framgång beror till stor del på att den använder en enda sammanhängande modell, vilket underlättar förståelsen. Boken bygger på den senaste makroekonomiska forskningen. Den svenska versionen inkluderar kärnan i originalet men är mer koncis. Teorin illustreras med hjälp av en rad exempel från makroekonomisk utveckling och politik i Sverige.

Bearbetningen av originalet har gjorts av professorerna Lars Calmfors, Harry Flam, John Hassler och Per Krusell vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. De har alla lång erfarenhet av ekonomisk-politisk utvärdering och debatt, forskning och inte minst undervisning.

Best.nr 47-14734-2 Tryck.nr 47-14734-2

Makro ekonomi Olivier Blanchard

Lars Calmfors | Harry Flam | John Hassler | Per Krusell

Upplaga 2

Makro ekonomi Olivier Blanchard

Upplaga 2

Lars Calmfors | Harry Flam | John Hassler | Per Krusell

Liber

KAPITEL X

3

Författarpresentation

OLIVIER BLANCHARD är en av de mest citerade nationalekonomerna i världen. Han är senior ­research fellow vid Peterson Institute for International Economics och har varit professor vid MIT och chefsekonom vid Internationella valutafonden. Han har publicerat ett stort antal inflytelserika vetenskapliga artiklar om olika makroekonomiska frågor, som finans- och penningpolitikens roll, uppkomsten av spekula­tiva bubblor, arbetslöshetens orsaker, planekonomiers övergång till marknadsekonomi och bytesbalansunderskott. Han har också arbetat som rådgivare åt många länder och internationella ­organisationer.

LARS CALMFORS är professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Calmfors forskning avser främst arbetsmarknadsoch makroekonomi. Han har varit ordförande i EMU-utredningen, Finanspolitiska rådet, European Economic Advisory Group och Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Han är nu ledamot i finansministerns ekonomiska råd och i arbetsmarknadsministerns arbetsmarknadspolitiska råd. Han har varit ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

HARRY FLAM är professor emeritus i internationell ekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Flams forskning är inriktad på utrikeshandel och europeisk ekonomisk integration. Han har bland annat varit utredare av Riksbankens finansiella oberoende, ordförande för Finanspolitiska rådet, vice ordförande för Expertgruppen för offentlig ekonomi och ledamot av EMU-utredningen.

JOHN HASSLER är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Hassler har bland annat forskat om social rörlighet och tillväxt. Nu är fokuset på klimatekonomi.

Hans forskningsresultat har publicerats i de främsta internationella ekonomitidskrifterna.

Han har varit ordförande i ­Finanspolitiska rådet, är ledamot av vetens­kapsakademierna KVA och IVA och är sedan 2009 ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

PER KRUSELL är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Krusell forskar brett inom ämnet, bland annat om ekonomisk tillväxt, arbetsmarknad, konjunkturcykler, politisk ekonomi, ojämlikhet och klimatekonomi, och har skrivit ett stort antal artiklar i ledande ekonomitidskrifter. Han har varit ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne i många år och var dess ordförande 2011–13.

4

FÖRORD

Förord Olivier Blanchards Macroeconomics är troligen den internationellt mest använda läroboken i makroekonomi på grundnivå. Den har utkommit i åtta upplagor på engelska och är översatt till ett betydande antal språk.

Bokens framgång beror i hög utsträckning på att den använder en enda sammanhängande modell. Modellen visar vad som krävs för jämvikt på tre marknader – varu­ marknaden, penningmarknaden och arbetsmarknaden – och vad som händer när jämvikten på någon av dem förändras genom makroekonomiska störningar eller ekonomiskpolitiska åtgärder.

Att boken blivit framgångsrik beror även på att den bygger på aktuell forskning, vad gäller både teori och empiri. Detta är nog en del av förklaringen till att den används flitigt av beslutsfattare, inklusive finansministrar och centralbankschefer, trots att det är en bok på grundnivå.

Bokens pedagogik bidrar också till att den fått sådant genomslag både för ekonomiskpolitiskt beslutsfattande och i undervisning runt om i världen. Den amerikans­ ka versionen har använts i många år vid svenska universitet och högskolor.

Vilka skäl finns då att göra en svensk version av Blanchards bok, och vad skiljer den från den amerikanska?

• Diskussionen och exemplen i originalet är främst hämtade från den amerikanska ekonomin. Men det finns ett stort behov av en lärobok av internationell kvalitet som använder modern makroteori för att förklara den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Internationaliseringen av utbildningen riskerar annars att leda till alltför dåliga kunskaper om svenska ekonomiskpolitiska problem.

• Vår version utgår från svenska förhållanden med särskilt fokus på att Sverige är en liten öppen ekonomi. Vi har byggt framställningen på våra samlade erfarenheter av ekonomiskpolitisk rådgivning och utvärdering samt forskning. Liksom i originalet har vi lagt stor vikt vid att visa hur användbar modellen är både för att förstå vad som hänt och för att analysera vad som kan hända i framtiden.

• Originalversionen är skriven för en terminskurs vid ett amerikanskt universitet.

Det betyder att den är mer omfattande än vad som behövs för den inledande kursen i makroekonomi vid svenska högskolor och universitet. Den svenska versionen innehåller samma kärna som originalet och är mer koncis.

• Det finns ett behov av kurslitteratur i nationalekonomi på svenska. Det är onödigt att språket blir ett hinder för inlärningen. Makroekonomi introducerar också den svenska makroekonomiska terminologin på ett naturligt sätt.

Det är viktigt att studenterna lär sig behärska den så att en bred ekonomiskpolitisk debatt i Sverige stimuleras. Översättningen baseras på den europeiska upplagan av läroboken som har Alessia Amighini och Francesco Giavazzi som medförfattare. Det europeiska perspektivet där ersätts här med ett svenskt.

Tack till Peter Langenius, som bidragit med svar på bokens frågor och problem.

Lars Calmfors

Harry Flam

John Hassler

Per Krusell

Kapitelförteckning 1

Översikt 7

1 Kort sikt 2

Varumarknaden 27

3

Penningmarknaden 49

4

Varu- och penningmarknaden sammantagna: IS–LM-modellen 73

5

Räntor, banker och finanskriser

6

Öppna varu- och finansmarknader

7

Varumarknaden i en öppen ekonomi

8

Produktion, ränta och växelkurs

97 125 147

171

2 Medellång sikt 9

Arbetsmarknaden 193

10

Phillipskurvan, jämvikts­arbetslösheten och inflationen

11

Från kort till medellång sikt: IS–LM–PC–modellen

12

Covidkrisen och återhämtningen efter den

281

3 Lång sikt 13

Fakta om tillväxt

14

Sparande, kapitalbildning och produktion

15

Teknisk utveckling, institutioner och tillväxt

313

Bilaga 1

Matematikrepetition

Bilaga 2

Introduktion till ekonometri 417

Svar på frågor och problem Sakregister 475

409

423

337 375

253

223

Kapitel 1

Översikt Ord som BNP, arbetslöshet och inflation förekommer varje dag i tidningarna och på tv-nyheterna, så du vet säkert redan ungefär vad de betyder. I detta kapitel definierar vi först dessa begrepp lite mer exakt. Vi beskriver sedan två samband: ett mellan produktion och arbetslöshet och ett mellan arbetslöshet och inflation. Sist tar vi upp de olika tidsperspektiv som makroekonomisk analys har: kort, medellång och lång sikt.

• Avsnitt 1.1 förklarar vad som menas med BNP. • Avsnitt 1.2 förklarar vad som menas med arbetslöshet och inflation.

• Avsnitt 1.3 tar upp två viktiga samband mellan dessa tre variabler: Okuns lag och Phillipskurvan.

• Avsnitt 1.4 presenterar de tre tidsperspektiv som den här boken är uppbyggd kring: – Kort sikt: Vad händer i ekonomin på ett till två års sikt?

– Medellång sikt: Vad händer i ekonomin på tre till tio års sikt?

– Lång sikt: Vad händer i ekonomin på ännu längre sikt, det vill säga på mer än tio års sikt?

När du läst detta kapitel bör du veta vad som menas med BNP, inflation och arbetslöshet, vilka samband som finns mellan BNP och arbetslöshet och mellan inflation och arbetslöshet samt vad som menas med kort, medellång och lång sikt i ekonomisk analys.

8

KAPITEL 1 Översikt

1.1 Aggregerad produktion

Ekonomerna Simon Kuznets från Harvard och Richard Stone från Cambridge fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (det som ibland kallas för nobelpriset i ekonomi) 1971 respektive 1984 för sina bidrag till utvecklingen av nationalräkenskaperna – en enorm intellektuell och empirisk prestation.

Du kommer förmodligen att stöta på en liknande term: bruttonationalinkomst eller BNI. Det finns en skillnad mellan BNP och BNI som vi ska undersöka i kapitel 7.

Men det kan du bortse från just nu.

I verkligheten behövs inte bara anställda och maskiner för att tillverka stål utan också järnmalm, elektricitet och så vidare. Men för att göra exemplet så enkelt som möjligt bortser vi från det.

Ekonomer som verkade på 1800-talet eller under den stora depressionen på 1930-talet hade inget tillförlitligt mått på den aggregerade aktiviteten (aggregerad är det ord som makroekonomer använder i stället för total). De var tvungna att foga ihop små fragment av information, som skeppslaster med järnmalm eller försäljningen i enstaka varuhus, för att dra slutsatser om ekonomin i sin helhet.

Det var inte förrän strax efter andra världskriget som nationalräkenskaper infördes i en rad europeiska länder. Precis som i alla redovisningssystem definieras först olika begrepp och sedan utformas mått som motsvarar begreppen. Man behöver bara se på statistiken från länder som ännu inte har infört sådan redovisning för att förstå hur viktigt det är med detta slags precision. Utan ett sådant system går siffrorna inte ihop även om de ska göra det.

BNP: produktion – och inkomst Måttet på den aggregerade produktionen kallas i nationalräkenskaperna för brutto­nationalprodukt eller BNP. Det bästa sättet att beskriva BNP på är genom ett enkelt exempel. Föreställ dig en ekonomi bestående av bara två bolag: • Bolag 1 är ett stålföretag, som använder anställda och maskiner för att tillverka stålet. Bolaget säljer sitt stål för 100 kronor till bolag 2, som tillverkar bilar. Bolag 1 betalar sina anställda 80 kronor, vilket innebär att bolaget får 20 kronor kvar i vinst.

• Bolag 2 köper stålet som de med hjälp av anställda och maskiner använder för att tillverka bilar. Intäkterna från bilförsäljningen är 200 kronor. Av dessa 200 kronor går 100 till att betala för stålet och 70 till att betala de anställda. Det blir 30 kronor kvar till bolaget i vinst.

Vi kan summera uppgifterna i en tabell: Stålföretag (bolag 1)

Kr

Bilföretag (bolag 2)

Kr

Försäljningsintäkter

100

Försäljningsintäkter

200

80

Kostnader

Kostnader Löner

Vinst

En insatsvara är en vara som används i produktionen av en annan vara. En del varor kan vara både färdigvaror och insatsvaror. Potatis som säljs direkt till konsumenter är färdigvaror. Potatis som används i tillverkningen av potatischips är insatsvaror.

80

20

170

Löner

70

Kostnader för stål

100

Vinst

30

Hur ska man definiera aggregerad produktion i denna ekonomi? Som summan av värdet av alla varor som produceras i ekonomin – summan av 100 kronor från stålproduktionen och 200 kronor från bilproduktionen, alltså 300 kronor? Eller som värdet av enbart bilarna, det vill säga 200 kronor?

Det rätta svaret är 200 kronor därför att stål är en insatsvara; den förbrukas i biltillverkningen. När vi räknar på produktionen av bilar bör vi inte ta med tillverkningen av de varor som används vid tillverkningen av bilarna.

Detta motiverar den första definitionen av BNP. 1. BNP är värdet av så kallade färdigvaror och tjänster – varor och tjänster som används för konsumtion och investeringar, det vill säga slutlig förbrukning – som produceras i ekonomin under en viss period.

Nyckelordet är färdig. Vi vill bara räkna produktionen av färdigvaror, inte av insatsvaror. Med hjälp av samma exempel kan vi illustrera detta på ett annat sätt.

KAPITEL 1 Översikt

9

Anta att de båda bolagen slås ihop, så att stålförsäljningen sker inom det nya bolaget och inte längre bokförs. Det nya bolagets redovisning skulle då se ut så här: Stål- och bilföretag

Kr

Försäljningsintäkter

200

Kostnader (löner)

150

Vinst

50

Det enda som vi skulle se i nationalräkenskaperna vore ett bolag som sålde bilar för 200 kronor, betalade de anställda 80 + 70 = 150 kronor och hade en vinst på 20 + 30 = 50 kronor. Försäljningsintäkterna på 200 kronor skulle kvarstå – vilket är helt korrekt. Vi vill ju inte att vår beräkning av den aggregerade produktionen ska bero på om bolag beslutar sig för att gå ihop eller inte.

Denna första definition ger oss ett sätt att konstruera BNP, nämligen genom att registrera och lägga ihop produktionen av samtliga varor och tjänster för slutliga förbrukare – och det är faktiskt ungefär så man räknar ut de verkliga BNP-siffrorna. Men definitionen pekar också på ett annat sätt att se på och beräkna BNP. 2. BNP är summan av förädlingsvärdena i en ekonomi under en viss period.

Termen förädlingsvärde ska förstås bokstavligt. Det värde som ett företag tillför definieras som värdet av produktionen minus värdet av insatsvarorna som använts i produktionen.

I exemplet med de båda bolagen använder stålföretaget sig inte av insatsvaror.

Värdet som bolaget tillför är helt enkelt lika med värdet av stålet som produceras, 100 kronor. Men bilföretaget använder stål som insatsvara. Värdet som bilföretaget tillför är därför lika med värdet av bilarna som tillverkas minus värdet av stålet som används i produktionen, 200 – 100 = 100 kronor. Det totala värde som tillförs ekonomin, eller BNP, är lika med 100 + 100 = 200 kronor. (Observera att förädlingsvärdet blir detsamma även om stål- och bilföretagen slås ihop till ett bolag. I så fall skulle vi inte ta hänsyn till insatsvarorna – eftersom stålet skulle tillverkas och sedan användas i biltillverkningen inom samma bolag. Förädlingsvärdet inom detta skulle vara lika med bilarnas värde, 200 kronor.)

Denna definition ger oss ett alternativt sätt att se på BNP. Sammantaget innebär de båda definitionerna att värdet av de färdiga varorna och tjänsterna (den första definitionen av BNP) även kan ses som summan av samtliga förädlingsvärden i ekonomin (den andra definitionen av BNP).

Hittills har vi betraktat BNP från produktionssidan. BNP kan också ses från inkomstsidan. Gå tillbaka till exemplet och fundera på de intäkter som kvarstår sedan ett bolag har betalat sina insatsvaror. En del av intäkterna går till att avlöna de anställda – denna del kallas för arbetsinkomst. Resten går till bolaget – denna del kallas kapitalinkomst eller vinst.

Av de 100 kronor som tillförts av stålföretaget går 80 kronor till de anställda (arbetsinkomst) och de återstående 20 till bolaget (kapitalinkomst). Av de 100 kronor som biltillverkaren har tillfört går 70 till arbetsinkomst och 30 till kapital­ inkomst. För ekonomin som helhet är arbetsinkomsten 150 kronor (80 + 70) och kapitalinkomsten 50 kronor (20 + 30). Det värde som skapats är lika med summan av arbetsinkomsten och kapitalinkomsten, det vill säga 200 kronor (150 + 50).

Detta ger den tredje definitionen av BNP.

Arbetsinkomsternas andel av förädlingsvärdet i detta exempel är alltså 75 procent. I industriländer är denna andel vanligen mellan 65 och 75 procent.

10

KAPITEL 1 Översikt

Två saker är viktiga att ­komma ihåg: • BNP kan ses antingen från produktionssidan (aggregerad produktion) eller från inkomstsidan (aggregerad inkomst).

• Den aggregerade produktionen och den aggregerade inkomsten är alltid lika.

(Detta gäller om man inte skiljer på inkomster som tillfaller inhemsk befolkning och utlänningar. Mer exakt så definieras BNI som BNP plus nettot av inkomster från och till utlandet.

Om den inhemska befolkningen har stora tillgångar utomlands kan BNI vara större än BNP. Det omvända gäller om utlänningar äger mycket av kapitalet i ett land.)

3. BNP är summan av inkomsterna i ekonomin under en viss period.

Sammanfattningsvis kan man således se på den aggregerade produktionen – BNP – på tre olika sätt.

• Från produktionssidan: BNP är lika med värdet av varor och tjänster för slutlig förbrukning – konsumtion och investeringar – som produceras i en ekonomi under en viss period.

• Från produktionssidan: BNP är summan av de förädlingsvärden som skapas under en viss period.

• Från inkomstsidan: BNP är summan av inkomsterna i ekonomin under en viss period. Om BNP mäts från inkomstsidan kallas den bruttonationalinkoms­ ten, BNI.

Nominell och real BNP Sveriges BNP var 5 996 miljarder kronor 2022. Det kan jämföras med 197 miljarder 1970. Var BNP verkligen ungefär 30 gånger större 2022 än 1970? Naturligtvis inte – en stor del av ökningen speglar ökade priser snarare än ökade kvantiteter av varor och tjänster. Detta är anledningen till att man skiljer på nominell och real BNP. Nominell BNP är kvantiteterna av alla varor och tjänster för slutlig förbrukning multiplicerade med deras aktuella (löpande) priser. Nominell BNP ökar över tid av två olika orsaker: • Produktionen av de flesta varor och tjänster ökar.

• Priset på de flesta varor och tjänster ökar också.

Om vårt mål är att beräkna produktionen och hur den förändras över tid, måste vi rensa bort effekten av ökade priser vid beräkningen av BNP. Därför beräknas real BNP som summan av kvantiteterna av varor och tjänster för slutlig förbrukning multiplicerad med fasta (i stället för löpande) priser. Med fasta priser menas de priser som gäller ett bestämt år, basåret.

I en ekonomi där det bara tillverkas en enda vara, till exempel en viss bilmodell, skulle real BNP vara enkel att konstruera. Vi skulle multiplicera priset på bilen ett visst år med antalet bilar som tillverkas varje år. Här kan ett exempel vara till hjälp.

Föreställ dig en ekonomi som bara producerar bilar – och för att undvika vissa problem som vi ska ta itu med senare antar vi att det är samma modell som tillverkas varje år. Anta att mängden bilar och priset på bilarna under en treårsperiod förändras på följande sätt. År

Antal bilar

Bilarnas pris (kr)

Nominell BNP (kr)

Real BNP (kr) (i 2021 års priser)

2020

10

200 000

2 000 000

2 400 000

2021

12

240 000

2 880 000

2 880 000

2022

13

260 000

3 380 000

3 120 000

Nominell BNP, som är lika med antalet bilar gånger deras pris, ökar från 2 000 000 kronor 2020 till 2 880 000 kronor 2021 – en ökning med 44 procent – och från 2 880 000 kronor 2021 till 3 380 000 kronor 2022 – en ökning med 17 procent.

• För att beräkna real BNP multiplicerar vi antalet bilar varje år med basårets pris.

Anta att vi använder 2021 som basår. Då får vi real BNP i 2021 års priser.

KAPITEL 1 Översikt

• Enligt denna ansats är real BNP 2020 (i 2021 års pris) 10 bilar × 240 000 kronor per bil = 2 400 000 kronor. Real BNP 2021 (i 2021 års pris) är 12 bilar × 240 000 kronor per bil = 2 880 000 kronor, precis som nominell BNP detta år. Real BNP 2022 (i 2021 års pris) är 13 × 240 000 kronor = 3 120 000 kronor. Resultatet blir att real BNP ökar från 2 400 000 kronor 2020 till 2 880 000 kronor 2014 – en ökning med 20 procent – och från 2 880 000 kronor 2021 till 3 120 000 kronor 2022 – en ökning med 8 procent.

• Hur annorlunda skulle våra resultat ha varit om vi i stället hade beräknat real BNP utifrån priset på en bil 2022 i stället för 2021? Nivån på real BNP hade då förstås blivit en annan för varje år (eftersom prisnivån inte är densamma 2021 och 2022), men den procentuella förändringen från år till år skulle vara densamma som ovan.

För att försäkra dig om detta kan du beräkna real BNP i 2020 års priser och sedan beräkna den reala tillväxten från 2020 till 2021 samt från 2021 till 2022.

Problemet med att beräkna real BNP i verkligheten är att det finns väldigt många varor och tjänster för slutlig förbrukning. Real BNP måste konstrueras som ett viktat medelvärde för produktionen av alla varor och tjänster.

De naturliga vikterna är varornas och tjänsternas relativa priser, det vill säga deras priser i förhållande till priset på en viss vara, en så kallad numerär. Om en vara kostar dubbelt så mycket per enhet som en annan, bör den varan få dubbelt så stor vikt som den andra när vi beräknar real BNP. Men då väcks frågan: Vad händer om det relativa priset förändras över tid – vilket det faktiskt gör? Ska vi då välja de relativa priserna ett visst år som vikter eller bör vi ändra vikterna över tid? Det skulle föra för långt att gå in på den frågan här, men den visar att beräkningen av real BNP inte är så enkel som den kan verka.

• Nominell BNP kallas även BNP i löpande priser.

• Real BNP kallas även BNP i fasta priser.

Figur 1.1 visar att skillnaden mellan nominell och real BNP på grund av stigande priser blir mycket stor över tid. Real BNP är 2,9 gånger större 2022 än 1970, medan nominell BNP är 27 gånger större!

Figur 1.1 Real och nominell BNP i Sverige 1970–2022

6 000

Källa: SCB.

5 000

Löpande priser Fasta priser

Mdkr

4 000 3 000 2 000 1 000 0 1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

11

12

KAPITEL 1 ÖVERSIKt

I fortsättningen av boken gäller följande om inget annat anges: • Med BNP menas real BNP. Yt betecknar real BNP år t.

• Nominell BNP betecknas genom att sätta ett P före vårt Y. PYt står alltså för nominell BNP år t.

BNP består av både varor och tjänster. För att förenkla kommer vi i fortsättningen inte att skriva ”varor och tjänster” utan enbart ”varor”. Det är förstås en grov förenkling – största delen av BNP består i själva verket av tjänster.

BNP: nivå kontra tillväxt Varning! Man måste vara försiktig med hur man jämför olika ekonomier. Mer om detta i kapitel 13.

Hittills har vi fokuserat på nivån på real BNP. Det är en viktig variabel, som anger ekonomins storlek i ett land. Ett land med dubbelt så stor BNP som ett annat har en dubbelt så stor ekonomi. Men en annan viktig storhet är real BNP per capita, kvoten mellan real BNP och landets befolkning. Den ger oss den genomsnittliga levnadsstandarden i landet.

För att utvärdera hur ekonomin utvecklas från år till år brukar ekonomer fokusera på BNP:s tillväxt i procent per år. Tillväxten varierar normalt över tid. Det betyder att BNP ibland ligger över sin långsiktiga trend (genomsnittliga tillväxt över tid) och ibland under. När BNP ligger över trenden är det högkonjunktur och när den ligger under är det lågkonjunktur. En period då BNP inte bara ligger under trenden utan minskar (tillväxten är negativ) kallas för recession, och en period då BNP ligger över trenden kallas expansion.

Fördjupning Real BNP, teknisk utveckling och priset på datorer Ett problem när man ska beräkna real BNP är hur man ska förhålla sig till förändringar av kvaliteten på befintliga varor eller till helt nya varor. Ett av de svåraste fallen är datorer. En dator från 2023 är en helt annan vara än en dator som tillverkades 1981 (året då IBM:s pc lanserades). För samma summa pengar kan man köpa mycket mer datakraft 2023 än man kunde 1981. Men hur mycket mer? Ger en dator från 2023 tio, hundra eller tusen gånger mer nytta än en dator från 1981? Hur ska vi värdera förbättringar som snabbare processor, större RAM-minne, flashminne i stället för hårddisk, internettillgänglighet och så vidare?

Ekonomer tar hänsyn till sådana förbättringar genom att analysera hur marknaden värderar datorer med olika egenskaper ett visst år. Anta till exempel att folk är beredda att betala 10 procent mer för en dator med en processorhastighet på 3 GHz i stället för 2 GHz. (I den första amerikanska upplagan av denna bok, som publicerades 1996, jämfördes två datorer

med 50 respektive 16 MHz. Det säger mycket om den tekniska utvecklingen. En annan sak är att den tekniska utvecklingen på senare tid inte har skett genom att man har ökat hastigheten på processorerna utan i stället genom att man har använt flerkärniga processorer. Denna aspekt kan vi bortse från här, men det kan inte de som är ansvariga för BNP-beräkningarna. De måste beakta även sådana förändringar.) Anta nu att nya datorer har en processor på 3 GHz jämfört med 2 GHz året innan. Och anta att priset för nya datorer i år är detsamma som för nya datorer föregående år.

Då kommer de ekonomer som beräknar det justerade priset för datorer att dra slutsatsen att nya datorer är 9 procent billigare än föregående år.

Detta synsätt, att man ser varor som en uppsättning egenskaper – i detta fall snabbhet, minne och så vidare – som var och en har sitt specifika pris, kallas för hedonisk prissättning (hedone betyder njutning på grekiska). När EU:s statistikkontor Eurostat beräk-

KAPITEL 1 Översikt

Datorerna ger inte bara större nytta utan har dessutom blivit billigare. Priset har sjunkit med ungefär 7 procent per år sedan 2000. Det innebär att datorernas kvalitetsjusterade pris har sjunkit med 20 + 7= 27 procent per år. Man kan också uttrycka det så att en bärbar dator 2020 gav 1,2721 = 151 gånger mer nytta för varje krona än 2000! ■

nar real BNP, använder man sig av hedonisk prissättning för att uppskatta prisförändringar för komplexa och snabbt föränderliga varor som bilar och datorer.

Med denna metod uppskattas bärbara datorers kvalitet ha ökat med i genomsnitt 20 procent per år mellan 1999 och 2020. Annorlunda uttryckt skulle en typisk bärbar dator år 2020 ge 1,2021 = 46 gånger större nytta än en typisk bärbar dator gjorde 1999.

1.2 Andra viktiga makroekonomiska variabler Arbetslösheten Eftersom BNP mäter den aggregerade ekonomiska aktiviteten är den en viktig makroekonomisk variabel. Men det finns två andra variabler, arbetslöshet och inflation, som fångar andra centrala aspekter av ekonomin. I detta avsnitt fokuserar vi på arbetslösheten.

Låt oss börja med några definitioner. Sysselsatta är de som har ett jobb. Arbets­ lösa är de som inte har men som söker ett jobb. Arbetskraften är summan av sysselsatta och arbetslösa: L

=

N

+

U

Arbetskraften = sysselsatta + arbetslösa

Arbetslösheten är kvoten mellan arbetslösa och arbetskraften: u=

13

U L

Oftast uttrycks arbetslösheten i procent, det vill säga kvoten multipliceras med 100.

Arbetslösheten och sysselsättningen mäts varje månad i Sverige av Statistiska centralbyrån (SCB) med hjälp av arbetskraftsundersökningarna (AKU). Dessa genomförs genom att tusentals personer intervjuas per telefon.

Det är bara de som är sysselsatta och de som söker och kan ta ett jobb som räknas in i arbetskraften. Utanför arbetskraften står pensionärer, heltidsstuderande, deltagare i de arbetsmarknadspolitiska program som räknas som studier (t.ex. arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning), långtidssjuka samt några andra grupper.

I viss mån är deltagande i arbetskraften resultatet av ett val: människor kan välja att pensionera sig tidigare än ordinarie pensionsålder, en del väljer att vara hemma för att till exempel ta hand om sina barn utöver den tid som föräldraledigheten omfattar, andra väljer att studera i stället för att arbeta och så vidare. Detta innebär att arbetskraftens storlek kan påverkas genom olika åtgärder, som jobbskatteavdrag och vårdnadsbidrag. Sysselsättningsgraden mäter hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som är sysselsatt. Sverige hade – om man definierar arbetsför ålder som 15–74 år – tillsammans med Norge och Tyskland den tredje högsta sysselsättningsgraden i Europa 2021 med 67 procent, men låg efter Island (75 procent) och Schweiz (72 procent).

14

KAPITEL 1 Översikt

Figur 1.2 Arbetslösheten i Spanien, Sverige, Tyskland och USA 1990–2022, procent av arbetskraften

30

Källa: OECD.

25

Spanien Sverige Tyskland USA

Arbetslöshet

20 15 10 5 0 1990

1995

2000

2005

2010

2015

2020

Figur 1.2 visar hur arbetslösheten utvecklats i Sverige, Spanien, Tyskland och USA sedan 1990. Sverige hade före krisen i början av 1990-talet mycket lägre arbetslöshet än senare. Efter 1990-talskrisen sjönk arbetslösheten, men steg igen i samband med den globala finanskrisen 2008–09 och har sedan dess legat kring 8 procent. Spanien drabbades hårt av finanskrisen och följande eurokris. Tyskland drabbades däremot nästan inte alls och inte heller av coronapandemin. I USA har arbetslösheten sjunkit kraftigt igen efter den globala finanskrisen ner till rekordlåga nivåer, med undantag för ett hopp uppåt under början av coronapandemin.

Varför bryr sig ekonomer om arbetslösheten?

Ekonomer bryr sig om arbetslöshet av två skäl. Det första är de direkta effekterna på de arbetslösas välfärd. Även om ersättningarna till arbetslösa via statliga arbetslöshetsförsäkringar är betydligt generösare i dag än under den ekonomiska krisen i början av 1930-talet, är arbetslöshet fortfarande ofta förknippad med ekonomiska problem och psykiskt lidande. Hur stora dessa effekter är beror på hur arbetslösheten ser ut. En vanlig uppfattning är att det handlar om en konstant grupp människor som är arbetslösa under lång tid. Som vi ska se i kapitel 9 speglar den här bilden verkligheten i många europeiska länder, men på vissa håll i Europa, liksom i USA, ser situationen helt annorlunda ut: arbetslösheten är för de flesta kortvarig. Men i alla länder finns det vissa grupper – främst invandrare och lågutbildade – som lätt fastnar i långtidsarbetslöshet i perioder när arbetslösheten är allmänt hög.

För det andra innebär arbetslöshet att resurserna i ekonomin inte utnyttjas fullt ut. Många som vill jobba hittar inget jobb: ekonomin utnyttjar alltså inte arbetskraften effektivt. Kan även motsatsen vara ett problem, det vill säga mycket låg arbetslöshet? Svaret är ja. Precis som en maskin som går på högvarv kan en ekonomi där arbetslösheten är för låg överutnyttja sina resurser.

KAPITEL 1 ÖVERSIKt

15

Fördjupning Arbetslöshet och lycka Hur upplevs arbetslöshet? För att besvara frågan behövs information om enskilda individer och hur deras upplevda lycka varierar när de blir arbetslösa. Forskare i Tyskland har följt omkring 11 000 hushåll sedan 1984 och ställt frågor till varje medlem av hushållet om deras sysselsättningsstatus, inkomst och lycka.

Den specifika frågan i undersökningen om lycka är följande: ”Hur nöjd är du för närvarande med ditt liv som helhet?” där svaret graderas från 0 (”helt missnöjd”) till 10 (”helt nöjd”).

Effekten av arbetslöshet på lycka definierad på detta sätt visas i figur 1.3. I figuren visas den genomsnittliga upplevda lyckan för personer som var arbetslösa under ett år och som hade en anställning under de fyra åren före och efter arbetslöshetsåret. År 0 är arbetslöshetsåret. Åren –4 till –1 är åren före och åren 1 till 4 åren efter.

Av figuren kan man dra tre slutsatser. Den första och viktigaste är att arbetslöshet leder till ett stort fall i lycka. Med ledning av andra studier kan man se att minskningen i lycka är nästan lika stor som vid en skilsmässa.

Den andra är att lyckan faller före den egentliga arbetslöshetsperioden. Detta tyder på att arbetstagarna antingen vet att de löper risk för att bli arbetslösa eller att de tycker allt mindre om sitt arbete. Den tredje slutsatsen är att den upplevda lyckan inte har återhämtat sig helt och hållet ens fyra år efter arbetslöshetsperioden. Detta tyder på att arbetslöshet kan ge långvariga effekter, antingen på grund av arbetslösheten i sig eller på grund av att det nya jobbet inte är lika tillfredsställande som det gamla.

När man funderar på åtgärder mot arbetslöshet är det viktigt att förstå hur den påverkar den upplevda lyckan. Ett viktigt forskningsresultat är att minskningen av lyckan inte beror särskilt mycket på hur generös arbetslöshetsersättningen är. Ekonomiska faktorer tycks alltså vara mindre viktiga än psykologiska.

För att citera George Akerlof, pristagare i ekonomi till Alfred Nobels minne år 2001: ”En person utan arbete förlorar inte bara sin inkomst utan ofta också känslan av att hon uppfyller de skyldigheter som förväntas av henne som människa”. ■ Källa: Underlaget till denna fördjupning, särskilt figuren, kommer delvis från Winkelmann R. (2014), Unemployment and Happiness, IZA World of Labor, 94, s. 1–9.

Figur 1.3 7,2

Källa: R. Winkelmann (2014), Unemployment and Happiness, IZA World of Labor, 94, s. 1–9.

7,0

Livsnöjdhetsindex

Effekter av arbetslöshet på upplevd lycka

6,8 6,6 6,4 6,2 6,0 –3

–2

–1

0

1

2

3

4

16

KAPITEL 1 Översikt

Inflationen

Deflation är inte vanligt, men förekommer. Japan har haft deflation från och till sedan slutet av 1990-talet. D ­ eflation har också förekommit i a ­ ndra avancerade ekonomier då och då, till exempel i S ­ verige 2014.

Inflation är en allmän och kontinuerlig höjning av priserna, det vill säga av prisni­ vån. Omvänt är deflation en allmän och kontinuerlig sänkning av prisnivån. Infla­ tionstakten är den relativa förändringen av prisnivån, till exempel i procent per år.

Den kan vara både positiv – om det är inflation – och negativ – om det är deflation.

Frågan är hur man ska definiera prisnivån så att det går att mäta inflationstakten.

Makroekonomer brukar vanligtvis titta på två mått på prisnivån, två så kallade pris­ index: BNP-deflatorn och konsumentprisindex.

BNP-deflatorn Tidigare såg vi hur en ökning av nominell BNP kan bero på antingen en ökning av real BNP eller en ökning av priserna. Om nominell BNP ökar snabbare än real BNP betyder det att priserna ökar.

Detta förklarar definitionen av BNP-deflatorn. BNP-deflatorn år t, Pt , definieras som förhållandet mellan nominell BNP och real BNP år t: = Pt

Nominell BNPt PYt = Real BNPt Yt

Det år då real BNP är lika med nominell BNP är prisnivån enligt denna definition lika med 1. BNP-deflatorn är vad som kallas ett indexvärde. Det är ett godtyckligt värde och har ingen ekonomisk innebörd. Men förändringstakten, (Pt – Pt–1)/Pt–1 (som vi i fortsättningen kommer att ge beteckningen πt), har en tydlig ekonomisk innebörd: den anger inflationstakten, det vill säga i vilken takt den allmänna prisnivån ökar.

En fördel med att definiera prisnivån som BNP-deflatorn är att det ger ett enkelt samband mellan nominell BNP, real BNP och BNP-deflatorn. För att detta ska bli tydligare kan vi skriva om den föregående ekvationen till: PYt = Pt × Yt

Nominell BNP är lika med BNP-deflatorn multiplicerad med real BNP. Uttryckt i förändringstakter blir tillväxttakten för nominell BNP lika med inflationstakten plus tillväxttakten för real BNP. Konsumentprisindex BNP-deflatorn ger det genomsnittliga priset på de färdigvaror som produceras i ekonomin. Men konsumenterna bryr sig om det genomsnittliga priset på varorna som de konsumerar, inte på vad som produceras. Priset på alla färdigvaror och priset på konsumtionsvaror behöver inte nödvändigtvis vara lika. Det finns två orsaker till att de färdigvaror som produceras i ekonomin inte är desamma som de varor som konsumenterna köper: • Vissa av varorna som ingår i BNP säljs inte till inhemska konsumenter utan till företag för investeringar (exempelvis maskiner), till staten eller till utländska köpare.

KPI ska inte förväxlas med PPI, eller producentprisindex, som är ett index för priser på inhemskt producerade varor inom tillverknings­ industri, gruvnäring, jordbruk, fiske, skogsbruk och elproduktion.

• En del av varorna som konsumenterna köper produceras inte i det egna landet utan importeras från utlandet.

För att mäta det genomsnittliga priset på hushållens konsumtion använder ekonomerna sig av ett annat index: konsumentprisindex, som brukar förkortas KPI. KPI för Sverige beräknas varje månad (till skillnad från BNP och BNP-deflatorn, som beräknas bara en gång per kvartal).

Sakregister A aggregerad produktionsfunktion 327 anställningsskydd 241 arbetslöshet 13, 223 strukturell 212 arbetslöshetsförsäkring 241 arbetsmarknad stelheter 241 arbetsmarknadsinstitution 241 arbetsmarknadspolitik 243 automatisk stabilisator 118, 288 avskräckt arbetstagare 198 avtagande avkastning för arbetskraften 329 avtagande kapitalavkastning 329 avtalsförhandlingar 241

B balanserad tillväxt 381 bankrusning 107, 108 beroende variabel 422 betalningsbalans 135 big data 282 bitcoin 64 BNP-gap 255 BNP per capita 315, 317

C covidkrisen 295, 301, 305 covidpandemin 282 crawling peg 182

D dagslåneränta 67 deflation 245 deflationsspiral 261 depreciering 159 real 160 devalvering 182 direktinvestering, utländsk 361 diskretionär åtgärd 288 diskretionär finanspolitik 118

distansarbete 306 dubbla underskott 181 dynamik 38

E Easterlinparadoxen 318 effektivitetsenhet 377, 378 effektivitetslöneteori 204 efterfrågestörning 261 ekonometri 417 endogen tillväxtmodell 366 ERM (Exchange Rate Mechanism) 182 export 29

F fackförening 241 fast växelkurs 182 finansiell balans 136 finansiell mellanhand 105, 108 Finanspolitiska rådet 91, 397 finanspolitisk åtstramning 84 finanspolitisk stimulans 84 finanspolitiskt ramverk 397, 399 Fleming, Marcus 171, 180 flexicurity 243 forskning och utveckling (FoU) 386, 388 Friedman, Milton 235, 237 frihetsgrad 422 fyra tigrarna 326 förankrade inflationsförväntningar 228, 231, 256

G G20 157 globala finanskrisen 104, 108, 112 god institution 392 grossistfinansiering 115 grundforskning 384

H hävstångseffekt 106 hävstångsgrad 105 humankapital 386

I icke påverkad sektor 285, 286, 288, 292, 297 identifikationsproblemet 421 illikviditet 109, 110 imitation 388 import 29 individuell löneöverenskommelse 204 ineffektivitetshypotesen 389 inflation 223 inflationsförväntning 228, 231, 232, 235, 238, 244 inflationsmål 231 innovation 388 insättningsgaranti 108 insolvens 109, 110 instrumentvariabelmetod 421 interbankmarknad 67 intercept 414 investeringar 32 IS-kurva 77 IS-samband 75

J jämvikt på varumarknaden 172 jämviktsarbetslöshet 235, 238, 239, 240

K kapitalavkastning, avtagande 329 kapitalbildning 330 kapitaltäckning 105 kausalsamband 419 kollektivavtal 241 konjunkturarbetslöshet 243 konjunkturcykel 273

476

Sakregister

konkurrensutsatta varor och tjänster 128 konstant skalavkastning 328 konsumtion 30 konsumtionsfunktion 30 konvergens 321, 400 korrelation 419 korttidspermittering 297, 301 kvantitativ lättnad 89, 290, 301 kvantitativ åtstramning 305 köpkraftsjustering 315

L levnadsstandard 315, 320 likviditet 109 likviditetsfälla 65 Lindbeck, Assar 396 linjär skala 415 linjärt samband 413 LM-kurva 82 LM-samband 80 lockdown 281, 285, 286, 288 logaritmisk skala 318, 415 lågkonjunktur 243 löneindexering 244 löptidstransformering 107, 108

M Malthusfällan 324 marginell konsumtionsbenägenhet 414 Marshall–Lerner-villkoret 159 MBS (Mortgage-Backed Securities) 115 mellanhand 108 monetär union 183 moral hazard 109 Mundell–Fleming-modellen 171 Mundell, Robert 171, 180

N negativ ränta 66, 88 nettokapitalflöde 143 neutral ränta 258 nominell ränta 99 nominell växelkurs 129 nudging 358

O oberoende variabel 422 obligationsfond 52 offentlig konsumtion 28, 32 okonventionell penningpolitik 118 ordinary least squares (OLS) 418

P parametrar 30 patent 386 peg 182 pengars neutralitet 260 penning- och finanspolitisk mix 87 penningpolitisk åtstramning 86 penningpolitisk stimulans 86 Phelps, Edmund 235, 237 Phillipskurvan 223, 227 Phillips, William 19 potentiell produktion 212, 255 premiereservsystem 352 produktionsgap 255 produktivitet 329 påverkad sektor 285, 286, 288, 292, 297

R rambeslutsmodellen 399 realränta 99 real växelkurs 127, 129 recession 12 regressionslinje 418, 419 reservkvot 62 revalvering 182 riktkurs 182 riskaversion 104 riskpremie 103 räntegolv 112, 261 ränteparitet 173, 183 ränteparitetsvillkor 139, 173, 175

S Samuelson, Paul 223 separation 197 skalavkastning, konstant 328 skuggbank 109 skuldankare 91, 399 skuldsättningsgrad 106

social distansering 282, 285, 295 Solowresidualen 407 Solow, Robert 223 sparkvot 331, 337, 341 stagflation 223, 302 stationärt läge 346, 377 stimulansbidrag 293 stora recessionen 112, 116 strukturell arbetslöshet 212 strukturellt finansiellt sparande 288, 298 styrränta 66, 109, 111 stödinsats 297, 299

T teknikutveckling 328, 330 tekniskt framsteg 330 teknologifront 388 teknologinivå 376 tillväxt 313 tillväxtbokföring 395 total faktorproduktivitet (TFP) 407 tullar 126

U undanträngning 268 utbudsstörning 263 utgiftstak 399 uttagsanstormning 107

V, W valuta 54 valutareglering 126 vanlig minsta kvadratmetod 418 Wicksell, Knut 258 växelkurs multilateral eller effektiv 134 växelkursband 182 växelkursregim 182

Ä ändringsbudget 297

Ö öppen ekonomi 126 överhettning 257 överskottsmål 91

Makroekonomi ISBN 978-91-47-14734-2 Authorized translation from the European adapted edition of the original United States English ­language edition, entitled MACROECONOMICS [Rental Edition], 8th Edition by OLIVIER B ­ LANCHARD, published by Pearson Education, Inc, publishing as Prentice Hall, Copyright © 2021. European ­adapted edition entitled MACROECONOMICS: A EUROPEAN PERSPECTIVE, 4th Edition adapted by Francesco Giavazzi and Alessia Amighini, Published by Pearson Education Limited, Copyright © 2021.

All rights reserved. No part of this book may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, including photocopying, recording or by any information storage retrieval system, without permission from Pearson Education, Inc. SWEDISH language edition published by LIBER AB, Copyright © 2024.

Svensk utgåva © Lars Calmfors, Harry Flam, John Hassler, Per Krusell och Liber AB FÖRLÄGGARE : Calle Gustavsson REDAKTÖR : Camilla Nevby BEARBETNING : Lars Calmfors, Harry Flam, John Hassler och Per Krusell GRAFISK FORM OCH OMSLAG : Cecilia Frank/Frank Etc. AB SÄTTNING : Monica Schmidt FIGURER : Jonny Hallberg PROJEKTLEDARE : Magnus Winkler PRODUKTION : Lars Wallin

Bildlista: Riksbankens ledamöter, sida 90, fotograf: Riksbanken Assar Lindbeck, sida 396, TT Datorbild, sida 387, fotograf: Per Krusell Korea på natten, sida 391, Shutterstock Andra upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Graphycems, Spanien, 2024

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Lars Calmfors | Harry Flam | John Hassler | Per Krusell

Olivier Blanchard Makroekonomi

Makroekonomi är den första internationellt ledande läroboken i ämnet som översatts till svenska. Boken har anpassats efter svenska förhållanden.

Det engelskspråkiga originalets författare, Olivier Blanchard, är senior research fellow vid Peterson Institute for International Economics i Washington och har varit professor vid MIT och chefsekonom vid Internationella valutafonden. Macroeconomics har fått ett stort genomslag runt om i världen, både i undervisning och för ekonomisk-politiskt beslutsfattande. Den har utkommit i åtta upplagor på engelska och är översatt till många språk.

Bokens internationella framgång beror till stor del på att den använder en enda sammanhängande modell, vilket underlättar förståelsen. Boken bygger på den senaste makroekonomiska forskningen. Den svenska versionen inkluderar kärnan i originalet men är mer koncis. Teorin illustreras med hjälp av en rad exempel från makroekonomisk utveckling och politik i Sverige.

Bearbetningen av originalet har gjorts av professorerna Lars Calmfors, Harry Flam, John Hassler och Per Krusell vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. De har alla lång erfarenhet av ekonomisk-politisk utvärdering och debatt, forskning och inte minst undervisning.

Best.nr 47-14734-2 Tryck.nr 47-14734-2

Makro ekonomi Olivier Blanchard

Lars Calmfors | Harry Flam | John Hassler | Per Krusell

Upplaga 2