9789147144747

SCID-5-PD Structured Clinical Interview for DSM-5® Personality Disorders

– HANDBOK –

Michael B. First, M.D. Janet B.W. Williams, Ph.D. Lorna Smith Benjamin, Ph.D. Robert L. Spitzer, M.D.

SCID-5-PD Structured Clinical Interview for DSM-5® Personality Disorders

– HANDBOK –

Innehåller också anvisningar för självskattningsformuläret Structured Clinical Interview for DSM-5® Screening Personality Questionnaire (SCID-5-SPQ) Michael B. First, M.D. Janet B.W. Williams, Ph.D. Lorna Smith Benjamin, Ph.D. Robert L. Spitzer, M.D. Liber

Innehåll Förord .......................................................................... 4 1. Inledning ...................................................................... 7 2. Historik......................................................................... 8 3. Grunderna i SCID-5-PD................................................. 9 3.1 Omfattning ....................................................................................9 3.2 Diagnostiskt sammanställningsprotokoll .....................................9 3.3 Grundläggande struktur ............................................................. 10 3.4 Självskattningsformulär för screening av personlighetssyndrom (Screening Personality Questionnaire, SCID-5-SPQ) ....................... 12 3.5 Avvikelser från DSM-5-kriterierna .............................................. 13

4. Administrering av SCID-5-PD ......................................14 4.1 Informationskällor ........................................................................ 14 4.2 Intervjufrågor i SCID-5-PD .......................................................... 14 4.3 Intervjufrågor i versaler inom parentes ...................................... 16 4.4 Bedömning av kriterierna ........................................................... 16 4.5 Bedömning av Andra specificerade personlighetssyndrom ...... 21 4.6 Användning av SCID-5-PD med SCID-5-SPQ ............................22 4.7 Användning av SCID-5-PD utan SCID-5-SPQ ............................. 24

5. Kommentarer till de olika kriterierna .........................25 5.1 Personlighetssyndrom, ängslig ...................................................25 5.2 Personlighetssyndrom, osjälvständig ......................................... 27 5.3 Personlighetssyndrom, tvångsmässig ........................................30 5.4 Personlighetssyndrom, paranoid ................................................34 5.5 Personlighetssyndrom, schizotyp ............................................... 37 5.6 Personlighetssyndrom, schizoid ................................................. 42 5.7 Personlighetssyndrom, histrionisk ..............................................44 5.8 Personlighetssyndrom, narcissistisk ........................................... 47 5.9 Personlighetssyndrom, borderline .............................................50 5.10 Personlighetssyndrom, antisocial ..............................................54

6. Övning.........................................................................60 7. Reliabilitet och validitet...............................................61 7.1 Reliabilitet .................................................................................... 61 7.2 Validitet ........................................................................................63 7.3 SCID-II-självskattningsformulärets psykometriska egenskaper .64

Referenser ...................................................................65 Bilaga ..........................................................................68 Exempel SCID-5-SPQ och SCID-5-PD ..............................................68

Exempelprotokoll ........................................................71 Författarnas tack ...................................................................... 116 Övriga uppgifter rörande copyright .............................................................116

Förord Vi besitter alla en unik sammansättning personlighetsegenskaper som tillsammans med våra erfarenheter gör oss till dem vi är. Personlighet kan definieras som inrotade och stabila mönster av tankar, känslor och beteenden som är karaktäristiska för en given individ. Personlighetsfaktorer influerar alltså hur vi agerar, tolkar och reagerar känslomässigt i olika situationer samt hur vi samspelar med andra människor. I vissa fall kan en individs beteendemönster och upplevelser leda till svårigheter i samspelet med omgivningen.

Personlighetssyndrom är psykiatriska diagnoser som kännetecknas av ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från det som förväntas i den givna sociokulturella miljön. För att klassas som patologiska behöver dessa mönster även vålla kliniskt signifikant lidande och nedsatt funktion. I det diagnostiska klassifikationssystemet Diagnostic and Statistical manual for Mental disorders (DSM-5) ingår 10 olika personlighetssyndrom, uppdelade i tre kluster (A, B och C), baserade på likheter mellan de olika personlighetssyndromen.

Patienter med personlighetssyndrom anses vara en särskilt sårbar grupp, vars vård i många fall ställer högre krav vad gäller behandling och bemötande. Det är därför viktigt att fånga upp dessa patienter tidigt i vårdprocessen för att kunna anpassa insatserna efter deras specifika behov. Diagnostiken av personlighetssyndrom är dock många gånger utmanande. Dels behöver bedömaren noggrant utröna om de generella kriterierna för personlighetssyndrom är uppfyllda, och att de problematiska personlighetsdragen har varit stabila över tid och kan spåras tillbaka till adolescensen eller tidig vuxenålder. Dels ska personlighetsdragen förekomma på ett oflexibelt sätt i de flesta situationer och sammanhang samt inte bättre förklaras av annan psykiatrisk problematik, somatiska sjukdomstillstånd eller substansbruk.

Vidare kan differentialdiagnostiken vid bedömningar av personlighetssyndrom vara komplicerad, i synnerhet gentemot affektiva syndrom, ångestsyndrom samt neuropsykiatriska tillstånd. Vid bedömningar av personlighetssyndrom utgör därför strukturerade diagnostiska intervjuer en viktig del av bedömningsunderlaget. Forskning visar också att överenstämmelsen (reliabiliteten) mellan klinikers diagnostiska bedömningar ökar markant när diagnostiska intervjuer används, eftersom dessa hjälper kliniker att gå igenom och värdera patientens problematik och diagnoskriterier på ett systematiskt och enhetligt sätt.

Structured Clinical Interview for DSM för Personality Disorders (SCID5-PD), är en psykiatrisk diagnostisk intervju som består av en vägledande handbok – SCID-5-PD Handbok, en intervjumanual – SCID-5-PD Intervju, och ett självskattningsformulär, Screening av personlighetssyndrom – SPQ. SCID-5-PD Intervju och självskattningsformuläret är konstruerade för att hjälpa klinikern att på ett enkelt sätt samla in relevant och tillräcklig information för att kunna värdera kriterierna för de olika personlighetssyndromen i DSM-5. Intervjun omfattar både frågor som utvärderar de generella

4

Förord

kriterierna för personlighetssyndrom och kriterierna för vart och ett av de specifika personlighetssyndromen. Handboken ger instruktioner kring hur svaren ska bedömas. Syftet med självskattningsformuläret Screening av personlighetssyndrom – SPQ är att förkorta den tid det tar att genomföra intervjun och på så sätt spara tid i den diagnostiska processen. Värt att notera är att Screening av personlighetssyndrom – SPQ inte ska användas som enda underlag för att diagnostisera personlighetssyndrom.

SCID-5-PD Intervju är en semistrukturerad diagnostisk intervju, vilket innebär att intervjun innehåller standardiserade frågor som ska ställas enligt en viss struktur för att säkerställa att relevanta kriterier värderas, men där klinikern också uppmanas att vid behov komplettera med egna frågor tills tillräcklig information inhämtats för att kunna bedöma om ett kriterium är uppfyllt eller inte. Eftersom bedömning av diagnoskriterier och dess trösklar kan vara en utmaning för oerfarna kliniker, inkluderar SCID-5-PD Handbok vägledning i hur vart och ett av kriterierna i samtliga personlighetssyndrom ska värderas utifrån patientens svar. Ett annat hjälpsamt inslag i handboken är att den innehåller exempel och utbildningsmaterial för övning i att administrera intervjun samt bedöma diagnoskriterier.

En svensk översättning av den senaste versionen av SCID för personlighetssyndrom har hittills saknats, trots efterfrågan från såväl kliniker, utbildare som forskare. Även om de diagnostiska kriterierna för personlighetssyndrom förblev oförändrade i skiftet mellan DSM-IV och DSM-5, skiljer sig SCID-5-PD Intervju från dess föregångare SCID-II på flera punkter. För det första har namnet ändrats för att spegla avskaffandet av axelsystemet, där personlighetssyndrom utgjorde Axel II i DSM-IV. För det andra har intervjufrågor omformulerats i SCID-5-PD Intervju för att bättre fånga de diagnostiska kriterierna. Vidare finns som tillägg i SCID-5-PD Intervju möjligheten att bedöma personlighetsdrag på en dimensionell skala, för att ge ytterligare information om patientens problematik. Detta tillägg speglar ansatsen i DSM-5 att röra sig mot en mer dimensionell syn på psykopatologi (se den ”alternativa modellen för personlighetssyndrom” i DSM-5 för mer information).

Några ord om översättningen. I och med att intervjun är utformad på ett strukturerat sätt med noggrant valda frågeformuleringar, har översättningen så långt som möjligt följt ordalydelsen i den engelska originaltexten. Vissa anpassningar av formuleringar har dock varit nödvändiga för att fungera i en svensk kontext. Detsamma gäller översättningen av handboken. I syfte att vara konsistent med den svenska översättningen av DSM-5, det vill säga MINI-D 5 (utgiven av Pilgrim Press), anges DSM-5-kriterierna i SCID-5-PD Intervju ordagrant så som de översatts i MINI-D 5. ICD-koder, som i originalversionen av SCID-5-PD Intervju anges enligt ICD-10-CM, har översatts till dess svenska motsvarighet ICD-10-SE (publicerad av Socialstyrelsen).

Vi hoppas att den svenska översättningen ska möjliggöra att SCID-5-PD Handbok och SCID-5-PD Intervju med tillhörande självskattningsformulär Screening av personlighetssyndrom – SPQ kan bli hjälpsamma verktyg för kliniker att göra psykiatriska diagnostiska bedömningar av personlighetssyndrom av hög kvalitet och att materialet ska kunna användas vid utbildning

Förord

5

av sjukvårdspersonal som arbetar med att göra psykiatriska diagnostiska bedömningar.

Vi vill rikta ett stort tack till APA och författarna till SCID-5-PD samt till förläggare Helena Ekholm och projektledare Stefanie Holmsved Thott på Liber för att ni möjliggjorde utgivningen av en svensk översättning. Vi vill även tacka Elisabeth Åman för hennes gedigna arbete med översättningen av SCID-5-PD Handbok, SCID-5-PD Intervju och Screening av personlighetssyndrom – SPQ, vilket varit en förutsättning för vårt arbete med faktagranskningen av materialet och anpassning till svenska förhållanden.

Vi vill även tacka Adriana Ramirez för genomläsning och kommentarer av den slutgiltiga versionen av SCID-5-PD Handbok, SCID-5-PD Intervju och Screening av personlighetssyndrom – SPQ. Johanna Motilla Hoppe, Ph.D., leg. psykolog Mia Ramklint, professor, specialistläkare i psykiatri Linda Bylin, leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, psykoterapihandledare Uppsala, januari 2023

6

Förord

1. Inledning Structured Clinical Interview for DSM-5 Personality Disorders (SCID5-PD) är en semistrukturerad diagnostisk intervju för bedömning av de tio DSM-5-personlighetssyndromen inom kluster A, B och C. SCID-5-PD kalllades tidigare Structured Clinical Interview for DSM-IV Axis II Personality Disorders (SCID-II; se avsnittet Historik nedan för mer information). SCID5-PD kan användas för att bedöma kriterierna vid diagnostik av personlighetssyndrom, antingen kategoriskt (pågående eller föreligger ej) eller dimensionellt (summering av skattningarna [0, 1 eller 2] för varje diagnos och därefter bedöma dessa summeringar som dimensioner).

SCID-5-PD kan också användas i flera olika typer av studier, liksom SCID-II har använts. Vissa studier har använt den för att undersöka mönster av personlighetssyndrom som förekommer tillsammans med andra former av psykiatriska syndrom (t.ex. Casadio et al. 2014; Mulder et al. 2010; Odlaug et al. 2012; Williams et al. 2010) eller medicinska tillstånd (t.ex. Calderone et al. 2015; Uguz et al. 2008). Andra studier (Edens et al. 2015; Gremaud-Heitz et al. 2014; Martín Blanco et al. 2014) har använt SCID-5-PD för att välja ut en studiepopulation med ett visst personlighetssyndrom (t.ex.

Personlighetssyndrom, antisocial, Personlighetssyndrom, borderline). Slutligen har andra studier använt instrumentet för att undersöka den underliggande strukturen vid personlighetspatologi (t.ex. Sharp et al. 2015) och för att göra jämförelser med andra metoder för bedömning av personlighetssyndrom (t.ex. Huprich et al. 2015; Rojas et al. 2014).

7

2. Historik Ursprunget till SCID-5-PD kan spåras tillbaka till Structured Clinical Interview for DSM-III (SCID) som innehöll en modul för personlighetssyndrom som utvecklats av Jeffrey Jonas, M.D., från McLean Hospital i 1984 års version av SCID. På grund av modulens längd, det växande forskningsintresset för personlighetssyndrom och de särskilda kraven för bedömning av personlighetsdrag, utvecklades år 1985 denna modul för personlighetssyndrom till ett separat, fristående instrument (kallat SCID-II). År 1986 uppdaterades SCID-II för DSM-III-R och man introducerade för första gången ett frågeformulär för screening av personlighetsdrag (SCID-II-PQ). Efter att fältstudier, som fastställde SCID-II:s tillförlitlighet, hade slutförts (First et al. 1995), publicerades slutversionen av SCID-II for DSM-III-R Personality Disorders (Spitzer et al. 1990) av American Psychiatric Press. Efter publiceringen av DSM-IV (American Psychiatric Association 1994) påbörjades arbetet med att revidera SCID-II. Med hjälp av Lorna Benjamin, Ph.D., omformulerades många av SCID-II-frågorna för att de bättre skulle återspegla intervjupersonens inre upplevelser. DSM-IV-versionen av SCID-II (First et al. 1997) publicerades av American Psychiatric Press.

Efter publiceringen av DSM-5 2013 påbörjades arbetet med att revidera SCID-II, som har döpts om till SCID-5-PD eftersom det multiaxiala systemet avskaffades i DSM-5. Även om inga kriterier för personlighetssyndrom i DSM-IV ändrades i DSM-5, så granskades alla intervjufrågor i SCID-5-PD för att säkerställa att frågeformuleringarna var optimala och speglade de diagnoskriterierna korrekt. Detta resulterade i ett antal ändringar av formuleringarna. Dessutom tog man bort forskningskategorier för personlighetssyndrom som ingått i DSM-IV (Personlighetssyndrom, passivt–aggressivt och Personlighetssyndrom, depressiv) från SCID-5-PD, eftersom dessa togs bort som forskningskategorier i DSM-5.

8

3. Grunderna i SCID-5-PD 3.1 Omfattning SCID-5-PD omfattar alla tio personlighetssyndrom i DSM-5 (i kluster A, B och C) samt Andra specificerade personlighetssyndrom. Vanligtvis administreras hela SCID-5-PD, men det är också möjligt att utvärdera endast de personlighetssyndrom som är av särskilt intresse för klinikern eller forskaren.

3.2 Diagnostiskt sammanställningsprotokoll SCID-5-PD:s Diagnostiska sammanställningsprotokoll finns i början av SCID-5-PD. Det är dock inte förrän i slutet av SCID-5-PD som intervjuaren fyller i Sammanställningsprotokollet, och därmed sammanställer bedömningen för vart och ett av de tio DSM-5-personlighetssyndromen plus Andra specificerade personlighetssyndrom. För varje personlighetssyndrom anger intervjuaren först om det kategoriska tröskelvärdet har uppfyllts (t.ex. minst 4 av 7 kriterier för Personlighetssyndrom, ängslig) i kolumnen Är kriterierna uppfyllda? Om det kategoriska tröskelvärdet inte har uppnåtts för ett visst syndrom kan intervjuaren ändå ange förekomsten av kliniskt signifikanta drag av det syndromet i kolumnen ”Om kriterierna inte är uppfyllda, finns det kliniskt signifikanta drag?”

I SCID-5-PD kan man också göra en dimensionell bedömning av varje kategori av personlighetssyndrom i DSM-5 genom att summera de individuella skattningspoängen och ringa in lämplig siffra. Även om detta inte är ett officiellt inslag i DSM-5:s klassificering av personlighetssyndrom har forskare (t.ex. Oldham & Skodol 2000) föreslagit att en dimensionell bedömning av de kategoriska syndromen kan utgöra ett potentiellt användbart tillägg till den kategoriska klassificeringen. För varje syndrom summerar intervjuaren alla skattningspoäng (”0”, ”1” och ”2”) och får fram ett dimensionellt resultat för syndromet som återspeglar både kriterierier som är över och under tröskelvärdet. Observera att den högsta möjliga dimensionella poängen för varje personlighetssyndrom är dubbelt så stor som det totala antalet möjliga kriterier, eftersom poängen ”0”, ”1” och ”2” summeras för alla personlighetssyndrom. Eftersom det totala antalet kriterier varierar från syndrom till syndrom, varierar även avståndet mellan poängpunkterna så att likvärdiga svårighetsgrader ska visas i samma linje i den dimensionella representationen av syndromen.

Det är vanligt att kriterier för mer än ett personlighetssyndrom uppfylls, och då instrueras intervjuaren att ange huvuddiagnos (dvs. det personlighetssyndrom som är eller bör vara huvudfokus för den kliniska uppmärksamheten) genom att registrera ICD-10-SE-koden (som finns till vänster om varje diagnos) längst ner på Sammanställningsprotokollet.

9

3.3 Grundläggande struktur Den grundläggande strukturen i SCID-5-PD liknar den för de andra SCID-5-intervjuerna som omfattar andra psykiatriska diagnoser (t.ex.

SCID-5 Forskningsversion [SCID-5-RV] och SCID-5 Klinisk version [SCID5-CV]). SCID-5-PD inleds med en översiktsintervju, där man inhämtar bakgrundsinformation om intervjupersonen som är användbar vid bedömning av de enskilda kriterierna för personlighetssyndromen. SCID-5-PD-översikten har två avsnitt: ϐ Det första avsnittet, kallat Översiktsintervju, börjar med insamling av

grundläggande demografiska uppgifter (t.ex. ålder, civilstånd, livssituation, utbildning och arbetslivserfarenhet, kontakt med rättssystemet) och slutligen en kort sammanfattning av nuvarande och tidigare perioder av psykopatologi. SCID-5-PD administreras ofta efter bedömning med SCID-5-RV eller SCID-5-CV, som kan ha gjorts vid ett tidigare tillfälle. När SCID-5-PD administreras efter SCID-5-RV eller SCID-5-CV kan man hoppa över översiktsintervjun eftersom den täcker samma information som motsvarande översiktsintervju i SCID-5-RV och SCID-5-CV, om än mer detaljerat. Oavsett vilket är det viktigt för intervjuaren att avgöra om det har funnits några avgränsade perioder då ett annat psykiatriskt syndrom, till exempel en episod av Egentlig depression, har förekommit. ϐ Det andra avsnittet i översikten – Översiktsintervju för bedömning av

personlighetssyndrom – syftar till att få en bild av hur intervjupersonen brukar bete sig, hur dennes relationer vanligen ser ut samt att få information om personens förmåga till självreflektion. Detta avsnitt inleds med följande uttalande: ”Nu kommer jag att ställa en del frågor som handlar om hur du är som person – det vill säga hur du i allmänhet brukar känna och bete dig”. Därefter följer ett antal öppna frågor som syftar till att bedöma allmänna personlighetsdrag (t.ex. ”Hur skulle du beskriva dig själv som person? Hur framgångsrik skulle du säga att du är när det gäller att uppnå de saker du vill ha i livet, t.ex. en tillfredsställande kärleksrelation, den karriär du önskar eller nära vänner? Om du kunde ändra på något särskilt i din personlighet, på vilket sätt skulle du vilja vara annorlunda?”). Om det finns några pågående eller om det har funnits tidigare perioder av psykopatologi (enligt vad som fastställts i en slutförd SCID-intervju för andra psykiatriska syndrom, t.ex. SCID-5-CV, eller enligt vad som fastställts under Översiktsintervjun), ber intervjuaren personen att utgå från de perioder då de psykiatriska syndromen inte har förelegat när denne svarar på SCID-5-PD-frågorna.

Efter översiktsavsnitten fortsätter intervjun med frågor som i tur och ordning bedömer DSM-5-kriterierna för var och en av de tio specifika personlighetssyndromen: Personlighetssyndrom, ängslig, Personlighetssyndrom, osjälvständig, Personlighetssyndrom, tvångsmässig, Personlighetssyndrom, paranoid, Personlighetssyndrom, schizotyp, Personlighetssyndrom, schizoid, Personlighetssyndrom, histrionisk, Personlighetssyndrom, nar-

10

3. Grunderna i SCID-5-PD

cissistisk, Personlighetssyndrom, borderline och Personlighetssyndrom, antisocial. För att förbättra kontakten med den intervjuade skiljer sig ordningsföljden för personlighetssyndromen i SCID-5-PD från den i DSM-5.

SCID-5-PD börjar därför inte med frågor om kluster A ”udda eller excentriska” egenskaper (dvs. Personlighetssyndrom, paranoid, schizoid och schizotyp), utan med kluster C ”ängsliga eller rädda” (dvs. Personlighetssyndrom, ängslig, osjälvständig och tvångsmässig). Bedömningen av Personlighetssyndrom, antisocial (i kluster B ”dramatiska, känslomässiga eller oberäkneliga”) ligger sist med tanke att frågorna kan ha en potentiellt negativ inverkan på kontakten med intervjupersonen. Slutligen avslutas SCID-5-PD med möjligheten för intervjuaren att ställa diagnosen Andra specificerade personlighetssyndrom för de fall där den kliniska bilden präglas av symtom på personlighetssyndrom som orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion, men där kriterierna inte är fullt uppfyllda för något av de specificerade personlighetssyndromen.

SCID-5-PD-bedömningen av var och en av DSM-5-personlighetssyndromen har tre kolumner, vilket speglar intervjuupplägget för SCID-5-RV och SCID-5-CV. Den vänstra kolumnen på varje sida av SCID-5-PD består av intervjufrågorna (i fetstil) och anvisningar (i versaler) till intervjuaren. De DSM-5-kriterier som intervjufrågorna undersöker finns i sidans ljusgröna mittkolumn. Den högra kolumnen på varje sida innehåller skattningarna för att bedöma kriterierna: ”?” = Otillräcklig information, ”0” = Föreligger ej, ”1”= Ej fullt säkerställt och ”2” = Säkerställt. (Se avsnitt 4.4, ”Bedömning av kriterierna”, för en diskussion om de faktorer som man bör ta hänsyn till vid skattningen ”2”). Det bör understrykas att (liksom för SCID-5-RV och SCID-5-CV) skattningen ska återspegla intervjuarens bedömning av huruvida DSM-5-diagnoskriteriet i den mittersta kolumnen är uppfyllt eller inte och inte bara intervjupersonens svar på frågorna för det aktuella kriteriet.

Ofta svarar personen ”JA” på en intervjufråga, men intervjuarens kliniska bedömning (efter ytterligare undersökningar) är att kriteriet bör skattas som ”0” eller ”1”.

I den ljusgröna mittkolumnen i SCID-5-PD, som innehåller DSM-5:s diagnostiska kriterier finns ibland – ett ”(Obs)” inom parentes som anger anmärkningar som finns i kriterietexten i DSM-5. Anmärkningar som är kursiverade och inom hakparentes ”[Obs]”, har lagts till i SCID-5-PD för att minska risken för falskt positiva bedömningar. Till exempel, under kriterium 5 i Personlighetssyndrom, osjälvständig (dvs. ”Går till ytterligheter när det gäller att få stöd och uppmuntran från andra, såsom att frivilligt åta sig att utföra sådant som är obehagligt”), finns ett ”[Obs]” som råder intervjuaren att ”inkludera inte handlingar som syftar till att uppnå andra mål än att bli omtyckt, till exempel karriärmål”.

Kolumnen längst till höger i SCID-5-PD innehåller löpande numrerade fältkoder, en för varje bedömt kriterium i SCID-5-PD. Även om det primära syftet med fältkoderna är att tillhandahålla ett standardiserat sätt att kunna hänvisa till SCID-5-PD-data för att underlätta jämförelser av resultat från olika studier som har använt SCID-5-PD, är dessa fältkoder också användbara i utbildning och träning i att använda SCID-5-PD för att kunna hänvisa till olika kriterier vid diskussion av bedömningen.

3. Grunderna i SCID-5-PD

11

3.4 Självskattningsformulär för screening av personlighetssyndrom (Screening Personality Questionnaire, SCID-5-SPQ) I SCID-5-PD finns det ett självskattningsformulär som kan användas som screeningverktyg för att förkorta tiden det tar att administrera SCID-5-PDintervjun. Intervjupersonerna behöver vanligtvis cirka 20 minuter för att fylla i självskattningsformuläret Screening av personlighetssyndrom (SCID5-SPQ). Därefter genomförs SCID-5-PD-intervjun, där intervjuaren bara behöver följa upp de frågor som screenats som positiva (”JA”-svar) i SCID-5SPQ. Antagandet är att en person som svarar ”NEJ” på en SCID-5-SPQ-fråga också skulle ha svarat ”NEJ” på samma SCID-5-PD-fråga om intervjuaren hade ställt den.

SCID-5-SPQ kräver att intervjupersonen är tillräckligt läskunnig för att kunna förstå innehållet i frågorna. Var och en av de 106 frågorna i SCID5-SPQ motsvarar en inledande intervjufråga i SCID-5-PD (samma frågenummer i den vänstra kolumnen i båda instrumenten). Fråga 78 i SCID5-SPQ lyder till exempel: ”Pendlar det väldigt mycket upp och ner i dina relationer med människor som du verkligen bryr dig om?”. Detta motsvarar SCID-5-PD-intervjufråga 78 till det andra kriteriet i Personlighetssyndrom, borderline. I de flesta fall är tröskeln för ett positivt svar i SCID-5-SPQ betydligt lägre än tröskeln för motsvarande diagnostiska kriterium i SCID5-PD. Fråga 52 i SCID-5-SPQ lyder till exempel: ”Gillar du att stå i centrum för uppmärksamheten?”. Det förväntas där att ett antal personer kommer att ringa in ”JA” i SCID-5-SPQ, även om kriteriet ”Känner sig illa till mods i situationer där han eller hon inte står i centrum” inte kommer att uppfyllas när det undersöks närmare under SCID-5-PD-intervjun. Med andra ord fungerar SCID-5-SPQ som ett screeningverktyg med låg tröskel och avsiktligt hög andel falskt positiva svar. Eftersom intervjuaren ska fördjupa sig i de kriterier som det framkommer belägg för under SCID-4-PD-intervjun, oavsett intervjupersonens svar i SCID-5-SPQ, förväntas det också bli få falskt negativa resultat av SCID-5-SPQ (t.ex. att lyfta frågor om misstänksamhet ifall intervjupersonen ter sig misstänksam under intervjun även om denne har förnekat det i SCID-5-SPQ). På grund av den avsiktligt höga andelen falskt positiva svar rekommenderar vi inte att SCID-5-SPQ används som ett fristående instrument i något annat syfte än som ett screeningverktyg.

12

3. Grunderna i SCID-5-PD

Structured Clinical Interview for DSM-5 Personality Disorders, SCID-5-PD Handbok ISBN 978-91-47-14474-7 © 2023 Författarna och Liber AB First Published in the United States by the American Psychiatric Association, Washington DC. Copyright ©2016. All rights reserved. First Published in Sweden by Liber AB, in Swedish. Liber AB is the exclusive publisher of Structured Clinical Interview for DSM-5 Personality Disorders, SCID5-PD Handbok, first edition (Copyright ©2016) authored by Michael B. First, M.D., Janet B. W. Williams, Ph.D., Lorna Smith Benjamin, Ph.D. and Robert L. Spitzer, M.D. in Swedish for distribution Worldwide. Permission for use of any material in the translated work must be authorized in writing by Liber AB. The American Psychiatric Association played no role in the translation of this publication from English to the Swedish language and is not responsible for any errors, omissions, or other possible defects in the translation of the publication.

Först publicerad i USA av American Psychiatric Association, Washington DC. Copyright ©2016.

Alla rättigheter reserverade. Först publicerad i Sverige av Liber AB på svenska. Liber AB har exklusiv förlagsrätt till Structured Clinical Interview for DSM-5 Personality Disorders, SCID-5PD Handbok, första utgåvan (copyright ©2016) författad av Michael B. First, M.D., Janet B. W. Williams, Ph.D., Lorna Smith Benjamin, Ph.D. och Robert L. Spitzer, M.D. på svenska för distribution över hela världen. Skriftligt tillstånd från Liber AB krävs för återgivning i någon form av material från det översatta verket. American Psychiatric Association har inte på något sätt bidragit till översättningen av det här verket från engelska till svenska och ansvarar inte för eventuella felaktigheter, utelämnanden eller andra möjliga brister i översättningen av verket.

Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Översättare och redaktör: Elisabeth Åman Formgivning: Fredrik Elvander Omslag: Fredrik Elvander Original: Jonny Hallberg Produktionsspecialist: Eva Runeberg Påhlman Texten är faktagranskad och bearbetad av: Johanna Motilla Hoppe; leg. psykolog, filosofie doktor, Mia Ramklint; leg. läkare, specialist i psykiatri, professor och Linda Bylin; leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, psykoterapihandledare.

I SCID-5-PD Handbok anges DSM-5-kriterierna ordagrant så som de översatts i MINI-D 5 (utgiven av Pilgrim Press). ICD-koder har översatts till dess svenska motsvarighet ICD-10-SE, enligt Socialstyrelsens riktlinjer och i enlighet med översättningen i MINI-D 5.

Första upplagan 1 Repro: Exakta Print AB Tryck: People Printing, Kina 2023

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se Kundservice

SCID-5-PD SCID-5-PD Handbok presenterar principerna för SCID-5-PD som är en semistrukturerad intervju för psykiatrisk diagnostik av personlighetssyndromen enligt DSM-5. Här ges detaljerade, praktiska anvisningar för hur intervjun ska genomföras och anvisningar för självskattningsformuläret Structured Clinical Interview for DSM-5® Screening Personality Questionnaire (SCID-5-SPQ). I handboken finns också vägledning i hur patienternas svar på intervjufrågor ska bedömas med utgångspunkt i kriterierna för DSM-5. Ett korrekt användande av SCID-5-PD ökar reliabiliteten vid diagnostik av personlighetssyndrom.

I SCID-5-PD Handbok anges DSM-5-kriterierna ordagrant så som de översatts i MINI-D 5 (utgiven av Pilgrim Press). ICD-koder har översatts till dess svenska motsvarighet ICD-10-SE, enligt Socialstyrelsens riktlinjer och i enlighet med översättningen i MINI-D 5.

Handboken kan dels användas av sjukvårdspersonal i det kliniska arbetet med psykiatrisk diagnostik, dels i utbildning av studenter på universitetsutbildningar och vid vidareutbildning av professionella inom vården.

– HANDBOK –

Best.nr 47-14474-7 Tryck.nr 47-14474-7