9789147142606 by Smakprov Media AB

Hälso- och sjukvård 1 ger dig de grundläggande kunskaper du behöver för att utföra dina arbetsuppgifter som undersköterska eller vårdbiträde. Hälso- och sjukvård 1 är tänkt att användas även som handbok att ha med sig i det praktiska arbetet. Den består av fyra delar: Del 1 om folkhälsa, folkhälsoarbete och levnadsvanor Del 2 om sökord som hjälp för att bedöma patienters hälsostatus och förändringar i hälsotillstånd samt hur man bemöter patienter i kris Del 3 om vårdplanering och upplägg av arbetsuppgifter, vårdoch omsorgsåtgärder vid olika sjukdomstillstånd, habilitering Del 4 om rapportering av observationer och åtgärder. Läromedlet har ett lättillgängligt språk. Svåra ord förklaras i marginalen. Texten kompletteras med en mängd illustrationer och foton som ytterligare beskriver metoder, processer och händelser inom vården. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning, repetitionsfrågor och fördjupande uppgifter. Uppgifterna syftar till att befästa kunskapen, väcka vidare intresse och träna förmågan att hitta ytterligare kunskap i ämnet, även efter utbildningen. Det finns också förslag på praktikuppgifter samt tips för vidare läsning. Läromedlet vänder sig till elever som läser Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet eller Vård- och omsorgsutbildningen på komvux, men kan med stor behållning även läsas av redan yrkesverksamma inom vården och andra som är intresserade av ett grundläggande läromedel om hälso- och sjukvård. På liber.se finns information om övriga titlar till Vård- och omsorgsprogrammet.

Best.nr 47-14260-6 Tryck.nr 47-14260-6

Hälso- och sjukvård 1

och rehabilitering samt kommunikation

Hedlund Leijon & Walldin

Hälso- och sjukvård 1

& Anna Hedlund Leijon Christina Walldin

d r å v k u j s h c o Hälso-

& Anna Hedlund Leijon Christina Walldin

d r å v k ju s h c o o ls Hä

Liber

Förord

Innehållet i det här läromedlet bygger på Skolverkets mål för kursen Hälso- och sjukvård 1. Tanken är att du förutom teoretisk kunskap ska lära dig en mängd användbara metoder och få kunskap om checklistor och hjälpmedel som du kan använda dig av i din nya yrkesroll. Du får också lära dig att arbeta metodiskt och patientsäkert med en helhetssyn på patienten, så att du inte missar något viktigt. Ju mer kunskap du har om att upptäcka behov och problem, desto lättare blir det för dig att planera patientens vård och vad du ska göra. Med hjälp av motiverande samtal kan du arbeta med rehabiliterande och habiliterande åtgärder och egenvård. Hur du bemöter och kommunicerar med patienten är avgörande för hur det kommer att fungera. En god och säker vård kräver också att du kan dokumentera och rapportera på rätt sätt. I din yrkesroll ingår att se till hela personen. Du behöver fundera över levnadsvanor och andra faktorer som kan påverka hälsan, och i samarbete med patienten och annan vårdpersonal arbeta för att din patient ska må bättre. Varje kapitel innehåller reflektionsfrågor och det finns exempel på hur du kan använda kunskapen praktiskt. Kapitlen avrundas med sammanfattning, tipsrutan. träna begrepp, repetera, tillämpa och fördjupa. Anna Hedlund Leijon och Christina Walldin

Innehåll DEL I

FRISKFAKTORER

Fysisk aktivitet 63

1 Folkhälsa och folkhälsoarbete

Hälsosamma matvanor

Upplevelse av hälsa 10

Sömn

Hälsa på individnivå 10

Socialt stöd

Folkhälsa på gruppnivå

Det går att ändra levnadsvanor

Folkhälsan i befolkningen

Att förändra levnadsvanor Till stöd för folkhälsan

Etiska principer

DEL 2

Metoder och hjälpmedel 84

Dina levnadsvanor kan göra dig sjuk eller frisk 38

Vad Lisa ska göra för att bedöma hur patienten mår 86 Hur Lisa arbetar patientsäkert

Vad betyder riskfaktorer och friskfaktorer?

3 Förändringar i människors hälsotillstånd 83

2 Levnadsvanor

Ett salutogent synsätt 74

Lagstiftning 25

Tobak

4 Kriser och krisreaktioner

Att hamna i kris

Olika händelser kan utlösa en kris 115

Övervikt och fetma – riskfaktor

En kris har olika faser

för hjärtinfarkt

Acceptans

Höga nivåer av blodfetter För lite fysisk aktivitet

116

122

Olika reaktioner i en kris Tankar om livet

123

127

Alkohol 52

Barn i kris

Droger

Att möta människor i kris 131

Stress

105

113

114

Högt blodtryck – hypertoni 45

att ändra levnadsvanor 74

Folkhälsoarbete på olika nivåer

RISKFAKTORER

Hur vi stöttar patienter till

Folksjukdom 15

Att mäta hälsa

130

DEL 3

Elimination: Medicintekniska uppgifter 250

137

5 Vårdplanering

Hud/Vävnad: Medicintekniska uppgifter 257

139

Dina observationer utifrån sökorden 140 Planera din arbetsdag

Övriga medicintekniska uppgifter 260

142

6 Vård- och omsorgsuppgifter och medicinska åtgärder 155 Sökord: Nutrition/Ätande Sökord: Elimination

156

186

Sökord: Smärta/Sinnesintryck

187

209

Sökord: Cirkulation

273

Olyckor och skador

7 Medicinteknisk utrustning

275

E Exposure/helkroppsundersökning och förhindrande av nedkylning 282 L-ABCDE sammanfattning

213

Användningsområden för medicintekniska produkter

271

D Disability/medvetande, rörelse och känsel 278

Sökord: Kommunikation 182

Sökord: Andning

271

C Cirkulation och blödning

Sökord: Hud/Vävnad 181 Sökord: Psykosocialt

L Livsfarligt läge

B Breathing/andning

175

269

I akuta situationer – L-ABCDE 270 A Airway/öppen luftväg

163

Sökord: Aktivitet/ADL

8 Första hjälpen och HLR

231

284

Hjärt-lungräddning (HLR) 289 Psykiskt omhändertagande

232

Exempel på medicintekniska produkter 232 Att använda medicinteknisk utrustning 233 Andning: Medicintekniska uppgifter 233 Cirkulation: Medicintekniska uppgifter 237 Nutrition/Ätande: Medicintekniska uppgifter 247

283

293

9 Rehabilitering, habilitering och egenvård 299 Motivera patienter genom samtal 301 Det är skillnad på rehabilitering och habilitering

310

Att inspirera patienter till rehabilitering och habilitering

314

Övervård

316

Egenvård

317

10 Bemötande och kommunikation 323

DEL 4

Det handlar om patientsäkerhet 324 Jämlik vård

328

Personcentrerad vård

329

339

Trakasserier och mobbning

11 Personcentrerad vård

12 Rapportering och dokumentation 375 Risker vid rapportering

Bemötande vid speciella behov 329 Kommunikation

373

342

353

376

SBAR som modell när du rapporterar 376 Flera ska dokumentera

381

Att dokumentera rätt är lätt 383

Relationen vårdgivare och

Att dokumentera i patientens hem 384

patienter förr i tiden 354

Sekretess

Vad betyder personcentrerad vård? 355

Exempel på dokumentation 387

PROM och PREM

360

Det mänskliga mötet Samarbeta i team Lagar

362

366

367

Informationsplikt

368

385

Sakordsregister

392

Bildförteckning

395

DEL I

Del 1 handlar om folkhälsa, folkhälsoarbete och om levnadsvanor. Våra levnadsvanor har stor betydelse för hur vi människor mår. Exempel på levnadsvanor är rökning, vad vi äter, hur mycket vi rör på oss, hur mycket alkohol vi dricker, om vi har ett alltför stressigt liv eller om vi ger oss själva möjlighet att koppla av mellan varven. Många av våra vanliga folksjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2, går att undvika eller skjuta upp med hjälp av hälsosamma levnadsvanor. Sjuksköterskan dokumenterar patientens levnadsvanor under omvårdnadsanamnes i journalen.

Hälsa är inte bara att vara frisk utan också en känsla av sammanhang och välbefinnande.

Folkhälsa och folkhälsoarbete Det här kapitlet handlar om folkhälsa, om hälsa hos individen och i befolkningen och om arbetet med att förbättra folkhälsan. Det tar också upp olika etiska principer. Den kunskapen är viktig, eftersom du för att kunna ge god vård behöver ta reda på patientens hälsohistoria och behov. Vi har länge inom sjukvården tänkt på hälsa som att man är frisk och inte har någon sjukdom. Men under senare år har synen på vad hälsa är förändrats. Nu betyder hälsa inte bara att känna sig frisk utan också att livet känns meningsfullt, att man känner att man är del av ett sammanhang och att man mår bra.

WHO World Health Organization Världshälsoorganisationen

Världshälsoorganisationen (WHO) var redan tidigt inne på de här tankarna. Enligt WHO (1948) är hälsa: ”… ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller handikapp.”

Kunskapsmål i kapitel 1 När du har läst det här kapitlet ska du ha kunskap om folkhälsoarbete och hur man kan arbeta med det på individnivå, gruppnivå och befolkningsnivå.

DEL 1

Upplevelse av hälsa Hälsa handlar inte bara om att vara frisk eller sjuk utan också om hur vi upplever vår hälsa. Vi kan exempelvis vara sjuka och må bra eller friska och må dåligt. Hälsokorset är ett sätt att beskriva just detta. Exempelvis: Eva har ingen sjukdom, hon är frisk men hennes dotter är sjuk så Eva oroar sig hela tiden över henne.

MÅR BRA

sjuk mår bra

frisk mår bra

SJUK

FRISK sjuk mår dåligt

frisk mår dåligt

MÅR DÅLIGT

Hälsa på individnivå Vår hälsa påverkas av många faktorer och det är ofta flera saker samtidigt som påverkar hur vi mår. Vår hälsa påverkas bland annat av

ålder, kön och vilka gener vi har

s s

levnadsvanor tillgången till hälsooch sjukvård

relationer och socialt stöd

s s s s s

boende arbetslöshet arbete och arbetsmiljö utbildning ekonomi.

1. FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE

Riskfaktorer för ohälsa När det gäller levnadsvanor finns olika riskfaktorer för ohälsa. Riskfaktorerna ökar risken för att bli sjuk. Några av de vanligaste är

dopning att använda hormonpreparat och andra läkemedel för att öka musklernas styrka

s s s s s s s s s

tobaksbruk alkoholmissbruk fysisk inaktivitet och stillasittande övervikt och fetma narkotikabruk dopning läkemedelsberoende spelberoende stress.

Folkhälsa på gruppnivå Barn och unga Hur man mår som barn eller ung påverkar hälsan hela livet. Därför är det viktigt att växa upp med en god hälsa. De senaste internationella resultaten visar att de flesta skolbarn i Sverige tycker att de har goda sociala relationer. De flesta säger också att de har en god hälsa och att de mår bra. Användningen av alkohol och tobak minskar och matvanorna har blivit bättre. Men det finns utmaningar, som i de flesta länder. Skolstressen ökar, framför allt bland de äldre barnen. Att använda mobiltelefon och dator kan gå ut över familj, vänner och andra aktiviteter och göra att man sitter still i stället för att röra sig.

DEL 1

Många barn och ungdomar rör sig för lite. Sverige hamnar i botten när det gäller hur många skolbarn som är tillräckligt fysiskt aktiva. Med fysiskt aktiv menar man minst 60 minuter fysisk aktivitet om dagen. Bara 12 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna uppnår det målet. Bland äldre skolbarn är fem gånger så många feta som på 1990-talet. Det är inte bra, eftersom vi vet att fetma ökar risken för ohälsa. Allt fler barn och ungdomar har psykosomatiska symtom som huvudvärk, sömnsvårigheter, oro och nedstämdhet. Flickor och pojkar mår ungefär lika bra i mellanstadiet och är ungefär lika nöjda med livet. Men under högstadiet försämras framför allt flickors hälsa. Eftersom de psykosomatiska symtomen har ökat på senare år satsar man särskilt på barn och unga i folkhälsoarbetet. Barn och ungdomar rör på sig för lite. Det har bland annat gjort att andelen överviktiga barn och ungdomar har ökat de senaste decennierna.

symtom tecken på att något är fel, som vid sjukdom psykosomatiska symtom kroppsliga symtom som beror på psykiska faktorer

1. FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE

Äldre personer Äldre människor ska åldras hälsosamt, ha en bra livskvalitet och inte behöva gå i pension för tidigt för att de inte orkar jobba längre. Många som går i pension förlorar delar av sin identitet hur en person ser på sig själv

identitet och sociala gemenskap. Att dessutom förlora vänner och sin partner, och behöva flytta från sitt boende kan få äldre personer att må mycket dåligt. Det är viktigt att äldre får vara med i samhället och att det finns aktiviteter som passar dem.

Funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning har ofta sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor och sämre hälsa. Ingen människa funktionsnedsättning nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt

med funktionsnedsättning får diskrimineras och ska ha samma möjligheter att delta i samhället som personer utan funktionsnedsättning.

Hbtq-personer Forskning visar att homosexuella bisexuella, transpersoner och andra hbtq-personer har en sämre hälsa än övriga befolkningen. Hbtq-personer utsätts fortfarande för fördomar, diskriminering orättvis behandling

diskriminering och våld.

Flyktingar Vuxna asylsökande och papperslösa ska erbjudas akut vård och annan vård som inte kan vänta, på samma villkor som svenska medborgare. Det är läkaren som bestämmer vilken vård som inte kan vänta. Det gäller också mödravård, abort och preventivmedelsrådgivning. Barn under 18 år har samma rättigheter till vård som personer som bor här. Alla asylsökande får också ett erbjudande om hälsoundersökning.

DEL 1

Folkhälsan i befolkningen När det gäller hur en person mår, pratar vi om hälsa. När vi säger folkhälsa menar vi hälsa, sjuklighet och dödlighet i hela befolkningen. En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt. Den handlar också om att den ska vara så jämnt fördelad som möjligt i hela befolkningen. I stället för att vara inriktad på det sjuka, försöker man

befolkningen Här: alla som bor i Sverige.

nu förebygga att sjukdom uppstår hos individer och i befolkningen. Det gör man genom hälsofrämjande och stödjande insatser.

Nytt folkhälsomål Riksdagen beslutade i juni 2018 om ett nytt folkhälsomål för att förebygga ohälsa och arbeta för en mer jämlik hälsa i hela befolkningen. Det nya målet gör att man ska vara mer inriktad på att försöka undvika sjukdom och ohälsa.

Folkhälsan har förbättrats Medellivslängden i Sverige har ökat mycket de senaste 200 åren. I början av 1800-talet levde människor i genomsnitt tills de blev 35–40 år. I början av 1900-talet levde människor i genomsnitt tills de blev 55–60 år. År 2019 var medellivslängden 83,1 år. Kvinnor levde i genomsnitt tills de blev 85 år och män tills de blev 81,9 år. Det är många olika saker som gör att vi har fått en bättre hälsa och att vi lever längre. En ökad levnadsstandard med bättre mat, bättre skolhälsovård och bättre kunskap om hygien är några förklaringar. Vaccination, läkemedel och effektivare behandlingar mot sjukdomar är också viktiga saker som har gett bättre folkhälsa.

jämlik att alla har samma möjligheter och rättigheter

1. FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE

Många äldre personer har god hälsa. På 100 år har medellivslängden ökat med mer än 25 år.

Folksjukdom En folksjukdom är en sjukdom som många i befolkningen har och som påverkar befolkningens hälsa mycket. Sjukdomar som i dag räknas som folksjukdomar i Sverige är bland andra

sjukdomar i hjärtat och blodkärl, till exempel hjärtinfarkt och stroke

vissa cancersjukdomar, till exempel cancer i bröst, prostata, tjocktarm och ändtarm

neuropsykiatriskt tillstånd en medfödd funktionsnedsättningen, till exempel ADHD, autism och Tourettes syndrom diagnos talar om vilken sjukdom eller vilket tillstånd patienten har

s s

diabetes psykisk ohälsa.

Psykisk ohälsa har ökat under senare år och kan också räknas till folksjukdomarna. Framför allt gäller det depression, ångest, stress och olika neuropsykiatriska tillstånd. Ett neuropsykiatriskt tillstånd är en medfödd funktionsnedsättning som innebär att personen tänker, löser problem och hanterar information på ett annorlunda sätt. Många fler än tidigare har fått en sådan diagnos.

DEL 1 ANATOMI OCH FYSIOLOGI

Psykisk ohälsa bland

År 2020 tog man ett politiskt beslut om att satsa extra på området psykisk hälsa. Det betyder att man ska öka insatserna

unga har ökat de senaste åren, framförallt depression och ångest.

för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa. Man ska också ge effektiv vård och stöd till personer som har allvarliga problem.

Ojämlikheter – ett hot mot hälsan Det finns fortfarande stora ojämlikheter i hälsa, framför allt mellan olika socioekonomiska grupper. Vissa yrkesgrupper har större ohälsa, till exempel de som har stressiga arbeten och där personerna har liten kontroll över sin situation. Arbetslöshet ökar också risken för ohälsa. Vilken samhällsgrupp du tillhör påverkar risken både för smittsamma och icke smittsamma sjukdomar. Till exempel är hjärtinfarkt vanligare hos personer med låg utbildning och låg inkomst än hos personer med hög utbildning och hög inkomst.

ojämlikhet när det är stora skillnader, exempelvis i människors hälsa socioekonomiska grupper ett samlingsbegrepp för vilken utbildning, yrkesstatus och inkomstnivå olika grupper av människor har

1. FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE

Infektionssjukdomar, som tuberkulos och covid-19, sprids snabbare i områden där många bor på en liten yta. Det är svårt att hålla avstånd om man bor sex personer i en två-rummare. Därför är det viktigt att se helheten när vi träffar människor i vården. Inte för att vi alltid kan påverka eller lösa problemen utan för att vi ska förstå personen bättre.

Folkhälsoarbete på olika nivåer Folkhälsoarbete handlar om god och jämlik hälsa. Syftet är att fler får vara friska längre och att sjukvården blir mindre hälsoklyftor skillnader i befolkningens hälsa

belastad. Regeringen har som mål att hälsoklyftorna ska försvinna. Det räcker inte med en bra sjukvård för att ett land ska ha en frisk befolkning. Det som också är viktigt är var människor bor, om de arbetar, hur de har det på arbetet och vad de gör på sin fritid. Levnadsvanor, relationer till andra och ekonomi är också viktigt för människors hälsa. Det finns åtta folkhälsopolitiska målområden som är en grund för folkhälsoarbetet. 1. Det tidiga livets villkor: Det är viktigt att alla barn får en bra uppväxt för att må bra även som vuxna. Barn som växer upp i en miljö med dålig ekonomi riskerar att få en sämre hälsa som vuxna. Det är viktigt att det finns en jämlik mödravård och barnhälsovård och en förskola med bra kvalitet. 2. Kunskap, kompetenser och utbildning: Det finns ett starkt samband mellan hälsa och utbildningsnivå. Ju högre utbildningsnivå, desto bättre hälsa. Barns skola och utbildning är därför viktig och ska vara likvärdig, var barnen än bor. Skolan ska tidigt hitta elever som behöver stödinsatser.

DEL 1

3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö: Arbetet och arbetsmiljön påverkar hälsan. Personer som är arbetslösa har ofta sämre hälsa än de som arbetar. Det är viktigt att minska arbetslösheten och att arbetsplatsen har en god arbetsmiljö. 4. Inkomster och möjligheter till försörjning: Människors ekonomiska och sociala trygghet är viktigt för hälsan. Högre inkomst betyder ofta bättre hälsa och ett längre liv. Det är viktigt att det finns sociala trygghetssystem för grupper som är särskilt utsatta och har dålig ekonomi.

Bilden illustrerar att folkhälsoarbete bedrivs på olika nivåer.

1. FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE

5. Boende och närmiljö: Den som inte har ett bra boende har svårt att klara övriga delar av livet, som till exempel utbildning och arbete. Utbildning och arbete har stor betydelse för hälsan. De som bor trångt har också svårare att hålla avstånd för att undvika att smitta varandra med sjukdomar. Det är viktigt att bygga bostadsområden som har en trygg och trivsam närmiljö. Hemmet ska vara en viktig plats för vila. 6. Levnadsvanor: Levnadsvanor är viktigt för en jämlik hälsa. Personers levnadsvanor skiljer sig åt och beror bland annat på ekonomi, utbildning och den sociala miljön. Dåliga levnadsvanor ökar risken för sjukdom. Det är viktigt att vi kan välja hälsosamma levnadsvanor. Vi behöver också leva i en god miljö och ha möjlighet till bra aktiviteter. Hälso- och sjukvården och omsorgen behöver kunna arbeta förebyggande. 7. Kontroll, inflytande och delaktighet: Att ha kontroll över sitt liv, känna sig trygg och vara delaktig i samhället är viktigt för en god hälsa. Det är viktigt att arbeta för demokrati och mänskliga rättigheter för att minska diskriminering och kränkande behandling. 8. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård: Hälso- och sjukvården bör erbjuda den vård som ger den bästa hälsan utifrån de resurser som finns. Människor ska ha lätt att få hjälp och vård. De ska också ha möjlighet att få hälsofrämjande och förebyggande vård och behandling rehabilitering Insatser som man gör för att en person ska komma tillbaka till det hälsotillstånd hen önskar. främja stödja, underlätta

och rehabilitering av god kvalitet. Grunden i allt folkhälsoarbete är människors lika värde. Folkhälsoarbete består av olika delar:

s s s

Att förebygga sjukdom (preventivt arbete). Att främja hälsa. Att behandla.

DEL 1

Att förebygga sjukdom Att arbeta förebyggande betyder att man försöker förhindra att sjukdom, skador eller andra problem uppstår. Man brukar säga att man arbetar preventivt. Exempel på preventivt arbete är vaccination, behandling mot högt blodtryck och information om hygien och hälsosamma levnadsvanor. I dag vet vi hur viktigt det är att förändra ohälsosamma levnadsvanor och hur mycket det påverkar hur vi mår. Sjukdom kostar pengar, både för samhället och förstås allra

preventivt att förebygga och att förhindra att en person får en sjukdom blodtryck det cirkulerande blodets tryck på kärlväggarna

mest för den som drabbas. En stor del av folksjukdomarna går att undvika eller skjuta upp genom hälsosamma levnadsvanor. Därför är det viktigt att arbeta preventivt och även sekundärpreventivt. Det innebär att man arbetar för att minska risken för att en person blir sjuk igen. Flera regioner har tagit fram vårdprogram för hur vården kan stötta människor i att förebygga ohälsosamma levnadsvanor.

Att främja hälsa Att främja hälsa betyder att man arbetar för att människor ska må bra. Det kan handla om att servera bra mat i skolorna och att satsa på skolgymnastik. Ett exempel på när samhället satsade mycket resurser var under covid-19-pandemin. En pandemi kan få många konsekvenser för hälsan och för samhället. Människor kan förstås bli sjuka och riskera att dö. Men dessutom kan den leda till ökad arbetslöshet och sämre ekonomi. Att vara arbetslös ökar också risken för psykisk ohälsa. Många känner sig ensamma och saknar kontakt med vänner och familj. Ensamhet är något som kan påverka hälsan negativt. Det finns studier som visar att människor som upplever att de är ensamma har en ökad risk att drabbas av till exempel hjärtinfarkt och stroke.

sekundärpreventivt arbete för att minska risken för att en person blir sjuk igen

1. CELLER, VÄVNADER OCH ORGAN

Vaccinationer mot olika sjukdomar ingår i folkhälsoarbetet. Den viktigaste insatsen för folkhälsan under covid-19-pandemin var att vaccinera så många människor som möjligt, på så kort tid som möjligt.

Att behandla Behandling sätter man in när något negativt redan har inträffat. Exempel på det kan vara att sätta in antibiotika vid infektioner eller att operera en brusten blindtarm.

DEL 1

Att förändra levnadsvanor Tidigare försökte vi ofta förbättra människors levnadsvanor genom att informera om vad som är farligt för hälsan. Vi trodde, att om människor får veta hur farligt det är att röka så kommer de att sluta. Men modern forskning har visat att den metoden inte fungerar så bra. Våra beteenden påverkas av mycket annat än bara kunskap. Det handlar till exempel om vilken grupp vi tillhör och vilka normer den gruppen har. Vi människor är flockdjur, vi vill bli omtyckta och accepterade av dem som är runt omkring oss. Vi gör gärna som andra gör. De flesta börjar nog inte röka eller dricka för att de tycker om det,

normer de oskrivna regler som finns i grupper vi tillhör, eller i samhället

utan för att andra som de ser upp till och vill vara lika gör det. En metod som används mer och mer för att påverka patienters levnadsvanor är motiverande samtal, MI. I MI

metod ett systematiskt, ordnat sätt att arbeta på

försöker vi undvika att bara informera. I stället lyssnar vi på vad personen vill och behöver. I MI har man ett empatiskt förhållningssätt. Med det menas att man har förmågan att inte vara dömande och att man kan leva sig in i den andra

empatiskt förhållningssätt att kunna leva sig in i andra personers situation

personens situation. Vi är alla olika, vi har olika perspektiv och erfarenheter, och vi kommer från olika bakgrunder. Läs mer om MI i kapitel 9.

I motiverande samtal lyssnar vi på vad personen själv vill och säger sig behöva. Det är mer framgångsrikt än att tala om för en person vad hen ska göra.

1. FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE

FALLBESKRIVNING

Patricia Patricia är 39 år och är gift med Peter. De har tre barn i tonåren. Peter är arbetslös och har varit deprimerad under en längre tid. Patricia gör det mesta hemma trots att hon jobbar mycket, ofta mer än heltid. Patricia jobbar som affärsbiträde och det är ofta svårt att få ekonomin att gå ihop. Det är ett väldigt stressigt jobb – ofta är någon sjuk så att de är för få. Många gånger hinner hon knappt äta lunch. När hon kommer hem har hon svårt att orka laga näringsriktig mat och ger ofta efter för tjat från barnen om mat som inte är så nyttig. Ett av barnen äter bara korv och makaroner – han vägrar att äta annan mat. När Patricia var liten fick hennes pappa diabetes. Han blev snabbt väldigt sjuk, var tvungen att amputera båda benen och dog vid 52 års ålder av njursvikt. Hela familjen fick det svårt efter det. De fick klara sig på mammans lön, men det var inte lätt. Patricia har känt sig trött och hängig en tid. När hon får tid på vårdcentralen tar de prover som visar att hon har fått diabetes typ 2. Patricia blir väldigt orolig och har svårt att ta till sig informationen. Hon får råden att motionera regelbundet, äta nyttig mat och att inte stressa. Patricia säger att det inte går, det kommer inte att fungera hemma.

Reflektera Vad tänker du om Patricias situation? Fundera över hur ditt bemötande blir olika beroende på hur du tänker om Patricias motstånd mot att ändra levnadsvanor. Vad betyder ditt bemötande för Patricia?

DEL 1

Till stöd för folkhälsan Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en statlig myndighet som har ansvar för att samordna folkhälsoarbetet i Sverige. Ett av uppdragen är att sprida kunskap i samhället. Exempelvis var Folkhälsomyndigheten väldigt aktiv under covid 19-pandemin, för att försöka påverka människor att följa riktlinjer för att inte bli smittade eller föra smittan vidare. Du kan läsa mer om vad de arbetar med, på www.folkhälsomyndigheten.se.

Kommunernas och regionernas ansvarsområden Kommunerna sköter bland annat skolorna, vården för de äldre, socialtjänsten, räddningstjänsten och stöd för personer med funktionshinder. Det som tidigare kallades för landsting heter nu i stället regioner. Regionerna är de som ansvarar för sjukvården. SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, som tidigare hette SKL, är en medlems- och arbetsgivarorganisation för kommuner och regioner. SKR ger stöd, råd och kunskap i arbetet med att utveckla välfärden och är en mötesplats för kommuner och regioner. SKR företräder kommuner och regioner i dialog och förhandlingar med staten och förmedlar fakta om förhållandena i kommuner och regioner. SKR stödjer utvecklingen av en god, nära och tillgänglig hälso- och sjukvård. Varje år tar SKR fram Hälso- och sjukvårdsrapporten Öppna jämförelser som beskriver läget och utvecklingen i hälso- och sjukvården. Syftet är att skapa en överblick och jämföra regioners resultat med varandra.

1. FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE

Socialstyrelsen Socialstyrelsen är en statlig myndighet. De arbetar bland annat med att

s s

ta fram statistik, riktlinjer, kunskap och stöd till vården följa upp hur vården fungerar när det gäller till exempel väntetider och tillgänglighet

ta fram föreskrifter och allmänna råd.

De ansvarar också för ett antal register, till exempel dödsorsaksregistret och cancerregistret. Läs mer på www.socialstyrelsen.se.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) IVO är en statlig myndighet som utreder anmälningar och felbehandlingar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det är för att den vård och omsorg som vi får i Sverige ska vara säker och bra, och att den följer lagar och regler.

Lagstiftning Att införa lagar är en del i folkhälsoarbetet. Rökförbud på restauranger och i offentliga miljöer är bra exempel på detta. Förbud mot att sälja alkohol till ungdomar under 20 år är ett annat exempel. Hälso- och sjukvården har många lagar som reglerar arbetet. Den viktigaste lagen som styr all hälsooch sjukvård är hälso- och sjukvårdslagen (HSL).

DEL 1

Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) För att uppfylla kraven på en god vård ska hälso- och sjukvården

vara av god kvalitet med bra hygien (för att undvika infektioner), vara trygg säker och ha god kontinuitet

s s

vara lätt tillgänglig ha respekt för att patienten har rätt att bestämma över sig själv

underlätta goda kontakter mellan patienten och hälsooch sjukvårdspersonalen.

kontinuitet Här: att patienten träffar samma läkare varje gång hen kommer till en mottagning.

tillgänglig lätt att få kontakt med

Det här ligger till grund för de regler och bestämmelser som finns i hälso- och sjukvårdslagen. Hälso- och sjukvårdslagen har utvecklats från att handla om sjukvård till att handla mer om hälsofrämjande insatser.

Patientsäkerhetslagen Patientsäkerhetslagen handlar om patientsäkerhet och hur vården ska vara för att minska risken för att patienten skadas i vården.

Smittskyddslagen Smittskyddslagen är till för att förhindra att människor smittas av farliga sjukdomar. Enligt smittskyddslagen ska

patientsäkerhet Att patienter inte skadas i samband med hälso- och sjukvårdande åtgärder, eller på grund av att vården inte genomför de åtgärder som behövs med hänsyn till patientens tillstånd.

personal inom hälso- och sjukvården anmäla när en person har smittats av en viss sjukdom. De sjukdomar det gäller kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande, eller få andra allvarliga konsekvenser. De kallas allmänfarliga sjukdomar. Några exempel på allmänfarliga sjukdomar är hepatit A–E, klamydia, HIV, campylobacter och kolera. Alla allmänfarliga sjukdomar ska smittspåras. Det betyder att vårdpersonalen tillsammans med den som är smittad försöker tänka ut

smittspåra Att ta reda på vem smittan kommer ifrån och vem patienten själv kan ha smittat.

1. FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE

vilka fler som kan vara smittade. Den som har fått en allmänfarlig sjukdom måste följa läkarens instruktioner. Dessa handlar om vad personen ska göra för att inte föra smittan vidare. Den som är smittad är inte skyldig att genomgå behandling för sjukdomen, men hen får inte smitta någon annan. En person som medvetet smittar någon annan med till exempel hepatit B, hiv, eller syfilis kan dömas för misshandel. Samhällsfarliga sjukdomar kan få spridning i samhället. De är farliga för hela samhället. Några exempel är smittkoppor, SARS, ebola och covid-19. Vaccinering av värnpliktiga mot smittkoppor 1963. Det upphörde i Sverige 1976, eftersom vaccin hade utrotat sjukdomen.

Livsmedelslagen Livsmedelslagen är till för att skydda konsumenterna mot skadliga och ohälsosamma livsmedel.

Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen handlar om de skyldigheter som samhället har när det gäller social trygghet och stöd för individer.

Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen ska förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och bidra till en god arbetsmiljö.

DEL 1

Etiska principer Det finns några etiska principer inom vården. De finns som en gemensam grund för allt arbete vi gör. De hjälper oss om vi har begränsade resurser och måste prioritera.

Autonomiprincipen Autonomiprincipen innebär att man ska respektera patientens rätt att bestämma om sig själv. Patienten ska få information och ha rätt att säga nej till behandling. Det här står tydligt i patentlagen och är något vi som arbetar inom vården måste följa.

Godhetsprincipen Godhetsprincipen innebär att man bör försöka hjälpa patienten genom att ta hänsyn till vilka behov patienten har. Vi inom vården ska tänka på patientens bästa, på att hen ska ha en så bra hälsa och livskvalitet som möjligt.

Inte skada-principen Inte skada-principen betyder att vi ska undvika att skada patienten. Vi ska till exempel inte ta risker i onödan. Vi ska sträva efter att skadan ska bli så liten som möjligt.

Rättviseprincipen Rättviseprincipen betyder att patienter med samma behov ska behandlas lika. Patientens behov av medicinsk behandling ska avgöra vilken vård hen får.

Människovärdesprincipen Människovärdesprincipen innebär att alla människor är lika mycket värda och har samma rätt till vård. Ålder, kön,

etiska principer pekar ut riktning, hur vi ska tänka och handla prioritera välja vad som är viktigast

1. FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE

Hippokrates föddes år 460 f.Kr i Grekland och har kallats läkekonstens fader.

bakgrund, utbildning, social eller ekonomisk ställning ska inte spela någon roll. Att någon är rik eller känd får inte påverka så att den personen får bättre eller snabbare vård. Det får heller inte spela någon roll att personen själv har bidragit till sin sjukdom, till exempel genom en ohälsosam livsstil.

DEL 1

Behovs- och solidaritetsprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att de som har de svåraste sjukdomarna ska få vård först. Man ska satsa resurserna på dem som har de största behoven, de svåraste sjukdomarna och den sämsta livskvaliteten. Som vårdpersonal behöver vi vara uppmärksamma på behoven hos de som är svagast och inte alltid kan tala för sig.

Kostnadseffektivitetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen betyder att man tittar på om nyttan med en behandling eller ett läkemedel är värd kostnaden. Med nytta menar man att patienten får bättre hälsa eller högre livskvalitet. Ett exempel kan vara frågan om man ska införa ett nytt läkemedel som kostar en miljon per år för varje patient, och som inte botar men gör att patienten mår litet bättre. I det här fallet kanske Läkemedelsverket säger nej, för att man anser att nyttan inte är tillräckligt stor med tanke på hur mycket det kostar.

Att mäta hälsa Det är viktigt att försöka mäta om insatserna gör någon nytta. Att mäta hälsa är svårt och vi får därför ofta nöja oss med att mäta andra saker, som livslängd, levnadsvanor eller dödsorsaker. Några begrepp som används när vi mäter hälsa eller ohälsa och som ofta används i studier är de i punktlistan här nedan.

Epidemiologi: I epidemiologiska undersökningar studerar man olika sjukdomar i befolkningen och vad som påverkar att sjukdomarna finns.

Morbiditet, som betyder sjuklighet.

Läkemedelsverket arbetar för att vi ska ha säkra och effektiva läkemedel

1. FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE

Mortalitet, som betyder dödlighet. Om exempelvis mortaliteten i en viss sjukdom är 20 procent betyder det att 20 procent av dem som får sjukdomen dör av den.

Incidens, som mäter antalet nya sjukdomsfall under en viss period, till exempel hur många som insjuknade i covid-19 under en viss tidsperiod.

Prevalens, som anger hur många i befolkningen som har en sjukdom eller en riskfaktor vid en viss tidpunkt. Prevalens mäts i procent – exempelvis hur många procent av Sveriges vuxna befolkning som röker.

Risk: handlar om risken eller sannolikheten att en viss händelse ska inträffa.

Incidens är ett mått på hur många personer som insjuknar i en sjukdom under en viss tidsperiod. Diagrammet visar sjukdomsfallen i covid-19 i olika åldergrupper under tre veckor 2020.

DEL 1

Register för att mäta folkhälsa I Sverige har vi personnummer. Det gör att det är lätt att registrera sjukdomar och tillstånd. Det finns ett stort antal kvalitetsregister som vi kan använda när vi vill mäta hur det går för patienter som har fått olika behandlingar, till exempel mediciner eller operationer. Med hjälp av registren kan vi också jämföra resultaten från olika sjukhus i landet. Vi kan se om vården skiljer sig åt i olika regioner. Exempel på kvalitetsregister är:

Nationella diabetesregistret där vårdpersonal rapporterar in värden för diabetespatienter.

s s s

rapportera att berätta om

Rikshöft som ortopederna använder. Riks-Stroke för stroke. RIKS-HIA där hjärtinfarktpatienternas värden och behandlingar rapporteras in.

Vissa kvalitetsregister rapporterar också in patienternas levnadsvanor som rökning och fysisk aktivitet. Ett exempel på det är Sephia-registret som följer upp patienter som har haft hjärtinfarkt. ICD är en metod som används för att klassificera sjukdomar. Alla sjukdomar har en ICD-beteckning som kan registreras i patientens journal. Det har vi nytta av när vi ska ställa en diagnos, ta fram statistik och när vi vill kunna se hur en sjukdom utvecklas över tid.

klassificera att dela in i grupper

1. FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE

SAMMAN FAT TNING

Utvecklingen har de senaste åren alltmer gått mot att försöka förhindra att människor blir sjuka. Det gör man genom att förebygga och med hälsofrämjande och stödjande insatser.

En folksjukdom är en sjukdom som många i befolkningen har och som påverkar befolkningens hälsa mycket. Några exempel är hjärtinfarkt, stroke, prostatacancer, bröstcancer, diabetes och psykisk ohälsa.

Det finns olika riskfaktorer för sjukdom, som ohälsosamma levnadsvanor, socioekonomisk standard, ålder, kön och gener.

Regeringen kom med ett nytt folkhälsomål 2018, som anger att man ska vara mer inriktad på att försöka undvika sjukdom och ohälsa.

s s

Ojämlikheten är ett hot mot hälsan. Folkhälsoarbete handlar om att förebygga sjukdom, att främja hälsa och att behandla.

Olika myndigheter arbetar med folkhälsan, till exempel Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, SKR och IVO.

Det finns lagar som stöder hälsa, till exempel HSL, patientsäkerhetslagen, smittskyddslagen, livsmedelslagen, arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen.

Det finns ett antal etiska principer i sjukvården som ligger till grund för vården. Det är autonomiprincipen, godhetsprincipen, inte skada-principen, rättviseprincipen, människovärdesprincipen, solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen.

Hälsan mäts på olika sätt, i kvalitetsregister och genom studier. Begrepp som används är epidemiologi, morbiditet, mortalitet, prevalens och risk.

DEL 1

TIP S

Webbplatser: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsoarbete/ folkhalsopolitikens-mal/ https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/ publikationsarkiv/f/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2020/ https://www.folkhalsoguiden.se/halsa-stockholm/ folkhalsorapport-2019/

Träna begrepp Arbeta med begreppen i marginalen, ensam eller tillsammans med en klasskamrat. Beskriv med egna ord vad begreppen innebär och sätt in dem i förklarande meningar.

Repetera 1. Vad innebär folkhälsa? 2. Vad är en folksjukdom? 3. Vilka är de vanligaste folksjukdomarna? 4. Vad innebär det nya folkhälsomålet? 5. Vad är skillnaden mellan prevention och sekundärprevention? 6. Vilka är de vanligaste riskfaktorerna för ohälsa? 7. Varför tror du att medellivslängden har ökat så mycket i Sverige? 8. På vilket sätt är hälsan ojämlik? 9. Ge några exempel på myndigheter som arbetar för folkhälsan. 10. Vad har Folkhälsomyndigheten för uppdrag? 11. Vad har SKR för uppdrag? 12. Vad gör IVO? 13. Ge exempel på lagar som stöder folkhälsan. 14. Hur mäter vi folkhälsan i Sverige? 15. Vilka etiska principer ligger till grund för vården? 16. Förklara skillnaden mellan kommunernas uppdrag och regionernas uppdrag. 17. Ge exempel på lagar som är viktiga för folkhälsan.

1. FOLKHÄLSA OCH FOLKHÄLSOARBETE

Reflektera 1. Har någon du känner drabbats av någon folkhälsosjukdom? Kan du se att det finns någon riskfaktor?

F Ö R D JU PA Jobba med följande uppgift ensam eller i grupp: •

Välj två vanliga folksjukdomar och läs om dem. Du kan använda dina läroböcker, läsa på 1177.vardguiden eller använda dig av länkarna under Tips. Fundera över varför de är vanliga och vilka insatser som kan minska att de inträffar.

Praktikuppgifter 1. Välj ut en patient och berätta om hälsokorset. Be patienten berätta hur hen upplever sin hälsa utifrån hälsokorset. 2. Intervjua en patient om hens friskfaktorer för hälsa.

392

SAKORDSREGISTER

Sakordsregister A

blodkroppar 40, 246

accepterande

blodpropp i lungan 193

egenvård 299, 317

blodprovstagning 243

EKG 190, 239

ACVPU 281

blodsockerapparat 247

elektroder 239

ADHD 312

blodtryck 214

elimination 88

ADL 88, 175

blodtrycksapparat 237

enteral nutrition 249

aggressiva personer 335

blödning 218, 242

epidemiologi 30

aggressiv kommunikation

BMI – Body Mass Index 48

epilepsi 178

förhållningssätt 122

bradykardi 213

ERCP 171

alkohol 52, 178

bröstsmärta 187

etiska principer 28

alkoholabstinens 178

buksmärta 196

existentiell kris 116

anafylaxi 215

andning 89

cerebral pares, CP 312

feber 219

andningsfrekvens 84

checklista 105

fetma 48

andningsljud 274

chockfasen 116

F-Hb 169, 247

appendicit 203

cholecystit 200

FN 41

arbetsmiljö 347

cirkulation 90, 213, 214, 275

folkhälsa 9

arbetsmiljölagen 27

CRP 164

Folkhälsomyndigheten 24

arbetsuppgifter 139

cyanos 274

folkhälsomål 14

astmaanfall 210

cystoskopi 165

folksjukdom 15

autonomiprincipen 28

främmande kropp 271

avföring 162, 168, 170, 173

defibrillator 241, 242, 289

funktionsnedsättning 13

341

allergisk chock 215

friskfaktorer 38, 63

autism 312

dehydrerad 158

fysisk aktivitet 51, 63

demens 332

förband 258

BAS 90-30-90 102

depression 186

förlamad 175

bearbetningsfasen 120

desinficera 257

förmaksflimmer 277

behovs- och

disability/medvetande

förstoppning 88, 173

solidaritetsprincipen 30

rörelse och känsel 278

försvarsmekanismer 125

bemötande 323

divertikulit 205

benbrott, fraktur 179

dokumentation 375, 381

bilirubin 166

domningar 89

gallan, gallsten 171, 200

bladderscanner 172, 252

droger 55

gastroskopi 199

blindtarmsinflammation 203

GCS 280

SAKORDSREGISTER

habilitering 299, 312, 313

jämlik hälsa 14

magsår 198

hallucinationer 89

jämlik vård 328

matpyramiden 68 medellivslängd 14

hbtq-personer 13 HDL-kolesterol 51

Heimlichs manöver 272

kanyl 232, 244

hematuri 167

kapillärt blodprov 245

medvetande 182

hjärtinfarkt 189

KASAM 75

metabolt syndrom 49

hjärt-lungräddning (HLR) 289

kateter 84, 88, 172, 253

miktion 251

hjärtrytm 241

klorhexidinsprit 243

minnesproblem 331

hjärtstopp 241

koagel 172

mobbning 342

hjärtsäcksinflammation 191

kognition 331

morbiditet 30

holistiskt synsätt 76

kolangit 200

mortalitet 31

hud 88, 181

kolesterol 51

motiverande samtal (MI) 22,

humanistisk människosyn

koloskopi 170

329

kommunikation 88, 182, 323, 339

hypertoni 45 hypoglykemi 156

kostnadseffektivitets

hypotermi 220

medicinteknisk utrustning 104, 232

302 MRCP 171, 201 multipel skleros, MS 310 människovärdesprincipen 28

principen 30

hypotoni 214

kramper 178

hälsokorset 10

krisreaktioner 113

National warning score 2

hälso- och sjukvårdslagen

kroppstemperatur 247

25, 367

kränkande särbehandling 343

hälsoplan 358

(NEWS2) 101 nedsatt hörsel 334 nefrostomi 172

hälsotillstånd 83, 100

kvalitetsregister 32

neuropsykiatriskt tillstånd 15

höga nivåer av blodfetter 51

kärlkramp 187

NEWS 100 NIH Stroke Scale 175

högt blodtryck 45 L

njurbäckeninflammation 163

L-ABCDE 270

Nordiska närings

ICD 32

lagar 25, 367

ileus 206

lansett 246

incidens 31

LDL-kolesterol 51

nutrition 88, 156

informationsplikt 368

levnadsvanor 19, 37

nya patientlagen 367

Inspektionen för vård och

luftvägarna 271

nyorienteringsfasen 121

omsorg (IVO) 25

lungemboli 193

näringsbrist 70

insulinkänning 156

lungkollaps 210

näringssond 249

inte skada-principen 28

lungsäcksinflammation 195

rekommendationerna (NNR) 67

läkemedelsmissbruk 55

Läkemedelsverket 30

orienterad × 4 183

393

394

SAKORDSREGISTER

pankreatit 202

SBAR 376

ulcus 198

Parkinsons sjukdom 310

sekretess 385

ultraljudsundersökning 165

passiv kommunikation 340

sepsis 102, 103

urakut 271

Patientnämnden 325

sexualitet 90

urin 163, 166

patientsäkerhet 105, 324,

sexuella trakasserier 346

urinförgiftning 182

360, 381

självmordstankar 129

urinprov 250

patientsäkerhetslagen 26

skada 28

uttorkad 158

PEG 249

SKR 24

utvecklingskriser 115

perifer kyla 277

smittskyddslagen 26

personcentrerad vård 329,

smärta/sinnesintryck 89, 187

snus 43

ven 243

pneumothorax 210

Socialstyrelsen 25

ventrikelsond 248

PREM 360

socialtjänstlagen 27

viktnedgång 161

prevalens 31

stent 190

vitala parametrar 240

PROM 360

stickskydd 246

vårdplanering 139

psykisk ohälsa 15

stomi 88

vårdtyngd 148

psykosomatiska symtom 12

StopHemo-H 242

vätska i vävnaderna 217

PTC 201

stress 56

vävnad 88

PTSD 126

stroke 175

WHO 9, 39

puls 84

suprapubiskateter 172

pulsoximeter 84, 233

synfältsbortfall 89

pulsåderbråck –

syrebrist 235

åderförfettning 51

353, 355, 359

aortaaneurysm 197

syremättnad 233 såromläggning 257

sökord 83

äldre och alkohol 53

sömn 71, 89

ätande 88

rapportering 375

reaktionsfasen 117

takykardi 213

ödem 217

rehabilitering 299, 310, 311

takypné 212

öppna frågor 304, 365

rektoskopi 170

tallriksmodellen 69

övervikt 48

reproduktion 90

tarmficka 205

övervård 316

riskfaktorer 11, 38

tarmvred 206

övervätskning 160

riskkategorisering 101

telemetri 240

RLS 85 280

teststicka 250

ryggmärgsbråck 312

tobak 40

ryggmärgsprov 177

trauma 115

rättviseprincipen 28

triglycerider 51

rökning 40

trycksår 181

PVK 278 R rak kommunikation 341

395

Bildförteckning 7 Juliana Wiklund/Johnér

93 Luis Alvarez/Getty Images

8 Maskot/Getty Images

104 Cavan Images/Getty Images

15 Lena Oritsland/Johnér

106 Maskot/Getty Images

16 Maskot/Getty Images

112 Elliot Elliot/Johnér

18 Folkhälsomyndigheten

114 Stina Stjernkvist/TT

21 Jonas Ekströmer/TT

116 Per Magnus Persson/Johnér

22 Maskot/Getty Images

120 Maskot/Johnér

25 Elliot Elliot/Johnér

123 Luis Alvarez/Getty Images

27 SVT/TT

126 Orlok/Shutterstock

29 Photo 12/Universal Images Group/

128 Lisa Wikstrand/Johnér

Getty Images

130 Hans Berggren/Johnér

31 Carolina Byrmo/AB/TT

133 Peopleimages/Getty Images

36 Marie Linnér/Johnér

138 Plattform/Johnér

38 Maskot/Johnér

142 benedek/Getty Images

41 Halfpoint Images/Getty Images

144 Caiaimage/Johnér

42 Agnetha Tillnert/Johnér

144, 147 Maskot/Getty Images

44 plainpicture/Johnér

149 Hinterhaus Procuctions/Getty

45 Astrakan Images/Getty Images

Images

53 Maskot/Getty Images

154 Willowpix/Getty Images

57 plainpicture/Johnér

156 Maskot/Johnér

58 Maskot/Getty Images

158, 164, 167, 171, 179, 201, 211, 217

61 Plattform/Johnér

SPL/TT

68 (1), 69, 70 Livsmedelsverket

183 Reza Estakhrian/Getty Images

68 (2) Ulrika Ekblom/Hjärt-Lungfonden/

219 Susanne Walström/Johnér

www.sundkurs.se

230 Ian Hooton/SPL/Getty Images

72 Maskot/Getty Images

233 Photomick/Getty Images

77 Peter Rutherhagen/Getty Images

235 Johnrob/Getty Images

81 Susanne Walström/Johnér

236 Tanja Metelitsa/Johnér

82 ER Productions Limited/Getty

240 Akarapong Suppasarn/Getty

Images

396

BILDFÖRTECKNING

241 Philippe Turpin/Getty Images

330 Anette Nantell/DN/TT

250 SPL/TT

332 Mathias Svold/TT

252 Burger/Phanie/SPL

335 mikroman6/Getty Images

261 (1) SPL/TT

337 Maskot/Getty Images

275 Maskot/Johnér

338 Johnér/Getty Images

282 Maskot/Getty Images

342 360You Photography/Johnér

284 Patric Söderström/TT

345 Depiction/Johnér

289 J upiterimages/Getty Images

352 Scandinav/Johnér

298 South_agency/Getty Images

354 SVT/TT

301 Cultura Creative/Johnér

356 Rob Levine/Getty Images

304 Luis Alvarez/Getty Images

359 Johanna Hanno/Bildhuset/TT

309 Maskot/Getty Images

364 Johnér/Getty Images

311 FatCamera/Getty Images

366 LumiNola/Getty Images

312 Huntstock/Getty Images

368 Plattform/Johnér

314 Marie Linnér/Johnér

369 Janerik Henriksson/TT

317 Caiaimage/Johnér

374 Jonatan Fernstrom/Getty Images

322 Ingemar Lindewall/Johnér

377 AJ_Watt/Getty Images

324 Plattform/Johnér

382 Maskot/Johnér

326 Isabel Pavia/Getty Images

383 Anna Kern/Johnér

328 Maskot/Johnér

384 Fredrik Sandberg/TT

Övriga foton: Shutterstock.com Socialstyrelsens namn och logotypen för myndigheten är skyddad i lag. Förlaget har fått tillstånd till användningen i denna bok.

978-91-47-14260-6 © 2021 Anna Hedlund Leijon, Christina Walldin och Liber AB Projektledare: Cecilia Söderpalm-Berndes Förläggare: Anna Klöble Bildredaktör: Marie Olsson Formgivning: Anna Hild Omslag: Anna Hild Omslagsfoto: shutterstock.com Teckningar: Cicci Lorentzson Textbearbetning: Bibbi Fagerström och Cecilia Söderpalm-Berndes Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: Livonia, Lettland 2021 Första upplagan 1 Liber AB, 11398 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 90 00 E-post: kundservice.liber@liber.se

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se

Best.nr 47-14260-6 Tryck.nr 47-14260-6

Hälso- och sjukvård 1

och rehabilitering samt kommunikation

Hedlund Leijon & Walldin

Hälso- och sjukvård 1

& Anna Hedlund Leijon Christina Walldin

d r å v k u j s h c o Hälso-