9789147126835

MATEMATIK F

LÄRARBOK C

Cecilia Palm Ulrika Lindh

Omslag Livet i Mattelandet C LH.indd 1

28/06/19 11:01 PM

ISBN 978-91-47-12683-5 © Liber AB projektledare: Lena Andersson redaktörer: Lena Andersson, Mats Juhlin formgivare omslag: Lotta Rennéus illustrationer: Sonja Reuterskiöld produktionsledare: Eva Runeberg Påhlman granskare: Christina Melin omslagsbild och räkneapor: PATRIK STHLM produktion/William Colling

Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services Tryck: Livonia, Lettland 2019

« Verket « (Livet i Mattelandet Lärarbok åk 2) är producerad i samarbete med UR. Tv-formatet ”Livet i Mattelandet” har utvecklats i samarbete mellan PATRIK STHLM Production och UR efter originalidé av Patrik Sundström och Pelle Helmstein.

KO P I E R I N G S FÖ R B U D

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden.

BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovshavarens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade ”Kopiering tillåten”. Sådan kopiering får endast ske till eleverna på den egna skolan. Kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Det innebär bl. a. att kopiorna endast får göras digitalt tillgängliga i skolans slutna nätverk. Upphovspersonens ideella upphovsrätt enligt upphovsrättslagen och källangivelse i övrigt ska respekteras på sätt som anges i BONUS-avtalet.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn. 08-690 90 00 www.liber.se

Innehåll Välkommen till Livet i Mattelandet Presentation av läromedlet .......................................................................................... 4 Lärarboken Upplägg ......................................................................................................................... 6 Digitalt lärarmaterial ................................................................................................... 8 3 part lesson ................................................................................................................. 9 Strategier vid problemlösning .....................................................................................10 Fyrfältaren ....................................................................................................................11 kapitel

kapitel

1 Ental, tiotal, hundratal.....12

kapitel

Inledning ...................................13

Inledning................................87

Ental, tiotal och hundratal...........14

Subtraktion..............................88

Vem har rätt? .............................18

Vem har rätt?...........................93

Addition utan tiotalövergång ......19

Subtraktion utan tiotalsövergång..94

Additionsuppställning utan växling ......................................25

Subtraktionsuppställning utan växling .................................104

Tid ............................................29

Klockan.................................106

Problemlösning .........................33

Problemlösning.......................109

Diagnos och utvärdering 1 .........35

Diagnos och utvärdering 4..........111

2 Är det rimligt, eller inte?.. 36

kapitel

5 Ett tiotal eller tio ental...112

Inledning ..................................37

Inledning................................113

Rimligt eller inte? .....................38

Ett tiotal eller tio ental.............114

Vem har rätt? ...........................43

Vem har rätt?...........................118

Addition med tiotalövergång ......44

Subtraktion med tiotalsövergång..119

Additionsuppställning med växling .. 50

Subtraktionsuppställning med växling..................................125

Volym..................................... 56

Statistik..................................131

Problemlösning........................... 59

Problemlösning.......................135

Diagnos och utvärdering 2......... 61 kapitel

4 Räkna upp vid subtraktion..86

3 Dubbelt eller multiplikation med 2 .............................. 62

Diagnos och utvärdering 5.........137 kapitel

6 5-hopp..........................138

Inledning................................. 63

Inledning...............................139

Dubbelt-multiplikation med 2..... 64

Talföljder och mönster..............140

Vem har rätt? ......................... 70

Vem har rätt?...........................144

Multiplikation med 2................. 71

Multiplikation med 5................145

Pengar..................................... 75

Multiplikation med högre tal.....149

Omkrets.................................. 80

Programmering.......................153

Problemlösning.........................83

Problemlösning.......................156

Diagnos och utvärdering 3 ......... 85

Diagnos och utvärdering 6........158

Kopieringsunderlag Kopieringsblad.....................................160

Pedagogiska planeringar...................206

Terminsplanering.................................200

Bedömningsstöd................................212

Välkommen till Livet i Mattelandet!

Lärarboken Livet i Mattelandet åk 2 bygger på UR:s popu­ lära tv-serie Livet i Mattelandet, säsong 2. Ma­ terialet består av två Grundböcker C och D, två Lärarböcker C och D med ett tillhörande digitalt lärar- elevmaterial. Allt finns samlat för att un­ derlätta lärarens planering och undervisningssi­ tuation. Lärarböckerna och det digitala lärarma­ terialet har en tydlig arbetsstruktur som läraren kan välja att följa eller anpassa efter behov.

Presentation av läromedlet grundbok c och d

lärarbok c och d

I varje kapitel finns • lärandemål och medel dvs de arbetssätt som kommer att används för att eleverna ska uppnå lärandemålen och träna på förmågorna.

• en inledande aktivitet som kan användas som kartläggning • tydlig koppling till centrala innehållet och kunskapskraven i Lgr 11 • stöd från forskning och beprövad erfarenhet • tips på hur man kan introducera och anpassa Grundböckernas uppgifter genom stöd och utmaning

I varje kapitel finns • tydliga lärandemål som är kopplade till kunskapskraven i Lgr 11 • samtalsbilder från Mattelandets olika miljöer där uppgifterna övar elevernas begreppsförståelse och förmåga att kommunicera matematiskt • uppgifter på två nivåer, nivå ETT och nivå TVÅ, där läraren anpassar om eleverna ska arbeta med båda nivåerna eller en av dem • aktiviteter som tränar kommunikation och resonemang • öppna uppgifter med problemlösning • räknehändelser som tränar eleverna på att lösa och formulera egna problem • diagnoser som knyter ihop lärandemålen med uppgifterna.

Det finns möjlighet att i undervisningen inkludera Numicons konkreta och laborativa arbetssätt för att förtydliga den grundläggande matematiken.

För mer information se Numicon se www.liber.se.

4

Livet i Mattelandet ÅK2 • Lärarbok c

• flera kopieringsblad med ”Träna” och ”Utveckla” • en pedagogisk planering • klassrums- och uteaktiviteter • stöd inför arbetet med de öppna problemlösningsuppgifterna med metoden ”3 part lesson”.

digitalt lärarmaterial Det digitala lärarmaterialet underlättar för lärar­ en att introducera Grundbokens uppgifter samt repetera och tydliggöra kritiska moment på en interaktiv tavla eller projektor. Här tränar elever­ na på att kommunicera matematiskt under lära­ rens ledning genom att samtala, lyssna, diskutera, resonera samt att lösa uppgifter och öppna pro­ blem med stöd av bilder.

digitalt elevmaterial Det digitala elevmaterialet ger eleverna möjlighet att både träna mera och få utmaningar. Här kan eleverna arbeta självständigt eller i par på en di­ gital enhet, men även gemensamt med läraren på en interaktiv tavla. Uppgifterna passar även som repetition efter diagnosen.

Livet i Mattelandet åk 1 Livet i Mattelandet åk 1 har följande komponenter:

grundbok a och b

Varje kapitel i Grundböckerna följer de arbets­ områden som UR:s tv-avsnitt i säsong 1 tar upp. Tydliga lärandemål som är kopplade till kunskapskraven i Lgr 11 inleder varje kapitel.

Samtalsbilderna från Mattelandets olika miljöer tränar elevernas begreppsförståelse och förmåga att kommunicera matematiskt. Uppgifterna ökar efter hand i svårighet och aktiviteterna tränar kommunikation och resonemang. I slutet av varje kapitel finns öppna problemlösningsuppgifter och räknehändelser med bildstöd samt en diagnos som utvärderar lärandemålen.

lärarbok a och b

digitalt lärar - och elevmaterial Det digitala lärarmaterialet har en tydlig arbets­ gång med digitala introduktioner och visningssi­ dor på Grundböckerna. Till de digitala introduk­ tionerna finns ett Lärarstöd som läraren kan skriva ut. Lärarbokens texter och kopieringsblad ligger alltid i anslutning till aktuellt kapitel eller arbetsområde. Alla kopieringsblad, bedömnings­ stöd, terminsplaneringar och pedagogiska plane­ ringar finns för utskrift. Här finns också länkar till tv-avsnitten och det digitala elevmaterialet.

Det digitala elevmaterialet ger eleverna möjlighet att träna mera och få utmaningar.

Livet i Mattelandet F-klass Livet i Mattelandet Förskoleklass har följande komponenter:

arbetsbok Arbetsbokens lekfulla uppgifter och aktiviteter stimulerar elevernas förmå­ gor att diskutera, resonera, lösa problem samt lära sig använda matematiska be­ grepp, vilket är i linje med Läroplanen för Förskole­ klassen och Fritidshemmet.

lärarbok

Lärarböckerna har en tydlig arbetsstruktur som läraren kan välja att följa eller styra om och göra utvalda delar efter behov. Här finns tips på hur grundböckernas uppgifter kan introduceras och anpassas och flera klassrums- och uteaktiviteter som är kopplade till kapitlens teman. Det finns också en tydlig vägledning inför arbetet med de öppna problemlösningsuppgifterna enligt me­ toden ”3 part lesson”. Dessutom många kopie­ ringsunderlag t ex terminsplanering, pedagogiska planeringar och bedömningsstöd.

I Lärarboken finns bland annat tips på olika klass­ rums- och uteaktiviteter som även kan användas av Fritidshemmet. Här finns också tydligt stöd till lä­ raren inför arbetet med de öppna problemlösningsupp­ gifterna enligt metoden ”3 part lesson”.

digitalt lärar - och elevmaterial I det Digitala lärarmaterialet finns en tydlig arbetsgång med digitala introduktioner och vis­ nings-sidor på Arbetsboken. Lärarbokens texter och kopieringsblad ligger alltid i anslutning till aktuellt arbetsområde. I det digitala elevmateria­ let kan eleverna träna mera på liknade uppgifter som finns i Arbetsboken.

Livet i Mattelandet ÅK2 • Lärarbok c

5

Lärarboken Upplägg Lärarboken har en startsida inför varje kapitel.

Där finns information om de Lärandemål som kapitlet berör samt Medel, alltså vilket arbetssätt som användas för att eleverna ska uppnå och ut­ veckla sina kunskaper och förmågor.

Efter kapitlets startsida kommer en Inledning.

I Inledningen finns en hänvisning till vilket tvavsnitt som är kopplat till kapitlet samt tips på vilken del av programmet som man kan titta flera gånger på då det berör ett viktigt moment. Här finns även tips på hur Lärandemålen kan intro­ duceras samt en kartläggning som är utformad som en inledande aktivitet. Denna aktivitet kan göras i mindre grupper, med hela klassen eller enskilt. Anpassning till grupp och behov styr det valet. Kartläggningen ger läraren en uppfattning om vad eleverna redan kan och vilka områden som de behöver arbeta vidare med.

Lärarbokens rubriker följer Grundbokens där Mattelandets miljöer är det centrala. I Lärarboken bygger vi på miljö-rubrikerna med vilket arbetsom­ råde i matematiken som berörs. Rubriken Arbeta med Grundboken hänvisar till specifika sidor i elevernas Grundbok. Här finns information om Grundbokens uppgifter samt vilka Digitala intro­ duktioner som kan användas i samband med ge­ nomgången. Det finns också tips på hur man kan anpassa uppgifterna både mot elever som behöver mer stöd och elever som behöver mer utmaning.

Därefter kommer rubrikerna Klassrumsaktiviteter och Uteaktiviteter som är aktiviteter och lekar som är kopplade till kapitlens teman. Dessa aktiviteter kan man välja att göra på skolgården eller i skogen, under skoltid eller fritidstid.

I slutet av varje kapitel här i Lärarboken finns förslag och inspiration på hur de öppna problem­ lösningsuppgifterna kan introduceras enligt me­ toden ”3 part lesson”.

Sist i varje kapitel finns information om diag­ nosens uppgifter. Diagnosens uppgifter är koppla­ de till aktuella Lärandemål för kapitlet. Här finns även hänvisningar till vad eleverna kan arbeta vidare med. Det finns flera kopieringsunderlag som vi kallar ”Träna” och ”Utveckla”. ”Träna” är till de elever som behöver repetera och ”Ut­ veckla” är till de elever som kan arbeta vidare med arbetsområdet där utmaningen även är att skriva svaren i ett räknehäfte.

6

Livet i Mattelandet ÅK2 • Lärarbok c

forskning och beprövad erfarenhet Livet i Mattelandet har valt att ha rubriken Forskning och beprövad erfarenhet. Här finns råd och vägledning till läraren, dels vad man kan tänka på innan man påbörjar arbetet med elever­ na och vad man kan uppmärksamma under tiden eleverna arbetar med sina uppgifter. Ett stöd så att man från början leder eleverna rätt.

Vägledningen kommer från erfarna lärare och författare som genom forskningsbaserade resone­ mang, egna erfarenheter och misstag sett vad som fungerar i klassrummet.

utmaning och stöd Livet i Mattelandet vill ge alla elever möjlighet att utvecklas och utmanas på sin nivå. Många av Grundbokens uppgifter har därför anpassats här i Lärarboken till att passa fler elever. Vid rubriken Arbeta med Grundboken introduceras Grundbo­ kens uppgifter och här finns även extra tips på hur läraren kan utveckla uppgiften till en utma­ ning samt hur lärare kan undervisa om elever behöver mer stöd. Läraren väljer och bedömer anpassningen efter elevgruppens behov.

Kunskapsnivåerna kan spreta i en klass och därför rekommenderar vi att alltid börja med en gemensam genomgång för hela gruppen. Eleverna utmanas på sin nivå när de ska berätta och för­ klara samt använd det matematiska språket. Efter den gemensamma genomgången kan säkert en del elever arbeta självständigt med Grundbokens uppgifter medan läraren fortsätter att arbeta till­ sammans med de övriga.

Att avsluta med att reflektera kring vad man lärt sig på lektionen är också en aktivitet som passar alla elever oavsett kunskapsnivå. Eleverna lär av varandra, lyssnar och diskuterar samt trä­ nar på att använda viktiga matematiska begrepp.

Avslutningsvis kan du även välja att låta eleverna snabbt skriva ner sina tankar om lektionen samt vad de lärt sig/tyckt varit svårt. Lappen lämnar de till dig som på det sättet får koll på vilka elever som känner att de fick det stöd eller den utmaning som de behövde.

laborativt stöd

pedagogiska planeringar

I några av aktiviteterna här i Lärarboken näm­ ner vi Numicons talblock, vilket är ett konkret och taktilt laborativ materiel som finns att se på www.liber.se. Talblocken finns med i det digitala lärarmaterialet som ett visuellt stöd i många di­ gitala introduktioner, se talblocken i de digitala introduktionernas verktygslådor. Talblocken finns även som ett kopieringsunderlag (kopieringsblad 3). Laminera och klipp ut talblocken så att elev­ erna får möjlighet att se och känna talen som talbilder.

I Lärarboken finns pedagogiska planeringar till varje kapitel (Kopieringsblad 42–47). De peda­ gogiska planeringarna presenterar det syfte och centrala innehåll som varje kapitel behandlar, kopplat till Lgr11. De pedagogiska planeringarna ger också förslag på arbetssätt och bedömning kopplat till kunskapskraven. Tanken med de pedagogiska planeringarna är att ge vårdnads­ havare möjlighet till inblick i, och förståelse för matematikarbetet i skolan. De pedagogiska pla­ neringarna ger därför även tips på hur man hem­ ma kan hjälpa till för att uppmuntra och stödja kunskapsutvecklingen.

arbeta i stationer Klassrumsaktiviteterna i Lärarboken kan använ­ das till att arbeta med stationsbaserad undervis­ ning. Stationsbaserad undervisning ger eleverna möjlighet att pröva olika arbetssätt och olika ar­ betsformer. Det ger också läraren större möjlighe­ ter att möta varje individ och kunna ge stöd och utmaningar. Stationerna organiseras så att elev­ erna får möjlighet att tillgodogöra sig lektionsin­ nehållet på ett varierat sätt, teoretiskt, laborativt, kommunikativt och digitalt. Eleverna arbetar korta och effektiva stunder på varje station och vid byten får eleverna naturliga mikropauser som enligt forskning underlättar koncentrationen.

Stationsbaserad undervisning organiseras så att eleverna arbetar enskilt, parvis och eller med led­ ning av läraren. Ett exempel på stationsbaserad undervisning kan vara: Lektionsmål: Kunna ental, tiotal och hundratal Station 1: Träna teoretiskt (enskilt arbete med ledning av lärare) Eleverna arbetar med sidan 7–8 i Grundboken Livet i Mattelandet.

Station 2: Träna laborativt (pararbete) Eleverna arbetar med klassrumsaktiviteten ”Bingo med multibas” Station 3: Träna digitalt (enskilt arbete) Eleverna tränar i det digitala elevmaterialet.

Station 4: Träna genom kommunikation (pararbete) Eleverna arbetar med klassrumsaktiviteten ”Vil­ ket är ditt tal?”

I Terminsplaneringen, Kopieringsblad 41a–f finns tips på vilka aktivitet som kan användas tillsam­ mans vid stationsbaserad undervisning.

bedömningsstöd I Lärarboken finns ett bedömningsstöd i två delar, ett bedömningsstöd för det centrala innehållet i åk 1–3 och ett annat som synliggör elevernas förmågor.

Tanken är att läraren arbetar formativt och observerar elevernas kunskaper vid den inledande aktiviteten (kartläggningsdelen), under arbetets gång med aktiviteter, uppgifter och vid utvär­ deringen i slutet av varje kapitel. Att styra upp­ märksamheten till några få elever i taget kan vara till hjälp vid formativ bedömning, speciellt om en elev har svårt att visa sina kunskaper. Läraren kan då fylla i bedömningsstödet lite då och då för varje elev när möjlighet och tid finns.

I bedömningsstöden finns fyra rutor med tillhörande skrivlinje. Fyll i en ruta med en färg­ penna och skriv datum på skrivlinjen. Färglägg sedan alla kunskaper och förmågor som eleverna har visat att de kan i samma färg som rutan med skrivlinje. På så sätt kan läraren se och följa elev­ ernas utveckling i matematik under året och tyd­ ligt visa framstegen för elev och vårdnadshavare.

Kopieringsunderlag 48a–c

Referenser Bentley, Per–Olof & Christine (2016) Milstolpar och fallgropar i matem­ atikinlärningen Matematikdidaktisk teori om misstag, orsaker och åtgärder.

Ruth Atkinson, Louise Pennington, Romey Tacon & Dr Tony Wing (2017) Numicon, Matematik med alla sinnen 2.0, Lärarhandledning Helenius Ola & Maria Johansson (2018) Att bli lärare i matematik Bentley, Per–Olof & Christine (2011) Det beror på hur man räknar Christine Harrison & Sally Howard (2013) Bedömning för lärande i årskurs 1–5, Inne i ”the Primary Black Box” Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Livet i Mattelandet ÅK2 • Lärarbok c

7

Digitalt lärarmaterial Det digitala lärarmaterialet samlar allt undervis­ ningsmaterial på ett och samma ställe. Med en in­ loggning får du tillgång till såväl all text i Lärar­ bok C och D, visningsexemplar av Grundbok C och D på interaktiv tavla, alla kopieringsunderlag och digitala introduktioner som länkar till UR:s tv-program. Materialet innehåller kort sagt allt du behöver för att guida dina elever till att förstå de matematiska moment och övningar som de ska arbeta med i Grundboken.

Lärandemål Inledningsvis i alla kapitel finns Lärandemål.

Här får läraren och eleverna en överblick över kapitlets alla moment som elevernas ska lära sig och träna på. Här finns även visningssidorna på Grundbokens kapiteldiagnos som ni tillsammans kan ”smygtitta” på.

Det finns även mer specifika Lärandemål un­ der varje arbetsområde. Använd gärna dessa för att träna läsning tillsammans, men primärt för­ stås för att påminna eleverna om vad de ska lära sig och träna på.

Sifferverkstaden I Sifferverkstaden finns samtalsbilder och öv­ ningar som ger eleverna möjlighet att möta sif­ fersymbolerna och talen på ett lekfullt sätt genom att leta, diskutera och sortera.

Räknebageriet I Räknebageriet kan läraren introducera övningar och moment som eleverna sedan kommer att kän­ na igen i Grundbokens uppgifter. Här finns öppna laborationer som ger läraren valfrihet att välja svå­ righetsgrad samt en mängd uppgifter så att många elever får möjlighet att förklara hur de har tänkt.

Mattepolisen

Digitala

introduktioner

De digitala introduktionerna finns i det digitala lärarmaterialet och fungerar på interaktiva skriv­ tavlor och projektorer. Livet i Mattelandet C och D har 12 kapitel med laborationer som är kopplade till Grundböckernas 12 kapitel. I Lärar­ bokens arbetsgång finns rubriken, Digital intro, som påminner om att det finns en introduktion till uppgiften.

De digitala introduktionerna ger lärarna möjlig­ het att fånga elevernas intresse kring gemensamma övningar som introducerar och förbereder eleverna för uppgifterna i Grundboken. Många av labora­ tionerna ger läraren valfrihet att välja svårighets­ grad samt mängden uppgifter så att fler elever får möjlighet att förklara hur de har tänkt och träna på att kommunicera matematiskt. Laborationerna ger även eleverna övning i att lyssna, berätta, reso­ nera, diskutera, fråga och lära av varandra.

Tavlan Tavlan ger den kreativa läraren svängrum att skapa egna digitala introduktioner och övningar med hjälp av bilder och matematiska verktyg.

8

Livet i Mattelandet ÅK2 • Lärarbok c

I Mattepolisen finns samtalsbilder och digitala laborationer som visuellt och konkret kan visa beräkningar.

Fabriken Fabriken är en miljö som inte finns med i tv-av­ snitten. Den är skapad för att alla delar i det cen­ trala innehållet ska finnas med i Grundböckerna.

Här finns samtalsbilder och uppgifter som berör tid, volym, statistik, geometri och programmering.

Matematikrestaurangen Här finns samtalsbilder till problemlösningsupp­ gifterna. Under fliken Lärarhandledning finns vägledning hur bilden och uppgiften kan intro­ duceras enligt metoden ”3 part lesson”. Det finns bilder i verktygslådan på talblock, multibas och pengar. Bilderna kan användas för att visualisera elevernas lösningar och räknehändelser.

Problemlösning enlig metoden ”3 part lesson” Metoden består av tre delar och används vid problemlösning. Förslagsvis kan del 1 ta 10–15 minuter, del 2 ca 40 minuter och del 3, ca 10–15 minuter.

Del 1 komma igång med problemet Den första delen ska hjälpa eleverna att mentalt sätta sig in i problemet. Om problemet handlar om att spela kula, så kan det vara många elever som inte vet något om den leken. De behöver få hjälp att förstå det först innan uppgiften introduceras.

Det kan göras genom att låta eleverna få berätta lite om olika lekar de brukar leka och genom att fråga om någon av eleverna någon gång har spelat kula. Här får läraren en möjlighet till att kartlägga vilka förkunskaper eleverna har om ämnet. Kan­ ske måste eleverna prova på att spela kula innan man ens introducerar problemet. Att ge eleverna denna förförståelse för problemet underlättar för dem att fokusera på matematiken istället för att ta kraft till att förstå innehållet.

Att sedan tydligt berätta för eleverna vad de ska träna på ger eleverna ett bättre fokus på upp­ giften. Att berätta lärandemålet som i detta fall kan vara att träna på att diskutera problemet, samarbeta i par eller i grupp, rita sin lösning, be­ rätta hur man har tänkt, berätta om vilken stra­ tegi man använt ger eleverna en förståelse varför de ska gör uppgiften. Det är bra att fokusera på ett eller två lärandemål i taget så att eleverna kan utvärdera sin insats lite kort i slutet av lektionen.

När eleverna har fått lite vana med att arbeta med problemlösningsuppgifter kan man även i denna första del diskutera med eleverna vilka strategier och metoder som användes förra lek­ tionen.

met för eleverna. Diskutera sedan problemet. Vad fick vi veta? Vad ska vi ta reda på? Introducera därefter lämpligt laborativt materiel innan elev­ erna får börja.

Eleverna får sedan lösa problemet genom att arbeta i par eller i grupp. Stötta och samtala med eleverna under tiden de löser uppgiften. Läraren går runt och ställer frågor som hjälper eleverna vidare till en lösning och lyfter goda exempel högt för alla i klassen som en hjälp till övriga grupper. Läraren uppmuntrar elever som går fort fram att hitta fler möjliga lösningar på problemet.

Del 3 redovisa lösningar och strategier Låt eleverna titta på varandras lösningar, redo­ visa, berätta och förklara vilka strategier som de har använt och hur de har tänkt? Man kan ock­ så låta eleverna titta på en lösning och försöka förstå vilken strategi den redovisande gruppen har använt. Ge eleverna möjlighet att diskutera i par och resonera kring vilken strategi som har använts. Det är viktigt att lyssna aktivt och in­ tresserat på alla lösningar.

En annan bra metod är att eleverna får redo­ visa sin lösning på ett större papper som sätts upp på väggen. Grupperna delas sedan upp i nya grupper, tvärgrupper, som tillsammans går runt och tittar på lösningarna. Den elev som var med och löste problemet får berätta för övriga i grup­ pen vilken strategi som användes. De övriga elev­ erna kan träna på att ställa frågor.

I det digitala introt finns möjligheter för lära­ ren eller eleverna att gå igenom och visa de olika lösningar på problemet med hjälp av bilder. Ett visuellt stöd som tydliggör och kan stötta fler elever vid en redovisning.

Del 2 introducera och arbeta med problemet I den andra delen introduceras problemet. I Livet i Mattelandet finns det samtalsbilder till problem­ lösningsuppgifterna. Dessa finns även som digitala introduktioner i det digitala lärarmaterialet. Lä­ rare och elever tittar tillsammans på samtalsbilden och samtalar om den innan läraren läser proble­

Livet i Mattelandet ÅK2 • Lärarbok c

9

Strategier vid problemlösning Det är viktigt att ge elever strategier för arbetet med problemlösning. Några av strategierna kan eleverna tillgodogöra sig genom att läraren arbetar sig igenom problemen tillsammans med klassen.

kontext

Strategier

Första steget är att se till att problemet finns i ett sammanhang som eleverna känner sig trygga med och känner till. Om ett problem handlar om kronor är det bra om läraren tar reda på om alla elever vet vad kronor är och om de har handlat med pengar själva någon gång. Har inte eleverna det så kan problemet vara för svårt. Kanske inte för beräkningens skull, men för att eleverna inte kan relatera till kronor.

Livet i Mattelandet presenterar problemen i tre steg, ”3 part lesson”, där man i steg 1 alltid visar sammanhanget innan läraren presenterar problemet. Detta arbetssätt kan läraren gärna använda vid andra problemlösningsuppgifter el­ ler läsuppgifter som presenteras för eleverna. Det krävs oftast bara några frågor, en bild eller ett enkelt samtal för att få eleverna att förstå vad problemet handlar om.

1. Förenklad bild. Använda laborativt materiel t ex talblock, bilder, pengar, plockisar.

läs uppgiften Ett andra steg är hur man gör för att förstå vad problemet handlar om. Genom att läsa uppgiften högt och diskutera frågan gemensamt får elev­ erna strategier för hur de kan ta sig an och förstå en problemlösningstext: 1. Läs hela texten, gärna flera gånger.

2. Upprepa frågan och stryk under frågan.

3. Ringa in viktig information.

4. Bestäm räknesätt.

lös uppgiften Återigen finns det fördelar med att resonera med eleverna om hur uppgiften kan lösas. På så sätt utmanas eleverna att använda och utveckla sitt matematiska språk. Här väljer läraren vilken strategi som eleverna ska använda. Livet i Mat­

10

telandet fokuserar och presenterar strategin ”la­ borativt materiel” i alla problemlösningsuppgifter för att ge eleverna ett visuellt och taktilt stöd.

Därefter är nästa steg att omvandla den kon­ kreta lösningen till en bild och kanske symboler i Grundboken. Här behöver ofta eleverna stöd i början för att få en uppfattning om hur en lös­ ning och svar kan se ut.

Livet i Mattelandet ÅK2 • Lärarbok c

2. Rita en bild.

3. Göra en tabell.

4. Gissa och prova sig fram.

5. Titta efter mönster som återkommer.

6. Arbeta baklänges, vad vet vi?

Elever som går fort fram och som är i behov av en utmaning kan få i uppdrag att visa en lösning med hjälp av olika strategier, alternativt använda Fyrfältaren (Kopieringsblad 4) som presenteras på sidan 11 här i Lärarboken.

redovisa uppgiften Och så steg tre. Här finns det tillfälle för elev­ erna att inspirera varandra till att använda olika strategier. När eleverna redovisar är det viktigt att läraren uppmuntrar dem att berätta vilken strategi de använde för att lösa uppgiften. På så sätt utvecklas även elevernas matematiska språk.

För att få fler elever delaktiga i redovisningen kan man med fördel använda digitala responssystem eller dokumentkamera. På så sätt vågar oftast fler elever visa sina uppgifter.

Fyrfältaren Fyrfältaren, även kallad Tanketavlan, är ett verk­ tyg som kan användas för att utveckla elevernas begreppsförståelse och kommunikationsförmåga i matematik. När eleverna får formulera och dokumentera lösningar till en uppgift med olika uttrycksformer som t ex text, bild, symboler och med konkret materiel tränar eleverna att kommu­ nicera matematiskt samt att se samband. Fyrfäl­ taren kan användas vid grupparbete och enskilt arbete, även till räknehändelserna som finns i alla kapitel under rubriken Matematikrestaurangen.

Fyrfältarens fyra fält är markerade med: ORD, BILD, SYMBOL (BERÄKNING) och FÖ­ REMÅL. ORD: I ordfältet skriver eleverna ner det som är viktigt för att kunna lösa uppgiften, eller en räknehändelse till vald uppgift samt en passande fråga till händelsen.

BILD: I bildfältet ritar eleverna en förenklad bild t ex en skiss, en tabell eller ett diagram som visualiserar uppgiftens lösning.

SYMBOL: I symbolfältet skriver eleverna ut­ räkningen med symboler samt svar på uppgiften.

FÖREMÅL: Här placerar eleverna verkliga föremål, t ex talblock för att visa uppgiftens lös­ ning och svar. Det kan ibland vara bra att hoppa över momentet att rita av föremålen och endast lägga den konkreta materielen i denna rutan och muntligt redovisa lösningen. Anpassa valet efter elevernas förmåga.

introducera fyrfältaren

Digital intro Arbeta med ”Fyrfältaren” som finns i Tavlan.

Börja arbetet med att tillsammans med elever­ na titta och diskutera Fyrfältaren och dess olika fält och funktioner. Antingen genom att logga in på det digitala lärarmaterialet och titta på den via Digital intro eller genom att kopiera Fyrfältaren till alla elever, Kopieringsblad 4. Det är viktigt att man tillsammans modellerar och visar exempel på hur man ska använda Fyrfältaren innan elev­ erna använder den till problemlösningsuppgifter eller räknehändelser.

räknehändelse utifrån bild

Digital intro Arbeta t ex med samtalsbilden ”Skyltfönstret” i kapitel 1, Matematikrestaurangen.

Utgå från en samtalsbild i Matematikrestau­ rangen. Samtala om bilden och ställ frågor. Frå­ gorna ska sedan mynna ut i en gemensam räkne­ händelse som alla skriver in i ordfältet på Fyrfäl­ taren, Kopieringsblad 4. När den gemensamma räknehändelsen är författad ska eleverna sedan rita en bild i bildfältet som visualiserar lösning samt använda laborativ materiel i föremålsfältet.

I symbolfältet ska eleverna skriva beräkningen och svaret på uppgiften.

Stödfrågor för att författa en räknehändelse: • Vem eller vilka ska vara med i räknehändelsen?

• Vad ska räknehändelsen handla om? Vad händer?

• Vilken fråga passar till räknehändelsen?

räknehändelse utifrån uttryck Välj ett lämpligt uttryck t ex 2 • 10 som alla eleverna ska utgå ifrån och arbeta med. Skriv uttrycket i symbolfältet och be eleverna visa be­ räkningen och skriva svar. Därefter ska eleverna visa uppgiftens lösning med ord (skriva en räk­ nehändelse), rita en bild i bildfältet samt lägga lösningen med ett laborativt materiel, förslagsvis talblock eller multibas i föremålsfältet.

Avsluta arbetet med att eleverna får redovisa sina lösningen med hjälp av de olika uttrycks­ formerna. Ge gärna tid till reflektion och samtal kring vad de har lärt sig.

Livet i Mattelandet ÅK2 • Lärarbok c

11

Ental, tiotal och hundratal

Kapitel 1 mål och medel :

Mål och medel:

Kunskapskrav

eleverna ska lära sig: • Ental, tiotal och hundratal

eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär.

• Addition utan tiotalsövergång • Additionsuppställning utan växling • Årets indelning • Månadernas namn och nummer • Läsa av kalendern • Skriva datum Eleverna kommer att arbeta med: • Gruppuppgifter i digitala introt • Laborativa uppgifter • Teoretiska uppgifter i Grundbok C • Diskussionsuppgifter som ska lösas parvis • Öppna problemlösningsuppgifter • Digitala uppgifter i det digitala elevmaterialet eleverna kommer få möjlighet att visa vad de kan genom att läraren observerar elevernas kunskaper vid den Inledande aktiviteten (Kartläggningsdelen) och under arbetets gång. eleverna kommer även att testa sina kunskaper genom att göra diagnosen i slutet av kapitlet . De får då även möjlighet att träna vidare eller utmana och utveckla sina kunskaper ytterligare med uppgifter anpassade till kapitlets mål.

koppling till lgr

11

Centralt innehåll Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

12

LiveT i MaTTeLanDeT ÅK2 • LärarBoK c • KapITeL 1

eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–200. eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt . eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet . eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet .

Kopieringsunderlag Kopieringsblad Kopieringsblad Kopieringsblad Kopieringsblad Kopieringsblad Kopieringsblad

1 2 3 4 5 6

Kopieringsblad Kopieringsblad Kopieringsblad Kopieringsblad Kopieringsblad Kopieringsblad

7 8 9 35 49 50

Inledning s. 4

• Vilket tal är det?

• Vilket tal kommer efter i talraden?

ur : s livet i mattelandet

• Vilket tal kommer före i talraden?

• Siffrorna i talet har olika värde. Vilket värde har siffran 2?

Titta tillsammans med eleverna på Livet i Mat­ telandet 2, avsnitt 1. När det är dags att arbeta med något specifikt område som t ex positions­ systemet, kan man med fördel titta igen på den del av programmet som tar upp positionssyste­ met som t ex Sifferverkstaden avsnitt 1.

• Vilket värde har siffran 6?

• Vilket värde har siffran 4?

• Hur kan vi veta vilket värde varje siffra har i talet?

• Hur skulle talet se ut om vi bygger det i multibas?

arbeta med grundboken s . 4

• Hur skulle talet se ut om vi bygger det med pengar?

Digital intro

• Om vi delar talet så att vi har tre enskilda siffror.

Vilka tresiffriga tal kan vi bilda av siffrorna?

Arbeta med ”Lärandemål 1” i kapitel 1.

Kapitel 1

• Vilket tresiffrigt tal får störst värde?

• Vilket tresiffrigt tal får minst värde?

ENTAL, TIOTAL OCH HUNDRATAL

Lärandemål I det här kapitlet lär du dig:

I det här kapitlet tränar du på att:

• ental, tiotal och hundratal

• undersöka och lösa enkla problem

• addition utan tiotalsövergång

• diskutera enkla problem med en klasskamrat

• additionsuppställning utan växling

Samtala, konkretisera och förklara vad kapitlets lä­ randemål innebär. Berätta för eleverna hur länge ni ska arbeta med kapitlet och när de förväntas ha uppnått dessa lärandemål.

Konkretisera genom att titta på uppgifterna i diagnosen. Berätta för elev­ erna att de kommer att få göra diagnosen i slutet av arbetsområdet för att visa att de har nått må­ len. Skriv ut lärandemålen (Kopieringsblad 35) och placera dem i klassrummet så att eleverna kan se målen under den period ni arbetar med kapitel 1. Återkom gärna till lärandemålen under arbetets gång. Tanken är att eleverna ska påmin­ nas om vad de ska lära sig och vad de redan har lärt sig. På så sätt får de träna på att reflektera över sitt eget lärande. Låt eleverna färglägga ord och lärandemål på sidan 4 allteftersom eleverna visar att de kan.

• jämföra och förklara hur du har löst ett problem

• årets indelning

• månadernas namn och nummer

• välja och använda lämpliga metoder när du gör beräkningar

• läsa av kalendern • skriva datum

Ord och begrepp du ska förstå och använda: • ental

• addition

• summa

• dag

• tiotal

• tallinje

• år

• datum

• hundratal

• term

• månad

• kalender

Aktivitet

Material: papper, penna

• Alla elever som har ett tal som stämmer överens med påståendet står kvar, övriga sätter sig ner.

• Eleverna skriver var sitt tresiffrigt tal på ett papper.

• Alla elever står upp.

• Läraren fortsätter att säga nya påståenden tills endast en elev står upp.

• Läraren säger påståenden, exempelvis: Tiotalet är större än hundratalet.

Vad ska jag lära mig?

• Gör aktiviteten flera gånger!

4

9789147126613_MattelandetC.indd 4

2019-04-29 10:13

kartläggning Använd gärna den inledande aktiviteten som en kartläggning. Under aktivitetens gång finns möj­ lighet att se vilka elever som klarar uppgifterna, vilka som kan/vill kommunicera och använda matematiska begrepp och vilka elever som behö­ ver mer stöd.

Inledande aktivitet Du behöver: Papper och penna

• Vilka tresiffriga tal är udda?

• Vilka tresiffriga tal är jämna?

• Hur kan vi avgöra vilka tal som är udda och jämna?

Dela sedan ut var sitt A5-papper till eleverna.

Uppmana eleverna att skriva ett tresiffrigt tal på sitt papper. Låt eleverna lägga ifrån sig pennan, ställa sig upp och hålla pappret i handen så att de kan titta på sitt tresiffriga tal. Ge sedan elev­ erna ett påstående, exempelvis ”Talet har fler än 3 tiotal”. Eleverna ska titta på sitt tresiffriga tal och avgöra om påståendet stämmer. Stämmer påståendet får eleverna stå kvar annars måste de sätta sig ner på sin stol. Fortsätt att ge eleverna påståenden till dess att endast en elev återstår.

Gör gärna aktiviteten mer än en gång.

Utmaning och stöd Utmaning: Låt eleverna skriva fyrsiffriga tal på pappret istäl­ let för tresiffriga. Konstruera påståenden som med­ för att eleverna måste ta hänsyn till fler kriterier för att påståendet ska stämma, exempelvis ”Talet har ett udda ental, men ett jämnt hundratal”.

Stöd: När eleverna har skrivit sitt tresiffriga tal på pappret så får de bygga talet i multibas eller i pengar på bordet framför sig. Visa eleverna hur de ska tänka efter varje givet påstående. Låt elev­ erna arbeta parvis och diskutera huruvida påstå­ enden stämmer eller inte.

Inled med att visa ett tresiffrigt tal för eleverna, exempelvis 264. Undersök talet tillsammans.

Livet i Mattelandet ÅK2 • Lärarbok c • Kapitel 1

13

Sifferverkstaden

Ental, tiotal och hundratal s. 5–6

Utmaning och stöd Utmaning: Låt eleverna lägga till en nolla i varje grupp av siffror och istället bilda så många fyrsiffriga tal de kan samt ordna dem i storleksordning. Låt eleverna skriva sina fyrsiffriga tal i ett räknehäfte.

Forskning och beprövad erfarenhet vårt talsystem har basen 10 vilket innebär att vi har tio siffror, 0–9. Dessa tio siffror får olika värde beroende på vilken placering de har i ett tal. Det är viktigt att eleverna förstår och lär sig vilka mönster och strukturer det finns i positionssystemet, exempelvis 4 + 3, 14 + 3, 24 + 3, då det underlättar beräkningen för eleverna.

Stöd: Ge eleverna sifferkort att ha framför sig på bor­ det. Låt eleverna sortera ut tre siffror åt gången samt laborera med dessa för att hitta samtliga sex tresiffriga tal. Eleverna kan sedan bygga talen för att få en bild av vilket tal som är störst.

arbeta med grundboken s . 5

klassrumsaktivitet

Gemensam uppgift

Du behöver: Kopieringsblad 49 och markörer

Digital intro Arbeta med samtalsbilden ”Ental, tiotal och hundra­ tal” i kapitel 1, Sifferverk­ staden.

Prata med klassen om tv­ programmet. Dra parallel­ ler till bilden gemensamt i klassen och ställ frågor.

Låt eleverna titta, leta och räkna.

S I F F E R V E R K S TA D E N

Leta efter tal som har samma färg som rutorna.

Skriv det största talet med talets siffror.

Med många hundratal kan jag göra ett stort tal.

866 5

9789147126613_MattelandetC.indd 5

Vi lär oss ental, tiotal och hundratal.

2019-04-29 10:13

Exempel på frågor till eleverna: • Vad ser ni på bilden?

• Vem är på besök i Sifferverkstaden?

• Vad använder man ett kassaskåp till?

• Varför tror ni att Lisa ville öppna kassaskåpet?

• Hur låser man ett kassaskåp?

• Varför kommer polisen?

• I Sifferverkstaden finns grupper med siffror. Vilka siffror är röda?

• Kan ni bilda ett tresiffrigt tal av de röda siffrorna?

• Kan ni bilda fler tresiffriga tal av de röda siffrorna?

• Hur många tresiffriga tal kan ni bilda som mest?

• Vilket av de tresiffriga röda talen är störst?

Låt eleverna fortsätta arbeta i Grundboken ge­ nom att skriva in det största tresiffriga talet i den röda rutan. De fortsätter på egen hand genom att leta upp tre blåa, gröna, gula siffror osv tills alla rutor är ifyllda.

14

LiveT i MaTTeLanDeT ÅK2 • LärarBoK c • KapITeL 1

Spela parvis. Ni behöver tre spelplaner. Klipp sön­ der en av spelplanerna så att ni får talkort. Lägg talkorten med baksidan uppåt på bordet framför er. Varje spelare får sedan var sin spelplan och ett antal markörer. Innan spelet börjar tar varje spe­ lare ett talkort från bordet. Spelarna visar inte tal­ korten för varandra. Det gäller sedan att försöka ta reda på vilket talkort motspelaren har i handen genom att ställa ja eller nej­frågor. Spelare 1 bör­ jar genom att ställa en fråga, exempelvis ”Är ditt tal högre än 200?” Om spelare 2 svarar ”ja” sor­ terar spelare 1 bort alla fält med tal som är lägre än 200 genom att sätta en markör på dessa fält.

Svarar spelare 2 istället ”nej” sorterar spelare 1 bort alla fält med tal som är högre än 200 genom att sätta markörer på dessa fält. Turen går över till spelare 2 som får ställa en fråga till spelare 1.

Spelet fortsätter till dess att någon av spelarna har lyckats lista ut vilket tal motspelaren har i handen.

uteaktivitet Du behöver: Talkort (Kopieringsblad 2) Bilda elevgrupper med fem elever i varje grupp.

Varje grupp får fem stycken A5­papper med siffror på varje sida av pappret, från 0 till 9. Varje elev i gruppen ansvarar för ett A5­papper. Ge sedan eleverna instruktioner för att bilda tresiffriga tal.

Exempel på instruktioner: • Bilda talet 396 • Bilda ett tal som är större än 500 • Bilda ett jämnt tal • Bilda det högsta talet ni kan med de siffror ni har • Bilda ett tal som har fler hundratal än ental

Sifferverkstaden arbeta med grundboken s . 6 Gemensam uppgift

klassrumsaktivitet

Digital intro Arbeta med ”Bygg tal” i kapitel 1, Sifferverkstaden.

Du behöver: Kopieringsblad 50, spelpjäs, tärning och färgpenna

S I F F E R V E R K S TA D E N

Siffrorna i ett tresiffrigt tal anger hur många hundratal, tiotal och ental det har.

1

1

1

Klicka fram och bilda ett tresiffrigt tal och låt elev­ erna säga vilket tal det är.

Undersök gemensamt varje siffra i talet och klicka fram antalet hundratal, tiotal respektive ental med multibas ur verktygslådan som motsvarar värdet på siffrorna i talet. Ändra ordningen på siffrorna i det tresiffriga talet och undersök vilka förändringar ni måste göra med multibasklossarna. Konstruera även uppgifter där eleverna får säga eller skriva tal som först är byggt med multibas på den interaktiva skrivtav­ lan.

Ett hundratal

Ett tiotal

Ett ental

Skriv talen.

Vi lär oss ental, tiotal och hundratal.

6

9789147126613_MattelandetC.indd 6

Eleverna spelar parvis och har var sin spelplan.

Spelare 1 börjar slå tärningen och flyttar spel­ pjäsen lika många steg som tärningen visar. Det gäller sedan att försöka komma fram till vilket tal som visas på den bild som spelpjäsen står och markera talet på bingorutan. Turen går sedan över till spelare 2 som gör samma sak på sin spelplan.

Spelet är slut när första spelare har fått fem i rad.

2019-04-29 10:13

Låt eleverna fortsätta arbetet i Grundboken ge­ nom att titta på bilden av varje tal och skriva siffrorna i rutorna under bilden.

Utmaning och stöd Utmaning: Bygg tal med multibas och låt eleverna skriva svar på frågor, exempelvis: • Vilket tal får vi om vi har tre fler tiotal?

• Vilket tal får vi om vi har ett färre ental?

• Vilket tal får vi om vi har ett färre ental, tiotal och hundratal?

uteaktivitet Du behöver: Naturmaterial Låt eleverna bygga tresiffriga tal med natursaker.

Inled aktiviteten genom att låta eleverna samla ihop nio stycken pinnar, nio stycken stenar och nio stycken löv. Låt pinnarna betyda hundratal, löven tiotal och stenarna ental. Uppmana sedan eleverna att bygga tal.

Exempel på instruktioner: • Bygg talet 187 • Bygg ett jämnt tal • Bygg ett tal som är större än 200 • Bygg ett tal med ett udda antal tiotal • Bygg ett tal och låt kompisen säga vilket tal du har byggt.

Låt eleverna bygga och skriva tal till frågorna: • Vilka tal kan vi få om talet ska ha hälften så många hundratal som ental?

• Vilka tal kan vi få om talet ska ha dubbelt så många tiotal som ental?

Stöd: Låt eleverna bygga talen med egna multibasklos­ sar på bordet framför sig samtidigt som ni till­ sammans undersöker talen.

LiveT i MaTTeLanDeT ÅK2 • LärarBoK c • KapITeL 1

15

ETT

Sifferverkstaden

Ental, tiotal och hundratal s. 7 arbeta med grundboken s . 7

Digital intro Arbeta med ”Hundratal, tiotal, ental” i kapitel 1, Sifferverkstaden.

S I F F E R V E R K S TA D E N

ETT

Skriv hundratal, tiotal och ental.

386

_________

725

_________

194

_________

802

_________

950

_________

73

_________

+ + + + + +

_________ _________ _________ _________

+ + + + + +

_________ _________ _________ _________

Klicka fram och bilda ett valfritt tresiffrigt tal. Låt eleverna vara delaktiga i att dela upp talet i hundra­ tal, tiotal, ental. Bygg även talet med multibas för att visualisera och konkretisera talet. I nästa steg klickas tre valfria tresiffriga tal fram. Undersök sedan vilket av talen som är störst och varför. Konkretisera gärna de tre talen med multibas. _________ _________

_________ _________

Vilket tal är störst? Ringa in.

113

130

210

201

757

575

78

87

299

310

690

597

Skriv tal.

______________

______________

med 7 tiotal

med 3 ental

7

9789147126613_MattelandetC.indd 7

______________

______________

med 2 hundratal

med 5 tiotal

Vi lär oss ental, tiotal och hundratal.

2019-04-29 10:13

Låt eleverna fortsätta arbetet i Grundboken och utveckla de tresiffriga talen genom att skriva hundratalen, tiotalen och entalen. Exempelvis 386 = 300 + 80 + 6.

I nästa uppgift ska eleverna avgöra vilket av talen som är störst samt ringa in talet.

I sista uppgiften längst ner på sidan ska eleverna skriva tal utifrån de kriterier som står under lin­ jen. Svaren på dessa uppgifter kan variera. Låt eleverna jämföra sina tal med varandra och dis­ kutera om svaren stämmer.

Utmaning och stöd Utmaning: Låt eleverna parvis försöka att hitta så många olika tal som möjligt som stämmer överens med de olika kriterier som står under linjerna på sista uppgiften. De kan skriva sina tal i ett räknehäfte.

Stöd: Rita en positionsbricka som eleven kan ha hjälp av vid bildandet av tal, se bild. Låt eleverna lägga det tresiffriga talet på positionsbrickan med hjälp av talkort och sedan bygga talet i multibas under positionsbrickan. De kan då titta på bilderna på positionsbrickan och se antalet hundratal, tiotal och ental.

16

LiveT i MaTTeLanDeT ÅK2 • LärarBoK c • KapITeL 1

träna Använd Kopieringsblad 5 ”Träna – Sifferverksta­ den kap. 1”. Låt eleverna träna på fler liknande uppgifter.

Låt eleverna använda positionsbrickan och talkor­ ten. Blanda talkorten med baksidan upp på bordet framför och dra slumpmässigt ett talkort till varje fält på positionsbrickan. När eleverna har fått ett tresiffrigt tal ska de bygga talet i multibas.

Använd Kopieringsblad 49 och klipp ut samtliga tresiffriga tal. Låt eleverna slumpmässigt välja kort och sedan bygga talen med multibas.

Låt eleverna träna mer genom att arbeta med de båda klassrumsaktiviteter som beskrivs under gemensamma uppgifter i Sifferverkstaden kap. 1.

Använd det digitala elevmaterialet och låt elev­ erna träna mer under rubriken ”Ental, tiotal och hundratal”.

TVÅ

Sifferverkstaden

Ental, tiotal och hundratal s. 8 arbeta med grundboken s . 8

Digital intro Arbeta med ”Tal” i kapitel 1, Sifferverkstaden.

S I F F E R V E R K S TA D E N

TVÅ

Slå tärning. Rita prickar och bilda tresiffriga tal. __________

__________

__________

__________

__________

__________

Klicka fram tre valfria siffror på arbetsytan och be elev­ erna bilda så många tresiff­ riga tal de kan av siffrorna.

Uppmuntra eleverna till att följa mönster då de funderar ut vilka tresiffriga tal som finns. De kan ex­ empelvis ha samma hundratal och göra så många kombinationer som möjligt, 482 och 428. De by­ ter sedan hundratal och gör samma sak, 824 och 842, tills alla siffror har fungerat som hundratal.

Ordna talen i storleksordning. Börja med det största.

Stöd: Låt eleverna använda talkort som de kan la­ borera med. De kan då lättare flytta och ordna siffrorna på olika sätt för att hitta alla sex kom­ binationer. Eleverna kan även använda multibas och bygga talen för att lättare se talens värde och därefter ordna dem i storleksordning. Ett alterna­ tiv är att göra en tabell där ni gemensamt fyller i kombinationerna efter hand.

__________ __________ __________ __________ __________ __________

__________

__________

__________

__________

__________

__________

Ordna talen i storleksordning. Börja med det minsta.

__________ __________ __________ __________ __________ __________

Skriv tal.

______________ ______________ ______________ ______________ med 2 tiotal med 7 hundratal med lika många med 1 hundratal och 8 ental och 3 ental tiotal och ental och 0 ental Vi lär oss ental, tiotal och hundratal.

9789147126613_MattelandetC.indd 8

Utveckla Använd Kopieringsblad 8 ”Utveckla – Sifferverk­ staden kap. 1”. Låt eleverna utveckla sina kun­ skaper ytterligare med fler liknande uppgifter.

8

2019-04-29 10:13

Låt eleverna fortsätta arbetet i Grundboken genom att använda en tärning (6­sidig eller 10­sidig). De slår tärningen och ritar prickmönstret på första tärningsbilden. De slår tärningen ytterligare två gånger tills alla tärningar är ifyllda. Eleverna ska sedan bilda tresiffriga tal med hjälp av tärnings­ mönstren. Det finns sex möjliga kombinationer som eleverna ska skriva på linjerna bredvid till hö­ ger. När eleverna har skrivit samtliga tresiffriga tal ska de ordna dem i storleksordning och skriva dem från störst till minst på raden under tärningarna.

Låt eleverna arbeta parvis och rita upp tio rutor lodrätt i sitt räknehäfte, se bild. Eleverna behö­ ver tre tärningar (6­sidiga eller 10­sidiga). En av eleverna börjar genom att slå samtliga tärningar och bilda ett tresiffrigt tal. När eleven har bildat ett tresiffrigt tal ska hen skriva in sitt tal i en av rutorna i räknehäftet. Turen går sedan över till den andra eleven som gör samma sak. Det gäl­ ler sedan för eleverna att bilda och placera tal så att de får en talstege i räknehäftet där det minsta talet står underst och största talet står överst.

Om eleven inte kan bilda ett tal som fungerar att placera i stegen får hen sätta ett kryss i en av rutorna och turen går över till den andra eleven.

Spelet är slut när alla rutor är ifyllda.

I sista uppgiften längst ner på sidan ska eleverna skriva tal utifrån de kriterier som står under lin­ jen. Svaren på dessa uppgifter kan variera. Låt eleverna jämföra sina tal med varandra och dis­ kutera om svaren stämmer.

Utmaning och stöd Utmaning: Låt eleverna göra samma tärningsuppgift men istället använda fyra tärningar. Uppmana dem att hitta ett mönster i sitt tillvägagångssätt så att de med säkerhet vet att de har hittat alla kombinationer. Jämför med instruktionerna till de tresiffriga talen. Låt dem sedan ordna talen i storleksordning. De kan använda sitt räknehäfte till att dokumentera sina fyrsiffriga tal. Uppgiften kan med fördel göras parvis.

LiveT i MaTTeLanDeT ÅK2 • LärarBoK c • KapITeL 1

17

Sifferverkstaden

Vem har rätt? s. 9 arbeta med grundboken s . 9

Digital intro Arbeta med samtalsbilden ”Vem har rätt?” i kapitel 1, Sifferverkstaden.

S I F F E R V E R K S TA D E N

320

Vem har rätt?

429 Vilket tal kommer före detta tal?

431

Berätta för eleverna att Uno, Elva, Låtta och Kvartz är på besök i Sif­ ferverkstaden för att lösa ett problem. De ska lista ut värdet av ett tal som är skrivet med konstiga teck­ en. Kvartz, Uno, Elva och Låtta har alla kommit fram till olika resultat och behöver hjälp av elev­ erna för att lösa uppgiften. Titta gemensamt på symbolerna och berätta för eleverna att symbo­ lerna är hämtade från gamla Egyptens talsystem.

Dessa tecken kallas hieroglyfer och är tusentals år gamla. Man skrev hieroglyfer på ett slags pap­ per som var gjort av vass. Man kunde också rista in sina tecken i sten. Tecknen som man använder föreställer bilder: 402

1

Skriv

10

egna

100

1 000

10 0000

tal.

9

9789147126613_MattelandetC.indd 9

Vi lär oss ental, tiotal och hundratal.

2019-04-29 10:13

1: Pinne 10: ett fotavtryck från en åsna 100: en hårlock från ett får 1000: en lotusblomma 10 000: Faraos stav

Visa eleverna hur man skriver talen med hjälp av hieroglyfer. Skriv först talen 1 till 9 och bygg se­ dan på med tiotalen.

18

LiveT i MaTTeLanDeT ÅK2 • LärarBoK c • KapITeL 1

Låt eleverna ta fram sin Grundbok och slå upp sidan 9 där de ser samma bild och samma prat­ bubblor. Eleverna får sedan i ett par minuter enskilt fundera över frågan samt vad de olika ka­ raktärerna svarar och vilket svar som är rätt. De ska också fundera över hur de ska förklara sina tankar och lösningsförslag. Eleverna paras sedan ihop två och två. De ska förklara för varandra hur de har tänkt och varför de tror som de gör.

De hjälper varandra om det har uppstått några missförstånd och kommer gemensamt fram till ett svar som de ritar eller skriver i sitt räknehäfte.

Slumpmässigt dras sedan ett namn på någon som får berätta om sin lösning samt de tankar och funderingar som paret hade.

Utmaning och stöd Utmaning: Låt de elever som snabbt har hittat en lösning på uppgiften skriva den rätta lösningen med hieroglyfer. Eleverna kan sedan skriva/rita egna tal med hjälp av hieroglyfer i rutan längst ner på sidan. De kan byta bok med en kompis som får försöka räkna ut vilka tal som är ritade/skrivna.

Stöd: Låt eleverna använda multibas och lägga hundra­ talsklossar istället för hårlockar och tiotalsklos­ sar istället för åsnehovar. Uppmana sedan elev­ erna att försöka ta bort en multibaskloss genom att växla.

Räknebageriet

Addition utan tiotalsövergång s. 10–11

Utmaning och stöd Utmaning: Låt eleverna dubblera antalet kakor på varje plåt och skriva liknande additioner för antalen i ett räknehäfte.

Forskning och beprövad erfarenhet en del elever kan uppfatta flersiffriga tal som så kallade entalstal. Det vill säga att siffrorna i ett tal saknar position och betydelse. T ex talet 57 uppfattas då som två tal, 5 och 7. elevernas matematikutveckling kan blockeras av denna uppfattning. Forskningens förslag är att inte vänta för länge med att introducera flersiffriga tal som kräver en växlingsprocess för då måste eleverna överge denna entalstal-uppfattning.

Stöd: Ta fram samma sida i det digitala introt som finns i boken. Ersätt kakorna med talblock och räkna ut hur många kakor det finns på varje plåt.

Räkna tioblocken först och skriv värdet tillsam­ mans på den första linjen. Räkna sedan de enskil­ da kakor som blir över och ersätt dem med rätt talblock samt skriv antalet på den andra linjen.

Räkna ihop talblocken gemensamt och skriv på linjen efter likhetstecknet.

arbeta med grundboken s . 10 Gemensam uppgift

klassrumsaktivitet Du behöver: Talblock (Kopieringsblad 3)

Digital intro Arbeta med samtalsbilden ”Addition utan tiotalsöver­ gång” i kapitel 1, Räkneba­ geriet.

Prata med klassen om tv­ programmet. Dra paral­ leller till bilden och ställ frågor.

RÄKNEBAGERIET

Räkna grupperna med tio först!

Räkna och skriv.

30 + _____ 7 = _____ 37 _____

_____ + _____ = _____

_____ + _____ = _____

_____ + _____ = _____

_____ + _____ = _____

_____ + _____ = _____

Exempel på frågor till elev­ erna: • Vad ser ni på bilden?

• Vem är på besök i Räknebageriet?

• Varför vill hon ha 37 muffins?

• Vad är viktigt gällande likhetstecknet?

• Hur är kakorna ordnade på plåtarna?

• Hur kan man tänka för att snabbt veta hur många kakor som finns på plåten?

Vi lär oss addition utan tiotalsövergång.

9789147126613_MattelandetC.indd 10

10

Lägg en slumpvis mängd blandade talblock 1–9 på elevernas bord samt en skål med talblock 10.

Låt eleverna para ihop blocken samt växla till sig tioblock så att de kan bilda en addition med tiotal och ental. När eleverna har löst additionen får de i uppgift att växla tillbaka tioblocken till entalsblock igen. De behöver inte växla tillbaka till exakt samma entalsblock, men antalet måste stämma. Eleverna kan sedan byta bord och göra samma sak med ett nytt antal talblock.

2019-04-29 10:13

Låt eleverna fortsätta arbeta i Grundboken ge­ nom att räkna kakorna på varje plåt och skriva antalet som en addition under bilden. Första upp­ giften visas som ett exempel.

uteaktivitet Du behöver: Gatukritor Rita upp nio cirklar och skriv 10 i varje cirkel.

Rita upp ytterligare nio cirklar bredvid och skriv 1 i varje cirkel. Låt läraren vara utropare och säg en summa, exempel­ vis 46. Eleverna ska då hoppa i fyra tio­ talscirklar och sedan vidare i sex entals­ cirklar. Övningen kan också göras omvänt.

Då hoppar eleven ett antal hopp i tiotals­ cirklarna och ett antal hopp i entalscirklarna och övriga elever ska gissa vilken summa.

LiveT i MaTTeLanDeT ÅK2 • LärarBoK c • KapITeL 1

19

Räknebageriet arbeta med grundboken s . 11 Gemensam uppgift

klassrumsaktivitet

Digital intro

Du behöver: Pärlor och snöre eller piprensare

Arbeta med ”Addition” i kapitel 1, Räknebageriet.

RÄKNEBAGERIET

Räkna med talblock eller använd tallinjen.

10 + 2 = 12

+

=

Klicka fram talblock som motsvarar additionsupp­ gifterna i Grundboken och lägg ihop talblocken till ett nytt tal som motsvarar summan. Variera med att klicka fram tallinjen och laborera tillsammans ge­ nom att göra hopp framåt på tallinjen. Undersök tallinjen tillsammans. Hur ser den ut? Hur är ta­ len placerade på linjen? Prata om hur viktigt det är att talen är placerade med lika stora mellanrum då det är lika mycket mellan 0 och 1 som mellan 1 och 2.

10

11

12

13

14

Räkna.

+

+

_____ + _____ = _____

10

11

12

13

14

_____ + _____ = _____

15

16

17

18

19

20

10 + 7 = ________

10 + 9 = ________

10 + 5 = ________

13 + 3 = ________

17 + 1 = ________

14 + 2 = ________

11 + 4 = ________

15 + 3 = ________

12 + 5 = ________

11

21

Vi lär oss addition utan tiotalsövergång.

9789147126613_MattelandetC.indd 11

2019-04-29 10:13

Låt eleverna fortsätta arbeta i Grundboken ge­ nom att lösa uppgifterna med stöd av talblock och tallinjen.

Utmaning och stöd Utmaning: Låt eleverna arbeta parvis och skriva talen 11 till 19 på lappar som läggs med baksidan uppåt framför dem på bordet. Eleverna drar en av lap­ parna och får i uppdrag att skriva så många ad­ ditioner utan tiotalsövergång som de kan komma på i sitt räknehäfte. De får sedan dra en ny lapp och göra om samma sak.

Stöd: Låt eleverna använda talblocken (Kopieringsblad 3) och laborera samtidigt som de löser uppgif­ terna. Visa i det digitala introt hur eleverna ska tänka då de laborerar med talblocken. Dra fram talblock på arbetsytan och pussla ihop dem till dess att eleverna ser det nya talet som motsvarar summan i uppgiften.

20

LiveT i MaTTeLanDeT ÅK2 • LärarBoK c • KapITeL 1

Låt eleverna göra ett 20­snöre med pärlor. Upp­ mana eleverna att först trä 10 pärlor i en färg och sedan 10 pärlor i en annan färg. På så sätt ser eleverna tydligt när de räknar tiotalsövergång.

När eleverna har trätt sina 20­snören så ge dem några additionsuppgifter utan tiotalsövergång att lösa med hjälp av sitt 20­snöre, exempelvis 14 + 4. Eleverna ska då först räkna upp 14 pär­ lor. Uppmärksamma dem på att de inte behöver räkna de 10 första pärlorna i samma färg då de redan vet att de är tio till antalet. De kan på så vis snabbt räkna upp 14 pärlor. De ska sedan ad­ dera med 4 pärlor som räknas ihop med de 14 pärlor som redan är räknade.

uteaktivitet Du behöver: Gatukritor Rita upp en tallinje från 0–20 på skolgården.

Försök att få ungefär lika långa avstånd mellan varje tal på tallinjen. Läraren ger sedan eleverna uppgifter som eleverna ska hoppa på tallinjen, exempelvis 13 + 2. Eleverna ska då först hoppa 13 steg framåt på tallinjen och landa på 13, göra en kort paus för att sedan hoppa ytterligare två hopp framåt. Aktiviteten kan även göras omvänd genom att någon av eleverna hoppar ett antal hopp, gör en paus och hoppar ytterligare ett antal hopp samt landar på en summa. Övriga elever ska säga vilken addition som eleven hoppat.

ETT

Räknebageriet

Addition utan tiotalsövergång s. 12–13

arbeta med grundboken s . 13

arbeta med grundboken s . 12

Digital intro Arbeta med ”Tallinjen” i kapitel 1, Räknebageriet.

Digital intro Arbeta med ”Addition” i kapitel 1, Räknebageriet.

RÄKNEBAGERIET

0

RÄKNEBAGERIET

ETT

+

+

Klicka fram talblock och lägg en valfri additions­ + + uppgift. Skriv additions­ uppgiften under talblocken + + och räkna ut summan. Visa + + additionen genom att lägga ihop talblocken och jämföra med motsvarande talblock för att eleverna tydligt ska kunna se summan, ex­ empelvis 15 + 3. Klicka fram ett tioblock och ett femblock, lägg ett additionstecken, lägg sedan ett treblock. Lägg ihop femblocket och treblocket och jämför med ett åttablock för att tydligt visa att summan är 18. Repetera betydelsen av likhetsteck­ net och hur viktigt det är att det finns lika mycket på båda sidor av likhetstecknet. _______ + _______ = _______

_______ + _______ = _______

_______ + _______ = _______

_______ + _______ = _______

_______ + _______ = _______

_______ + _______ = _______

_______ + _______ = _______

Vi lär oss addition utan tiotalsövergång.

9789147126613_MattelandetC.indd 12

_______ + _______ = _______

12

2019-04-29 10:13

Låt eleverna fortsätta arbeta i Grundboken genom att räkna liknande uppgifter. Eleverna ska titta på bilden av talblock och sedan skriva motsvarande additionsuppgift under bilden samt räkna ut svaret.

Utmaning och stöd Utmaning: Låt eleverna välja tre talblock, varav ett tioblock och två entalsblock. Entalsblocken måste ha en summa under tio. Låt sedan eleverna bilda en uppgift med hjälp av de tre block de valt och skri­ va uppgiften i räknehäftet samt räkna ut summan.

Stöd: Låt eleverna använda pluggar och ramsräkna talen som är termer i additionsuppgiften för att se att antalen stämmer. Uppmana eleverna att sätta pluggarna i hålen på talblocken samtidigt som de räknar. Lägg ihop blocken och bilda sum­ man. Räkna eventuellt pluggarna ytterligare en gång då talblocken är hoplagda. Låt eleverna kontrollera svaret igen genom att lägga summan med talblock ovanpå de hoplagda talblocken och pluggarna.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

Klicka fram en tallinje från 0 2 0 5 0 9 10 till 21 och skriv en ad­ 10 2 10 5 10 9 ditionsuppgift utan tiotalsö­ 3 5 4 2 1 6 vergång, exempelvis 14 + 5 13 5 14 2 11 6 =. Resonera tillsammans om 7 2 2 3 5 4 17 2 12 3 15 4 var 14 är på tallinjen och sätt ut talet på linjen. Hoppa sedan 5 hopp gemensamt från 14 till 19. Förtydliga för eleverna att man ald­ rig räknar ett innan man hoppar utan alltid räknar efter hoppen. Det tal som man landar på visar sum­ man av additionsuppgiften.

10

Räkna.

ETT

Räkna.

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

+

= ______

13

Vi lär oss addition utan tiotalsövergång.

9789147126613_MattelandetC.indd 13

2019-04-29 10:13

Klicka fram ytterligare en tallinje som börjar på 0 och slutar på 11 och placera den rakt över den andra tallinjen. Skriv den additionsuppgift som motsvarar den första men inom talområde 0–11, dvs 4 + 5. Starta på talet 4 och hoppa 5 hopp framåt till 9. Titta gemensamt på vilka likheter det finns mellan uppgifterna och svaren.

Låt eleverna fortsätta att arbeta med liknande uppgifter i Grundboken. Uppmana eleverna att använda tallinjerna som finns ritade överst på si­ dan.

Utmaning och stöd Utmaning: Låt eleverna tänka sig/rita ytterligare en tallinje som börjar på 20 och slutar på 31. Till varje ko­ lumn med uppgifter får eleverna bilda ytterligare en additionsuppgift som följer mönstret men är inom talområde 20–31.

Stöd: Låt eleverna använda sina 20­snören, se sidan 20 Klassrumsaktivitet, och räkna upp antalet pärlor.

De kan också få en tallinje på sitt bord att ta hjälp av när de räknar. Gör uppgifterna gemensamt och räkna högt tillsammans i gruppen. Gör så många uppgifter som behövs för att eleverna ska förstå strategin. Om eleverna inte alls förstår hur de ska tänka när de räknar på tallinjen så låt eleverna gå över till att använda talblocken istället.

LiveT i MaTTeLanDeT ÅK2 • LärarBoK c • KapITeL 1

21

Räknebageriet Träna Använd talblock (Kopieringsblad 3). Lägg ett tioblock på bordet framför eleverna. Låt eleverna använda en tiosidig tärning och slå ett tal. Elev­ erna tar det talblock som tärningen motsvarar och lägger ihop blocket med tioblocket till en ad­ dition samt skriver svaret.

Använd Kopieringsblad 6 ”Träna – Räknebage­ riet kap. 1”. Låt eleverna träna på fler liknande uppgifter.

Låt eleverna träna mer genom att arbeta med de klassrumsaktiviteter som beskrivs under gemen­ samma uppgifter i Räknebageriet kap. 1.

Använd det digitala elevmaterialet och låt elever­ na träna mer under rubriken ”Additionsuppgifter utan tiotalsövergång”.

Häng ett snöre i klassrummet och likna det vid en tallinje. Gör lappar med tal och låt eleverna hjälpa till att placera talen på snöret så att det bildas en tallinje. Poängtera vikten av att mellanrummen mel­ lan talen är lika stora. Laborera med tallinjen genom att vända på tallapparna och diskutera vilka tal som borde stå på vilken lapp. Ta även bort lapparna och diskutera var tallapparna borde vara upphängda.

Gör en tallinje på golvet i klassrummet av en pap­ persremsa som rullas ut. Låt eleverna ställa sig på talet som motsvarar första termen och sedan hoppa det antal hopp som andra termen visar. Eleverna kommer då att hamna på summan. Det blir också tydligt hur man räknar hoppen på tallinjen.

22

LiveT i MaTTeLanDeT ÅK2 • LärarBoK c • KapITeL 1

Räknebageriet

Addition utan tiotalsövergång s. 14–15 TVÅ

arbeta med grundboken s . 15

arbeta med grundboken s . 14

Digital intro

Digital intro Arbeta med ”Addition med fler tiotal” i kapitel 1, Räk­ nebageriet.

Arbeta med ”Tallinjen” i kapitel 1, Räknebageriet.

RÄKNEBAGERIET

TVÅ

0

Räkna.

1 + 7 = _______

4 + 5 = _______

16 + 2 = _______

11 + 7 = _______

14 + 5 = _______

26 + 2 = _______

21 + 7 = _______

24 + 5 = _______

Skriv en additionsupp­ gift utan tiotalsövergång, exempelvis 16 + 2. Fråga eleverna vilka talblock som behövs vid additionen.

Klicka fram talblocken ur verktygslådan. Visa eleverna hur man adderar med hjälp av talblocken. Skriv sedan upp ytterligare ett par additionsuppgifter som följer samma mönster, exempelvis 6 + 2 och 26 + 2 och visa eleverna på vilket sätt uppgifterna liknar varandra.

3 + 2 = _______

4 + 4 = _______

8 + 1 = _______

13 + 2 = _______

14 + 4 = _______

18 + 1 = _______

23 + 2 = _______

24 + 4 = _______

28 + 1 = _______

14

9789147126613_MattelandetC.indd 14

2019-04-29 10:13

Låt eleverna fortsätta arbeta i Grundboken med liknande uppgifter. Gör eleverna uppmärksamma på att varje kolumn i boken följer samma möns­ ter. Uppmana de elever som snabbt ser ett möns­ ter att försöka se talblocken framför sig och låta bli att fysiskt lägga ihop dem.

Utmaning och stöd Utmaning: Låt eleverna fortsätta skriva fler uppgifter som följer samma mönster. Låt även eleverna under­ söka talen över 100.

Stöd: Uppmana eleverna att titta i den blå rutan ovan­ för uppgifterna och ta fram de talblock som visas. Lägg sedan varje uppgift och pussla ihop blocken för att kunna se summorna. Uppgifterna kan göras gemensamt genom att läraren tar fram den aktuella sidan i det digitala introt och vägle­ der eleverna i varje steg till dess att läraren kän­ ner att eleverna klarar det på egen hand.

TVÅ

____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____

11

Klicka fram en blank tal­ linje och försök att reso­ nera er fram till hur man ska sätta ut talen mellan 10 och 21 på tallinjen. Vad är viktigt att tänka på? Klicka fram ytterligare två blanka tallinjer och sätt ut talen mellan 0 och 11 samt talen 20 och 31. Studera mönstren mellan tallinjerna. Låt någon av elev­ erna markera talet 12 på tallinjen. Addera med 3 genom att hoppa tre steg fram på tallinjen. Mar­ kera sedan talet 2 på tallinjen mellan 0 och 11 och talet 22 på tallinjen mellan 20 och 31. Ad­ dera med 3 även på dessa tallinjer och undersök vilket mönster som finns mellan termerna och summorna. Formulera tillsammans en regel för hur man kan tänka när man räknar addition utan tiotalsövergång.

2 + 3 = _______

6 + 2 = _______

Vi lär oss addition utan tiotalsövergång.

RÄKNEBAGERIET

Skriv talen på tallinjen.

Räkna.

1 + 5 = _______

4 + 4 = _______

12 + 3 = _______

11 + 5 = _______

14 + 4 = _______

22 + 3 = _______

21 + 5 = _______

24 + 4 = _______

10

____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____

3 + 4 = _______

5 + 4 = _______

1 + 7 = _______

13 + 4 = _______

15 + 4 = _______

11 + 7 = _______

23 + 4 = _______

25 + 4 = _______

21 + 7 = _______

20

____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____ ____

2 + 2 = _______

3 + 6 = _______

12 + 2 = _______

13 + 6 = _______

22 + 2 = _______

23 + 6 = _______ 15

9789147126613_MattelandetC.indd 15

21

31

5 + 2 = _______

15 + 2 = _______ 25 + 2 = _______

Vi lär oss addition utan tiotalsövergång.

2019-04-29 10:13

Utmaning och stöd Utmaning: Uppmana eleverna att räkna uppgifterna utan att använda sig av tallinjerna. Tänk utifrån entalen och se sedan mönster i summorna. Eleverna kan också fortsätta skriva additioner efter mönstret i varje kolumn.

Stöd: Låt eleverna använda sig av de tallinjer som finns illustrerade på sidan. De kan använda en liten markör och markera första termen för att sedan hoppa lika många steg som andra termen visar.

Eleverna hamnar då på summan.

LiveT i MaTTeLanDeT LiveT i MaTTeLanDeT ÅK2 • LärarBoK ÅK2 c• •LärarBoK KapITeL c 1

23

Baksidestext

Livet i Mattelandet I Lärarboken kopplas Grundbokens uppgifter och aktiviteter till centralt innehåll och kunskapskrav i Lgr 11. Inför varje kapitel finns en inledande aktivitet som hjälper läraren att kartlägga elevgruppens förkunskaper. Här finns också pedagogisk vägledning hur undervisningen kan anpassas för elever i behov av utmaningar och elever i behov av stöd.

Lärarboken innehåller instruktioner till de öppna problemlösningsuppgifterna enligt metoden ”3 part lesson” samt vägledning hur de digitala introduktionerna underlättar genomgången av Grundbokens uppgifter.

I Lärarboken finns även en terminsplanering, pedagogiska planeringar, bedömningsstöd och andra kopieringsunderlag.

Livet i Mattelandet för åk 2 består av två Grundböcker, C och D samt två Lärarböcker, C och D. Det finns samlat i ett Digitalt läraroch elevmaterial för att underlätta lärarens planering och undervisningssituation.

Best.nr 47-12683-5 Tryck.nr 47-12683-5

Omslag Livet i Mattelandet C LH.indd 2

28/06/19 11:02 PM