9789147143559

I dagens senmoderna samhällen är vi genomsyrade av medier – på arbetet, i skolan och på fritiden – och det påverkar oss i princip all vår vakna tid. Medielandskap & mediekultur ger oss en introduktion till det vetenskapliga studiet av mediernas roll i kultur och samhälle och tar upp en rad viktiga frågor: � Hur inverkar olika medier på oss som medborgare och kulturkonsumenter? � Vad betyder det att vi ständigt är uppkopplade mot olika kommunikationsnätverk? � Hur formas vi som individer i relation till det till synes oändliga utbud av information, nyheter och underhållning som medierna erbjuder?

� Vad innebär den ökade betydelsen av data för politik, ekonomi och sociala relationer? � Hur kan vi analysera mediernas alltmer komplexa och sofistikerade texter?

2

Boken lämpar sig väl för grundkurser i medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik och liknande ämnen, men kan även användas på andra humanistiska och samhällsvetenskapliga kurser. Denna andra, reviderade upplaga har genomgått en allmän översyn och uppdatering av begrepp och modeller. Nya resonemang och diskussioner har adderats kring � ökade globala maktstrukturer kopplade till europeiska, amerikanska och kinesiska plattformsföretag � medier, postkolonialism och kosmopolitism � förändrad konsumtion av nyheter online � den ökade medialiseringen och datafieringen av vardagslivet � det ökade behovet av medieliteracitet och mediekunnighet.

� Vilka analytiska modeller kan vi använda oss av för att förstå dessa frågor?

Stina Bengtsson, Göran Bolin, Michael Forsman, Sofia Johansson och Per Ståhlberg är lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Peter Jakobsson är verksam i samma ämne vid Uppsala universitet.

Best.nr 47-14355-9 Tryck.nr 47-14355-9

Medielandskap & mediekultur – en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap

Bengtsson • Bolin • Forsman Jakobsson • Johansson • Ståhlberg

� Hur kan appar och sociala nätverksmedier fungera som kommunikativa resurser i våra vardagsliv?

Upplaga

Medielandskap & mediekultur

Medielandskap & mediekultur

Upplaga

Upplaga

2

2

Stina Bengtsson Göran Bolin Michael Forsman

Peter Jakobsson Sofia Johansson Per Ståhlberg

Medielandskap och mediekultur – en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap ISBN 978-91-47-14355-9 © 2017, 2022 Författarna och Liber AB Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Redaktör: Camilla Nevby Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Illustrationer: Fredrik Elvander Omslagsbild: Shutterstock (Vladgrin:trädet; Vladimir Kovalchuk: kilskrift) Andra upplagan 2:1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2022

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUSavtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Vi kan varken betrakta kategorierna ”samhälle” eller ”kultur” som något som existerar oberoende av sina kommunikations- och medieformer.

Innehåll Förord 6

Mass-själv-kommunikation 70

Bokens upplägg 6

Två olika kommunikationsperspektiv 73

Revideringar i andra upplagan 9

Olika kommunikationsmodeller 78

Författarpresentationer 12

Modeller för digital kommunikation 84

1. MKV som forsknings- och kunskapsområde 14

Avslutning 87

Ett samhälls- och kulturperspektiv 17 Medielandskap och modernisering 28

Del 1. Medium och kommunikation 32 2. Människa, medier och kommunikation 34 Den mänskliga kommunikationens historia 36 Orala kulturer 37 Övergången från muntlig till skriftlig kultur 39 Den typografiska kulturens uppkomst 47

Del 2. Offentlighet och makt 88 4. Medier och offentligheter 90 Medier och demokrati 91 Offentligt, privat och teorin om den borgerliga offentligheten 94 Alternativa offentligheter och kritiken av Habermas 99 Nätet som offentlig arena 105 Utmaningar och möjligheter för den samtida offentligheten 111 Avslutning 113

De elektroniska mediernas uppkomst 51

5. Medieägande och mediestruktur 115

Det digitaliserade samhället 56

Vad är politisk ekonomi? 116

Avslutning 60

Mediernas marknadsorganisation 119

3. Kommunikation och kommunikationsmodeller 62

En global medieindustri 125 Medie- och kulturimperialism 129

Medium och kommunikation 63

Vem kontrollerar internet? 133

Massmedier och masskommunikation 66

Vilka är alternativen? 138 Avslutning 139

6. Ideologi och representation 140

Fans och fankulturer 202

Begreppet representation 141

Nya roller för producenter och konsumenter 205

Symbolisk makt och ideologi 143 Interpellation och hegemoni 148 Semiotik och myten som form 152 Genreanalys 155 Stereotyper 162 Avslutning 164

Del 3. Publik och medieanvändning 166 7. Medierna gör vardagen 168 Medialisering, individualisering, identitet 169 Olika perspektiv på mediernas publiker 174 Medier: en vardaglig praktik 177 Livsvärld, rutiner och ritualer 179 Medier, vardagsliv och mikromakt 183 Medier i tid och rum 185 Ett uppkopplat liv 188 Avslutning 190

8. Populärkultur och aktiva publiker 191 Mediepubliken som begrepp och forskningsområde 192 Populärkultur och synen på publiken 195 Populärkultur och den aktiva publiken 200

Digitalisering som exploatering och kontroll 207 Aktiva och passiva publiker i det digitala politiska landskapet 209 Avslutning 210

9. Kulturella gemenskaper 212 Föreställda gemenskaper 213 Mångkultur, postkolonialism och kosmopolitism 217 Gemenskaper till salu 224 Avslutning 228

10. Det vetenskapliga studiet av medier och kommunikation 229 Vetenskaplig och annan kunskap 230 Medie- och kommunikations­vetenskapens plats inom vetenskaperna 235 Kunskap – för vad? 238 Avslutning 242

Referenser 243 Register 261

Förord Medie- och kommunikationsvetenskap har funnits som universitetsämne sedan 1990-talets början, och finns idag på de flesta svenska lärosäten. Vi som skrivit den här boken är, eller har varit, verksamma som lärare och forskare vid Södertörns högskola, och representerar en kulturteoretiskt orienterad del av ämnet. Syftet med boken är att ge en bred och översiktlig introduktion till de olika grundläggande perspektiv som denna del av ämnet rymmer och till medieforskningens historiska och samtida huvudfrågor. Boken vänder sig främst till studenter på ämnets grundkurs, men kan givetvis läsas av alla som är intresserade av att närma sig ett vetenskapligt studium av mediernas roll i samhälls- och kulturliv.

Bokens upplägg Boken är organiserad i tre delar, med varje del inramad av en inledning samt en avslutande epilog. Dessa tre delar, liksom epilogen, är tematiskt relativt fristående från varandra. Boken är dock skriven för att läsas linjärt, och vi har strävat efter att konstruera en sammanhållen berättelse. Med fördel kan den kopplas till bredvidläsning av annan litteratur som tar upp aktuella exempel och fallstudier, och vi har också därför undvikit alltför detaljerade beskrivningar av sådana. Vi har även försökt begränsa referenserna till vad vi uppfattar som centrala verk, för att referenslistan också ska kunna tjäna som en ingång för de studenter som vill fördjupa sig inom något specifikt område, till exempel i samband med uppsatsskrivande.

6

Förord

I den första delen behandlas medier och kommunikation i ett historiserande

perspektiv, där det i kapitel 2 beskrivs ett par centrala brytpunkter i den mänskliga kommunikationens historia, och hur de förändringar som skett vid dessa brytpunkter har inverkat på samhällsutveckling och medvetandeutveckling.

Här beskrivs och diskuteras hur samhällen med kommunikationens hjälp, och de medier som människan haft till sitt förfogande, har utvecklats och blivit alltmer komplexa i sina organisationsformer. Här beskrivs också hur medier och kommunikationstekniker inverkat på våra kognitiva förmågor, och hur tids- och rumsuppfattningar kan kopplas till uppkomsten av skriftkulturer, liksom uppkomsten av ett historiemedvetande som möjliggörs genom mediernas lagringsfunktioner.

I kapitel 3 diskuteras begreppen medium och kommunikation utifrån föregående kapitels resonemang om mediernas och kommunikationens betydelse i kultur och samhälle. Förutom en diskussion om själva begreppen medium och kommunikation och hur synen på dessa förändras i takt med teknikens utveckling redogörs också för olika sätt att se på kommunikation, och det exemplifieras med de vanligaste kommunikationsmodellerna och de synsätt som är förknippade med dessa.

Bokens andra del behandlar frågor om offentlighet och makt och inleds med

kapitel 4 som beskriver och diskuterar mediernas roll i den samhälleliga offentligheten som en arena för samhällsdebatt och kritik. Även här diskuteras hur denna offentlighet förändrats i takt med uppkomsten av nya medieformer (och samhällsformer) och hur olika hotbilder mot denna offentlighet ser ut.

Kapitlet redogör också för alternativa synsätt på den allmänna samhällsdebatten, alternativa offentligheter och nätoffentligheter, och hur sociala nätverksmedier förhåller sig till medborgarjournalistik, frågor om ”åsiktsbubblor” och om offentlighetens fragmentisering.

Kapitel 5 behandlar frågor om mediernas ägande, organisering och reglering och introducerar ekonomiska och strukturella perspektiv på medierna, bland annat om konsekvenserna av ägar- och maktstrukturer inom medieindustrin. Här diskuteras till exempel det kommersiella mediesystemets konsekvenser för en demokratisk kultur och offentlighet, genom analyser av bland annat immaterialrättens och annonsmarknadernas inverkan på vad för slags

7

Förord

information som produceras och görs tillgänglig av medierna. Mot bakgrund av de internationella ägarförhållandena inom medieindustrin introducerar och diskuterar kapitlet också teorier om kulturell och ekonomisk globalisering. Särskild vikt läggs vid konsekvenserna av det statliga och kommersiella ägandet och kontrollen av internetinfrastrukturen.

Kapitel 6 kompletterar den tidigare diskussionen om offentlighet och mediestrukturer genom en presentation av hur mediernas innehåll kan förstås som förknippade med olika representationssystem. Kapitlet visar hur medietexter kan ses som kodade, konstruerande och ideologibärande, liksom hur uttrycksformer, konventioner och genrer skapar föreställningar och normerande värderingar om verkligheten, oss själva och om andra. I fokus står här främst visuella uttryck (fotografi, film, tv, självframställan på sociala nätverksmedier) med exempel från tidigare forskning om hur genus, klass och etnicitet konstrueras i nyheter, reklam och underhållning.

Bokens tredje del fokuserar mediernas användare och publiker. I kapitel 7

8

redogörs för mediernas betydelse ur ett vardagslivsperspektiv och här presenteras fenomenologiska perspektiv på medieanvändning där användningen förstås ur användarnas egna perspektiv. Ur ett övergripande modernitetsperspektiv diskuteras mediernas betydelse för identitetsskapande, rutiner och ritualer, upplevelse av tid och rum med mera. Utifrån olika sociala gruppers användningsmönster och medieanvändningens tids- och rumskontexter diskuteras och problematiseras också det vardagliga mediebruket med särskild vikt lagd vid hur de digitala medierna bidrar till medieanvändares upplevelse av sin omvärld.

Om kapitel 7 har ett mer individcentrerat fokus, vidgas frågeställningarna i kapitel 8 till att handla om medieanvändning inom ramen för deltagarkulturer, och frågan om medieanvändare som aktiva deltagare i meningsskapande processer med fokus på populära mediegenrer tas upp, särskilt i förhållande till teorier om populär-, hög- och folklig kultur. Genom begrepp som rit, myt och karneval diskuteras vad (populär)kulturen kan ha för betydelse för människor och hur den diskuterats genom åren. Kapitlet behandlar också aktuella teoretiska perspektiv på celebritetskulturer, fans och fankulturer, och leder därefter

Förord

vidare in i diskussionen om deltagarkulturer i digitala medier och olika perspektiv på hur dessa har betraktats och förståtts av medievetenskapen.

Del tre avslutas därefter med kapitel 9, där kulturella gemenskaper och mediernas roll i uppkomsten och upprätthållandet av sådana identitetstillhörigheter diskuteras. Särskild vikt läggs vid medieanvändning som grund för föreställda gemenskaper och nationella och kulturella identiteter, och hur dessa kan förstås i ett moderniseringsperspektiv där nationella identiteter och de nationsbyggande strävanden dessa är kopplade till sätts i kontrast till det varumärkesbyggande som sker med hjälp av medier, och som härrör ur turistindustriernas vilja att locka turister, och till nationella regeringars och företagares strävanden att locka till sig utländska investerares uppmärksamhet genom nationsmarknadsföringskampanjer (nation branding).

Kapitel 10 utgörs av en epilog, där vi relaterar den berättelse som löper genom de tidigare kapitlen till vetenskapsteoretiska och kunskapsfilosofiska frågor. Som i alla framställningar präglas den som förekommer i denna bok av ett specifikt perspektiv, och alla sådana perspektiv innebär att vissa saker väljs bort, eller ges mindre utrymme än vad någon utifrån ett annat perspektiv skulle göra. Här reflekteras således över detta perspektiv, med särskild tonvikt vid den vetenskapliga dimensionen i framställningen, och vilka krav som kan ställas på en vetenskaplig redogörelse. Vi återvänder i detta kapitel till det historiserande, kulturorienterade perspektivet som nyss beskrivits, och för i denna epilog en mer metavetenskaplig diskussion som syftar till att perspektivera bokens innehåll och bibringa läsaren några vetenskapsteoretiska insikter.

Revideringar i andra upplagan Medielandskapet är i konstant förändring. Detta var en av de poänger vi som författare ville lyfta fram i den första upplagan av Medielandskap & mediekultur. Sedan boken gavs ut 2017 har redan mycket förändrats, både inom medielandskapet som sådant och inom medie- och kommunikationsforskningen.

Vi har därför försökt uppdatera boken för att fånga dessa båda förändringar.

Detta innebär att texten som helhet genomgått en översyn, vissa justeringar har gjorts i den ursprungliga texten och referenslistan har kompletterats med

9

Förord

10

aktuell nytillkommen litteratur, vilket också inneburit att vissa referenser utgått. Några större och mer systematiska förändringar har också genomförts.

För det första har begreppet ”medialisering” fått utökat utrymme, liksom det närliggande begreppet ”datafiering” och därtill kopplade fenomen som maskininlärning och artificiell intelligens (AI). Dessa begrepp introduceras och diskuteras i kapitel 1, 2 och 3, och följs sedan upp och hänvisas till i de efterföljande kapitlen.

För det andra har det skett en genomgång av de empiriska exempel som illustrerar olika teorier och fenomen, där nya trender och mediehändelser under senare år lyfts fram vad gäller mediernas ekonomiska strukturer, offentlighetsdiskussioner och mediernas roll i populärkultur och vardagsliv; de kinesiska plattformsföretagens ökade globala betydelse, liksom plattformsföretagens ökade makt generellt, fenomen som #metoo, förändringar i nyhetskonsumtion, det ökade behovet av informations- och medieliteracitet, kosmopolitism och kulturell globalisering, och mycket mer.

Kapitel 4 har bland annat reviderats vad gäller diskussionen om alternativa offentligheter och har uppdaterats vad gäller exemplifieringar av dessa. Kapitel 5, om medieägande och mediestruktur har, förutom en allmän uppdatering av exempel fått en mer utvidgad diskussion om medieägandets globala konsekvenser. Här har tillförts en vidare diskussion om begreppet globalisering, vilket ligger nära den redan befintliga diskussionen om medie- och kulturimperialism. Kapitel 6 om mediernas texter och representationssystem har genomgått en mer grundlig omarbetning, där bland annat narrationsteori har fått ett större utrymme.

Kapitel 7 har fått ett tydligare fokus på vardagslivets medialisering och medierelaterade praktiker i det hyperuppkopplade samhället, där även undvikandestrategier i form av digital nedkoppling kan ses som ett tecken på samhällets ökande grad av medialisering. Kapitel 8 har uppdaterats begreppsmässigt, medan det i kapitel 9 har tillförts en utvidgad diskussion i avsnittet om diasporakulturer, kosmopolitism och postkolonial medieteori, och där det även införts en rad mer aktuella exempel på dessa fenomen.

I kapitel 10 har ett avsnitt om medievetenskapens metoder ersatts med några stycken om de lärandemål som boken och medie- och kommunikationsvetenskaplig utbildning avser att ge studenter.

Förord

I boken förekommer ibland citat på svenska från engelska förlagor. Där inget annat anges har översättningarna gjorts av författarna.

Stockholm i november 2021 Författarna

11

Författarpresentationer Stina Bengtsson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid

Södertörns högskola. Hennes forskning rör medieanvändning och meningsskapande i vardagen, bland annat hur människor förhåller sig till medievardagens etik och skapar ett gott liv med medier, som både ting, teknologier och innehåll. Bland hennes senaste publikationer kan nämnas böckerna Medievetenskapens idétraditioner (2020) och Digital media and the dynamics of civil society (2021).

Göran Bolin är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Sö-

dertörns högskola. Hans forskning rör värdeskapande processer genererade i gränssnittet mellan medieanvändning och medieproduktion. Bland hans tidigare publikationer kan nämnas böckerna Value and the media: Cultural production and consumption in digital markets (2011) och Media generations: Experience, identity and mediatised social change (2017).

Michael Forsman är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om medier, barn och unga, skola och digitalisering.

Peter Jakobsson är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet. Hans forskning rör bland annat frågor om medier och tillit, social klass och medier samt den nordiska medievälfärdsstaten. Han publicerar regelbundet sin forskning i olika internationella tidskrifter.

Sofia Johansson är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Sö-

dertörns högskola. Hennes forskning rör olika former av populärkultur, nyheter och medieanvändning, bland annat i projekt om strömmad musik, celebritetskulturer och digital nyhetskonsumtion. Bland hennes tidigare publikationer kan nämnas Reading tabloids: Tabloid newspapers and their readers (2007) och Streaming music: Practices, media, cultures (2018).

12

Förord

Per Ståhlberg är medieantropolog och docent i medie- och kommunika-

tionsvetenskap vid Södertörns högskola. Han forskar om populärkultur och medieproduktion i Indien och Östeuropa. Bland tidigare publikationer kan nämnas Writing society through media: Ethnography of a Hindi daily (2013).

13

1. MKV som forsknings- och kunskapsområde Ofta sägs att mediernas betydelse för samhälls- och kulturliv har ökat,

14

och att människan på 2000-talet är mer ”medialiserad” jämfört med hennes motsvarighet på exempelvis 1500-talet. Vi vaknar till mobiltelefonens väckarklocka, sätter på radion eller läser en tidning till frukosten (på papper eller skärm), och vi kollar mejlen och våra vänners statusuppdateringar på bussen på väg till jobbet eller skolan, eller lyssnar på strömmad musik i någon av de plattformar vi omger oss med. Reklamen tittar ner på oss i det offentliga rummet, och väl framme på arbetet eller i skolan ägnar många sig åt att läsa, skriva, redigera, designa eller räkna med olika mediala hjälpmedel. Medierna omger oss i stort sett dygnet runt och vi får anstränga oss ganska mycket för att hitta en plats dit medierna inte når. I de moderna och högt industrialiserade västländerna är vi helt enkelt ”genomsyrade av medier” (Hannerz 1990), och vi lever i detta medielandskap omslutna av medietekniker och medietexter i stort sett var vi än befinner oss.

Att vi är mer och mer ”medialiserade” i dagens samhälle antyder att det har skett en förändring, där medier blir allt viktigare och kanske också inverkar på olika delar av samhälls- och kulturlivet. I viss mening äger tesen om mediernas ökade inflytande på vår vardag och på samhälls- och kulturliv sin riktighet i så måtto att vi idag har tillgång till fler medietekniker jämfört med förr, och att vi omges av medierade budskap i såväl offentligheten som inom privatsfären. Att mediernas makt därmed har blivit större är dock inte självklart. I det medeltida samhället fanns förvisso färre medietekniker, men de som fanns kan sägas ha varit desto viktigare. I det medeltida Europa hade exempelvis Bibeln

1. MKV som forsknings- och kunskapsområde

mycket stort inflytande, inte bara över dem som kunde läsa, utan över alla samhällsmedlemmar. Exemplet pekar mot en av de centrala frågorna som ämnet medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) rymmer: Vilken makt har medierna? Vad innebär denna makt? Hur förändras makten med uppkomsten och utbredningen av nya medier och kommunikationstekniker? Hur förhåller sig mediernas symboliska makt, det vill säga makten att framställa verkligheten på det ena eller det andra sättet, till andra maktsfärer i samhället, till exempel den politiska och ekonomiska makten?

Sådana frågor om makt är viktiga sett till ett samhällsperspektiv, och ofta förknippas medieforskning med sådana typer av frågor, inte sällan ur ett perspektiv där medierna också betraktas som ett problem. Men de är inte de enda frågorna som kan ställas i relation till medier. Medierna behöver inte alltid betraktas som problematiska störningsmoment i samhällsmaskineriet. De är för många en stor källa till nytta och glädje: Vi får inblickar i människors sätt att leva på andra platser eller i andra tider, vi kan njuta av att bli underhållna av en skickligt författad litterär berättelse eller en välregisserad serie på tv. Vi kan uppslukas av ett klassiskt musikstycke eller en rockkonsert, eller kanske nå djupare insikter om oss själva genom drama och poesi. I anslutning till dylika företeelser kan medierna också studeras i sin egen rätt, som de fascinerande företeelser de också är.

I dagens samhälle är vi således genomsyrade av medier. Det betyder också att vi alla som samhälls- och kulturvarelser har en intuitiv kunskap om medier.

Vi diskuterar de senaste musikartisterna på sociala medier eller pratar om det senaste politiska utspelet i partiledardebatten under lunchen på jobbet eller i skolan. Vi pratar med våra barn om vikten av att vara försiktig när man surfar runt på webben och så vidare. Det betyder dock inte att alla människor kan kalla sig medievetare. Om man vill göra anspråk på den titeln bör man kunna något mer än vad som ryms inom det vardagliga tyckandet om olika medietekniker eller innehåll. En medievetare måste kunna uppvisa en vetenskaplig kunskap om medier, det vill säga en systematiskt insamlad och bearbetad (analyserad) kunskap om mediernas roll i kultur och samhälle, som är grundad i eller bygger vidare på de empiriska och teoretiska kunskaper som tidigare forskare har frambringat.

15

Register A Adorno, T. 99, 147, 240 affärsmodell 21, 56, 112, 123, 204, 207 algoritmer 112, 123, 135 Althusser, L. 149, 150, 160 användargenererat innehåll 92, 123 app 28, 30, 189, 217 arbetarklass 197 arbetarklassfamilj 183 Aristoteles 159 B Barthes, R. 147, 152, 153, 160, 163, 225 Bausinger, H. 168 Beatles 25 Bell, D. 21 Berelson, B. 79 Bibeln 14 bibliotek 45, 47 biblioteket i Alexandria 45, 46 Bourdieu, P. 182, 238 Bowie, D. 25 C Carey, J. 181 censur 48, 135 Centre for Contemporary Cultural Studies 196, 200 Citizen Kane 54 connective action 209 copyright 22 Couldry, N. 178, 182 crowdsourcing 204 cultural studies 148, 150, 176, 183, 218 cybernetik 77 D dagordning 183 dagordningsfunktion 79, 221

datafiering 58, 77 Dayan, D. 182 demokrati 48, 91, 92, 94, 100, 106, 111, 112, 114, 115, 143, 144, 148, 205, 207, 208, 209, 210, 216, 229, 238 demokratisk konvergens 208 denotativ 152 desinformation 109 Deuze, M. 188 Dewey, J. 34 diaspora 219 digital allmänning 138 digitalt 188 Drotner, K. 177 Durkheim, É. 18, 19, 182, 216 E Eco, U. 47 encoding/decoding 81, 83, 151, 176 epistemologi 78, 240 etnicitet 141, 199, 218, 226 etnisk 217 etnografi 176 medie- 177, 200 exnominering 147 F fankultur 192, 202, 203, 205, 210, 212 fans 25, 202, 203, 230 fanzine 100, 177 feminism 99, 101, 142, 151, 184, 199 fenomenologi 39, 169, 177, 180 Feuer, J. 160 Frankfurtskolan 99, 147, 176, 240 Fraser, N. 99 föreställd gemenskap 213, 224 G Geertz, C. 182

261

Register

Gellner, E. 20 Gemeinshaft 18 genre 30, 65, 154, 155, 157, 159 genus 99, 141 Gesellshaft 19 Gilgamesh-eposet 40 globalisering 53, 116, 125, 126, 129, 130 Goffman, E. 186 gåva 19 H Habermas, J. 18, 43, 95, 96, 97, 99, 102, 179 Hall, S. 81, 82, 83, 84, 151, 176 Hanisch, C. 101 Hannerz, U. 34 Harry Potter 191, 192 Hearst, R. 54 hegemoni 150 Hermes, J. 180 Herzog, H. 175, 199 historiemedvetenhet 30 historiesyn idealistisk 118 materialistisk 118 Hjarvard, S. 170 Hollywood 125, 150, 156 Hyland, L. 181

262

I identitet 75, 169, 172, 173 ideologi 87, 117, 144, 146, 148, 149, 152, 163 ideologisk funktion 162 statsapparat 149 individualisering 169, 172 industrialisering 18, 20, 29, 172, 198, 216 information 58, 73, 74, 75, 77 informationssamhälle 21, 57 informationsvaror 22 interaktivitet 71 interpellation 149 intervjuer 176

J Jakobsson, R. 78 journalist 91 journalistik 93, 109, 231, 233 K Kant, I. 29, 239 Katz, E. 79, 182 Key, E. 68, 237 kilskrift 39, 40, 42 klass 19, 45, 82, 96, 100, 141, 145, 147, 149, 150, 188 samhälls- 20, 49 klassamhälle 198 klassperspektiv 200 klasstruktur 172 kod 75, 79 kommunikation 71 interpersonell 69 kompression rums- 125 rumstids- 126 konnotation 152, 154, 163, 225 konvergenskultur 206 kosmopolitanism 220, 226 kreativ industri 117 kritisk mediekunnighet 143, 165 kritisk teori 147 kultur 34 deltagande- 192 mass- 24 populär- 24, 62 kulturell gemenskap 43, 212, 220, 226 mångfald 218, 220, 226 kulturellt medborgarskap 103, 104 kulturimperialism 132 kulturindustri 147, 159, 197 kunskapssamhälle 57 kön 162, 173 L Langer, S. 42 Lazarsfeld, P. 79, 175, 221, 240, 241

Register

livsvärld 43, 102, 179 Läsebok för folkskolan 20 M makt 182, 183 ekonomisk 15, 120, 146 politisk 15, 95 symbolisk 15, 146, 162 marxism 142, 240 Marx, K. 19, 81, 83, 139 massamhälle 55, 68, 174 masskommunikation 66, 68, 69, 79 masskultur 196, 198 massmedier 54, 65, 66, 68, 69, 70, 188 masspublik 68 matematisk kommunikationsmodell 78, 83 Mauss, M. 19 McLuhan, M. 20, 55, 64, 186, 189 medborgarjournalistik 91, 110 media event 144, 182 medialisering 14, 25, 26, 169, 170, 190 medieanvändning 169 mediehändelse 144 medieimperialism 131 medieindustri 191 mediekonvergens 115, 119, 187 medieliteracitet 140, 164 medieproduktion 84, 138, 204, 206 medier digitala 56, 65, 173, 184, 187, 188, 192, 194, 202 interpersonella 188 personliga 56, 70 sociala 173 mediernas politiska ekonomi 116, 117, 119 mekanisk solidaritet 18 mening 198, 204 metod 175 Meyrowitz, J. 186 minoritetsspråk 41 mobilitet 187 modernitet 29, 172 monopol 121

monopolsituation 120 Morley, D. 183, 188 mottagare 76 Mulvey, L. 150 Münsterberg, H. 68, 174 myt 152 N narrationsanalys 160 nationalism 50, 214, 217, 218, 221, 224, 226, 227 banal 217, 218 nationsbyggande 127, 218, 226, 227 nationsmarknadsföring 227 Nowak, K. 170, 171, 237 nyhetsbubbla 112 nyhetskonsumtion 112 näthat 109 nätverk 71 nätverksekonomi 117 O observationer 176, 183 offentlighet 14, 49, 87, 91, 94, 95, 96, 97, 98, 100, 101, 102, 103, 105, 106, 108, 111, 112, 114, 115, 138, 191, 206, 229 alternativ 99 borgerlig 95 kulturell 101 politisk 96, 101 oligopol 120 Ong, W. 41 ontologi 78, 240 opinion 96, 108 opinionsbildning 79, 91, 94, 95, 195 organisk solidaritet 18 P parasocial interaktion 203 Park, R. 20 Platon 50, 68 politisk ekonomi 116, 117, 139 populärkultur 21, 156, 191, 192, 195, 198, 199, 200, 202, 215

263

Register

postkoloniala studier 218 praktik-teori 177 press 54 produktion 82, 84 propaganda 54, 67, 93, 109, 136, 148, 174 prosument 194, 208 prosumer 194 public service 104, 111, 116, 118, 131, 138 påverkan 67, 75, 174, 195 R Radway, J. 180, 184 receptionsanalys 199 reklambild 153 reklambranschen 175 reklambudskap 123 reklamfinansierad 118, 132 representation 87, 96, 218, 219, 221, 225, 229 riter 182 ritual 19, 80, 169, 181 ritualmodell 85 ritualperspektiv 73, 75, 76, 181 Rosa, H. 28 Rosens namn 47 rutin 169

264

S samhälle 34 samhällsklass 106, 111, 144 Schiller, H. 131 selfie 29, 31 semiotik 81, 142, 154, 160 Shannon, C. 73, 78 Silicon Valley 134 skalekonomi 121 Smith, A. 116, 117 social solidaritet 216, 224 sociala nätverksmedier 15, 21, 24, 25, 91, 100, 106, 109, 110, 111, 112, 222, 238 standardisering 162, 213 Star Wars 24 stereotyp 140, 162

sändare 76 T tecken 82, 152, 153, 217 telegraf 52, 115 text 84 The Payne Fund Studies 67 Thompson, J. 69, 94 tolkning 153, 200 tolkningsgemenskap 215 transmissionsmodell 80, 85 transmissionsperspektiv 73, 75, 78, 181 tryckfrihetsförordningarna 48 tryck-kapitalism 215 Turing, A. 74, 86 Turner, V. 182 två-stegs-hypotesen 79, 84 Tönnies, F. 18 U ungdomsforskning 184 upphovsrätt 121, 130 uses and gratifications 174, 199 V Valentino, R. 25 vardag 180 vardagsliv 169, 177, 183, 186 varumärkning 225 viral 84 Welles, O. 54 Wiener, N. 74, 77 Williams, R. 23, 63, 200 World Wide Web 105 Wright, C. 68, 69 WTO 129 Y yttrandefrihet 103, 108 Ö övervakning 56, 59, 108, 123, 136

I dagens senmoderna samhällen är vi genomsyrade av medier – på arbetet, i skolan och på fritiden – och det påverkar oss i princip all vår vakna tid. Medielandskap & mediekultur ger oss en introduktion till det vetenskapliga studiet av mediernas roll i kultur och samhälle och tar upp en rad viktiga frågor: � Hur inverkar olika medier på oss som medborgare och kulturkonsumenter? � Vad betyder det att vi ständigt är uppkopplade mot olika kommunikationsnätverk? � Hur formas vi som individer i relation till det till synes oändliga utbud av information, nyheter och underhållning som medierna erbjuder?

� Vad innebär den ökade betydelsen av data för politik, ekonomi och sociala relationer? � Hur kan vi analysera mediernas alltmer komplexa och sofistikerade texter?

2

Boken lämpar sig väl för grundkurser i medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik och liknande ämnen, men kan även användas på andra humanistiska och samhällsvetenskapliga kurser. Denna andra, reviderade upplaga har genomgått en allmän översyn och uppdatering av begrepp och modeller. Nya resonemang och diskussioner har adderats kring � ökade globala maktstrukturer kopplade till europeiska, amerikanska och kinesiska plattformsföretag � medier, postkolonialism och kosmopolitism � förändrad konsumtion av nyheter online � den ökade medialiseringen och datafieringen av vardagslivet � det ökade behovet av medieliteracitet och mediekunnighet.

� Vilka analytiska modeller kan vi använda oss av för att förstå dessa frågor?

Stina Bengtsson, Göran Bolin, Michael Forsman, Sofia Johansson och Per Ståhlberg är lärare och forskare i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Peter Jakobsson är verksam i samma ämne vid Uppsala universitet.

Best.nr 47-14355-9 Tryck.nr 47-14355-9

Medielandskap & mediekultur – en introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap

Bengtsson • Bolin • Forsman Jakobsson • Johansson • Ståhlberg

� Hur kan appar och sociala nätverksmedier fungera som kommunikativa resurser i våra vardagsliv?

Upplaga

Medielandskap & mediekultur

Medielandskap & mediekultur

Upplaga

Upplaga

2

2

Stina Bengtsson Göran Bolin Michael Forsman

Peter Jakobsson Sofia Johansson Per Ståhlberg