Traditionella inslag som budgetering, resultatplanering, produktkalkylering, investeringskalkylering, intern redovisning, standardkostnader samt internprissÀttning behandlas utförligt i en modern framstÀllning, dÀr nya synsÀtt integreras med redan etablerade och dÀr företagsspecifika förhÄllanden och hur dessa pÄverkar ekonomistyrningens utformning och anvÀndning diskuteras. Nyare inslag som utförligt behandlas Àr: horisontell ekonomistyrning, processtyrning, intÀktsdrivare, hÄllbar utveckling och ekonomistyrning, VÀrdeskapandemodellen (VCM), balanserat styrkort, intellektuellt kapital, Economic Value Added (EVA), icke-finansiella nyckeltal, benchmarking, mÄlkostnads- och kaizenkalkylering, budgetlöst företagande, aktivitetsbaserad budgetering, icke-finansiell budgetering, ABC-kalkylering samt ekonomistyrning av projekt. De viktigaste uppdateringarna i den sjÀtte upplagan Àr följande:
Den sjĂ€tte upplagan har kompletterats med ett digitalt övningsmaterial, dĂ€r du som student kan öva pĂ„ grundlĂ€ggande förmĂ„gor i en interaktiv miljö dĂ€r samtliga uppgifter Ă€r sjĂ€lvrĂ€ttande. Dessutom har nya filmer producerats som introducerar huvudbokens olika delar och som förklarar och exemplifierar Ă€mnets mer tekniskt svĂ„ra inslag. Ăven lĂ€romedlets presentationsmaterial har uppdaterats. Om författarna HĂ„kan KullvĂ©n Ă€r ekonomie doktor och arbetar som lĂ€rare och forskare vid Uppsala universitet.
Den nya ekonomistyrningen bestÄr av en huvudbok, en övningsbok med utförliga kommentarer och lösningar, ett digitalt övningsmaterial samt annat material för sÄvÀl studenter som lÀrare. Detta material Äterfinns pÄ liber.se/dne.
DEN NYA EKONOMISTYRNINGEN
Ăvningsbok med lösningar
Ax / Kullvén
Christian Ax Àr professor i företagsekonomi, sÀrskilt ekonomistyrning, vid Göteborgs universitet, Handelshögskolan.
Ăvningsbok med lösningar
⹠Ett helt nytt kapitel om ekonomistyrning och hÄllbarhet har tillkommit i huvud- och övningsboken. ⹠En omfattande svensk-engelsk och engelsk-svensk ordlista med ekonomistyrningsÀmnets alla centrala begrepp och uttryck har lagts till i huvudboken. ⹠FramstÀllningen har bearbetats för att bÀttre spegla den branschstruktur och det utbud av varor och tjÀnster som rÄder idag. ⹠Flera kapitel har uppdaterats mot bakgrund av aktuell utveckling i praktiken och nya forskningsresultat. ⹠Samtliga kapitel i huvud- och övningsboken har förbÀttrats avseende sprÄklig framstÀllning.
DNE
Ă€r ett lĂ€romedelspaket i ekonomistyrning. Fokus ligger pĂ„ grunderna i ekonomistyrning, med en utförlig behandling av utvecklingen inom omrĂ„det under senare Ă„r. IdĂ©n bakom lĂ€romedlet Ă€r att behandla de eviga frĂ„gorna och den senaste utvecklingen â i ett sammanhang.
DEN NYA EKONOMISTYRNINGEN
DEN NYA EKONOMISTYRNINGEN
CHRISTIAN AX / HĂ KAN KULLVĂN
Best.nr 47-14400-6 Tryck.nr 47-14400-6
Upplaga 6
Förord I din hand hĂ„ller du just nu en övningsbok avsedd att anvĂ€ndas tillsammans med faktaboken Den nya ekonomistyrningen. Inför arbetet med övningsboken samtalade vi med ett stort antal lĂ€rare och studenter om vilket slag av övningsbok de skulle ha mest nytta av. NĂ„gra synpunkter Ă„terkom i flera samtal. Man vill att förhĂ„llanden i olika branscher belyses, att fulla lösningar ges till samtliga övningsuppgifter samt att nĂ„got slag av kunskapstestuppgifter och diskussionsuppgifter inkluderas. Samtliga synpunkter har beaktats. Det finns uppgifter i boken som knyter an till förhĂ„llanden i tjĂ€nste-, handels- och tillverkningsföretag. Till samtliga övningsuppgifter finns det fulla lösÂningar med kommentarer och förklaringar. Sant eller falskt-uppgifter finns till varje kapitel. De Ă€r avsedda att fungera som kunskapstestuppgifter. Till varje kapitel finns Ă€ven ett antal diskussionsuppgifter. De Ă€r av olika karaktĂ€r och kan anvĂ€ndas pĂ„ olika sĂ€tt. NĂ„gra Ă€r av ren diskussionskaraktĂ€r, medan andra Ă€r mer av uppgiftskaraktĂ€r. Gemensamt för bĂ„da slagen av uppgifter Ă€r att de inte har nĂ„gra givna lösningar, utan lĂ€mnar stort utrymme för diskussioner, olika stĂ„ndpunkter och o lika âsvar/ lösningarâ. Ytterligare en synpunkt som de flesta av lĂ€rarna och studenterna vi samtalade med lyfte fram var att âju fler övningar, desto bĂ€ttreâ. Vi har tagit fasta Ă€ven pĂ„ det. Boken innehĂ„ller dĂ€rför mĂ„nga övningsuppgifter, vilka Ă€r av varierande omfattning och svĂ„righetsgrad. Flest övningar finns till de moment dĂ€r ekonomistyrningens utformning pĂ„ ett mĂ€rkbart sĂ€tt pĂ„verkas av branschspecifika förhĂ„llanden. Exempelvis utformas produktkalkyler, budgetar och intern redovisning pĂ„ o lika sĂ€tt i tjĂ€nste-, handels- och tillverkningsföretag. Det ska noteras att det i undervisning och vid sjĂ€lvstudier inte Ă€r nödvĂ€ndigt att Ă€gna tid Ă„t samtliga uppgifter i varje kapitel. Flera uppgifter Ă€r av likartad karaktĂ€r. Det förklaras av att de illustrerar samma förhĂ„llanden men i olika branscher. Det finns dĂ€rför möjlighet att sondera bland uppgifterna och vĂ€lja dem som passar bĂ€st i undervis ningen eller för de egna studierna, utan att man för den sakens skull missar vĂ€sentliga inslag. Ăvningsboken följer faktabokens kapitelstruktur. I faktaboken finns instuderingsfrĂ„gor till Âvarje kapitel. De kompletterar övningsbokens uppgifter. Fakta- och övningsboken innehĂ„ller tillsammans alltsĂ„: âą InstuderingsfrĂ„gor âą Ăvningsuppgifter och fulla lösningar med kommentarer och förklaringar âą Diskussionsuppgifter âą Sant eller falskt-uppgifter Ansvar för bokens kapitel Christian Ax ansvarar för och har skrivit övningsuppgifter och lösningar till kapitel 1â10 och Â19â28. HĂ„kan KullvĂ©n ansvarar för och har skrivit övningsuppgifter och lösningar till kapitel 11â18. NĂ„gra övningsuppgifter och lösningar har tagits fram i samarbete med Johan DergĂ„rd.
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 3
02/07/21 10:02 AM
4
Tack! Precis som nĂ€r det gĂ€ller faktaboken har mĂ„nga personer bidragit till bokens innehĂ„ll och utformning. HĂ€r vill vi tacka Fredrika Askenmalm, Lars-Eric BergevĂ€rn, Pelle Bergsten, HĂ„kan Björkman, Thomas Braun, Krister Bredmar, Mikael CĂ€ker, Johan DergĂ„rd, Carl Hellberg, Christer Johansson, Eva Johansson, Elin Larsson, Ola MattisÂson, Kent Nilsson, Pia Siljeklint och Annika Yström. Ett tack riktas Ă€ven till alla de studenter och andra lĂ€sare som givit förslag till förbĂ€ttringar. Vi vill ocksĂ„ tacka Leif Johansson och Lennart Wester för gott samarbete i samband med nya upplagor och nytryckningar. Sist, men inte minst, vill vi rikta ett stort tack till bokens förlagsredaktör Ola HĂ„kansson för god samverkan. Förord till den sjĂ€tte upplagan Denna upplaga av övningsboken Ă€r avsedd att anvĂ€ndas ihop med faktabokens 6:e upplaga. Den 6:e upplagan av faktaboken har omarbetats i ett flertal avseenden till vilka denna bok har anpassats. Det har inneburit att nya uppgifter har tillkommit. Existerande uppgifter och lösningar har Ă€ven Ă€ndrats, bl a som en följd av ny skattesats. Se faktabokens förord för precisering av gjorda omarbetningar. Göteborg och Sundbyberg i juni 2021 Christian Ax och HĂ„kan KullvĂ©n
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 4
02/07/21 10:02 AM
InnehĂ„ll Ăvningsuppgifter Förord 3 Kapitel 1: Ekonomistyrningens utgĂ„ngspunkter 7 Kapitel 2: Ekonomistyrningens grundbegrepp 9 Kapitel 3: Ekonomistyrningens styrmedel 11 Kapitel 4: Rörliga och fasta kostnader 13 Kapitel 5: Resultatplanering 17 Kapitel 6: Produktkalkylering 25 Kapitel 7: SjĂ€lvkostnadskalkylering 29 Kapitel 8: Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) 40 Kapitel 9: Bidragskalkylering 49 Kapitel 10: Kalkyler för sĂ€rskilda beslut 58 Kapitel 11: Budgetering 73 Kapitel 12: Budgeteringens grunder 75 Kapitel 13: Budgetprocessen 96 Kapitel 14: Budgetering under utveckling 103 Kapitel 15: Intern redovisning 105 Kapitel 16: Intern redovisning i olika verksam heter 106 Kapitel 17: Standardkostnader 116 Kapitel 18: InternprissĂ€ttning 121 Kapitel 19: Investeringskalkylering 122 Kapitel 20: Metoder för investeringskalkylering 125 Kapitel 21: Investeringskalkylering med hĂ€nsyn till skatt och inflation 136 Kapitel 22: Finansiella och icke-finansiella prestationsÂmĂ„tt 140 Kapitel 23: Balanserat styrkort och intellektuellt kapital 148 Kapitel 24: Kundinriktad ekonomistyrning 149 Kapitel 25: Benchmarking 153 Kapitel 26: Ekonomistyrning av projekt 154 Kapitel 27: MĂ„lkostnadskalkylering och kaizenkalkylering 155 Kapitel 28: Ekonomistyrning för hĂ„llbarhet 158
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 5
Lösningar Kapitel 1: Ekonomistyrningens utgĂ„ngspunkter 162 Kapitel 2: Ekonomistyrningens grundbegrepp 163 Kapitel 3: Ekonomistyrningens styrmedel 165 Kapitel 4: Rörliga och fasta kostnader 166 Kapitel 5: Resultatplanering 172 Kapitel 6: Produktkalkylering 185 Kapitel 7: SjĂ€lvkostnadskalkylering 188 Kapitel 8: Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) 199 Kapitel 9: Bidragskalkylering 205 Kapitel 10: Kalkyler för sĂ€rskilda beslut 215 Kapitel 11: Budgetering 230 Kapitel 12: Budgeteringens grunder 231 Kapitel 13: Budgetprocessen 252 Kapitel 14: Budgetering under utveckling 258 Kapitel 15: Intern redovisning 261 Kapitel 16: Intern redovisning i olika verksam heter 262 Kapitel 17: Standardkostnader 272 Kapitel 18: InternprissĂ€ttning 286 Kapitel 19: Investeringskalkylering 287 Kapitel 20: Metoder för investeringskalkylering 291 Kapitel 21: Investeringskalkylering med hĂ€nsyn till skatt och inflation 303 Kapitel 22: Finansiella och icke-finansiella prestationsÂmĂ„tt 307 Kapitel 23: Balanserat styrkort och intellektuellt kapital 314 Kapitel 24: Kundinriktad ekonomistyrning 315 Kapitel 25: Benchmarking 318 Kapitel 26: Ekonomistyrning av projekt 319 Kapitel 27: MĂ„lkostnadskalkylering och kaizenkalkylering 320 Kapitel 28: Ekonomistyrning för hĂ„llbarhet 322 RĂ€ntetabeller 323
02/07/21 10:02 AM
K a p it e l 1 Eko n o m i s t y r n i n g e n s ut g Ă„ n g s p u n k t e r
7
Kapitel 1
Ekonomistyrningens utgÄngspunkter Sant eller falskt? Ange om nedanstÄende pÄstÄenden Àr sanna eller falska
Sant
Falskt
1:1 Som företag rĂ€knas endast aktiebolag och handelsbolag 1:2 Ekonomi betyder hushĂ„llning med knappa (eller begrĂ€nsade) resurser 1:3 Företagsekonomi Ă€r lĂ€ran om hushĂ„llning med företags knappa (eller begrĂ€nsade) Âresurser 1:4 Ekonomiska mĂ„l kan vara sĂ„vĂ€l finansiella som icke-finansiella 1:5 Inom företagsekonomin Ă€r förekomsten av olika teorier om och modeller av företag och deras mĂ„l nödvĂ€ndiga 1:6 Vinstmaximering Ă€r ett realistiskt mĂ„l för företag i praktiken 1:7 Vinstmaximeringsmodellen Ă€r fullkomligt orealistisk 1:8 En skillnad mellan vinstmaximerings- och företagsledarmodeller Ă€r att det i de Âsenare görs en Ă„tskillnad mellan Ă€gande och drift av företag 1:9 Ett utmĂ€rkande drag för satisfieringsmodellen Ă€r begrĂ€nsad rationalitet 1:10 En utgĂ„ngspunkt för intressentmodellen Ă€r att företaget inte har relationer med sin omvĂ€rld 1:11 Ăgare, anstĂ€llda, kunder och leverantörer utgör exempel pĂ„ ett företags intressenter 1:12 I kassaflödesmodeller Ă€r företagets mĂ„l att maximera nuvĂ€rdet av framtida nettokassaÂflöden (inbetalningarâutbetalningar) 1:13 I kassaflödesmodeller antas ett kapitalmarknadsperspektiv 1:14 Symboliska mĂ„l Ă€r alltid skadliga för företaget 1:15 En vision kan ange hur företaget vill att kunderna ska uppfatta företaget eller den riktning i vilken företaget vill utvecklas 1:16 En affĂ€rsidĂ© anger de idĂ©er om affĂ€rer som företaget har 1:17 AffĂ€rsidĂ©ns viktigaste funktion anges ofta vara att ange företagets riktning och klargöra Âattityder 1:18 Ibland sĂ€gs att ett företags strategi bör innehĂ„lla en beskrivning av eller plan för hur affĂ€rsÂidĂ©n ska uppnĂ„s 1:19 En strategi ska aldrig innehĂ„lla ett klargörande av hur företaget ska finansieras 1:20 Inom ramen för verksamhetsplaneringen bryts företags huvudmĂ„l ned till delmĂ„l, och handlingsplaner och riktlinjer för verksamheten tas fram 1:21 Ekonomistyrningen bör ta sin utgĂ„ngspunkt i företagets strategi
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 7
02/07/21 10:02 AM
8
K a p i t e l 1 Eko n o m i s t y r n i n g e n s ut g Ă„ n g s p u n k t e r
Diskussionsuppgifter 1:1
Företag kan ha mĂ„l av bĂ„de finansiellt och icke-finansiellt slag. Ge exempel pĂ„ finansiella och icke-finansiella mĂ„l. Diskutera vilka mĂ„l du anser vara viktigast pĂ„ kort och lĂ„ng sikt. Ăr nĂ„gÂra mĂ„l viktigare Ă€n andra? Förklara.
1:2
Anskaffa ett eller flera företags Ă„rsredovisningar. Vilka slag av finansiella och icke-finansiella mĂ„l anges? Vilket/vilka mĂ„l Ă€r mest centrala? Ăr nĂ„gra mĂ„l motstridiga? Finns det nĂ„got Âeller nĂ„gra mĂ„l du tolkar som symboliska?
1:3
Vilka mĂ„l har din skola eller ditt företag? Vilka mĂ„l Ă€r mest centrala? Ăr nĂ„gra mĂ„l mot stridiÂga? Finns det nĂ„gra mĂ„l du tolkar som symboliska?
1:4
âDet finns inget sĂ„ praktiskt som en god teori.â Det Ă€r ett uttryck som ofta hörs. Förklara utÂtrycket. HĂ„ller du med om det? Varför? Varför inte?
1:5
Vad menas med en teori/modell inom företagsekonomin? Vad Ă€r det för skillnad mellan teoÂri/modell och praktiken?
1:6
Vilka Àr en högskolas eller ett universitets viktigaste intressenter? Vilka bidrag lÀmnar de till och erhÄller de frÄn högskolan/universitetet?
1:7
Vilken vision har din skola eller ditt företag?
1:8
Hur skulle en vision för ett café, ett diskotek, ett försÀkringsbolag respektive ett företag som tillverkar grÀsklippare kunna lyda?
1:9 Varför Ă€r det viktigt att företagets ekonomistyrning tar sin utgĂ„ngspunkt i strategi? Hur kan ekonomistyrningens utformning och anvĂ€ndning variera mellan ett företag som satsar pĂ„ att konkurrera med lĂ„ga kostnader (lĂ„ga priser) och ett företag som konkurrerar med kundspeciÂfika tjĂ€nster eller varor? 1:10 Anskaffa ett företags Ă„rsredovisning. Vilken affĂ€rsidĂ© och strategi har företaget? FĂ„r du en bild av hur ekonomistyrningen mot bakgrund av affĂ€rsidĂ©n och strategin utformas och an vĂ€nds?
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 8
02/07/21 10:02 AM
K a p it e l 2 Eko n o m i s t y r n i n g e n s g r u n d b e g r e p p
9
Kapitel 2
Ekonomistyrningens grundbegrepp Ăvningsuppgifter 2:1
FörsĂ€kra AB Ă€r, som namnet antyder, ett försĂ€kringsbolag. Den 1 januari bestĂ€ller man en ny dator. Den gĂ„r pĂ„ 40â 000 kr (exklusive moms). Den 2 januari levereras och tas datorn i bruk. Fakturan anlĂ€nder den 4 januari och betalas den 4 februari. Datorn berĂ€knas att i bokföringen ha en ekonomisk livslĂ€ngd pĂ„ 4 Ă„r. a) NĂ€r uppkommer och till vilka belopp uppgĂ„r företagets utgift, utbetalning och bok föringsmĂ€ssiga kostnad för datorn? b) I företagets produktkalkylering baseras kostnaden för datorn pĂ„ dess Ă„teranskaffningsvĂ€rde (till skillnad mot dess anskaffningsvĂ€rde pĂ„ 40â 000 kr). Ă terÂanÂskaffÂningsÂvĂ€rdet bedömer man uppgĂ„r till 45â 000 kr. Man bedömer Ă€ven att den ekonoÂmiska livsÂlĂ€ngden pĂ„ kalkylmĂ€ssig grund skiljer sig frĂ„n den pĂ„ bokföringsmĂ€ssig grund. PĂ„ kalkylÂmĂ€ssig grund bedöms livslĂ€ngden uppgĂ„ till 5 Ă„r. Till vilket belopp uppgĂ„r den kalkylmĂ€ssiga kostnaden per Ă„r för datorn?
2:2
Create-It AB producerar och sĂ€ljer symaskiner. Den 1 januari Ă„r X1 köper man in ett antal datoÂrer. Datorerna gĂ„r pĂ„ 100â 000 kr (exklusive moms). Datorerna levereras och börjar anvĂ€ndas redan den 3 januari. Create-It bedömer att datorernas ekonomiska livslĂ€ngd uppgĂ„r till 5 Ă„r. Fakturan pĂ„ 100â 000 kr anlĂ€nder den 5 januari Ă„r X1. Med leverantören har man kommit överens om att betala 5â 000 kr (exklusive moms) per mĂ„nad för datorerna med start den 1 februari. a) Till vilka belopp uppgĂ„r utgiften, utbetalningarna och den bokföringsmĂ€ssiga kostnaden för datorerna Ă„r X1? b) Till vilka belopp uppgĂ„r utgiften, utbetalningarna och den bokföringsmĂ€ssiga kostnaden för datorerna Ă„r X2? c) Till vilka belopp uppgĂ„r utgiften, utbetalningarna och den bokföringsmĂ€ssiga kostnaden för datorerna Ă„r X3?
2:3
Företaget SlĂ€ggan AB har under Ă„r X1 producerat 200 slĂ€ggor. Under Ă„ret har 150 slĂ€gÂgor sĂ„lts för 300 kr per st (exklusive moms). Resterande 50 slĂ€ggor ligger i lager. Man bedömer att de kommer att sĂ€ljas under Ă„r X2. Kostnaden per slĂ€gga uppgĂ„r till 200 kr (exklusive moms). a) Till vilket belopp uppgĂ„r företagets bokföringsmĂ€ssiga resultat Ă„r X1? b) Till vilket belopp uppgĂ„r företagets berĂ€knade bokföringsmĂ€ssiga resultat Ă„r X2? c) Till vilket belopp uppgĂ„r företagets kalkylmĂ€ssiga resultat Ă„r X1?
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 9
02/07/21 10:02 AM
10
K a p i t e l 2 Eko n o m i s t y r n i n g e n s g r u n d b e g r e p p
Sant eller falskt? Ange om nedanstÄende pÄstÄenden Àr sanna eller falska
Sant
Falskt
2:1 Effektivitet definieras som grad av mĂ„luppfyllelse 2:2 VĂ€rdet av utflöde/VĂ€rdet av inflöde = Effektivitet 2:3 Resultat Ă€r ett effektivitetsmĂ„tt 2:4 En fördel med effektivitetsmĂ„tt Ă€r att de Ă€r helt objektiva 2:5 Kvantitet utflöde/Kvantitet inflöde = Produktivitet 2:6 IntĂ€kter â Utbetalningar = Resultat 2:7 In- och utbetalningar rör överföringar av likvida medel 2:8 Inkomster och utgifter Ă€r knutna till företags affĂ€rstransaktioner med Âexterna parter, t ex andra företag 2:9 Enligt redovisningspraxis uppstĂ„r utgifter nĂ€r företag levererar tjĂ€nster eller varor till kunder 2:10 Det förekommer sĂ„vĂ€l bokföringsmĂ€ssiga som kalkylmĂ€ssiga inkomster och utgifter 2:11 Det förekommer sĂ„vĂ€l bokföringsmĂ€ssiga som kalkylmĂ€ssiga intĂ€kter och kostnader 2:12 BokföringsmĂ€ssigt resultat Ă€r alltid större Ă€n kalkylmĂ€ssigt resultat 2:13 Resultat/Kapital = Lönsamhet
Diskussionsuppgifter 2:1 âNej, detta Ă€r jag inte med pĂ„. Vad Ă€r det för skillnader mellan bokföringsmĂ€ssiga och kalkylÂmĂ€ssiga intĂ€kter och kostnader samt bokföringsmĂ€ssigt och kalkylmĂ€ssigt resultat?â frĂ„gar en kamrat dig. Förklara skillnaderna för din kamrat. 2:2
I bokens kapitel har vi pekat pĂ„ att det finns de som menar att ett företags resultat Ă€r me ningslöst som en indikator pĂ„ hur âbraâ eller âdĂ„ligtâ ett företags verksamhet gĂ„r och att företagets lönsamhet Ă€r ett bĂ€ttre mĂ„tt pĂ„ det. HĂ„ller du med om det? Ăr resultat en me ningslös indikator? Varför? Varför inte?
2:3
âHur kan du pĂ„stĂ„ att ett företag med en miljard i vinst kan vara mindre lönsamt Ă€n ett före tag med en miljon i vinst?â sĂ€ger en kollega undrande till dig. Ăr pĂ„stĂ„endet riktigt? För klara.
2:4
âAB Ekonomi Ă€r dubbelt sĂ„ effektivt som andra företag i branschenâ, ropar första sidan pĂ„ den stora affĂ€rstidskriften ut. Skulle en sĂ„dan rubrik fĂ„ dig att hoppa till? Varför? Varför inte?
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 10
02/07/21 10:02 AM
K a p it e l 3 Eko n o m i s t y r n i n g e n s s t y r m e d e l
11
Kapitel 3
Ekonomistyrningens styrmedel Sant eller falskt? Ange om nedanstÄende pÄstÄenden Àr sanna eller falska
Sant
Falskt
3:1 Ekonomistyrning avser avsiktlig pĂ„verkan pĂ„ en verksamhet och dess befattningsÂhavare mot vissa ekonomiska mĂ„l 3:2 Ekonomistyrning innefattar det arbete som Ă€r inriktat mot att planera, genomÂföra, följa upp, utvĂ€rdera och anpassa företags verksamhet i strĂ€van att uppnĂ„ Âekonomiska mĂ„l av sĂ„vĂ€l finansiell som icke-finansiell ÂkaraktĂ€r 3:3 Ekonomistyrning Ă€r ett medel för strategiimplementering 3:4 Ekonomisystem Ă€r en benĂ€mning pĂ„ ekonomistyrningens formaliserade och Ârutiniserade delar 3:5 Ekonomisystemet Ă€r ett system för insamling, bearbetning, lagring och rapportering av data om det som sker i en verksamhet 3:6 Man skiljer ofta mellan formella och informella styrmedel 3:7 Företagskultur och lĂ€rande Ă€r exempel pĂ„ formella styrmedel 3:8 NĂ€r ett företag betraktas som en hierarki förekommer över- och underordnade Âenheter 3:9 Ordet vĂ€rde i vĂ€rdekedja tar sikte pĂ„ företagets Ă€gare 3:10 Det vertikala och det horisontella perspektivet inom ekonomistyrningen kan inte kombineras 3:11 TvĂ„ viktiga principer vid ansvarsfördelning Ă€r pĂ„verkbarhets- och befogenhetsÂprincipen 3:12 Belöningar inom ramen för anvĂ€ndandet av belöningssystem Ă€r alltid av finansiellt slag 3:13 I alla företag rĂ„der en viss kultur 3:14 Med lĂ€rande i företag menas att personalen lĂ€r sig via utbildning 3:15 Ekonomistyrningen i teorin Ă€r helt skild frĂ„n ekonomistyrningen i prak tiken 3:16 Kostnads- och nyttokriteriet kan anvĂ€ndas vid val mellan olika styrmedel, t ex produktÂkalkyler
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 11
02/07/21 10:02 AM
12
K a p i t e l 3 Eko n o m i s t y r n i n g e n s s t y r m e d e l
Diskussionsuppgifter 3:1
Vilka centrala skillnader finns det mellan ett produktionsinriktat och ett kundinriktat före tag? Ăr denna distinktion helt oproblematisk? Kan företag vara sĂ„vĂ€l produktions- som kundinriktade? Förklara.
3:2
Vilket slag av styrmedel â formaliserade styrmedel, organisationsstruktur och mindre formaliserade styrmedel â anser du Ă€r mest verkningsfullt i strĂ€van att uppnĂ„ företagets mĂ„l?
3:3
Diskutera vilka arbetsuppgifter en ekonomistyrare kan ha i ett företag. VÀlj gÀrna ett företag du kÀnner till.
3:4
Ăr ekonomistyrning den enda styrning som förekommer i ett företag? Vilka andra slag av styrning kan förekomma?
3:5 Ge exempel pĂ„ företag du kĂ€nner till som du anser kan karakteriseras som en hierarki respekÂtive som en vĂ€rdekedja. Förklara. 3:6
VÀlj ett företag du kÀnner till och karakterisera dess företagskultur.
3:7
Vad utmÀrker den företagskultur som rÄder pÄ din skola/arbetsplats?
3:8
Att det finns ett gap mellan ekonomistyrningens teori och praktik Àr sedan en tid ett kÀnt faktum. Diskutera huruvida du anser att gapet Àr ett problem.
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 12
02/07/21 10:02 AM
K a p it e l 4 Rö r l i g a o c h fas ta ko s t n a d e r
13
Kapitel 4
Rörliga och fasta kostnader Ăvningsuppgifter Proportionellt rörliga kostnader 4:1
Ett restaurangföretag gör smörgÄsar till caféer i sitt nÀromrÄde. Den rörliga kostnaden per smörgÄs, som utgörs av kostnader för bröd, smör och pÄlÀgg, uppgÄr till 3,50 kr.
Till vilket belopp uppgÄr företagets totala rörliga kostnader vid en framstÀllning av 100, 150 respektive 175 smörgÄsar?
4:2 Ett företag som tillverkar musmattor har sammanstĂ€llt nedanstĂ„ende uppgifter om sina totaÂla rörliga kostnader vid tvĂ„ verksamhetsvolymer.
Verksamhetsvolym 5â 000 st 7â 000 st
Totala rörliga kostnader 100â 000 kr 140â 000 kr
Till vilket belopp uppgÄr den rörliga kostnaden per musmatta vid de tvÄ verksamhets volymerna?
4:3
Ett företag som trycker visitkort har berĂ€knat att den rörliga kostnaden per tryckt visitkort uppgĂ„r till 10 öre. a) Gör ett diagram dĂ€r den totala rörliga kostnaden vid 10â 000, 15â 000 respektive 20â 000 tryckta visitkort framgĂ„r. b) Gör ett diagram dĂ€r den rörliga styckkostnaden vid 10â 000, 15â 000 respektive 20â 000 tryckta visitkort framgĂ„r.
Helt fasta kostnader 4:4
Ett IT-konsultföretag har helt fasta kostnader som uppgĂ„r till 1â 000â 000 kr per Ă„r. a) Till vilket belopp uppgĂ„r den fasta kostnaden per debiterad konsulttimme vid 8â 000 re spektive 10â 000 debiterade konsulttimmar? b) Varför Ă€r den fasta kostnaden per debiterad konsulttimme lĂ€gre vid 10â 000 konsulttimmar jĂ€mfört med vid 8â 000 konsulttimmar?
4:5
Företaget Datumet som framstĂ€ller mobilskydd har helt fasta kostnader pĂ„ 100â 000 kr per Ă„r. a) Gör ett digram dĂ€r den fasta kostnaden vid 10â 000, 20â 000 respektive 40â 000 fram stĂ€llda mobilskydd framgĂ„r. b) Gör ett diagram dĂ€r den fasta kostnaden per framstĂ€llt mobilskydd vid 10â 000, 20â 000 reÂspektive 40â 000 framstĂ€llda mobilskydd framgĂ„r.
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 13
02/07/21 10:02 AM
14
K a p i t e l 4 Rö r l i g a o c h fas ta ko s t n a d e r
Halvfasta kostnader 4:6
Ett företag hyr en avancerad 3D-printer. Man betalar olika belopp beroende pÄ hur mÄnga kopior som körs enligt följande:
Antal kopior 0â1â 000 1â 001â2â 000 2â 001â3â 000
Hyreskostnad för intervallet 4â 000 kr 3â 000 kr 2â 500 kr
a) Till vilket belopp uppgĂ„r den totala halvfasta kostnaden vid 500, 1â 500, 2â 000 respektive 2â 500 körda kopior? b) Till vilket belopp uppgĂ„r den halvfasta kostnaden per kopia vid 500, 1â 500, 2â 000 respektiÂve 2â 500 körda kopior? 4:7
En skola hyr sina lokaler. Lokalbehovet beror pÄ antalet elever. Som tur Àr för skolan finns det lediga lokaler i den fastighet i vilken man Àr verksam. Det gör att man kan hyra lokaler efter behov, dvs baserat pÄ antalet elever. Man har kommit överens om följande hyresvillkor med hyresvÀrden:
Antalet elever â 0â10 11â20 21â30
Hyreskostnad per mĂ„nad för elevintervallet 20â 000 kr 10â 000 kr 10â 000 kr
a) Gör ett digram dÀr den halvfasta kostnaden vid de tre elevintervallen framgÄr. b) Gör ett diagram dÀr den halvfasta kostnaden per elev vid 5, 20 respektive 30 elever fram gÄr. Blandade rörliga och fasta kostnader 4:8
Ett företag hyr en kaffeapparat. Hyreskostnaden för apparaten bestĂ„r av en helt fast del pĂ„ 500 kr per mĂ„nad och 1 kr per kopp kaffe som bryggs. a) Till vilket belopp uppgĂ„r hyreskostnaden för en mĂ„nad nĂ€r 0, 500, 1â 000 respektive 1â 700 koppar kaffe bryggs? b) Till vilket belopp uppgĂ„r kostnaden per kopp för en mĂ„nad vid 700, 1â 200 respektive 2â 300 koppar bryggt kaffe?
4:9
Ett tillverkande företag hyr en maskin. Hyreskostnaden bestÄr av en fast del och en rörlig del. Den rörliga delen av hyran beror pÄ produktionsvolymen. Företaget redovisar följande siffror för tvÄ perioder:
Produktionsvolym Hyreskostnad 100â 000 st 300â 000 kr 150â 000 st 390â 000 kr
Till vilka belopp uppgÄr totala rörliga kostnader, den rörliga styckkostnaden och den totala fasta kostnaden vid produktionsvolymerna?
4:10 En stormarknad har anlitat personal sÀrskilt för att under sommaren sÀlja jordgubbar. Varje person erhÄller en fast ersÀttning pÄ 200 kr per dag plus 1 kr per liter jordgubbar som han eller hon sÀljer.
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 14
02/07/21 10:02 AM
K a p it e l 4 Rö r l i g a o c h fas ta ko s t n a d e r
15
a) Gör ett diagram dÀr stormarknadens totalkostnad (fast kostnad + rörlig kostnad) för en person och en dag dÄ 200, 300 respektive 400 liter jordgubbar sÀljs framgÄr. b) Gör ett diagram dÀr stormarknadens kostnad per liter jordgubbar för en dag dÄ 200, 300 respektive 400 liter jordgubbar sÀljs framgÄr. Kostnadsdrivare och aktiviteter 4:11 Ett företag uppvisar följande aktiviteter, kostnadsdrivare, kostnadsdrivarvolymer och aktivi tetskostnader för en viss tidsperiod:
Aktivitet Fakturering Inköp av kaffe Bullbakning StÀdning
Kostnadsdrivare Kostnadsdrivarvolym Aktivitetskostnad Antalet fakturor 200 fakturor 20â 000 kr Antalet inköp 10 inköp 1â 000 kr Antalet bullbak 20 bullbak 10â 000 kr StĂ€dtid 80 stĂ€dtimmar 20â 000 kr
a) Företaget antar att kostnaden per kostnadsdrivarenhet Àr proportionellt rörlig mot kost nadsdrivarvolymen. BerÀkna kostnaden per kostnadsdrivarenhet, d v s kostnaden för en faktura, ett inköp, ett bullbak och en stÀdtimme. b) Visa i diagram sambandet mellan aktivitetskostnaden och kostnadsdrivarvolymen för var och en av de fyra aktiviteterna.
Sant eller falskt? Ange om nedanstÄende pÄstÄenden Àr sanna eller falska
Sant
Falskt
4:1 Totala rörliga kostnader beror pĂ„ storleken pĂ„ verksamhetsvolymen 4:2 Tidsperspektivet Ă€r inte relevant att beakta vid klassificering av kostnader som rörliga och fasta 4:3 Totala rörliga kostnader + Totala fasta kostnader = Totala kostnader 4:4 Distinktionen mellan rörliga och fasta kostnader görs med avseende pĂ„ kostnadernas kĂ€nsligÂhet för förĂ€ndringar i verksamhetsvolymen 4:5 Den rörliga styckkostnaden sjunker med stigande verksamhetsvolym 4:6 Progressivt rörliga kostnader Ă€r kostnader vars totalsumma förĂ€ndras i lĂ„ngsammare takt Ă€n förĂ€ndringar i verksamhetsvolymen 4:7 LinjĂ€r approximation Ă€r en metod för att âtransformeraâ progressivt och degressivt rörliga kostnader till proportionellt rörliga kostnader 4:8 Den fasta styckkostnaden stiger med ökande verksamhetsvolym 4:9 Det relevanta omrĂ„det Ă€r det verksamhetsvolymintervall inom vilket den faktiska verksamhetsvolymen kommer att ligga eller har legat under en period 4:10 En helt fast kostnad Ă€r helt fast under en tidsperiod oavsett vad som intrĂ€ffar 4:11 Den halvfasta styckkostnaden sjunker alltid med stigande verksamhetsvolym 4:12 Reversibla halvfasta kostnader beskriver halvfasta kostnaders förlopp vid sjunkande verksamhetsÂvolym 4:13 Periodbeslutade kostnader Ă€r alltid helt fasta kostnader
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 15
02/07/21 10:02 AM
16
K a p i t e l 4 Rö r l i g a o c h fas ta ko s t n a d e r
Diskussionsuppgifter 4:1
Anta att en kamrat till dig sĂ€ger âmed tanke pĂ„ att det finns sĂ„ pass mĂ„nga olika slag av rör liga och fasta kostnader och att klassificeringen av dem beror pĂ„ ett antal faktorer, Ă€r det i praktiken alltför komplicerat och orealistiskt att arbeta med demâ. Hur stĂ€ller du dig till ut talandet, hĂ„ller du med din kamrat? Varför? Varför inte?
4:2
âStorleken pĂ„ fasta kostnader kan pĂ„ kort sikt inte pĂ„verkas, det Ă€r dĂ€rför de kallas fasta kostÂnader.â Det uttalandet kommer frĂ„n en kamrat till dig. Ligger det nĂ„got i vad din kamrat sĂ€Âger? Förklara din stĂ„ndpunkt.
4:3
Ge exempel pÄ rörliga kostnader, helt fasta kostnader, halvfasta kostnader, blandade rörliga och fasta kostnader samt periodbeslutade kostnader i ett tjÀnste-, handels- eller tillverkningsföretag du kÀnner till.
4:4
Ge exempel pĂ„ rörliga kostnader, helt fasta kostnader, halvfasta kostnader samt blandade rörÂliga och fasta kostnader som kan förekomma i privatlivet.
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 16
02/07/21 10:02 AM
K a p it e l 5 R e s u ltat p l a n e r i n g
17
Kapitel 5
Resultatplanering Ăvningsuppgifter Totalanalys 5:1
Betrakta följande diagram: Kkr IntÀkter
90 80
Totala kostnader
70 60 50 40 30
Fasta kostnader
20
ïŁŒ ïŁŽ ïŁŽ Rörliga ïŁœ kostnader ïŁŽ ïŁŽ ïŁŸ
10 100
200 300 400 500 600 700 800 900
Verksamhetsvolym
a) Till vilket belopp uppgĂ„r fasta kostnader? b) Till vilket belopp uppgĂ„r totala rörliga kostnader vid verksamhetsvolymen 500? c) Till vilket belopp uppgĂ„r den rörliga kostnaden per styck? d) Vilken Ă€r den kritiska volymen? e) Till vilket belopp uppgĂ„r den kritiska intĂ€kten (försĂ€ljningen)? f ) Markera i diagrammet den kritiska punkten, den kritiska volymen och den kritiska intĂ€kÂten. g) Anta att den faktiska volymen uppgĂ„r till 600. Markera i diagrammet sĂ€kerhetsmarginalen uttryckt i volym och intĂ€kt. 5:2
En arrangör av fester planerar en fest för studenterna vid den lokala högskolan. Arrangören berĂ€knar att han kan ta 100 kr i entrĂ©avgift. Den rörliga kostnaden per person berĂ€knas uppÂgĂ„ till 75 kr. Den inkluderar vĂ€lkomstdrink, tilltugg och ett glas vin eller en öl (eller ett alkoÂholfritt alternativ). De fasta kostnaderna, som inkluderar lokalhyra, transporter och lön till en vakt, uppgĂ„r till 4â 000 kr. BarförsĂ€ljningen och musiken stĂ„r studenterna sjĂ€lva för. a) Om det kommer 100 studenter, till vilket belopp uppgĂ„r dĂ„ den totala intĂ€kten? b) Om det kommer 100 studenter, till vilket belopp uppgĂ„r dĂ„ den totala kostnaden? c) Vilket blir arrangörens resultat om det kommer 100 studenter pĂ„ festen?
5:3
Ett tillverkande företag planerar att framstĂ€lla och sĂ€lja sĂ€rskilda korthĂ„llare för plastkort. Den rörliga kostnaden per korthĂ„llare, som utgörs av materialkostnaden, berĂ€knas uppgĂ„ till 50 kr. De totala fasta kostnaderna, som bl a inkludeÂrar avskrivningar, lön
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 17
02/07/21 10:02 AM
18
K a p i t e l 5 R e s u ltat p l a n e r i n g
och Âlokalhyra, berĂ€knas uppgĂ„ till 10â 000 kr. Tillverkaren berĂ€knar kunna ta ut 100 kr för varje ÂkorthĂ„llare. a) Gör ett resultatdiagram i vilket intĂ€kter, kostnader och resultat kan avlĂ€sas vid 100, 200 respektive 300 tillverkade och sĂ„lda korthĂ„llare. b) Till vilket belopp uppgĂ„r den kritiska intĂ€kten och vilken Ă€r den kritiska volymen? Mar kera dessa i diagrammet. Vad sĂ€ger denna intĂ€kt och denna volym? c) Anta att tillverkaren lyckas framstĂ€lla och sĂ€lja 300 korthĂ„llare, vilken blir dĂ„ sĂ€kerhets marginalen i kronor och i volym uttryckt i sĂ„vĂ€l absolut- som procenttal? Markera dessa i diagrammet. Vad sĂ€ger sĂ€kerhetsmarginalen? 5:4
Lisa, som Àr nyutexaminerad student frÄn ekonomprogrammet, planerar att starta ett konsultföretag. Idén Àr att hjÀlpa företag med diverse ekonomistyrningsuppgifter. I planen ingÄr att anlita tidigare studiekamrater. De anlitas dÄ pÄ timbasis. Lisa berÀknar att följande siffror kommer att gÀlla för det första verksamhetsÄret:
Timpris per konsulttimme Rörliga kostnader per konsulttimme (lön till studiekamrater) Fasta kostnader (Lisas lön, lokalkostnad, avskrivning m m)
800 kr 400 kr 650â 000 kr
a) Vilket blir resultatet i de fall dĂ„ Lisa sjĂ€lv utför 500 konsulttimmar och samtidigt anlitar studiekamrater för konsultuppdrag 1â 000 respektive 1â 750 timmar? b) Vilket blir resultatet i det fall Lisa sjĂ€lv utför 1â 000 konsulttimmar och inte anlitar nĂ„gra studiekamrater? 5:5
Företaget AB Datorlampan köper in och sĂ€ljer en bordslampa avsedd att anvĂ€ndas i samband med hem- och kontorsarbete med dator. Hela poĂ€ngen med lampan Ă€r att det ljus den proÂducerar inte blĂ€nker pĂ„ datorskĂ€rmen. Följande siffror gĂ€llde för den nĂ€rmast föregĂ„ende tidsperioden:
FörsÀljningspris per lampa Rörlig kostnad per lampa (inköpspris) Fasta kostnader Faktisk försÀljningsvolym
PĂ„ senare tid har AB Datorlampans verksamhet utvecklats i en negativ riktning. Det har inneburit att vinsten har sjunkit. PĂ„ företaget funderar man nu över olika Ă„tgĂ€rder för att förÂbĂ€ttra resultatet den kommande tidsperioden. Tre alternativa Ă„tgĂ€rder stĂ„r i fokus:
200 kr 100 kr 1â 000â 000 kr 11â 000 lampor
âą SĂ€nkning av försĂ€ljningspriset med 20 kr per bordslampa. âą Genomförande av en reklamsatsning pĂ„ 200â 000 kr. âą Införande av provision pĂ„ 5 % per sĂ„ld bordslampa till företagets sĂ€ljare.
VD:n pĂ„ AB Datorlampan vĂ€nder sig nu till dig för att fĂ„ svar pĂ„ nĂ„gra frĂ„gor rörande de tre Ă„tgĂ€rderna. a) Anta att de tre planerade Ă„tgĂ€rderna har precis lika effekt ur marknadssynpunkt. Ă tgĂ€r derna antas innebĂ€ra att 13â 000 bordslampor kan sĂ€ljas. Vilken av de tre Ă„tgĂ€rderna Ă€r dĂ„ bĂ€st, d v s leder till bĂ€st resultat?
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 18
02/07/21 10:02 AM
K a p it e l 5 R e s u ltat p l a n e r i n g
19
b) Diskussionsuppgift UtgĂ„ frĂ„n a-uppgiften. Vilka aspekter utöver de rent finansiella anser du att man pĂ„ AB Bordslampan bör beakta innan man fattar ett beslut om vilken av de tre Ă„tgĂ€rderna man ska genomföra? c) Hur mycket mĂ„ste volymen (antal sĂ„lda bordslampor) öka för var och en av de tre Ă„tgĂ€r derna för att resultatet ska bli lika stort som under den föregĂ„ende tidsperioden? d) Vilken blir förĂ€ndringen i den kritiska volymen för var och en av de tre Ă„tgĂ€rderna jĂ€m fört med den kritiska volymen den föregĂ„ende tidsperioden? e) Anta att företaget vill nĂ„ ett resultat pĂ„ 400â 000 kr den kommande tidsperioden. Med hur mĂ„nga bordslampor mĂ„ste dĂ„ försĂ€ljningsvolymen öka för var och en av de tre Ă„tgĂ€rderna jĂ€mfört med försĂ€ljningen den föregĂ„ende perioden? 5:6
Bokförlaget AB ger ut böcker inom det företagsekonomiska Ă€mnet. Varje bok man planerar att ge ut betraktas som ett fristĂ„ende projekt. För en tid sedan fick man in ett manus frĂ„n en författare till en tĂ€nkt bok i marknadsföring. PĂ„ förlaget Ă€r man intresserad av att ge ut boken dĂ„ den introducerar grunderna i marknadsföring pĂ„ ett delvis nytt sĂ€tt. Efter att ha underÂsökt bokens finansiella förutsĂ€ttningar och dess efterfrĂ„gan, kan företagets ekonomi chef inÂför styrelsen presentera följande uppgifter pĂ„ Ă„rsbasis för bokprojektet:
FörsÀljningspris per bok Rörlig kostnad per bok Fasta kostnader FörsÀljningsvolym
Ekonomichefen har Ă€ven rĂ€knat ur Ă„rsresultatet för boken vid dessa förutsĂ€ttningar enligt följande: 250 kr Ă 16 000 st â 110 kr Ă 16 000 st â 2 100 000 kr = 140 000 kr
PĂ„ styrelsemötet Ă€r man dock inte helt tillfreds med dessa 140â 000 kr. Styrelsen vill dĂ€rför undersöka vilka effekter tre enskilda Ă€ndringar i förutsĂ€ttningarna har pĂ„ resultatet.
250 kr 110 kr 2 100 000 kr 16 000 st
1. De fasta reklamkostnaderna ökas pĂ„ med 100â 000 kr, vilket man bedömer kommer att leda till en försĂ€ljningsökning med 200â 000 kr. Priset per bok pĂ„verkas inte, utan kommer att ligga kvar pĂ„ 250 kr. 2. I ovanstĂ„ende förutsĂ€ttningar ingĂ„r en fast provisionskostnad som gĂ„r till ett företag som har hand om bokförsĂ€ljningen. Provisionskostnaden uppgĂ„r till 80â 000 kr. Styrelsen fun derar över att skrota detta provisionsupplĂ€gg och istĂ€llet införa en rörlig provisionskost nad pĂ„ 10â % pĂ„ försĂ€ljningspriset pĂ„ varje bok. Man menar att detta provisionsupplĂ€gg kan komma att motivera försĂ€ljningsföretaget att sĂ€lja fler böcker. Man bedömer att för sĂ€ljningen kommer att öka med 2â 500 exemplar pĂ„ Ă„rsbasis. 3. I förutsĂ€ttningarna ovan ingĂ„r att trycka boken pĂ„ ett dyrt högkvalitativt papper. Om boÂken istĂ€llet trycks pĂ„ ett billigare papper skulle det innebĂ€ra att den rörliga kostnaden per bok skulle kunna sĂ€nkas med 15 kr. Men det skulle göra boken mindre attraktiv efterÂsom boken dĂ„ fĂ„r ett trĂ„kigare utseende. Styrelsen bedömer att försĂ€ljningen skulle minska med 1â 500 exemplar pĂ„ Ă„rsbasis.
Vilket alternativ ger bÀst Ärsresultat?
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 19
02/07/21 10:02 AM
20
K a p i t e l 5 R e s u ltat p l a n e r i n g
5:7
Ett företag som framstĂ€ller och sĂ€ljer s k rĂ€ktrĂ„lare i glas (en slags skĂ„l för upplĂ€ggning av ÂrĂ€kor) har sammanstĂ€llt följande uppgifter för ett verksamhetsĂ„r: FörsĂ€ljningspris per rĂ€ktrĂ„lare Rörliga kostnader per rĂ€ktrĂ„lare Fasta kostnader
100 kr 60 kr 3â 000â 000 kr
a) BerĂ€kna den kritiska volymen och företagets resultat vid en framstĂ€llning och försĂ€ljning av 85â 000 rĂ€ktrĂ„lare. b) Företaget övervĂ€ger nu att expandera för att kunna tillgodose den stora efterfrĂ„gan pĂ„ rĂ€ktrĂ„lare. En expansion kommer att öka de fasta kostnaderna med 750â 000 kr pĂ„ Ă„rsÂbasis. Man bedömer att expansionen möjliggör att ytterligare 8â 000 rĂ€ktrĂ„lare, dâ vâ s totalt 85â 000 + 8â 000 = 93â 000 rĂ€ktrĂ„lare, kan framstĂ€llas och sĂ€ljas. Bör företaget genomföra expansionen? c) Hur mĂ„nga rĂ€ktrĂ„lare behöver framstĂ€llas och sĂ€ljas för att expansionsalternativet ska ge samma resultat som utgĂ„ngslĂ€get, d v s vid 85â 000 rĂ€ktrĂ„lare? 5:8
AB Komponenten tillverkar och sĂ€ljer pĂ„ global basis en standardiserad komponent Ă„t till verkare av större fordon, blâ a lastbilar och bulldozers. Ănda sedan företaget startade har tillÂverkningen varit manuell och mekaniserad. Under de senaste Ă„rtiondena har utvecklingen pĂ„ automatiseringssidan varit mycket omfattande inom verkstadsindustrin. Ledningen pĂ„ AB Komponenten kĂ€nner att man inte följer med sina konkurrenter pĂ„ just automatiseringsÂsidan. Man funderar dĂ€rför över att införa robotar i produktionen. Innan man startar pĂ„ allÂvar med att nĂ€rmare undersöka saken, vill man bilda sig en grov uppfattning om huruvida satsningen Ă€r finansiellt försvarbar.
I dagslĂ€get uppgĂ„r den rörliga kostnaden per komponent till 200 kr och den fasta kostnaden till 7â 000â 000 kr pĂ„ Ă„rsbasis. Robotsatsningen skulle innebĂ€ra att den rörliga kostnaden per komponent skulle kunna reduceras med 30 kr och de fasta kostnaderna skulle öka med 1â 200â 000 kr pĂ„ Ă„rsbasis. AB Komponenten sĂ€ljer Ă„rligen 37â 000 st komponenter till ett pris av 400 kr per styck. a) Bör AB Komponenten genomföra satsningen baserat pĂ„ endast finansiella aspekter, dâ vâ s intĂ€kter och kostnader? b) Vid vilken produktionsvolym (antal komponenter) uppvisar de tvĂ„ alternativen, dâ vâ s geÂnomföra och inte genomföra robotsatsningen, lika resultat? c) Diskussionsuppgift UtgĂ„ frĂ„n a-uppgiften. Vilka aspekter utöver de rent finansiella anser du att man pĂ„ AB Komponenten bör beakta innan man fattar ett beslut om huruvida man ska genom föra robotsatsningen eller ej?
5:9
En butik som importerar och sÀljer t-shirts med rockbandsmotiv har sammanstÀllt följande uppgifter för ett verksamhetsÄr:
FörsÀljningspris per t-shirt
Rörliga kostnader Inköpspris per t-shirt PÄse per t-shirt Summa rörliga kostnader
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 20
150 kr 75 kr 2 kr 77 kr
02/07/21 10:02 AM
K a p it e l 5 R e s u ltat p l a n e r i n g
Fasta kostnader Lokalhyra 12 mĂ„nader Ă 5â 000 kr Egen lön (inkl lönebikostnader) 12 mĂ„nader Ă 25â 000 kr Ăvriga fasta kostnader (avskrivningar, försĂ€kringar m m) Summa fasta kostnader
21
60â 000 kr 300â 000 kr 15â 000 kr 375â 000 kr
a) Vilket blir butikens resultat om 5â 000 t-shirts sĂ€ljs? b) Om 5â 000 t-shirts sĂ€ljs, med hur mĂ„nga t-shirts mĂ„ste försĂ€ljningen öka för att ett noll resultat ska erhĂ„llas? c) Med hur mĂ„nga t-shirts mĂ„ste försĂ€ljningen öka för att den totala intĂ€kten ska öka med 300â 000 kr? d) Vid en försĂ€ljning av 6â 000 t-shirts, vid vilket försĂ€ljningspris per t-shirt blir resultatet 450â 000 kr? e) Vilken Ă€r sĂ€kerhetsmarginalen uttryckt i volym och försĂ€ljning i absoluttal vid en försĂ€lj ning av 6â 000 t-shirts? f ) Vilken Ă€r sĂ€kerhetsmarginalen i försĂ€ljning (intĂ€kt) uttryckt i procenttal vid en försĂ€ljning av 5â 500 t-shirts? g) Vilket blir resultatet vid en försĂ€ljning pĂ„ 675â 000 kr? h) Vid en försĂ€ljningsvolym av 5â 000 t-shirts, vilken rörlig kostnad ger ett resultat pĂ„ 50â 000 kr? i) Vid en försĂ€ljningsvolym pĂ„ 5â 750 t-shirts, vilket belopp fĂ„r de fasta kostnaderna uppgĂ„ till för att ett resultat pĂ„ 200â 000 kr ska uppnĂ„s? j) Vilken blir förĂ€ndringen i den kritiska volymen vid en prishöjning med 25 kr till 175 kr? Totalanalys i flertjĂ€nste- och flervaruföretag 5:10 Ett företag framstĂ€ller och sĂ€ljer fyra slag av mobilfodral: Mobilgummi, Mobilplast, ÂMobilbas och Mobillyx. PĂ„ företaget vill man börja arbeta med resultatplanering. Eftersom man framstĂ€ller och sĂ€ljer fyra varor behöver man arbeta med vĂ€gda medelvĂ€rden. Företaget vill ha hjĂ€lp med att berĂ€kna sitt resultat, den kritiska volymen totalt och per slag av mobilfodral och den kriÂtiska intĂ€kten totalt och per slag av mobilfodral för den kommande tidsperioden. För det Ă€ndaÂmĂ„let har man stĂ€llt samman följande uppgifter: Pris per styck Rörlig kostnad per styck FramstĂ€lld och sĂ„ld volym
Mobilgummi Mobilplast Mobilbas Mobillyx 150 kr 50 kr 200 kr 400 kr 40 kr 40 kr 50 kr 70 kr 50â 000 st 30â 000 st 60â 000 st 20â 000 st
Totala fasta kostnader 11â 000â 000 kr
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 21
02/07/21 10:02 AM
22
K a p i t e l 5 R e s u ltat p l a n e r i n g
Bidragsanalys 5:11 Betrakta följande diagram: 110 100 90 80
Kkr
70 60 50 40 30 20
TĂ€ckningsbidrag
Fasta kostnader
10 100 200 300 400 500 600 700 800 900 10001100
Verksamhetsvolym
a) Till vilket belopp uppgĂ„r fasta kostnader? b) Till vilket belopp uppgĂ„r det totala tĂ€ckningsbidraget vid verksamhetsvolymen 700? c) Till vilket belopp uppgĂ„r tĂ€ckningsbidraget per styck? d) Vilken Ă€r den kritiska volymen? e) Till vilket belopp uppgĂ„r det kritiska tĂ€ckningsbidraget? f ) Markera i digrammet den kritiska punkten, den kritiska volymen och det kritiska tĂ€ck ningsbidraget. g) Anta att den faktiska volymen uppgĂ„r till 600. Markera i diagrammet sĂ€kerhetsmarginalen uttryckt i volym och i tĂ€ckningsbidrag. 5:12 Ett företag som arrangerar konferenser för nĂ€ringslivet planerar en endagskonferens om nya metoder inom ekonomistyrningsomrĂ„det. Man bedömer att man kan ta ut 8â 000 kr per delÂtagare. Den rörliga kostnaden per deltagare, som inkluderar bl a mat, kaffe och doku menÂtation, berĂ€knas uppgĂ„ till 2â 000 kr. De fasta kostnaderna, som inkluderar bl a lokal hyra, arvode till förelĂ€sare och diverse resor, uppskattar man kommer att uppgĂ„ till 100â 000 kr. a) Om det kommer 200 deltagare pĂ„ konferensen, till vilket belopp uppgĂ„r dĂ„ företagets totala intĂ€kt? b) Om det kommer 200 deltagare pĂ„ konferensen, till vilket belopp uppgĂ„r dĂ„ företagets totala kostnader? c) Om det kommer 200 deltagare pĂ„ konferensen, till vilket belopp uppgĂ„r dĂ„ företagets totala tĂ€ckningsbidrag? d) Vilket blir företagets resultat om det kommer 200 deltagare pĂ„ konferensen? 5:13 Ett företag importerar sushitallrikar och sĂ€ljer dem till restauranger runt om i landet. Man tar ut 50 kr per tallrik. Inköpspriset per tallrik uppgĂ„r till 10 kr. Företagets fasta kostÂnader uppgĂ„r till 500â 000 kr. a) Gör ett bidragsdiagram i vilket tĂ€ckningsbidrag, fasta kostnader och resultat kan avlĂ€sas vid 5â 000, 10â 000, 15â 000 respektive 20â 000 inköpta och sĂ„lda sushitallrikar.
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 22
02/07/21 10:02 AM
K a p it e l 5 R e s u ltat p l a n e r i n g
23
b) Till vilket belopp uppgĂ„r det kritiska tĂ€ckningsbidraget och vilken Ă€r den kritiska voly men? Markera dessa i diagrammet. Vad sĂ€ger detta tĂ€ckningsbidrag och denna volym? c) Anta att företaget lyckas att köpa in och sĂ€lja 15â 000 sushitallrikar, vilken blir dĂ„ sĂ€ker hetsmarginalen i tĂ€ckningsbidrag och i volym uttryckt i absoluttal? Markera dessa i dia grammet. 5:14 Ett företag tillverkar och sĂ€ljer exklusiva bilrattar i Ă€deltrĂ€ och skinn. FörsĂ€ljningspriset per ratt Ă€r 5â 000 kr. Den rörliga kostnaden per ratt uppgĂ„r till 3â 000 kr. Företagets fasta kostna der uppgĂ„r till 4â 000â 000 kr. a) Vilket blir företagets totala tĂ€ckningsbidrag och resultat om man tillverkar och sĂ€ljer 2â 500 rattar? b) Vilken Ă€r den kritiska volymen och det kritiska tĂ€ckningsbidraget? c) Vilken Ă€r den kritiska intĂ€kten? d) Vilken Ă€r tĂ€ckningsgraden?
Sant eller falskt? Ange om nedanstÄende pÄstÄenden Àr sanna eller falska
Sant
Falskt
5:1 I resultatplanering fokuseras endast rörliga och fasta kostnader 5:2 I totalanalysen Ă€r Rörliga kostnader + Fasta kostnader = Totala kostnader 5:3 Pris per styck Ă Volym â Rörlig kostnad per styck Ă Volym = Resultat 5:4 En höjning av försĂ€ljningspriset med 20 % har samma effekt pĂ„ resultatet som en sĂ€nkning av de rörliga kostnaderna med 20 % 5:5 I ansatsen med diagram för totalanalys visas pĂ„ x-axeln kronor och pĂ„ Ây-axeln nĂ„got uttryck för verksamhetsvolym 5:6 âBreak-evenâ Ă€r synonymt med den kritiska punkten 5:7 SĂ€kerhetsmarginalen anger med hur stor sĂ€kerhet ett framrĂ€knat resultat stĂ€mmer 5:8 SĂ€kerhetsmarginalen kan uttryckas i sĂ„vĂ€l försĂ€ljning som i verksamhetsvolym 5:9 I den kritiska punkten Ă€r Totala intĂ€kter â Totala kostnader = 0 kr 5:10 Om försĂ€ljningspriset pĂ„ en tjĂ€nst höjs sjunker den kritiska volymen 5:11 Om fasta kostnader stiger ökar den kritiska försĂ€ljningen 5:12 En svaghet med resultatplanering Ă€r att endast en tjĂ€nst eller vara kan studeras Ă„t gĂ„ngen 5:13 Ett vanligt antagande vid resultatplanering Ă€r att sĂ„ld volym Ă€r lika med framstĂ€lld Âvolym 5:14 Totala intĂ€kter â Fasta kostnader = TĂ€ckningsbidrag 5:15 Totalt tĂ€ckningsbidrag/Totala intĂ€kter = TĂ€ckningsgrad 5:16 Fasta kostnader/TĂ€ckningsgrad = Kritisk intĂ€kt
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 23
02/07/21 10:02 AM
24
K a p i t e l 5 R e s u ltat p l a n e r i n g
Diskussionsuppgifter 5:1 âMed tanke pĂ„ att resultatplanering bygger pĂ„ flera antaganden, Ă€r det i praktiken inte realisÂtiskt att arbeta med resultatplanering.â Hur skulle du vilja bemöta det uttalandet, hĂ„ller du med? Varför? Varför inte? 5:2
Kan det i beslutssituationer i vilka siffror frÄn resultatplanering anvÀnds Àven vara relevant att beakta annat slag av beslutsinformation? Om ja, ge exempel pÄ sÄdana beslutssituationer och pÄ detta andra slag av beslutsinformation samt förklara varför det Àr viktigt att beakta denna information.
5:3
Ge exempel pÄ hur du tror eller vet att resultatplanering i ett företag du kÀnner till Àr upp byggd. Vilka rörliga och fasta kostnader inkluderas? Hur har klassificeringen av kostnaderna gÄtt till? Vilka antaganden har man gjort?
5:4
Kan de idéer som ligger till grund för resultatplanering anvÀndas i privatlivet? Om ja, i vil ken eller vilka situationer?
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 24
02/07/21 10:02 AM
K a p it e l 6 P r o d u k t k a l k y l e r i n g
25
Kapitel 6
Produktkalkylering Ăvningsuppgifter KalkylmĂ€ssiga vs bokföringsmĂ€ssiga kostnader 6:1
PĂ„ företaget Asbury Park, som hjĂ€lper kĂ€mpande rockband pĂ„ uppgĂ„ng med blâ a skivkon trakt och turnĂ©arrangemang, har ledningsgruppen beslutat sig för att ordentligt förbĂ€ttra föÂretagets produktkalkylering. Man ska se över flera inslag i produktkalkyleringen, blâ a val av kalkylmetod och fördelning av omkostnader. Företagets boss, Bruce, har dock beslutat att man i ett första steg ska se över hur man bestĂ€mmer vilka kostnader som ska inkluderas i kalÂkyleringen, d v s de kalkylmĂ€ssiga kostnaderna. Controllern, Steve, fĂ„r i uppdrag att berĂ€kna dem. Han har tagit fram nedanstĂ„ende underlag för bestĂ€mningen av företagets kalkylmĂ€ssiÂga kostnader. Uppgifterna gĂ€ller för det kommande verksamhetsĂ„ret:
BokföringsmĂ€ssiga kostnader 7â 500â 000 kr (exkl bokföringsmĂ€ssiga merkostnader) BokföringsmĂ€ssiga merkostnader 500â 000 kr KalkylmĂ€ssiga kostnader 7â 500â 000 kr (exkl kalkylmĂ€ssiga merkostnader) KalkylmĂ€ssiga merkostnader 1â 000â 000 kr
Till vilket belopp uppgÄr de kostnader som ska inkluderas i företagets produktkalkylering?
6:2
Imonoke AB, som ger ut böcker inom ekonomiomrĂ„det, uppvisar för ett verksamhetsĂ„r ett kalkylmĂ€ssigt resultat pĂ„ 2â 000â 000 kr. Samtidigt uppgĂ„r de kalkylmĂ€ssiga merkostnaderna till 350â 000 kr och de bokföringsmĂ€ssiga merkostnaderna till 200â 000 kr. a) Till vilket belopp uppgĂ„r företagets bokföringsmĂ€ssiga resultat? b) Diskussionsuppgift Vilket resultat, det kalkylmĂ€ssiga eller det bokföringsmĂ€ssiga, ger bĂ€st bild av företagets resultat?
6:3
PĂ„ AB Rasmus har man precis fĂ€rdigstĂ€llt produktionen av en serie indiantĂ€lt. De bokÂfö ringsÂmĂ€ssiga kostnaderna för serien uppgĂ„r till 1â 000â 000 kr (inkl bokföringsmĂ€ssiga mer kostnader), de bokföringsmĂ€ssiga merkostnaderna till 200â 000 kr och de kalkylmĂ€ssiga merÂkostnaderna till 400â 000 kr. a) Till vilket belopp uppgĂ„r seriens kalkylmĂ€ssiga kostnader? b) Diskussionsuppgift Vilka kostnader, de kalkylmĂ€ssiga eller de bokföringsmĂ€ssiga, ger bĂ€st bild av seriens kostnader?
Kapitalkostnader â KalkylmĂ€ssig avskrivning och rĂ€nta 6:4 Country Music AB har vid Ă„rets början köpt en ny 3D-printer för 50â 000 kr (exklusive moms). Den berĂ€knas ha en ekonomisk livslĂ€ngd pĂ„ 4 Ă„r. 3D-printerns tekÂniska livsÂlĂ€ngd uppskattas till 5 Ă„r. a) Till vilket belopp uppgĂ„r den kalkylmĂ€ssiga avskrivningen för det första Ă„ret om före taget anvĂ€nder sig av en linjĂ€r avskrivningsmetod och skriver av pĂ„ anskaffningsvĂ€rdet?
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 25
02/07/21 10:02 AM
26
Kapitel 6 Produktkalkylering
b) Till vilket belopp uppgĂ„r den kalkylmĂ€ssiga avskrivningen för det andra Ă„ret om före taget anvĂ€nder sig av en linjĂ€r avskrivningsmetod och skriver av pĂ„ nuanskaffningsvĂ€rdet som Ă„r 2 uppgĂ„r till 55â 000 kr? c) Anta att vi nu befinner oss alldeles i början av Ă„r tre och att man pĂ„ företaget ska bestĂ€m ma Ă„rets kalkylmĂ€ssiga avskrivning. Efter en utredning kommer man fram till att man har underskattat 3D-printerns ekonomiska livslĂ€ngd. Den bedöms nu sammantaget uppgĂ„ till 6 Ă„r, inklusive de tvĂ„ första Ă„ren som maskinen redan anvĂ€nts. NuanskaffningsÂpriset pĂ„ 3D-printern uppgĂ„r nu till 60â 000 kr. Till vilket belopp uppgĂ„r den kalÂkylmĂ€ssiga Âavskrivningen för det tredje Ă„ret om företaget anvĂ€nder sig av en linjĂ€r avskrivningsmetod och skriver av pĂ„ nuanskaffningsvĂ€rdet? d) Diskussionsuppgift Vilket kan skĂ€let vara till att företaget Ă„r 2 och 3 berĂ€knar den kalkylmĂ€ssiga avskrivning en pĂ„ nuanskaffningspriset och Ă„r 3 skriver av kopieringsmaskinen pĂ„ 6 Ă„r istĂ€llet för pĂ„ de ursprungliga fyra Ă„ren? 6:5
PĂ„ företaget Kalles Bil anvĂ€nder man sig vid berĂ€kningen av kalkylmĂ€ssiga avskrivningar av den degressiva avskrivningsmetoden. För en helt nyinköpt maskin bedömer man att maski nens drifts-, underhĂ„lls- och reparationskostnader utvecklas enligt uppstĂ€llningen nedan. Maskinen anskaffades för 60â 000 kr och bedöms ha en ekonomisk livslĂ€ngd pĂ„ fem Ă„r. a) Fyll i nedanstĂ„ende uppstĂ€llning genom att ange den kalkylmĂ€ssiga avskrivningen per Ă„r och den Ă„rliga totalkostnaden, d v s den kalkylmĂ€ssiga avskrivningen plus maskinens drifts-, underhĂ„lls- och reparationskostnader. Ă r 1 Ă r 2 Ă r 3 Ă r 4 Ă r 5
KalkylmÀssig avskrivning
Drifts-, underhĂ„lls- och reparationskostnader 3â 000 kr 3â 500 kr 4â 200 kr 5â 000 kr 6â 500 kr
Ă rlig kostnad
b) Diskussionsuppgift Vilket kan skÀlet/skÀlen vara till att företaget valt den degressiva avskrivningsmetoden? 6:6
AB Santana har en maskin i sin verksamhet som anskaffades för 200â 000 kr. Maskinen har anÂvĂ€nts i 4 Ă„r och dess ekonomiska livslĂ€ngd Ă€r 10 Ă„r. Företaget anvĂ€nder sig av den linjĂ€ra avÂskrivningsmetoden. Det förekommer ingen inflation. Företagets kalkylmĂ€ssiga rĂ€ntesats uppgĂ„r till 10â %. a) Till vilket belopp uppgĂ„r den kalkylmĂ€ssiga rĂ€ntekostnaden för Ă„r 5? b) Till vilket belopp uppgĂ„r den kalkylmĂ€ssiga rĂ€ntekostnaden för Ă„r 6?
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 26
02/07/21 10:02 AM
K a p it e l 6 P r o d u k t k a l k y l e r i n g
6:7
27
Företaget Pressen AB uppvisar nedanstÄende balansrÀkning för ett visst verksamhetsÄr. Samtliga belopp i kkr
TILLGĂ NGAR EGET KAPITAL & SKULDER AnlĂ€ggningstillgĂ„ngar Eget kapital Maskiner & Inventarier: Aktiekapital 900 AnskaffningsvĂ€rde 2â 000 LĂ„ngfristiga skulder Ack. KKM-avskriv. â1â 000* = 1â 000 BanklĂ„n 1â 400 OmsĂ€ttningstillgĂ„ngar Kortfristiga skulder Likvida medel 2â 000 Leverantörsskulder 700 3â 000 3â 000
*Ackumulerade kalkylmÀssiga avskrivningar
Företagets banklĂ„n Ă€r amorteringsfritt och löper med 5â % nominell rĂ€nta. Leverantörs skulderna Ă€r rĂ€ntefria. Företagets Ă€gare krĂ€ver 12â % före skatt i avkastning pĂ„ sitt satsade Âkapital. a) Anta att inga prisförĂ€ndringar (ingen inflation) förekommer. Till vilket belopp uppgĂ„r föÂretagets kalkylmĂ€ssiga rĂ€ntekostnad om den berĂ€knas pĂ„ sysselsatt kapital och som ett vĂ€gt genomsnitt av rĂ€ntan pĂ„ lĂ„nat och eget kapital? b) Anta att inflation förekommer. Förklara hur förekomsten av inflation pĂ„verkar be rĂ€kÂningÂen av den kalkylmĂ€ssiga rĂ€ntekostnaden för Pressen AB. Varför berĂ€knas den kalkylmĂ€ssiÂga rĂ€ntekostnaden pĂ„ ett annat sĂ€tt vid inflation Ă€n dĂ„ inflation inte förekommer?
Sant eller falskt? Ange om nedanstÄende pÄstÄenden Àr sanna eller falska
Sant
Falskt
6:1 En produktkalkyl Àr en sammanstÀllning av intÀkter och/eller kostnader för ett visst kalkylobjekt i en viss kalkylsituation 6:2 Produktkalkylering Àr den process i vilken produktkalkyler tas fram 6:3 Kalkylobjekt kan endast utgöras av fysiska varor, t ex bilar och bananer 6:4 TvÄ vanliga kalkylsituationer Àr prissÀttning och berÀkning av kundlönsamhet 6:5 Man kan upprÀtta en produktkalkyl och sedan anvÀnda den i varje kalkylsituation 6:6 En produktkalkyl Àr en modell av verkligheten 6:7 En produktkalkyl ger en förenklad bild av verkligheten 6:8 Ju mer utbyggd en kalkyl Àr, desto mer riktiga produktkostnader erhÄlls 6:9 De kostnader som inkluderas i prodktkalkyleringen skiljer sig ofta frÄn de kostnader som Äterfinns i företagets affÀrsredovisning 6:10 Det Àr vanligt att diskutera skillnader mellan kalkylmÀssiga och bokföringsmÀssiga kostnader i tre dimensioner: urval, vÀrdering och periodisering 6:11 Kapitalkostnader motsvaras av företagets kostnader för det kapital som lÄnats 6:12 KalkylmÀssig avskrivning Àr en kapitalkostnad 6:13 Ett företags kalkylmÀssiga rÀntekostnad kan hÀmtas frÄn företagets resultatrÀkning 6:14 Man skiljer vanligen mellan förkalkyler, nukalkyler och efterkalkyler
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 27
02/07/21 10:02 AM
28
Kapitel 6 Produktkalkylering
Diskussionsuppgifter 6:1
För att kunna upprÀtta produktkalkyler behövs data. Vilka datakÀllor tror du Àr vanliga i samband med företagets produktkalkylering?
6:2
Som framkommit i kapitlet Àr kalkyleringen förknippad med en hel del osÀkerhet. Vad Àr det dÄ för vits med att upprÀtta förkalkyler nÀr utfallet oftast blir ett annat? Varför inte nöja sig med efterkalkyler? Efterkalkyler upprÀttas ju nÀr man vet hur utfallet blev.
6:3
âJag begriper inte varför man Ă€r tvungen att ha flera slag av kalkyler i ett företag. Varför rĂ€cker det inte med en noga genomtĂ€nkt kalkyl?â Förklara varför det inte rĂ€cker med en noga genomtĂ€nkt kalkyl. Med andra ord, varför krĂ€vs det flera slag av kalkyler?
6:4
âJu mer utbyggd och tekniskt sofistikerad produktkalkyleringen Ă€r, desto mer verkliga och riktiga produktkostnader erhĂ„lls. Det Ă€r en sjĂ€lvklarhet.â Anta att du lyssnat pĂ„ en konsult som gjort detta uttalande. HĂ„ller du med konsulten? Varför? Varför inte? Förklara.
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 28
02/07/21 10:02 AM
Den nya ekonomistyrningen Ăvningsbok med lösningar ISBN 978-91-47-14400-6 © 2009, 2015, 2021 Christian Ax / HĂ„kan KullvĂ©n och Liber AB FörlĂ€ggare: Patrik Riddersporre Projektledare: Suzana Löfman Redaktör: Camilla Nevby Grafisk form: Fredrik Elvander Ombrytning: Integra Software Services Ltd. Omslag: Lotta RennĂ©us Produktion: Helene Ă gren SjĂ€tte upplagan 1 Repro: Integra Software Services Ltd., Indien Tryck: Livonia Print, Lettland 2021
Kopieringsförbud Detta verk Ă€r skyddat av upphovsrĂ€ttslagen. Kopiering, utöver lĂ€rares och elevers begrĂ€nsade rĂ€tt att Âk opiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, Ă€r förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrĂ€ttsorganisationer och huvudman för utÂb ildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. IntrĂ„ng i upphovsmannens rĂ€ttigheter enligt upphovsrĂ€ttslagen kan medföra straff (böter eller f Àngelse), skadestĂ„nd och beslag /förstöring av olovligt framstĂ€llt m  aterial. SĂ„vĂ€l analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. LĂ€s mer pĂ„ www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se
47144006_Den nya ekonomistyrningen Ovningsbok_KORR2.indd 2
06/08/21 8:13 PM
Traditionella inslag som budgetering, resultatplanering, produktkalkylering, investeringskalkylering, intern redovisning, standardkostnader samt internprissÀttning behandlas utförligt i en modern framstÀllning, dÀr nya synsÀtt integreras med redan etablerade och dÀr företagsspecifika förhÄllanden och hur dessa pÄverkar ekonomistyrningens utformning och anvÀndning diskuteras. Nyare inslag som utförligt behandlas Àr: horisontell ekonomistyrning, processtyrning, intÀktsdrivare, hÄllbar utveckling och ekonomistyrning, VÀrdeskapandemodellen (VCM), balanserat styrkort, intellektuellt kapital, Economic Value Added (EVA), icke-finansiella nyckeltal, benchmarking, mÄlkostnads- och kaizenkalkylering, budgetlöst företagande, aktivitetsbaserad budgetering, icke-finansiell budgetering, ABC-kalkylering samt ekonomistyrning av projekt. De viktigaste uppdateringarna i den sjÀtte upplagan Àr följande:
Den sjĂ€tte upplagan har kompletterats med ett digitalt övningsmaterial, dĂ€r du som student kan öva pĂ„ grundlĂ€ggande förmĂ„gor i en interaktiv miljö dĂ€r samtliga uppgifter Ă€r sjĂ€lvrĂ€ttande. Dessutom har nya filmer producerats som introducerar huvudbokens olika delar och som förklarar och exemplifierar Ă€mnets mer tekniskt svĂ„ra inslag. Ăven lĂ€romedlets presentationsmaterial har uppdaterats. Om författarna HĂ„kan KullvĂ©n Ă€r ekonomie doktor och arbetar som lĂ€rare och forskare vid Uppsala universitet.
Den nya ekonomistyrningen bestÄr av en huvudbok, en övningsbok med utförliga kommentarer och lösningar, ett digitalt övningsmaterial samt annat material för sÄvÀl studenter som lÀrare. Detta material Äterfinns pÄ liber.se/dne.
DEN NYA EKONOMISTYRNINGEN
Ăvningsbok med lösningar
Ax / Kullvén
Christian Ax Àr professor i företagsekonomi, sÀrskilt ekonomistyrning, vid Göteborgs universitet, Handelshögskolan.
Ăvningsbok med lösningar
⹠Ett helt nytt kapitel om ekonomistyrning och hÄllbarhet har tillkommit i huvud- och övningsboken. ⹠En omfattande svensk-engelsk och engelsk-svensk ordlista med ekonomistyrningsÀmnets alla centrala begrepp och uttryck har lagts till i huvudboken. ⹠FramstÀllningen har bearbetats för att bÀttre spegla den branschstruktur och det utbud av varor och tjÀnster som rÄder idag. ⹠Flera kapitel har uppdaterats mot bakgrund av aktuell utveckling i praktiken och nya forskningsresultat. ⹠Samtliga kapitel i huvud- och övningsboken har förbÀttrats avseende sprÄklig framstÀllning.
DNE
Ă€r ett lĂ€romedelspaket i ekonomistyrning. Fokus ligger pĂ„ grunderna i ekonomistyrning, med en utförlig behandling av utvecklingen inom omrĂ„det under senare Ă„r. IdĂ©n bakom lĂ€romedlet Ă€r att behandla de eviga frĂ„gorna och den senaste utvecklingen â i ett sammanhang.
DEN NYA EKONOMISTYRNINGEN
DEN NYA EKONOMISTYRNINGEN
CHRISTIAN AX / HĂ KAN KULLVĂN
Best.nr 47-14400-6 Tryck.nr 47-14400-6
Upplaga 6