Nina BodĂŠn
1
Psykiatri
1
Nina BodĂŠn
psykiatri
Liber
Förord I din yrkesroll ingår att visa empati, respekt och lyhördhet. Ju mer kunskap du har om psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar, desto större förståelse får du för de personer du möter i yrkesrollen. Innehållet i det här läromedlet bygger på Skolverkets mål för kursen Psykiatri 1. Bland annat tar den upp psykiatrins historia, påverkansfaktorer, förklaringsmodeller, orsaker till psykisk hälsa och ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar. Läromedlet tar även upp vilka steg som omfattas av omvårdnads- och omsorgsprocessen. Varje kapitel innehåller flera verklighetsanknutna fallbeskrivningar. Kapitlen avrundas med: Sammanfattning – återger de väsentligaste delarna av kapitlet. Tipsrutan – tips på filmer, poddar, litteratur med mera. Träna begrepp – stöttar dig i att komma ihåg de centrala begreppen. Repetera – frågor och uppgifter som stöttar dig att minnas innehållet. Reflektera – uppgifter som skapar engagerade diskussioner och väcker intresse. Tillämpa – en möjlighet att testa de nyvunna kunskaperna på bland annat fallbeskrivningarna. Fördjupa – i fördjupningsuppgiften kan du ytterligare träna på kapitlets innehåll.
Innehållsförteckning Förord 3 Innehållsförteckning 4 Kapitel 1
Psykiatri – en skrämmande historia 7 Kunskapsmål i detta kapitel 7 Det antika Grekland och fyrsaftsläran 8 Medeltiden 10 1600- och 1700-talen – synen på psykisk sjukdom ändras 12 1800- och 1900-talen – galenskap blir sjukdom 13 Livet på hospital 19 Psykiatrin moderniseras 23 Psykiatrisk vård på 2000-talet 26 Folkhälsa 2016–2020 28 Så ökar vi den psykiska hälsan 29 Evidens och evidensbaserad k unskap 32 Sammanfattning 32 Träna begrepp 35 Tipsrutan 35 Repetera 36 Reflektera 36 Tillämpa 37 Fördjupa 38 Kapitel 2
Förklaringsmodeller till psykisk ohälsa 41 Kunskapsmål i detta kapitel 41 Faktorer som påverkar psykisk hälsa 41 Förklaringsmodeller 44 Salutogen förklaringsmodell 45 Behavioristisk förklaringsmodell 47 Humanistisk förklaringsmodell 50 Kognitiv förklaringsmodell 52 Medicinsk-biologisk förklaringsmodell 57
Psykodynamisk förklaringsmodell 60 Socialpsykologisk förklaringsmodell 64 Stress- och sårbarhetsmodellen 68 Sammanfattning 70 Tipsrutan 71 Träna begrepp 71 Repetera 72 Reflektera 72 Tillämpa 73 Fördjupa 74 Kapitel 3
Psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa 77 Kunskapsmål i detta kapitel 77 Vad är psykisk hälsa och psykisk ohälsa? 78 Så ökar vi psykisk hälsa 79 Så minskar vi risken för psykisk ohälsa 80 Sårbarhet 80 Hälsorisker 81 Psykisk ohälsa och ofrivilligt utanförskap 96 Utpekad och stämplad 96 Riskfaktorer kopplade till och suicidförsök 97 Förebyggande och främjande 98 Prioritering och satsningar 100 Bestämmelser styr vård- och omsorgsverksamheter 102 Insatser inom kommun och region 112 Att vara anhörig 116 Medberoende 118 Fördomar förstör 119 En myt är inte en sanning 120 Sammanfattning 123 Tipsrutan 124 Träna begrepp 125 Repetera 125 Reflektera 126 Fördjupa 127
Kapitel 4
Kapitel 5
Vanliga psykiska funktionsnedsättningar 129
Förhållningssätt, bemötande och kommunikation 197
Kunskapsmål i detta kapitel 129 Psykologisk och medicinsk behandling 130 Psykiatriska diagnoser 130 Ångest – oro, frustration och panik 131 Fobi – stark rädsla 134 Tvångssyndrom – stor oro 135 Utmattningssyndrom 138 Kris och krishantering 142 PTSD – Posttraumatiskt stressyndrom 146 Depression – ett djupt hål i själen 151 ADHD 156 Ätstörningar – mat, kroppen och vikt 160 Psykos – förändrad verklighetsuppfattning 166 Bipolär sjukdom – mani och depression 171 Emotionellt instabil personlighetsstörning 176 Självskadebeteende 179 Suicid och suicidförsök 180 Psykisk ohälsa hos äldre 185 Psykisk ohälsa hos barn och unga 186 Diagnos- och klassificeringssystem samt skattningsinstrument 188 Bemötande, omvårdnad och omsorg 189 Sammanfattning 191 Tipsrutan 192 Träna begrepp 193 Repetera 193 Reflektera 194 Tillämpa 194 Fördjupa 195
Kunskapsmål i detta kapitel 197 Söka stöd och hjälp 198 Socialpsykiatri 200 Samordnad individuell plan (SIP) 202 Att hantera många kontakter 203 Nätverksmöten 204 Omvårdnadsprocessen 204 Förhållningssätt 206 Professionell hållning 209 Egna försvarsmekanismer 210 Kommunikation 210 Välfärdsteknik 217 Sammanfattning 218 Tipsrutan 219 Träna begrepp 219 Repetera 220 Reflektera 220 Tillämpa 220 Fördjupa 222
Sakordsregister 224 Bildförteckning 228
3
Psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa I ditt yrke ska du arbeta med både hjärta och hjärna. Det betyder att du ska möta varje individ i vården på ett professionellt sätt. Om du har kunskap om vilka faktorer som påverkar den psykiska hälsan, kan du enklare identifiera psykiska hälsorisker hos dina patienter och brukare.
Kunskapsmål i detta kapitel Synen på psykisk hälsa och ohälsa samt hur stigmatisering uppstår och hur den kan hanteras. Frisk- och riskfaktorer samt förklaringsmodeller till hur psykisk ohälsa uppstår utifrån evidensbaserad kunskap. Riktlinjer och förhållningssätt utifrån brukarens behov och rätten till självbestämmande, integritet och relationer vid arbete i brukarens hemmiljö. Lagar och andra bestämmelser som styr verksamheten såsom hälso- och sjukvårdslagen och lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Varje situation är unik och behovet av stöd varierar från person till person. Det här är något vi som vårdgivare måssjälvständighet Att vara oberoende och själv både kunna och vilja.
te vara medvetna om och ha förståelse för. I din yrkesroll ingår bland annat att ta fram strategier och planer som bidrar till att öka vårdtagarnas hälsa och självständighet.
78
Psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa
Det gör du i samverkan med kollegor och andra professioner. Utgångspunkten i planeringen ska vara de faktorer som påverkar den psykiska hälsan positivt. För en person med psykisk ohälsa är det flera saker som kan vara utmanande. Det kan vara att samordna kontakter med vård och myndigheter svårigheter att fungera i vardagen komma i tid till möten komma ihåg vad som har sagts på möten strukturera vardagen.
Vad är psykisk hälsa och psykisk ohälsa? Det kan vara svårt att definiera psykisk ohälsa. Utgångspunkten är alltid våra upplevelser och symtom. Det handlar både om psykiska besvär som inte är så allvarliga och allvarligare symtom som kopplas samman med en psykiatrisk diagnos. Vår livskvalitet har stor betydelse för vår psykiska hälsa. Det finns några olika saker som avgör vår livskvalitet. Normalt har vi en högre livskvalitet om vi har självinsikt om våra förmågor, det vill säga vad vi själva klarar av och vad vi behöver hjälp med. Lika viktigt är det att vi upplever välbefinnande, såväl fysiskt som socialt och psykiskt. Utöver att inte vara sjuk eller ha en funktionsnedsättning, handlar livskvalitet om att kunna hantera livets med- och motgångar, känna delaktighet, uppleva en meningsfull tillvaro och att ha relationer till andra. Livskvaliteten ökar om vi har autonomi. Det betyder att vi känner att vi har frihet, kan vara självständiga och själva kan påverka.
psykisk ohälsa Upplevelsen av och tecken på psykiskt dåligt mående. symtom typiska tecken livskvalitet Hur vi upplever hälsa, välbefinnande och välmående. självinsikt En persons medvetenhet om sina tillgångar och brister. välbefinnande Upplevelsen och känslan av att må bra. autonomi Självbestämmanderätt, oberoende och självständighet.
Psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa
Så ökar vi psykisk hälsa Det finns flera olika delar som påverkar den psykiska hälsan. För att kunna öka sin psykiska hälsa behöver man ha en meningsfull givande delaktig Att man är med och tillför något.
tillvaro som känns meningsfull, alltså när vi känner att vi får använda oss av våra resurser och förmågor. Med andra ord behöver vi få möjlighet att visa och utveckla det vi är bra på. Vi behöver även känna oss delaktiga och inkluderade i
inkluderad Att man ingår i ett sammanhang.
både större och mindre sammanhang.
hanterbar Något man klarar av.
måste alltså vara att vi kan hantera saker som händer i livet,
livsvärld Individens uppfattning om sin omgivning. identitet Hur vi uppfattar oss själva. självkänsla Den medvetenhet vi har om oss själva.
Utöver det måste vår tillvaro vara hanterbar. Vår känsla både framgångar och motgångar. Livsvärlden handlar om hur vi uppfattar och förstår vår verklighet samt de sammanhang vi befinner oss i. Allt detta har betydelse för vår psykiska hälsa. Till exempel skapar och utvecklar vi vår identitet och vår självkänsla genom nära relationer. Det är i samspelet med andra vi får nya erfarenheter och tolkar våra upplevelser. Vi lär oss förståelse, gemenskap, normer, värderingar och regler. Relationerna till andra ger oss en tillhörighet och ofta anpassar vi vårt beteende efter de vi umgås med. Allt detta utgör tillsammans vår livsvärld. Livsvärlden kan innebära både möjligheter och begränsningar. Två personer som är med om exakt samma händelse uppfattar den på olika sätt beroende på hur de förstår händelsen. Förståelsen hänger ihop med livsvärlden. Hur personen kan koppla ihop det som händer och känslan av att kunna hantera det som sker. Som vårdgivare behöver du inte bara vara medveten om vilken betydelse livsvärlden har för patienterna, utan även hur det påverkar dig som vårdgivare. Precis som patienterna har du dina referensramar som påverkar hur du uppfattar och förstår andras beteenden.
79
96
Psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa och ofrivilligt utanförskap Den som har psykisk ohälsa är ofta begränsad på flera olika sätt. Inte sällan hamnar man i ofrivilligt utanförskap. Ju mindre förståelse och kunskap omvärlden har, desto mer ökar risken för att man blir ensam och isolerad. Ibland är det omgivningen som tar avstånd från den som har den psykiska ohälsan och ibland är det personen själv. Ofta beror det på osäkerhet och rädsla för att göra fel, från båda håll.
Utpekad och stämplad Många förknippar psykisk ohälsa med någon som är farlig, skrämmande och oförutsägbar. Att ha psykisk ohälsa kan vara stigmatiserande. Det betyder att man känner sig utpekad och stämplad av övriga samhället. Följden blir att man undviker att söka vård. I stället försöker man dölja sina symtom. Ohälsan blir då i många fall värre. Möjligheten till arbete, utbildning, sociala aktiviteter och ett bra socialt nätverk
stigmatiserande Diskriminering på grund av fördomar som leder till att återhämtningsprocess och delaktighet blir lidande.
minskar när man drar sig undan. Ofta finns en känsla av att vara utesluten eller att inte känna delaktighet vilket kan skapa både frustration och destruktiva tankar eller handlingar.
I vissa fall kan den psykiska ohälsan leda till misär, fattigdom och hemlöshet.
Psykiska hälsorisker och förebyggande av Psykisk ohälsa
riskfaktorer kopplade till suicid och suicidförsök suicid, suicidförsök självmord, självmordsförsök
Psykisk ohälsa kan leda till suicid och suicidförsök. Suicid och suicidförsök är detsamma som självmord och självmordsförsök. De faktorer som ökar risken är depression personlighetsstörning annan psykisk ohälsa missbruk sociala problem trauma förlust sociala problem tidigare suicid inom familjen arbetslöshet ensamhet svår fysisk sjukdom. Att avsluta sitt liv kan verka vara det enda alternativet om man känner hopplöshet, maktlöshet och förtvivlan över sin situation. Självmord som konsekvens är något vi måste våga prata om. Vi som vårdgivare måste också berätta att självmord aldrig är det bästa alternativet. Det finns stöd och hjälp
Suicide Zero är en
att få! Men den som mår dåligt
organisation som
kan oftast inte söka den hjälpen
sedan 2013 arbetar för att radikalt minska självmorden.
själv. I din yrkesroll har du ett viktigt uppdrag att sprida kunskap och informera om vilka alternativ som finns.
97
98
Psykiska hälsorisker och förebyggande av Psykisk ohälsa
förebyggande och främjande Det hälsofrämjande och det förebyggande arbetet kan ske i samverkan mellan olika nivåer, eller var för sig. De olika nivåerna är samhällsnivå organisatorisk nivå gruppnivå individnivå. Att arbeta förebyggande innebär att förhindra, skydda och att stärka. På individnivå kan det handla om att ge en patient den kunskap som behövs för att kunna utveckla de strategier som minskar symtomen. På en organisatorisk nivå handlar det om att undersöka vilka evidensbaserade metoder och arbetssätt som är de bästa. Verksamheterna måste därför se till att omvärldsbevakning sker på alla nivåer så att personalen har aktuell kunskap om förändringar, nya metoder och vad forskningen säger. Personalen behöver också få utbildning i evidensbaserade metoder för att säkerställa att verksamheten ger bästa möjliga vård och omvårdnad. Dessutom behöver verksamheten organiseras på ett sätt som ger patienten möjlighet till vård, stöd och behandling som sker i samverkan. Ju tidigare insatserna sker, desto bättre effekt har de.
förhindra Att i förväg avstyra eventuella hinder. skydda Att uppmärksamma eventuella risker och hitta en lösning innan det ger oönskade konsekvenser. stärka Att arbeta för att skapa rätt förutsättningar och möjligheter, till exempel genom kompetensutveckling. evidensbaserade metoder Bevis genom forskning och beprövad erfarenhet att en behandling fungerar.
Psykiska hälsorisker och förebyggande av Psykisk ohälsa
friskfaktorer Omständigheter som främjar och ökar hälsan.
stärka friskfaktorerna Att arbeta hälsofrämjande innebär att fokusera på friskfaktorer och stärka dem. Det gör man genom att öka kunskap, förståelse och insikt. På individnivå handlar det om att ge patienten möjlighet att öka sin drivkraft och utveckla sina resurser och sitt självförtroende. Det i sin tur leder till ökad självständighet. Att arbeta hälsofrämjande innebär också att ge hopp och skapa meningsfullhet. Det gör du som personal genom att lyssna, ge stöd och bjuda in till gemenskap. Som vårdgivare ska du också stimulera patienten till att vara aktiv och delta när olika typer av beslut ska fattas om behandlingar. På organisatorisk nivå handlar hälsofrämjande arbete till exempel om att systematiskt skapa bättre arbetsmiljö på arbetsplatsen. På så sätt får man rätt förutsättningar att sköta sitt arbete i den dagliga verksamheten.
På Vårdguiden 1177
Det förebyggande arbetet för att
når du vården via
minska psykisk ohälsa kan vara åtgär-
webben.
der och satsningar för att minska stress och mobbing i skolan och arbetslivet skapa goda arbetsmiljöer på skolor och arbetsplatser minska arbetslöshet och fattigdom minska ensamhet, isolering, exkludering och segregation minska väntetiden till vård, stöd och behandling
fördom Negativ inställning som bygger på felaktighet och okunskap.
sprida kunskap som minskar fördomar och stigmatisering ge möjlighet till rätt vård i rätt tid öka kontinuiteten med vårdkontakter hjälpa särskilt utsatta grupper
99
106 Psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa
Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är en tvångslag. Lagen används om en person som missbrukar bedöms vara i behov av insatser. Insatserna ska då inte kunna tillgodoses av socialtjänstlagen. Det vill säga om personen är utsatt för allvarlig fara riskerar att förstöra sitt liv kan komma att skada sig själv eller andra. FALLBESKRIVNING
LVM Emma blev våldtagen när hon var 16 år. Trots att hon mådde dåligt fungerade vardagarna och skolan helt okej under en ganska lång tid. På helgerna festade hon i och för sig ganska mycket. Emma fick ett arbete direkt efter studenten. När hon var 22 år fick hon en dotter tillsammans med sin man Gabriel. Livet som småbarnsförälder var krävande och under mammaledigheten fick Emma veta att hennes arbetsplats skulle läggas ner. Hon blev arg och ledsen och började dricka allt mer. Det gjorde att ångesten blev värre. Emma och Gabriel bråkade ofta och hon fann trösten i flaskan. Gabriel beslöt sig för att lämna henne och ta dottern med sig. Samma eftermiddag som Emma fick beskedet drack hon sig medvetslös. Gabriel hittade henne i tid. Emma blev sedan intagen på LVM för att få hjälp ur sitt missbruk.
Psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa
Efter att en LVM- anmälan är gjord utreder socialtjänsten om personen behöver vård på ett LVM-hem.
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en tvångslag som kan användas när ett barn under 18 år lever under missförhållanden. Lagen används när den unga utsätts för fysisk eller psykisk misshandel, omsorgsbrist, otillbörligt utnyttjande, hemförhållanden som innebär risk kopplat till den ungas hälsa eller utveckling. Lagen används också när den unga själv utsätter sin utveckling eller hälsa för risker genom missbruk, destruktivitet, brottslighet eller annat beteende som är socialt nedbrytande.
107
108 Psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa
FALLBESKRIVNING
LVU Fjortonåriga Natalie försöker smyga in i huset klockan fem på morgonen. Men hon ramlar rätt in skostället och kräks på hallmattan. Hennes mamma har suttit uppe och väntat på henne. Natalie skriker och svär och sticker iväg igen. Det sista mamman hör är att Natalie ska flytta hem till Eddie. Natalies kväll startade hemma hos hennes kille, Eddie. Han är 21 år. En rastlös själ med ett hett temperament. Natalie älskar honom. Han är så bra. De festar ihop och han köper sprit till henne. Han vill ha sex ofta, även när hon inte vill. Men hon älskar ju honom och om hon inte ligger med honom brukar han vara med någon annan. Natalies mamma vet inte vad hon ska göra. Hon orkar inte
På ett HVB-hem kan ungdomen bo antingen med beslut från SOL (Socialtjänstlagen) eller med ett beslut om LVU. Det finns
mer och måste få hjälp. Socialtjänsten träffar Natalies mamma
olika HVB-hem som
och gör en utredning. Helst vill de hjälpa Natalie och hennes
arbetar med olika
mamma hemma hos dem. Men eftersom Natalie vägrar att kom-
målgrupper. Där bor
ma hem och dessutom lever mycket destruktivt hamnar hon i
ungdomen i eget rum
farliga situationer. För att få det stöd och den hjälp hon behöver
och personal finns
beslutas det att Natalie under en period ska bo på ett hem för
där dygnet runt.
vård och boende (HVB).
Psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) anger att personer med funktionsnedsättning ska kunna få hjälp att leva som andra. Det betyder att alla har rätt att arbeta, studera eller ha en annan meningsfull sysselsättning. Man har också rätt att ha en meningsfull fritid. Stödet kan sökas god man En person som är utsedd av allmän domstol för att hjälpa till med till exempel ekonomiska och rättsliga saker. God man är en frivillig insats. förvaltare En person som är utsedd av allmän domstol för att hjälpa till med t.ex. ekonomiska och rättsliga saker. Stöd av en förvaltare är en tvångsåtgärd och anordnas när stöd av en god man inte är tillräckligt.
av personen själv, vårdnadshavare, god man eller förvaltare. En god man är en person som har till uppgift att till exempel hjälpa en person att sköta sin ekonomi och att se till att personen får stöd i olika situationer. En förvaltare är en person som har ett ännu större ansvar än en god man. Förvaltaren har rätt att ta beslut utan att personen håller med. Stödet som kan sökas genom LSS gäller för personer med olika funktionsnedsättningar: Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter en hjärnskada i vuxen ålder som har orsakats av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Svåra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar. Svårigheterna ska innebära att det är svårt att klara av vardagen, till exempel att man har svårt att klä på sig, laga mat och att ta sig till olika platser i och utanför hemmet. Funktionsnedsättningar som kommer av att man blir äldre gör inte att man ha rätt till stöd genom denna lag. Det finns tio olika former av stöd att ansöka om: rådgivning och personligt stöd personlig assistans ledsagarservice kontaktperson avlösarservice i hemmet korttidsvistelse i hemmet
109
122 Psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa
Myt om psykisk ohälsa och att inte kunna arbeta Det finns en utbredd uppfattning om att det inte går att ar beta om man har psykisk ohälsa eller en psykiatrisk diagnos. Det är inte sant! Tvärtom är arbete en friskfaktor för många och en viktig del i livet som bidrar till att man mår bättre. Givetvis finns det personer som inte klarar att arbeta och som behöver vara sjukskrivna helt eller delvis. Det är dock viktigt att kartlägga vilka hinder som finns på arbetsplatsen och att undanröja dessa hinder. Många gånger underlättar tydlighet och rutiner för att man ska kunna göra ett bra jobb. För att undvika missförstånd är det viktigt att både arbetsgivare och kollegor har kunskap om vilka anpassningar som behöver göras och vilka de positiva påverkansfaktorerna är.
För personer med psykisk ohälsa är det viktigt med tyd lighet och rutiner på arbetsplatsen. Man behöver helt enkelt ha vägled ning!
Psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa
S ammanfatt ning Livskvalitet är den egna upplevelsen av välbefinnande samt självinsikt om den egna förmågan. För att en persons nätverk ska ha positiv påverkan på hälsan måste nätverket också hålla god kvalitet. Psykisk ohälsa kan leda till begränsningar, utanförskap och stigmatisering. När en person känner av andras fördomar kan det inne bära att hen döljer sin ohälsa. Då finns risken att personen inte får den hjälp och stöd som hen behöver. Att se, uppmärksamma och våga tala om psykisk ohälsa ökar kunskapen och möjligheten för att minska den stigmatisering som finns. Prioriteringar på olika nivåer bör kontinuerligt omprövas och följas upp. Samverkan och samarbete är viktigt på alla nivåer. Fördomar och myter ökar stigmatiseringen kring psykisk ohälsa och risken för utanförskap. Att arbeta salutogent innebär att uppmärksamma frisk faktorer – att du som personal uppmuntrar personen att göra mer av det som är positivt. Att arbeta förebyggande och främjande är viktigt på alla nivåer i samhället. Som anhörig är det viktigt att känna delaktighet och stöd från vård- och omsorgspersonal. Hälsorisker för att utveckla psykisk ohälsa kopplas sam man med såväl psykiska och fysiska som sociala faktorer.
123
124
Psykiska hälsorisker och förebyggande av Psykisk ohälsa
Tipsrutan Filmer Little Miss Sunshine. Drama från 2006. www.anhorig.se (Korta tecknade informationsfilmer.)
Webbplatser www.anhoriga.se www.bris.se www.folkhalsomyndigheten.se www.livlinan.org www.mind.se www.nsph.se www.skl.se www.socialstyrelsen.se www.spes.se www.tryggabarnen.org www.shedo.se www.stegforlivet.se
Litteratur Monster av Joakim Lundell, 2017 Aldrig ensam av Charlie Eriksson, 2017 Det gör ont när hjärtat brister: en samling med texter om psykisk ohälsa, kärlek, livet och tystnad av Josefine Sidebäck, 2017
Poddar Medberoendepodden – Ida Högström Sinnessjukt – Avsnitt 42: Myter om psykisk ohälsa
Psykiska hälsorisker och förebyggande av Psykisk ohälsa
Träna begrepp Arbeta med begreppen i marginalen, antingen själv eller tillsammans med en klasskamrat. Beskriv med egna ord vad begreppen innebär och sätt in dem i förklarande meningar. Du kan använda kapitlets text som stöd. Sök också gärna i andra säkra källor. Din lärare berättar hur du ska redovisa.
Repetera 1. Vad betyder salutogenes? 2. Vad är psykisk hälsa? 3. Vad är psykisk ohälsa? 4. Vad är ett negativt tankemönster? Förklara och ge exempel. 5. Vad i arbetsmiljön på skolan eller på arbetsplatsen kan påverka hälsan negativt? 6. Vad i arbetsmiljön på skolan eller på arbetsplatsen kan påverka hälsan positivt? 7. Vad är mobbing och vad är diskriminering? 8. Vad påverkar vårt sömnbehov? 9. Varför är arbetslöshet en riskfaktor för att utveckla psykisk ohälsa? 10. Vår uppväxtmiljö och vår närliggande miljö påverkar oss. Nämn två friskfaktorer och två riskfaktorer. 11. Vilka personer bör ingå i en persons nätverk? 12. Varför finns det fördomar om psykisk ohälsa? 13. Vad görs för att minska fördomarna? 14. Vad har inspektionen för vård och omsorg (IVO) för uppgift? 15. I vilken lag regleras stöd och hjälp till barn- och ungdomar som är anhöriga till en person med psykisk ohälsa/psykiatrisk diagnos? 16. Ge exempel på förebyggande arbete. 17. Ge exempel på främjande arbete.
125
126
Psykiska hälsorisker och förebyggande av Psykisk ohälsa
Reflektera 1. Vad anser du att psykisk ohälsa är och vilka orsaker finns det till att psykisk ohälsa uppstår? 2. Vilka livsstilsförändringar kan en person göra för att förebygga psykisk ohälsa? 3. Hur ser ett bra nätverk ut? 4. Vad kan konsekvenserna bli om nätverket inte finns eller har dålig kvalitet? 5. Hur vill du att kommunerna ska arbeta förebyggande och främjande? 6. Välj ett område kopplat till psykisk ohälsa som du tycker att kommunerna behöver fokusera på. Diskutera sedan med en klasskamrat hur du tycker att arbetet ska gå till. 7. Gå in på din kommuns och din regionens webbplats. Vilken information hittar du om insatser för personer med psykisk ohälsa och psykiatrisk diagnos? 8. Läs först ”Fallbeskrivning: anhörig”, och diskutera sedan med en klasskamrat hur du vill bli bemött som anhörig. 9. Hur påverkar fördomar vår förståelse för psykisk ohälsa? 10. Känner du igen någon av myterna som tas upp i avsnittet ”En myt är inte en sanning”? 11. Känner du till fler myter? 12. Vad kan vi göra för att myter och fördomar ska minska? 13. Apropå sårbarhet: Vilka är dina styrkor och vilka är dina strategier för att hantera en svår situation? 14. Kan du komma på fler saker än de som tas upp i kapitlet som den psykiska ohälsan kan leda till?
Psykiska hälsorisker och förebyggande av Psykisk ohälsa
Fördjupa hälsorisker Svara på frågorna om psykisk ohälsa: 1. Vilka hälsorisker finns enligt Folkhälsomyndighetens senaste rapporter kopplat till ungas psykiska hälsa och ohälsa? 2. Hur arbetas det med att förändra människors livsstil för att förebygga psykisk ohälsa? Använd Folkhälsomyndighetens webbplats, rapporter och din bok som utgångspunkt. Om du hämtar information från andra ställen är det viktigt att du kontrollerar källan. Glöm inte att ange korrekta källhänvisningar i din text och att avsluta ditt arbete med en källförteckning/ referenslista. Skriv alltid namn och datum på ditt dokument. Din lärare berättar hur du ska redovisa.
statistik om suicid 1. Leta efter information om suicid på Folkhälsomyndighetens webbplats. 2. Skiljer sig statistiken om suicid när det gäller män och kvinnor, yngre och äldre? 3. Har statistiken förändrats under de två eller tre senaste undersökningarna? Arbeta tillsammans med en klasskompis och reflektera över resultaten tillsammans. Prata med varandra om vilka åtgärder som skulle kunna minska suicid och suicidförsök. Samtala gärna i mindre grupper eller i storgrupp om vad ni har kommit fram till.
127
200
Förhållningssätt, bemötande och kommunikation
socialpsykiatri Socialpsykiatri kallas de psykiatriska verksamheter som är kopplade till kommunen. Genom kommunen kan personer med psykisk ohälsa eller psykiatrisk diagnos få olika former av stöd och hjälp. Kommunen har ansvar att sätta in sociala insatser för personer med psykiska besvär. Insatserna ska samordnas och samverkas för att möta personens behov. Via den kommunala socialpsykiatrin kan personen få stöd och hjälp med boende, boendestöd, fritid och sysselsättning. Personen själv ansöker om stöd. Efter det görs en bedömning och ett beslut om insatser av biståndsbedömare i kommunen.
Via den kommunala socialpsykiatrin kan man få stöd och hjälp med boende.
Boendestöd innebär att personen får hjälp av en personal från kommunen som kommer hem och hjälper till med olika saker som till exempel att städa, handla eller utföra apoteksärenden. En annan uppgift som boendestödjaren kan ha är att hjälpa personen att betala sina räkningar. Om behovet finns kan boendestödjaren också hjälpa till med olika kontakter som till exempel med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och Socialtjänst.
Förhållningssätt, bemötande och kommunikation
Om det är svårt för personen att bo ensam kan hen få bo på ett gruppboende eller i en servicebostad. Om personen har stort behov av stöd, omvårdnad och tillsyn behöver det finnas personal i närheten dygnet runt. Då kan det vara aktuellt för personen att bo i en gruppbostad. I en gruppbostad har personen då oftast eget rum eller egen mindre lägenhet. I gruppboendet finns det också olika utrymmen som alla boende har tillsammans, till exempel ett gemensamt vardagsrum, fikarum eller matrum. Är personens stödbehov lite mindre, så att det räcker att personal finns vid specifika tillfällen eller att tillgå ibland, kan en servicebostad vara bra. En servicebostad består av lägenheter anpassade efter personens behov och med personal i närliggande lokaler dygnet runt. Personalen utgår från en så kallad baslägenhet där de har sin fasta arbetsplats. Lägenheterna kan ligga i samma hus eller i kringliggande hus. En person kan vara i behov att stöd och hjälp med att samordna sina olika kontakter med myndigheter, sjukvård och andra aktörer. Då kan det finnas möjlighet att ansöka om en så kallad case manager eller ett personligt ombud. Hjälpen kan behövas både under kortare och längre perioder. Det planeras efter personens behov. Personen kan få hjälp genom en person som samordnar hens kontakter med behandlande och rehabiliterande insatser. Det kan innebära att det samordnas en så kallad resursgrupp runt personen. Gruppen kan bestå av både professionella och anhöriga. Utgångspunkten är en metod som kallas case management, även kallat vård- och stödsamordning. Metoden innebär att alla resurser som behövs kring personen ska samlas för att kunna samordnas och följas upp. Personen som har stödbehovet ska vara delaktig och det är personens behov och mål som är utgångspunkten. Att ha en meningsfull sysselsättning och att få vara i sammanhang med andra är viktigt. Det kan innebära möjligheten att återgå till arbete, att utbilda sig eller att få ägna sig åt något intresse som man har. Om en person känner att hen är aktiv,
201
202
Förhållningssätt, bemötande och kommunikation
känner meningsfullhet, tillhörighet, gemenskap och delaktighet bidrar det till återhämtning. Inom kommunala verksamheter och fristående verksamheter som sociala företag finns möjligheter till sysselsättning. Genom att ta kontakt med kommunens socialtjänst eller Arbetsförmedlingen kan personen få veta vad det finns för möjligheter till sysselsättning i just hens kommun.
samordnad individuell plan (siP) Många gånger behöver samma person hjälp från flera olika håll. Då måste vi göra en samordnad individuell plan (SIP). I en SIP synliggör vi vilka instanser som samverkar och vilken effekt de olika insatserna har. För att SIP:en ska vara relevant utgår vi från varje individs situation och behov. Vårdtagaren är alltid delaktig i arbetet. Så fort vi är klara med en SIP är vi också skyldiga att börja handla efter planen. En SIP ska klargöra vem som har huvudansvaret vilka som är ansvariga för respektive insats vilka insatser som ska göras när insatserna ska ske om det behövs insatser från andra kommuner eller regioner. SIP regleras av socialtjänstlagen (SOL). Men socialtjänstlagen anger bara den lägsta nivån för insatserna. Vi har alltså utrymme att göra fler insatser än vad socialtjänstlagen kräver. Alla kommuner och regioner är skyldiga att upprätta en SIP
Kommunen har många verksamheter exempelvis inom skola, omsorg och renhållning. siP Förkortning av Samordnad individuell plan. Görs när insatser behövs från flera olika håll. Omfattas av socialstyrelsens bestämmelser.
Förhållningssätt, bemötande och kommunikation
när en persons insatser behöver samordnas. Det är även alla privata verksamheter som har avtal med kommun och region. En SIP synliggör insatser, samverkan, ansvar och insatsernas effekt. Personens delaktighet är en viktig del.
Att hantera många kontakter En person med psykisk ohälsa kan ha kontakt med personer från flera olika professioner inom vården och därför måste det finnas tydlig information om vart hen ska vända sig i olika ärenden. Om vi som vårdgivare har ett väl fungerande samarbete mellan professionerna skapar vi inte bara enklare kontaktvägar, utan får även en bättre helhetsbild av personens problematik. Genom samarbetet skapas enklare kontaktvägar och en helhetsförståelse för vårdtagarens problematik. Även vem som ansvarar för vad blir tydligare. Ofta har personalen inom olika myndigheter och vård givare höga förväntningar på patienten, och därmed lite förståelse när patienten till exempel missar ett möte. Det finns många skäl till att en person har svårt att passa tider. Hen kan vara nervös, ha sömnstörningar, ångest eller tvångs handlingar som gör att hen helt enkelt inte kommer iväg. Vi som vårdgivare måste vara medvetna om problemen och förstå vilka hinder som finns. Först då kan vi lösa proble men och få ett lyckat resultat. Vårt uppdrag är att vara ett stöd och att ha en positiv inverkan på personens behandling och vård. Om en person till exempel lätt glömmer och har svårt att strukturera sin vardag kan vi skicka ett sms som påminner om när och var ett möte ska äga rum. Om man inte mår bra eller har en psykisk funktionsn edsättning kan det vara svårt att delta i möten med många människor. Det kan också vara svårt att komma ihåg mötes tider. Det är viktigt att det finns tydlighet och struktur.
203
228 Bildförteckning
Bildförteckning Omslagsbild: Maskot/Johnér 6 Stenbergs bilder/TT
91 (1) Maskot/Johnér
9 Louvren. Erich Lessing/akg-ima-
91 (2) Alexander Farnsworth/TT
ges/TT
96 Belish/Shutterstock.com
11 Wikimedia Commons
97 Peder Björling/Suicide Zero
12 Sten.ohman (CC BY-SA 4.0) https:// 99 Staffan Löwstedt/SvD/TT commons.wikimedia.org/w/index.
103 Maskot/Johnér
php?curid=42991622
107 Christian Örnberg/TT
14 (2) Janerik Henriksson/TT
108 Malin Kihlström/Johnér
15 Sydsvenska Medicinhistoriska
111 Maskot/Johnér
Sällskapet
115 Johan Nilsson/TT
16 NTB/TT
119 Maskot/Johnér
18 Emma Krantz/Region Skånes
122 Thomas Adolfsén/Scandinav/
medicinhistoriska samling
Johnér
19 Johan Morén/Värmlands museum 128 Maria Annas/TT (CC BY-NC-SA) https://digitaltmu-
142 Fredrik Nyman/Johnér
seum.se/021016596154
147 Orlok/Shutterstock.com
20 Vänersborgs museum (CC BY-SA)
152 Tomas Oneborg/SvD/TT
https://digitaltmuseum.
157 Jessica Gow/TT
se/021018129479
160 Plattform/Johnér
26 Jeppe Gustafsson/TT
162 Trons/TT
28 Scandinav/Johnér
174 Henrik Rosenqvist/Sydsv/TT
31 Pontus Lundahl/TT
176 Digital Vision/Getty Images
42 Oleksii Kondratiev/Shutterstock.
179 plainpicture/Johnér
com
196 Maskot/Johnér
49, 55 Science Photo Library/TT
200 Gaetan Bally/Keystone/TT
61 Bridgeman Images/TT
202 Gunnar Lundmark/SvD/TT
67 Duke Downey/Polaris/TT
208 Jan Töve/Johnér
76 Jakob Fridholm/Johnér
213 Maskot/Johnér
81 Simon Rehnström/SvD/TT
216 Per-Olov Eriksson/TT
82 Cultura Creative/Johnér 84 Mikael Fritzon/TT 90 Mats Andersson/TT
Övriga foton: Shutterstock
978-91-47-13022-1 © 2021 Nina Bodén Projektledare: Suzana Löfman och Cecilia Söderpalm-Berndes Bildredaktör: Marie Olsson och projektledarna Formgivning: Anna Hild Omslag: Anna Hild Omslagsfoto: Maskot/Johnér Teckningar: Jonny Hallberg Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina
Första upplagan 1 Liber AB, 11398 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 90 00 E-post: kundservice.liber@liber.se
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Psykiatri 1 Psykiatri 1 tar bland annat upp vad som påverkar psykisk hälsa och ohälsa, vanliga psykiatriska diagnoser, vad det innebär att ha ett professionellt förhållningssätt och vikten av att bemöta personer med psykisk ohälsa med empati och respekt. Boken har ett lättillgängligt språk och marginalord som hjälper läsaren genom texten. Verklighetsanknutna fallbeskrivningar levandegör innehållet. Varje kapitel avslutas med repetitionsfrågor och rikligt med uppgifter som syftar till att befästa kunskapen, väcka vidare intresse och stimulera reflektion och diskussion. Här finns även tips på poddar, filmer och litteratur. Läromedlet vänder sig till elever på gymnasiet och Komvux på Vård- och omsorgsprogrammet, men kan med stor behållning även läsas av redan yrkesverksamma inom vården och andra som möter personer med psykisk ohälsa. På liber.se finns information om övriga titlar till Vård- och omsorgsprogrammet.
Best.nr 47-13022-1 Tryck.nr 47-13022-1