9789147140565 by Smakprov Media AB

Hedersrelaterat våld och förtryck: Professionellas uppdrag och utmaningar ser förbi de ideologiska spänningar som präglat frågan om hedersrelaterat våld och förtryck, och presenterar ny och bred kunskap baserad på aktuell forskning inom området. Boken ger ett brett kunskapsstöd för arbetet med att förstå och hantera våld och förtryck inom ramen för en hederskontext. Här presenteras bakgrund och förklaringar till hedersrelaterat våld och förtryck. Boken lyfter socialtjänstens och skolans uppdrag att identifiera och utreda våldet och förtrycket, samt hur professionella kan arbeta förebyggande. Antologin vänder sig till studenter på alla utbildningsnivåer och till professionella inom socialt arbete, hälso- och sjukvård samt skola. Den är också aktuell för andra som är intresserade av området.

• Hedersrelaterat våld och förtryck belyses med utgångspunkt från ett människorättsperspektiv, där aktuell rättslig reglering och rättspraxis är i fokus.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Under 2020-talet har lagstiftning kring hedersrelaterat våld och förtryck skärpts, med bland annat nya brottskategoriseringar som hedersmotiv och särskilt hedersbrott. Vad innebär detta för praktiker inom socialt arbete?

Hedersrelaterat våld och förtryck Professionellas uppdrag och utmaningar

• Det hedersrelaterade våldets uttrycksformer och deras betydelse för • Bokens innehåll vilar på teoretiska grunder som är tillämpbara i klientarbetet med hedersrelaterat våld och förtryck.

Pernilla Ouis och Sara Högdin är bokens huvudredaktörer. Pernilla Ouis är professor i socialt arbete och Sara Högdin är socionom och docent i socialt arbete, båda verksamma vid Högskolan i Halmstad. Bokens övriga författare är Janike Andersson. Aje Carlbom, Hanna Cinthio, Sara Helmersson, Helén Olsson, Johan Rosquist, Lotti Ryberg-Welander och Annika Staaf.

Pernilla Ouis & Sara Högdin(red.)

mötet med våldsutsatta presenteras.

Best.nr 47-14056-5 Tryck.nr 47-14056-5

Pernilla Ouis & Sara Högdin (red.)

Hedersrelaterat våld och förtryck Professionellas uppdrag och utmaningar

Pernilla Ouis & Sara Högdin (red.)

Liber

Förläggare: Helena Ekholm Redaktör: Elisabeth Åman Projektledare: Stefanie Holmsved Thott Produktionsspecialist: Helene Ågren Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Foton: Getty Images Första upplagan 1

Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2024

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 kundservice.liber@liber.se www.liber.se

Innehåll Författarpresentation 8 Förord 10 Inledning 11 Pernilla Ouis och Sara Högdin Bakgrund till hedersbegreppet: Symboliskt kapital och respektabilitet 11 När hedern förloras: Skuld, skam och ”sexualheder” 14 Hedersrelaterat våld som en del av mäns våld mot kvinnor 16 Ett utvidgat begrepp och komplicerade relationer mellan offer och förövare 19 Lagstiftning rörande hedersrelaterat våld och förtryck 21 Antologins disposition 22

DEL 1: Förstå hedersrelaterat våld och förtryck, juridiska system och lagstiftning 27 1. Hedersnormers funktion i ett socioekonomiskt segregerat samhälle 28 Pernilla Ouis Hedersnormer i ett traditionellt samhälle 28 Släktens omsorgskrav som hinder för individens sexuella frigörelse 30 Segregationens betydelse 33 Heder, maskulinitet och gängkriminalitet 34 Avslutande reflektioner 37 2. Barns rättsliga skydd vid hedersvåld och annat förtryck 40 Annika Staaf Barnrättsperspektiv på hedersförtryck 41 Internationella konventioner om våld mot kvinnor och flickor 42 Lagstiftningsåtgärder i nationell rätt 43 Socialstyrelsens föreskrifter och myndigheters råd till socialtjänsten 50 Avslutande reflektioner 52 3. Hederslagstiftningens implikationer för socialt arbete 57 Johan Rosquist Hedersförtryck – ett nytt brott 57 Lagändringens samhällsrelevans 58

Hederspraktik som ett normbrott 60 Hederspraktikens relevans för socialt arbete 63 Hederspraktikens rättsprocess: några scenarier 65 Avslutande reflektioner 67 4. Religion och heder – ett exempel 70 Aje Carlbom och Pernilla Ouis Paradoxen mångfald kontra jämlikhet mellan könen 70 Den islamiska lagen 72 Islamiska genusnormer – exempel från muslimska organisationer 74 Det islamiska äktenskapet – möjliga dilemman för socialarbetare 75 ”Haltande äktenskap” – problem att skilja sig 77 Vårdnadsrätt 79 Avslutande reflektioner 79

DEL 2: Identifiera hedersrelaterat våld och förtryck: Erfarenheter hos de professionella 83 5. Skolkuratorers erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck i skolmiljö 84 Sara Högdin och Sara Helmersson Hedersvåld, kontroll och genus i en skolkontext 85 Våga ställa frågor och lyssna på barns berättelser 86 Tillit och förtroendefulla relationer 88 Vid oro för att en elev far illa 89 Relationen mellan skolan och socialtjänsten 91 Avslutande reflektioner 93 6. Om hedersrelaterade begränsningar kring förskolebarn 97 Hanna Cinthio Den krympande friheten 98 Vad vet vi om hedersnormer i förskolan? 100 Förskolepersonalens berättelser om hedersnormer 103 Upptäcka och hantera hedersnormer 105 Avslutande reflektioner 108

7. Om hedersvåld – erfarenheter från socialsekreterare och personer i hederskontext 111 Helén Olsson Tillbakablickar på socialtjänstens arbete med hedersvåld 112 Arbete med hedersvåld – socialarbetares upplevelser år 2016 115 Fly från hedersvåld – utsattas upplevelser av stöd och hjälp från socialtjänsten 116 Avslutande reflektioner 119 8. Heder och barnäktenskap. Erfarenheter och lärdomar från professionella inom socialtjänst 122 Janicke Andersson Tvångsgifte och frivillighet 123 Förhålla sig till familjesammanhang 125 Vilja fly eller stanna kvar 127 Avslutande reflektioner 131

DEL 3: Hantera hedersrelaterat våld och förtryck i det praktiska sociala arbetet 135 9. Förebyggande insatser mot hedersrelaterat våld: Fokus på utövare och potentiella utövare 136 Sara Helmersson och Sara Högdin Teoretiska perspektiv på våld och våldsförebyggande insatser 137 Återfallsprevention med våldsutövare 138 Våldsförebyggande arbete riktat till barn och unga 142 Avslutande reflektioner 146 10. Riskbedömning, skydd och stöd vid hedersvåld 149 Helén Olsson Steg 1. Skyddsarbetet med risk och säkerhet 149 Steg 2. Exempel på insatser i en riskhanteringsplan 154 Konfliktmedling och familjearbete 156 Avslutande reflektioner 157 11. Digitala aspekter på hedersrelaterat våld och förtryck 160 Hanna Cinthio Ryktets kraft 160 ”Allting finns ju i luren” 161 ”Hundra vet det direkt” 162

”Han sa att han skulle lägga ut det på Facebook” 164 ”Håll koll på din familj” 165 ”Du får inte skriva en journal på mig” 166 ”Dagen efter var dom där utanför dörren” 168 ”Det var min flykt liksom” 170 ”Det här är inte okej, det de gör mot dig” 171 Avslutande reflektioner 172 12. Hedersrelaterade hot och hot om våld i det sociala arbetet – ett arbetsmiljörättsligt perspektiv 175 Lotti Ryberg-Welander och Annika Staaf Socialt arbete – ett riskfyllt samhällsuppdrag 176 Ansvaret för arbetsmiljön 178 Ett systematiskt arbetsmiljöarbete – att undersöka, genomföra och följa upp 179 Arbetstagarens möjligheter och rättigheter 183 Om någon skadas i tjänsten … 184 Avslutande reflektioner 185 Summering och framåtblickar 188 Sara Högdin och Pernilla Ouis Förklaringsmodeller till hedersrelaterat våld och förtryck 188 Rättssystem, lagstiftning och värdegrund 190 Svårigheter i det praktiska arbetet 192 Interventioner och det sociala arbetets praktik 193 Avslutande reflektioner 199 Register 203

Författarpresentation Pernilla Ouis (red.) är professor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad och biträdande professor i samma ämne vid Malmö universitet. Hennes forskningsintressen är, förutom hedersrelaterat våld och förtryck, inom temat migration och sexualitet, samt frågor om social hållbarhet och hållbart socialt arbete. Sara Högdin (red.), socionom och docent i socialt arbete, är verksam vid Akademin för hälsa och välfärd, Högskolan i Halmstad. Hennes huvudsakliga forskningsområden innefattar studier av socialt arbete i skolan samt ungas utsatthet för olika former av våld. Janicke Andersson är docent i sociologi och lektor i socialt arbete vid Högskolan i Halmstad. Hon har tidigare varit verksam vid Linköpings universitet och Lunds universitet. Hennes huvudsakliga forskningsintressen är görande av ålder, åldersnormer, makt och styrning. Hennes forskning fokuserar ofta på mötet mellan det förkroppsligade och normer genom granskandet av makt och styrningspraktiker. Aje Carlbom är fil.dr i socialantropologi med examen från Lunds universitet. Han är i dag biträdande professor vid Malmö universitet. Hans forskningsintressen sedan avhandlingsarbetet berör frågor om kulturell och religiös pluralism, diaspora, integration och kommunikationsstrategiska utmaningar kopplade till politiskt meningsskapande. Hanna Cinthio är fil.dr i socialt arbete med över 20 års erfarenhet av praktiskt och strategiskt arbete kring sexualitets- och rättighetsfrågor i Sverige och regionen Mellanöstern och Nordafrika. Hon deltog som forskare i Storstadskartläggningen av hedersrelaterat våld och förtryck 2017–2018 och disputerade 2023 vid Malmö universitet med en avhandling som undersöker komplexiteten kring hedersnormer och samhällets försök att hantera och reglera dem. Sara Helmersson, socionom och fil.dr i socialt arbete, är verksam som lektor vid Högskolan i Halmstad. I sin doktorsavhandling undersökte Helmersson ett förändrat stödfält för våldsutsatta kvinnor och barn inom ideella kvinnojourer och kommunala verksamheter mot våld i nära relationer. Hennes forskningsområde rör olika former av våld och utsatthet, men även migration, i relation till de svenska välfärdsinstitutionerna. I ett nuvarande projekt fokuseras våldspreventiva insatser inom socialtjänsten.

Helén Olsson är socionom och har över tjugo års erfarenhet från arbete inom socialtjänsten/IFO. Hon är fil.dr i hälsovetenskap och är numera anställd vid två lärosäten, Karlstads universitet och Mittuniversitetet. Hon undervisar, utbildar och forskar om våld, våldsutsatthet och riskbedömning, bland annat inom området hedersrelaterat våld och förtryck. Helén bedriver även forskning kring vilken betydelse socialsekreterares arbetsvillkor har för arbetet med våld i nära relationer samt hur hållbara implementeringsstrategier kan underlätta arbetet med frågorna. Johan Rosquist är rättssociolog och lektor i kriminologi vid Linnéuniversitetet. Hans forskningsintressen berör bland annat hur svenska myndigheter hanterar frågor som berör migrations- och etnicitetsfrågor. Avhandlingsprojektet behandlade hur riksdag, polis och domstolar utrett heder som motiv ur ett rättssociologiskt perspektiv. Efter avhandlingen har han undersökt hur hedersproblematik hanteras i socialtjänstens utredningar. Hans doktorsavhandling tilldelades Sveriges sociologförbunds pris för bästa avhandling 2020–2021. Lotti Ryberg-Welander är jur.lic. och fil.dr i rättsociologi och arbetar som lektor i arbetsrätt vid Linnéuniversitetet. Hennes avhandling handlade om arbetstidsreglering i EU och fyra av EU:s medlemsstater. Lottis intresseområden är främst arbetsrätt och socialförsäkringsrätt och nuvarande forskning är främst inriktad på arbetsgivarens arbetsledningsrätt gentemot arbetstagare med ett eget rättsligt professionsansvar. Annika Staaf är jur.kand. och fil.dr i rättssociologi, docent i socialt arbete med inriktning rättsvetenskap vid Institutionen för socialt arbete, samt biträdande dekan vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten, Linnéuniversitetet. Hon är också gästprofessor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet, samt affilierad till Alice Salomon Hochschule i Berlin. Annika har ett brett forskningsintresse inom offentlig rätt, särskilt socialrätt, samt i mänskliga rättigheter och konstitutionella rättssäkerhetsprinciper vid flera lärosäten och myndigheter. Hon har författat flera läroböcker och vetenskapliga artiklar inom de nämnda ämnesområdena.

Förord Hedersrelaterat våld och förtryck har varit ett omtvistat ämne i samhällsdebatten under flera decennier, där konflikter kring olika ideologiska förståelser av våldet och förtrycket har fått företräde framför frågor om hur socialtjänsten ska agera och hjälpa de individer som utsätts för våldet. Denna antologi har som ambition att i första hand diskutera och problematisera hur de professionella ska jobba med hedersrelaterat våld och förtryck, och lämnar de ideologiska konflikterna därhän. Arbetet med denna antologi har pågått under flera år, en tid som har kantats av stora förändringar i frågan. Exempelvis har ny lagstiftning rörande hedersmotiv och hedersförtryck tillkommit. En annan förändring är en uppblossande gängkriminalitet där heder ibland har angetts som en av förklaringarna till våldet. Vi vill tacka alla kapitelförfattare för deras bidrag i denna antologi, men också för deras tålamod; ibland fick vi ta in nya författare på grund av att nya perspektiv tillkommit, vilket ledde till en försening av boken. Vi redaktörer är kollegor i ämnet socialt arbete och lärare på socionomprogrammet vid Högskolan i Halmstad. Vi har under några år forskat tillsammans och undervisat i frågor kring hedersrelaterat våld och förtryck. Det inledande och det avslutande kapitlet har vi skrivit tillsammans utifrån våra gemensamma diskussioner och erfarenheter. Vi har därtill haft forskningscirklar med socialtjänst och skola, där vi fått diskutera dessa svåra frågor utifrån de professionellas perspektiv. Vi vill tacka deltagarna i dessa cirklar för deras värdefulla insikter. Vi tackar Elisabeth Åman för professionell språkgranskning av texterna i antologin. Slutligen vill vi rikta ett ödmjukt tack till förläggare Helena Ekholm för ett stort engagemang, kunnande och tålamod i arbetet med antologin. Utan dig hade det här aldrig blivit klart! Halmstad den 9 oktober 2023 Pernilla Ouis

Sara Höglin

Inledning Pernilla Ouis och Sara Högdin

Den här boken behandlar teoretiska och professionsteoretiska perspektiv på hedersrelaterat våld och förtryck. Tanken är att innehållet ska kunna vara ett stöd för studenter som läser en högre utbildning eller till professionella som möter klienter som är eller misstänks vara inblandade i denna problematik. Utgångspunkten för antologin är det sociala arbetet och dess professioner inom exempelvis socialtjänst och skola, men även andra yrkesgrupper kan ha nytta av innehållet. Ambitionen är att presentera en bredd av perspektiv som ger teoretisk kunskap, men som också kan tillämpas i det sociala arbetets praktik. Inledningsvis kommer vi i denna introduktion att diskutera olika definitioner och perspektiv på heder, och hedersrelaterat våld och förtryck i synnerhet. Tolkningen av begreppet har ändrats något över tid och har även formaliserats i ny lagstiftning. Därefter redogör vi för hur förståelsen av det hedersrelaterade våldet har återverkningar i det praktiska sociala arbetet. Slutligen presenteras bokens disposition.

Bakgrund till hedersbegreppet: Symboliskt kapital och respektabilitet För att förstå innebörden i ”hedersrelaterat våld och förtryck” behövs en bakgrund till hedersbegreppet rent generellt. Det ska dock inledningsvis poängteras att på ett allmänt och språkligt plan indikerar ”heder” det som är bra, gott, rätt och riktigt. Ett annat sätt att uttrycka detta är att säga att det som är hedersamt sammanfaller med vad som är normen, och i alla sociala kontexter finns normer som betecknar det rätta och därmed det hedervärda. I exempelvis ett akademiskt sammanhang är det hedervärt att vara transparent med sina studier, och där ses fusk eller plagiat som ytterst skamliga handlingar. Den som är hedersam lever upp till det förväntade, även om denna efterlevnad oftast sker omedvetet och utan reflektion (se Ouis, 2021). Det är dock så att de hedersamma normerna varierar i olika sammanhang, och den ”heder” som problematiseras i denna bok, är den som handlar om heder kopplat till traditionella kyskhetsnormer och kollektivism. Dessa kan komma i konflikt med mer moderna normer kring sexuell liberalisering och individualism.

Inledning

För att förstå denna konflikt måste en djupare analys avgöra vilken heder som avses och vilka betydelser som läggs i begreppet. I Pierre Bour dieus studier av algeriska bergsbönder i Kabylien under 1960-talet lyfts heder som en del av det vardagliga utbytet av gåvor och gengåvor. Heder betecknar också uppförandekoder som innebär att uppföra sig på ett speciellt sätt inför varandra. Bourdieu benämner detta för ett ”hederns spel” som kräver kunskap om vad som anses hedersamt. Det handlar alltså om tjänster och gentjänster i en slags ”ekonomi” (Bourdieu, 1966, 1979). Studierna lade grunden för det som ibland har kommit att benämnas för Bourdieus kapitalteori. Uttagspunkten är att individers position i en grupp eller ett samhälle definieras utifrån tillgången på symboliskt kapital. Det symboliska kapitalet kan bestå av kunskap om sådana utbyten som beskrevs ovan, men även av exempelvis ekonomiskt kapital, utbildning, förmåga att uttrycka sig i tal och skrift eller klädsmak som ger heder och status i gruppen. Vilka kapitalformer som värderas högt varierar mellan olika grupper i samhället. Bourdieu benämner en persons förtrogenhet med den kultur som dominerar i samhället för kulturellt kapital. Heder kan enkelt översättas som en form av kapital, men vad som definierar detta kapital kan se olika ut i olika samhällen. Habitus, doxa och fält Bourdieu utvecklade begreppen habitus, doxa och fält. Habitus kan beskrivas som den individuella manifestationen av kulturellt kapital som är inristade i individers kroppar och sinnen. Alltså att habitus är det kulturella kapital som en människa bär med sig, som har formats av hennes erfarenheter och som har betydelse för hur hon tänker och handlar i olika situationer (Bourdieu, 1984, 1994). Doxa är de dominerande och förgivettagna föreställningarna om världens beskaffenhet som finns i en grupp och som skapar ordning och mening åt vissa handlingar (Bourdieu, 1994). Fält är det system av föränderliga relationer mellan individer på olika positioner, där det ständigt pågår konkurrenssituationer och strider om kapital, men även om vilka former av kapital som ska ges ett gemensamt värde. Ett fält är en sluten värld, även om den kan överlappa eller vara innesluten i andra fält, med sin egen logik och sina egna kapitalformer (Bourdieu, 1984).

Bourdieu lyfte i senare studier betydelsen av den manliga dominansen, som innebär att män har lättare att erövra olika kapitalformer än kvinnor. Bourdieu utgår från Platons världsuppfattning om binära kontraster, där män och kvinnor betraktas utifrån en dualistisk utgångspunkt. Män kopplas samman med (överordnade) värden för manlighet, vilka ställs i bjärt

Inledning

kontrast till det (underordnade) feminina och kvinnliga. Till varje form av motsatspar finns en uppsättning normer med det ena som eftersträvansvärt och positivt till skillnad från det andra. Denna dualism utgör grunden för det patriarkala systemet och införlivas i såväl män som kvinnor (Bourdieu, 1999). Bourdieu har emellertid kritiserats för brister i könsanalysen. Beverly Skeggs (2006) menar att begreppen klass och kön måste kombineras för att förstå hur kvinnors och mäns kulturella kapital och positioner varierar. Hon påpekar att varken klass eller kön är kapital i sig, men de ligger till grund för vilka kapital som värderas högt och vad som betraktas som hedervärt. Skeggs studie av engelska arbetarklasskvinnor visar, likt Bourdieus teorier, att kvinnor endast kan erövra ett begränsat kulturellt kapital på grund av sin underordnade position i relation till männen, och att kvinnor är väl medvetna om denna underordning. Emellertid visar Skeggs studier även att kvinnors positioner främst bestäms i relation till andra kvinnor och genom andra kapitalformer än männens. Enligt hennes studie vägrar kvinnorna inlemmas i den bild av arbetarklasskvinnan som omgivningen (läs: medelklassen) har konstruerat av arbetsklasskvinnan, exempelvis som vulgär och smaklös. Medan det manliga symboliska kapitalet inom arbetarklassen ofta handlar om att vara hederlig och arbetsam, handlar det kvinnliga kapitalet i stor utsträckning om att vara respektabel. För män är respektabiliteten inte kopplad till sexualiteten på samma sätt som den är för kvinnor (se exempelvis Ambjörnsson, 2004; Andersson, 2003). Respektabilitet formar därmed den ram inom vilka kvinnor kan agera för att lyckas leva upp till bilden av den önskvärda kvinnligheten (Skeggs, 2006). Skeggs studie är intressant och relevant eftersom den visar att hedersnormer som är kopplade till kvinnors sexualitet inte bara har med ”de Andras” kulturer att göra. Respektabilitetsbegreppet har stora likheter med det som försöker ringas in med begreppet heder. Det är främst antropologer (se avsnittet nedan) som försökt förklara hederns betydelse och innebörd i olika kulturella kontexter. Hedersnormer kan dock inte endast betraktas som avhängiga den närmaste gruppen eller samhället, utan omgärdas även av andra dimensioner, exempelvis klass och kön, så som Skeggs visat. Denna tanke vidareutvecklas i det intersektionella perspektivet som kombinerar ännu fler sociala kategoriseringar och maktordningar, såsom ålder, funktionsnedsättning och etnicitet. Vi återkommer till det intersektionella perspektivet i det avslutande kapitlet. Men vad är konsekvensen av att inte leva upp till hedersnormerna?

Register A Abed Ali, Sara 16 Agenda 2030 17 akut skyddsbehov 198 anknytning 31 anknytningsinvandring 31 anmälningsplikt 89 moralisk konflikt 193 arbetsmiljölagen (AML) 178 arbetsmiljöpolicy 181 Arbetsmiljöverket 178 arbetsskadeförsäkring 184 arrangerade barnäktenskap 124 arrangerade äktenskap 124 Atroshi, Bela 43, 114 attityd- och beteendeförändring 139 B Barnahus 198 barndom 97 barnets bästa 41 barnkonventionen 40 barnrättsperspektiv 41 barnäktenskap 75, 122 barnäktenskapsbrott 21, 46, 191 begränsningar 162 behandlande insatser 139 behandling av våldsutövare 136 bevara heder 49 blåljuspersonal 175 Bourdieu, P. 12 kapitalteori 12 brott mot kvinnor i hederns namn 43 brottskonkurrens 22 C CEDAW 42 D debatt ideologiskt polariserad 189 den demokratiska paradoxen 192 den manliga dominansen 12 desinformationskampanj 34, 160, 175, 199 det heterosexuella äktenskapet 75 Dialogen 196

digitalisering 161 disembeddedness 29 diskurs primär 16 sekundär 16 E ekonomiskt våld 33 endogami 29, 31 European Institute for Gender Equality (EIGE) 54 evidens 194 F familism 127 familjearbete 141, 156, 196 familjebaserat våld 150 familjebehandlingsmetoder Dialogen 196 Tvärkulturell konfliktmedling 196 feministisk förklaringsmodell 16 Framtidssnack 142, 197 FREDA 196 frivilligorganisation 33 funktionsnedsättning 31 föderskan 190 förebygga hedersrelaterat våld och förtryck 197 förebyggande interventioner 197 förhands- och skyddsbedömning 195 förmoderna samhällen 28 förolämpningar 177 förskolans läroplan, Lpfö18 97 förskolebarn 97 förtroendefulla relationer 88, 192 föräldrautbildning 197 G gemeinschaft 28 generationskonflikt 30 gesellschaft 29 grupptryck 37 gängkriminalitet 35 H haltande äktenskap 77 hanteringsstrategi 106 hbtq 165, 171 HBTQI+-sexualiteter 76

203

heder 11 sexual- 15 vardags- 15 hederns spel 12 hedersförtryck 21, 49, 57, 79, 191 hederskontext 126 hederskultur 16 hedersmoral 30 hedersmotiv 21, 191 hedersnormer upptäcka, hantera 105 hederspraktik 16, 57, 191 hedersproblem 16 hedersproblematik 57 hedersrelaterat våld och förtryck digital information 195 digitalt 195 sociala medier 195 hegemonisk maskulinitet 35 hembesök 182 hot utpressning 164 hotfulla situationer 180 hållbar socialtjänst 37 hälsoenkät 194 I incels 34 individcentrerat socialt arbete 37 individers rättigheter 195 individualisering av sociala problem 196 informellt rättssystem 191 inneslutning 190 inneslutning/isolering 33 integration 34 intersektionella perspektivet 13 interventioner gruppnivå 197 samhällsarbete 197 ’ird 14 Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) 74 Islamiska informationsföreningen (IIF) 73 islamisk familjelagstiftning 72 islamiskt juridiskt vakuum 78 islamofobi 34 Istanbulkonventionen 42 J journal journalföring 167 jungfrun 190

204

K kapital kulturellt 12 symboliskt 12 khul 77 klan 31 kollektiva normer 127, 131 konfliktmedling 156 kontroll 165 koranskolor 48 kriminalisera hedersrelaterat våld och förtryck 21 kultur 61 kulturkrock 30 kulturrelativism 30 kusingifte 29 kvinnlig könsstympning 17 kyskhet 19 kyskhetsnormer 11 Kärleken är fri 142, 197 könsmaktsordning 16 könsstympning 48 L lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) 92, 176 larmfunktion 181 liberalisering 32 LVU 160, 198 LVU-kampanjen 34 Lås upp! 144 M Machofabriken 144 manlig heder 36 marxistisk feminism 29 maskulinitetsnormer 34 Mentorer i våldsprevention (MVP) 144 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 38 mångfald 71 månggifte 45, 78 N namus 14 Nationellt center mot hedersrelaterat våld och förtryck 194 normalisering 33, 190 normbrott 60 normer 11

O offentliganställdas utsatthet 177 oro att diskriminera 191 oskuldsnormer 75 P paradox mellan jämlikhet och mångkulturalism 71 partnerval 78 PATRIARK 195 patriarkal 29 patriarkala normer 15 patriarkal förbundenhet 35 patrilinjär 29 patrilinjära strukturer 79 personer dömda för hedersbrott 139 personer med funktionsnedsättning 50 personlig assistent 31 perspektiv feministiskt 188 intersektionellt 188, 189 kulturellt 188 religionens betydelse 190 placering 168 polyamorös 29 polyandri 74 prevention indikerad (eller indikativ) 138 selektiv 137 universell 137 återfalls- 138 primär diskurs 16 psykisk ohälsa 31 psykosocialt arbete 199 påverkansstrukturer 132 Q qiwamah 74 R ratificering 41 regionala resurscentra mot hedersrelaterat våld och förtryck 156 relation med professionella 198 relationsskapande socialt arbete 196 religionens betydelse 190 religiösa stereotyper 190 remaskulinisering 34 respektabilitet 13 respekt för äldre 30 riskbedömning 150, 152, 194

riskbedömningsinstrument 152 FREDA 152 PATRIARK 152 SARA:V3 152 risker 180 risk för våld 149 riskhantering 153 riskhanteringsplan 154 riskinventering 183 risk- och skyddsarbete 150 rykte ryktesspridning 163 rättslig försiktighet 190 S Sahindal, Fadime 16 SAM-hjul 179 samhällsarbete (community work) 37 samtal 86 samverkan 155 samverkansinsatser 155 samverkansmodell 155 SARA:V3 153 sedvanerätt 62 segregation 33 segregerade områden 190 sekundär diskurs 16 SEXIT 196 sexualheder 15, 22, 35 sexuell frigörelseprocess 31 SFS 1962:700, brottsbalk 17 SFS 2010:800, skollag 191 Sharaf hjältar 142 sharia, den islamiska lagen 70, 72 skadlig sedvänja 45 skam 14 skamrelaterat våld och förtryck 14 Skeggs, B. 13 skilsmässa 77 skolan 84 Skolan mitt i byn 197 skolkurator 84 frågor 194 skolkuratorer anmälningsplikt 192 skuld 14 skyddat boende 198 skyddsombud 180 skyddsåtgärder 182 socialarbetares upplevelser 115 social mobilitet 33, 190

205

social omsorg 31 Socialstyrelsens föreskrifter 50 socialt fältarbete 197 socialtjänsten 160 socialtjänstens myndighetsutövning 191 socioekonomisk segregation 33 standardiserad bedömningsmetod 150 stigmatisering 79 straff 76 straffrättsliga regelskärpningar 191 straffskärpningsgrund 45 ställa frågor om våld 86 stöd 171 stödjande och behandlade insatser 154 stödmaterial 194 stödsamtal 141, 196 svag välfärdsstat 35 systematiskt arbetsmiljöarbete 179 säkerhetstänkande skyddsplanering 168 T talaq 77 terapeutisk allians 199 tillbakablickar 112 tillfälligt utreseförbud 47 tillit och förtroende 88 tillträdesförbud 182 Tjejers Rätt i Samhället (TRIS) 31 Tjänstemannarörelsens Arkiv & Museum (TAM) 112 traditionell familjeideologi 20 trygghet 176 tvångsäktenskap 17, 124 Tvärkulturell konfliktmedling 196 U uppehållstillstånd 31 urbäddning 29 utförsel av barn 48 utreseförbud 21, 47, 198 utsattas upplevelser 117 V vardagsheder 15 vilseledande till äktenskapsresa 21 virala angrepp 180 våld i nära relation 17 våld mot barn 18 våld mot tjänsteman 177 våldsförebyggande arbete 142 våldsprevention 136

206

våldspreventiva insatser 137 våldspreventiva metoder 142, 144 vårdnadshavare 97 vårdnadsrätt 79 värdegrund 98 Wikan, U. 14 World Values Surveys (WVS) 32, 74 Y yngre barn 97 yrkesminnen 112 Å återfallsförebyggande arbete 138 återupprätta heder 49 Ä äktenskapspartner 76 äktenskapsresa 79 Ö övervakning 165

• Hedersrelaterat våld och förtryck belyses med utgångspunkt från ett människorättsperspektiv, där aktuell rättslig reglering och rättspraxis är i fokus.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck Professionellas uppdrag och utmaningar

Pernilla Ouis & Sara Högdin(red.)

mötet med våldsutsatta presenteras.

Best.nr 47-14056-5 Tryck.nr 47-14056-5

Pernilla Ouis & Sara Högdin (red.)