9789147125692

ska granskas och bedömas. Det är viktigt att reflektera över och ta ställning till en rad frågor, till exempel utvärderingens syfte, upplägg Och viktigast av allt är att veta varför man utvärderar och vad utvärderingen ska användas till. Författarnas förhoppning är att denna antologi kan bidra till att stimulera tänkandet och fungera som ett stöd i utvärderingsarbetet i kommuner och skolor.

Att vilja veta spänner över ett vidsträckt fält – från systemutvärdering och utvärdering av skolreformer till utvärdering och bedömning av enskilda elevers kunskaper och färdigheter. Den består av tre delar.

Den första behandlar mer övergripande frågor om utvärdering, den andra tar upp några olika utvärderingsansatser och metoder för utvärdering och den tredje innehåller ett par kapitel om betyg och bedömning, ett område som fått ökat fokus det senaste decenniet.

Boken avslutas med ett samtal mellan fyra professorer med lång erfarenhet av utvärdering i skolan, och i det kapitlet ges en historisk tillbakablick, en analys av nuläget samt vad utvärdering kan innebära i ett framtidsperspektiv.

Boken riktar sig främst till utbildningsansvariga på olika nivåer, skolledare samt yrkesverksamma och blivande lärare.

GUNNAR ÅSÉN (red.) är professor emeritus i didaktik vid Stockholms universitet. Han har i över 30 år arbetat med utvärderingsfrågor och författat ett flertal skrifter om utvärdering. Bland medförfattarna återfinns många av Skandinaviens ledande experter inom området utvärdering av skolan.

Att vilja veta

och funktioner, när man ska planera och genomföra utvärderingar.

Att vilja veta

Gunnar Åsén (red.)

görs inom den offentliga sektorn, och därmed även inom skolan,

ÅSÉN (red.)

Vi lever idag i utvärderingarnas tidevarv där i stort sett allt som

Om utvärdering och pedagogisk bedömning i skolan

Best.nr 47-12569-2 Tryck.nr 47-12569-2

4712569_Attviljaveta_omslag.indd All Pages

18/12/18 2:56 PM

Att vilja veta Om utvärdering och pedagogisk bedömning i skolan Gunnar Åsén (red.)

Liber

4712569_inlaga_Korr_2.indd 1

18/12/18 1:41 PM

Innehåll

Författare 6 Inledning 9 GUNNAR ÅSÉN

Vad menas med utvärdering? 11 Bokens disposition 14

1. Tio grundläggande frågor i samband med utvärdering i skolan 18 GUNNAR ÅSÉN

Motivfrågan: Varför ska utvärderingen göras? Vilka är motiven? 19 Intressentfrågan: För vem ska utvärderingen göras? 20 Innehållsfrågan: Vad ska utvärderas? 22 Delaktighetsfrågan: Vilka ska involveras i utvärderingen? 24 Metodfrågan: Hur ska utvärderingen genomföras?

Vilka metoder ska användas? 25 Maktfrågan: Vems idéer blir representerade i utvärderingen? 27 Etikfrågan: Vilka etiska överväganden bör göras i utvärderingen? 28 Värderingsfrågan: Gentemot vilka kriterier ska utvärderingsresultaten bedömas? 30 Användningsfrågan: Hur ska resultaten från utvärderingen användas? 33 Kunskapsfrågan: Hur kan resultaten från olika utvärderingar relateras till varandra? 37

2

Grunden för reformerna i norsk lärarutbildning.

Vilken roll har utvärderingar spelat? 42 PEDER HAUG

Strategier för reformer 43 Förändringen 1976/1980 45 Förändringen 1992/1994 46 Förändringarna 1998 47 Förändringarna 2003 48 Förändringarna 2010 50

4712569_inlaga_Korr_2.indd 3

18/12/18 1:41 PM

Förändringarna 2017 52 Kunskapssvaga lärarutbildningsreformer? 54

3. Vem i hela världen kan man lita på? Om myndighetsutövning och kollegial kunskapsbildning 60 MIKAEL ALEXANDERSSON

En mångskiftande verksamhet med många innebörder 62 Systematiska metoder för kontroll och myndighetsutövning 64 Reformering av skolväsendet sker via utvärdering 65 Utvärdering, kunskapsbedömning och systematisk granskning för att kunna styra skolans utveckling 67 Nya former av utvärderingsaktiviteter växer fram 69 De internationella utvärderingarnas dilemman 71 Verksamhetsnära utvärderingsmodeller 72 Systematisk uppföljning och bedömning av elevers kunskapsutveckling 73 Att utvärdera effekter av undervisning 75 Praktiknära utvärdering som kollegial kunskapsbildning 76 Nya arenor för lärande via utvärdering och kollegial kunskapsbildning 77 Systematiskt och vetgirigt arbete som grund för utvärdering 81 Den praktiknära utvärderingens dimensioner 83 Den analytiska kunskapsprocessens betydelse 84 Ömsesidighet och vetgirighet 85

4. Christina, Johan och utvärderingen 90 STEN PETTERSSON

Skolan 90 Kommunen 94 Staten 96 Slutord 97

5. Utvärdering på systemteoretisk grund – revisited 99 OSCAR ÖQVIST

Mätsamhället under skärskådan 99 Internationella jämförelser behöver problematiseras 103 Utvärderingen utifrån ett demokratiperspektiv 106

6. Utvärdering genom samtal 109 ELISABETH ÅSÉN NORDSTRÖM

Samtalets roll och funktion 109 Samtalstrappan 113

4712569_inlaga_Korr_2.indd 4

18/12/18 1:41 PM

Reflektion och lärande 116 Lyssnandets kompetens och dimensioner 118 Frågandet 120 Samtalsmönster 122

7. Bilden av skolan ur elevens perspektiv 130 ULLA LIND

Att bli till som elev och göra plats i skolan 132 Elevers bilder av skolan 134 Bilder som retorisk kunskapskälla 138 Identitet och subjektskapande 140 Sen ankomst, skolk och kvarsittning 142 Skolkaren 144 Skolans rum som platser för lärande – agentisk materialitet 145 Tiden och skolan 152 Självpresentation – att tala i egen sak 158

8. Hur betyg blev ett mått i målstyrning och utvärdering av skolan 166 MAGNUS HULTÉN

Den eviga betygsfrågan 167 Socialdemokraterna och betygsfrågans lösning 173 Betygsberedningen 177 Ett nytt betygssystem 178 Betygssystemets införande och mottagande 180 Kunskap, betyg och målstyrningens paradoxer 182

9. Bedömningar: funktioner och konsekvenser 186 ALLI KLAPP

Olika funktioner med bedömningar? 186 Bedömningars olika betydelse 188 Betygssättning 189 Vad innebär betyget E? 189 Kunskapskraven 192 Betyg som incitament: belöning och bestraff ning 195 Hur påverkar betyg elevernas lärande? 198 Hur kan vi förklara att betyg påverkar elever på olika sätt? 199

10. Fyra professorer får ordet – ett samtal om utvärdering 203 MIKAEL ALEXANDERSSON, LENA LINDGREN, ULF P. LUNDGREN, ELISABETH NIHLFORS

4712569_inlaga_Korr_2.indd 5

18/12/18 1:41 PM

Författare

MIKAEL ALEXANDERSSON är professor i pedagogik och i allmändidaktik. Han

har varit rektor vid Högskolan i Halmstad, dekan vid Utbildningsfakulteten, Göteborgs universitet samt chef för Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning vid Göteborgs universitet. Alexandersson har lång och bred erfarenhet av utvärdering inom utbildningsväsendet, till exempel från Skolverket, UKÄ, VINNOVA, Danska Ackrediteringsinstitutet och Norska forskningsrådet. De forskningsprojekt han ansvarat för har bland annat inneburit forskningsfrågor som berört utbildningspolitik och skolans styrning. är professor i pedagogik vid Högskolan i Volda, Norge. Han har varit gästprofessor vid Trondheims universitet NTNU, universitetet i Stavanger och Uppsala universitet. Han har haft uppdrag för Skolverket och Vetenskapsrådet i Sverige. Hans forskning rör pedagogiskt arbete i förskola, övergången förskola-skola och skolstart för sexåringar. Han har skrivit mycket om specialundervisning och specialpedagogiska frågor och forskat om lärarutbildning. Haug har varit forskningsledare i Norges forskningsråd under två perioder.

PEDER HAUG

är biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid Linköpings universitet. Hans forskning rör de naturvetenskapliga och tekniska ämnenas utbildningshistoria, kunskapens organisering i skolan samt framväxten av mål- och resultatstyrning i Sverige.

MAGNUS HULTÉN

ALLI KLAPP är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon är utbildad

grundskollärare för årskurserna 4–9 i svenska och engelska och arbetade som lärare på Rosengård i Malmö innan hon började forska. Hennes forskning har sedan 2005 bedrivits inom bedömningsområdet där hon bland annat gjort studier kring hur betyg påverkar elevers lärande och prestationer. Hon har även forskat vid Columbia University i New York om betydelsen av elevernas socioemotionella kompetenser, till exempel motivation, för deras lärande.

6

4712569_inlaga_Korr_2.indd 6

18/12/18 1:41 PM

Författare

är professor emerita i bildpedagogik och har varit verksam på Konstfacks institution för slöjd och bildpedagogik. Hon har medverkat i flertalet statliga och kommunala utvärderingar inom estetiska områden från förskola till högskola. Forskningsområdena har fokus på barns och ungas bildspråk samt på visuell kultur och lärande. Hon har senast medverkat i boken ”Bildundervisning och lärande genom bilder” (Gunnar Åsén, red.) utgiven på Liber 2017.

ULLA LIND

STEN PETTERSSON är filosofie doktor i pedagogik och har varit forskningschef

på Skolverket och avdelningschef för Skolverkets utvärderingsavdelning.

Hans forskning rör bland annat barn och livsfrågor, bildundervisning och utvärdering. Ägnar sig idag bland annat åt finsnickeri och att bygga hus på Möja. är filosofie doktor i pedagogik och har varit processledare och ansvarig för utbildningsfrågor vid Kommunförbundet Stockholms Län (KSL). Hon är verksam som föreläsare och pedagogisk handledare samt arbetar inom rektorsprogrammet vid Stockholms universitet.

Hennes senaste bok ”Kollegialt lärande genom pedagogisk handledning och lärande samtal” gavs ut på Liber 2017.

ELISABETH ÅSÉN NORDSTRÖM

är professor emeritus i didaktik vid Stockholms universitet och har varit professor i bildpedagogik vid Konstfack. Han har under cirka 30 år arbetat med utvärderingsfrågor och har författat ett flertal skrifter om utvärdering. Den senaste är ”Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan”, utgiven på Liber 2015. Han har också medverkat i flera statliga utredningar och varit projektledare för Skolverkets båda nationella utvärderingar av förskolan.

GUNNAR ÅSÉN

är psykolog och ledarskapskonsult och har varit chef för Skolverkets utvärderingsenhet och projektledare för den nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Han har sedan 1980-talet skrivit ett flertal böcker om systemteori och ledarskap.

OSCAR ÖQVIST

Övriga medverkande LENA LINDGREN är professor i offentlig förvaltning vid Förvaltningshögskolan,

Göteborgs universitet. Hon arbetar med undervisning och forskning om utvärdering och annan granskning och genomför också utvärderingsuppdrag inom olika områden.

7

4712569_inlaga_Korr_2.indd 7

18/12/18 1:41 PM

Författare

blev professor i pedagogik vid Högskolan för lärarutbildning 1975 och var rektor för Lärarhögskolan i Stockholm 1990–1991. Han var Skolverkets första generaldirektör och verksam på denna post åren 1991–1999. År 2000 utsågs han till professor i pedagogik vid Uppsala universitet. Han var huvudsekreterare vid Vetenskapsrådet 2004–2008. Dessutom har han varit gästprofessor vid flera svenska och utländska universitet samt ordförande för 1991 års Läroplanskommitté, 1996 års Barnomsorg- och skolakommitté och 1999 års skollagskommitté.

ULF P. LUNDGREN

ELISABET NIHLFORS är professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap.

Hennes forskning rör skolans styrning och ledning med fokus på skolchefen och relationer till nationell och lokal politik, skolledning samt närsamhälle.

Hon har bland annat erfarenhet som lärare, skolchef, rektorsutbildare och har medverkat i flera statliga utredningar. Hon delar sin tid mellan forskning och uppdrag som dekan för fakulteten för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet.

8

4712569_inlaga_Korr_2.indd 8

18/12/18 1:41 PM

Inledning GUNNAR ÅSÉN

Vi lever idag i utvärderingarnas tidevarv där i stort sett allt som görs inom den offentliga sektorn ska granskas och bedömas i en omfattning som aldrig tidigare skådats (Lindgren, 2006). I tänkandet kring tidstypiska fenomen som kvalitetssäkring och målstyrning spelar utvärdering en nyckelroll. Utvärdering som begrepp har sina rötter i framväxten av en offentlig sektor, bland annat i de stora välfärdsprogram som initierades i USA av president Roosevelt under beteckningen ”The New Deal”. Utvärderingar sattes in för att undersöka om programmen uppnådde sina mål i att främja ekonomisk tillväxt och skapa arbetstillfällen. Under andra världskriget användes utvärdering för att studera effekter av olika militära operationer, men från slutet av 1950-talet har utvärdering fått fäste i den vanliga civila verksamheten igen (Forss, 2007). Inom utbildningsområdet kom den så kallade sputnikpsykosen, efter att USA hamnat efter Sovjetunionen i rymdkapplöpningen, att medföra ett ifrågasättande av hela utbildningssystemet, vilket medförde krav på utvärderingar av mål och resultat (Guba & Lincoln, 1989). Sverige importerade utvärdering från USA i mitten av 1960-talet, men termen utvärdering kom inte in i svenska ordböcker förrän omkring 1970 (Vedung, 2009). Idag utgör utvärdering ett eget vetenskapligt område med tidskrifter, konferenser, professurer, forskarmiljöer och omfattande nätverk av yrkesverksamma inom utvärderingsfältet (Forss, 2007).

Inledningsvis vill jag också sätta in utvärdering i ett större sammanhang i syfte att kunna bidra till en ökad förståelse kring varför utvärderingsfrågor blivit så centrala inom de flesta områden idag. Går man tillbaka några decennier i tiden var planeringsbegreppet och planeringstänkandet centralt inom de flesta organisationer. Från och med 1980-talet förändrades emellertid fokuseringen från planering till utvärdering. Denna förändring kan förstås bland annat i relation till förändringar i modernt förvaltningstänkande och sättet att styra verksamheter. Tidigare har man oftast försökt styra organisationer framtidsorienterat eller prospektivt med hjälp av planer – idag har man i regel gått över till en tillbakablickande, retrospektiv, styrning med hjälp av 9

4712569_inlaga_Korr_2.indd 9

18/12/18 1:41 PM

Inledning

utvärdering och andra typer av feedback. Rombach och Sahlin-Andersson (1995) har beskrivit utvecklingen på följande sätt: I stora delar kan vi förstå utvecklingen som en reaktion mot den tidigare starka tron på att kunna förutsäga och prognostisera framtiden – en tro som yttrat sig i ett utbrett planeringstänkande. Till skillnad mot planering är utvärdering en bakåtriktad aktivitet. Utvärderandets logik bygger på tanken att man kan samla upp erfarenheter för att sprida dem, lära av dem och därifrån utveckla verksamheten. (s. 14)

Utvärderingen görs således i efterhand. Den riktar sig bakåt och handlar om något som har hänt. Ambitionen är inte bara att beskriva utan också att värdera, bedöma och förklara det som hänt. Evert Vedung (2000) är inne på samma linje när han beskriver utvärdering som en del av två större trender i vår tid: De nya kraven på utvärdering av offentligt finansierad och utförd utbildning hänger samman med en megatrend i modern förvaltningspolitik, som innebär att bakåtriktad utvärdering skjuts fram på bekostnad av framtidsorienterad planering […] Men utvärdering ingår också i en ännu större trend i vår tid, i en gigatrend. Vi kan kalla denna gigatrend för utvärdering som reflexiv modernitet. (s. 15)

Vedung ser utvärdering som ett av de sista stegen i den fortgående moderniseringen eller rationaliseringen av det västerländska samhället. Enligt Vedung kan utvärdering ses som ett barn av modernismen i den meningen att man med rationella kalkyler och vetenskapliga metoder försöker strama upp politik och offentlig förvaltning (Vedung, 2009). Utvärdering bygger på föreställningar om att man genom ökad kunskap kan skapa förbättringar inom de flesta sociala områden.

Men utvärderingen kan också betraktas som ett gränsfenomen i övergången mellan rationalismen och ”den reflexiva moderniteten” i den meningen att den tittar bakåt och reflekterar över resultat som ett sätt att åstadkomma ett mer rationellt handlande (Beck, Giddens & Lash, 1994).

Den danske utvärderingsforskaren Peter Dahler-Larsen menar att de senaste decenniernas utvärderingsvåg ”speglar kunskapsproblemet i den reflexiva moderniteten”. Han menar att det ständigt växande antalet ut10

4712569_inlaga_Korr_2.indd 10

18/12/18 1:41 PM

Inledning

värderingar inom olika samhällssektorer avspeglar, men också främjar, en tvivlande mentalitet. Man har svårt att avgöra om något är tillräckligt bra, och den kunskap som utvärderingar ger kan därför bidra till att ge svar på frågan om huruvida vi ska vara nöjda med saker och ting. Utvärdering är också karakteristiskt för den reflexiva moderniteten genom att man samlar in kunskap retrospektivt och lokalt. Även om alla utvärderingar kan sägas ha ett ”reflexivt” element, kan man se att de modeller som utvecklades fram till 1970-talet präglades av modernitetens tro på vetenskap, styrning och kontroll, medan senare utvärderingsmodeller mer fokuserar lokalt vetande, självvärdering och en mångfald olika utvärderingskriterier (Dahler-Larsen, 1998).

Utvecklingen inom utvärderingsområdet har således gått från enkla mätningar i riktning mot mer komplicerade utvärderingar. En av anledningarna till denna utveckling är den växande kritiken mot strävan efter förenkling, att i utvärderingar försöka reducera den komplexitet som i själva verket utmärker de flesta fenomen som studeras (House, 1980; Guba & Lincoln, 1989). Som ett svar på denna kritik har modeller utvecklats i syfte att avspegla och hantera den komplexitet som kännetecknar den verksamhet som ska utvärderas. Det är i det sammanhanget som processutvärderingar, intressentutvärderingar och teoribaserade utvärderingar utvecklats. Utvärderingsmodellernas utvecklingshistoria illustrerar således väl den reflexiva modernitetens gradvisa framväxt. Bilden av en centralt placerad politisk beslutsfattare som äger makt över utvärderingsverksamheten ersätts steg för steg av en bild där många olika aktörer på olika nivåer involveras i utvärderingar.

Vad menas med utvärdering?

I en bok som handlar om utvärdering kan det också vara på sin plats att inledningsvis ta upp frågan ”Vad menas med utvärdering?” Det finns många svar på den frågan och man kan i utvärderingslitteraturen hitta en uppsjö av definitioner. Bell (1975), som har skrivit en avhandling om utvärdering av sociala program, framhåller att utvärdering ingår i en större beslutsgång och är en metod för att avgöra om ett program eller en insats uppnår de mål eller intentioner som finns. En liknande allmän definition ges av Franke-Wikberg och Johansson (1975) då de definierar utvärdering av undervisning: Utvärdering av undervisning är en jämförelse mellan observationer av och intentioner med undervisningen varvid informationsinhämtning samt be-

11

4712569_inlaga_Korr_2.indd 11

18/12/18 1:41 PM

Inledning

skrivning, analys och tolkning erfordras i syfte att möjliggöra en välinformerad bedömning av hur undervisningen fungerar. (s. 16)

De framhåller även vikten av att de som berörs av utvärderingen medvetandegörs och ges utrymme för reflektion. Även Vedung (2009) ger en vid definition av utvärdering: Utvärdering = en noggrann bedömning i efterhand av utfall, slutprestationer, förvaltning och beslutsinnehåll samt organisering av offentlig verksamhet, vilken tänkes spela en roll i praktiska beslutssituationer. (a.a. s. 22)

Vedung (2009) menar också att all utvärdering i grunden handlar om lärande: Utvärdering reflekterar över andra verksamheter för att destillera fram lärdomar som kan nyttiggöras i framtida förbättringar. Lärande är utvärderingens mest överordnade poäng. (a.a. s. 165)

I dagligt tal används utvärdering och uppföljning nästan som synonymer.

Genom att begreppen lätt sammanblandas visar det sig att många så kallade utvärderingar vid närmare granskning liknar det som kallas uppföljning.

Varför är det då viktigt att hålla isär begreppen? De viktigaste skälen är dels att utvärdering och uppföljning representerar olika sätt att skaffa information och kunskaper om en verksamhet, dels att de har olika funktioner.

I Skolverkets skrift ”Att utvärdera skolan” (Skolverket, 1999) anges följande skillnader mellan uppföljning och utvärdering: Uppföljning

• • • •

vill ge en samlad översiktlig bild vill ge saklig, värderingsfri och partipolitiskt neutral information innebär regelbunden och fortlöpande insamling av information bygger främst på kvantitativ information (sifferuppgifter, nyckeltal och liknande) • innebär oftast totalundersökningar (när urval sker är det viktigt att det är representativt)

12

4712569_inlaga_Korr_2.indd 12

18/12/18 1:41 PM

Inledning

Utvärdering

• syftar till en djupare analys/förståelse än vad uppföljning gör • innebär en granskning och värdering av särskilt utvalda områden • sker vid särskilda tillfällen eller på uppdrag av någon.

Tanken med både uppföljning och utvärdering är att förstå de delar av verksamheten som man samlar in information om. Skillnaden ligger i att utvärdering syftar till en djupare förståelse av enskilda fenomen eller aspekter, medan uppföljning vanligen vill bidra till en bredare kännedom om enskilda fenomen; trender, tendenser, översikter och liknande uppföljning görs i regel löpande enligt fasta rutiner, medan utvärdering sker vid särskilda tillfällen.

Den främsta skillnaden mellan uppföljning och utvärdering ligger dock i det värderande inslaget, vilket är själva kärnan i all utvärdering: Även om olika utvärderingsforskare lägger olika tyngdpunkt på vilka moment som är de viktigaste i utvärdering, så är en gemensam nämnare att utvärdering inte enbart ska beskriva, kartlägga och mäta. Utvärdering ska också uttrycka ett värdeomdöme i förhållande till utvalda kriterier. (Karlsson, 1997, s. 115)

Värdering ingår normalt inte i uppföljning. När man gör en bedömning eller värdering av utvalda delar är man inne på utvärderingens område.

Skolverket har formulerat följande definition av utvärdering: Att granska och värdera särskilt utvalda delar av en verksamhet, t.ex. skolan, gentemot överenskomna kriterier. (Skolverket, 1999, s. 34)

Definitionen består av fyra delar. Enligt denna definition finner vi, för det första, att utvärdering aldrig handlar om att studera och genomlysa hela verksamheten. Uttrycket särskilt utvalda delar innebär att det i utvärdering måste göras ett urval av något slag. Vilka delar av verksamheten som väljs ut beror på en rad olika faktorer, bland annat vilket syfte som utvärderingen har och vilka som är beställare av utvärderingen (kommunpolitiker, rektorer, lärare etc.).

13

4712569_inlaga_Korr_2.indd 13

18/12/18 1:41 PM

Inledning

Att granska innebär en markering av att det inte enbart handlar om att beskriva de delar av verksamheten som valts ut, utan också om att grundligt analysera de data och den dokumentation av verksamheten som samlats in.

Som tidigare nämnts räcker det emellertid inte med att granska resultat.

För att en aktivitet ska betraktas som utvärdering måste resultaten också värderas. En sådan värdering får inte ske hur som helst. De värdeomdömen som ges ska vara väl underbyggda, annars riskerar man att hamna i ”lösa tyckanden”.

Saker och ting är heller aldrig bra eller dåliga i sig själva, utan alltid i förhållande till något. Värderingen måste således relateras till vissa allmänt accepterade eller särskilt överenskomna kriterier. I ett målstyrt utbildningssystem är nationella och lokalt formulerade mål viktiga kriterier, men det kan också handla om att utvärdera vissa försök eller om att studera effekterna av särskilda insatser. Att kriterierna eller bedömningsgrunderna är överenskomna innebär att de måste vara formulerade i förväg och allmänt kända – såväl bland dem som planerar och genomför, som bland dem som lämnar uppgifter eller på annat sätt berörs av utvärderingen. Detta är också en grundläggande etisk och demokratisk fråga.

För att en aktivitet ska kunna betraktas som utvärdering måste den uppfylla samtliga de krav som här redovisats.

Bokens disposition

De olika kapitlen i boken spänner över ett vidsträckt fält – från systemutvärdering och utvärdering av skolreformer till utvärdering och bedömning av enskilda elevers kunskaper och färdigheter.

Antologin består av tre delar. Den första behandlar mer övergripande frågor om utvärdering där det bland annat ges exempel på utvärderingens roll i samband med utbildningsreformer, dess betydelse för myndighetsutövning och kollegial kunskapsbildning samt hur utvärdering kan bedrivas på en enskild skola. Denna del inleds med ett kapitel där undertecknad tar upp tio grundläggande frågor i samband med utvärdering av skolan.

Peder Haug visar i det följande kapitlet på vilken roll utvärderingar spelat i reformeringen av norsk lärarutbildning från 1970-talet och framåt. I kapitlet framgår det att grunden för reformerna förändrats över tid – från stora kunskapsbaserade utredningar till en mer framträdande konsensusorienterad politisk styrning.

14

4712569_inlaga_Korr_2.indd 14

18/12/18 1:41 PM

Inledning

Mikael Alexandersson diskuterar i sitt kapitel olika logiker som är styrande för utvärdering och för utvärderingens betydelse för den svenska skolans utveckling. Han uppmärksammar också hur utvärdering som myndighetsutövande och med fokus på kontroll under 2000-talet kompletteras med nya former för utvärdering som får både nationell och lokal betydelse. Här diskuteras även de internationella utvärderingarnas genomslag i skolsystemet. Avslutningsvis ges exempel på utvärdering där lärare själva tagit stort ansvar för att utveckla kunskaper om undervisning och elevers lärande. Dessa former av praktiknära utvärdering och betydelsen av kollegial kunskapsutbildning diskuteras också i kapitlet.

Sten Pettersson redogör i sitt kapitel för ett samtal om och kring utvärdering och bedömning med två lärare i en grundskola. Syftet är att ge en bild av hur man som aktiv lärare på en enskild skola kan se på och tänka om utvärdering. Samtalet visar att utvärdering och bedömning av olika slag genomsyrar verksamheten även om det som görs inte alltid benämns som utvärdering.

Bidragen i den andra delen tar upp olika utvärderingsansatser och metoder för utvärdering. Oscar Öqvist skriver i sitt kapitel om utvärdering på systemteoretisk grund, en syn på utvärdering som kan ses som ett alternativ till målrationalismen som länge varit den tongivande utvärderingsideologin. Tanken med att föra in systemperspektivet på utvärdering är att ta ett helhetsgrepp på fenomenet utvärdering och lyfta blicken från metod till användning och nytta. Fokus i Elisabeth Åsén Nordströms kapitel ligger på utvärdering av skolan genom samtal, men många tankar som presenteras kan också användas när man samtalar om utvärderingar och dess resultat. I kapitlet belyser hon bland annat samtalets roll och funktion och olika typer av samtal. Särskilt lyfter hon behovet av lärande samtal som samtalsform, ett fördjupat samtal som kan stödja skolledares och lärares behov av reflektion som verktyg för verksamhetsutveckling. Ulla Lind skriver i sitt kapitel om utvärdering av skolan ur ett elevperspektiv med hjälp av elevers bilder.

Kapitlet ger exempel på hur elevers egna bilder kan användas i utvärdering av skolans sociala och kulturella liv liksom i ämnesanknutna aspekter. ”Elevers bilder av skolan” har använts i olika delstudier inom ramen för forskning- och utvärderingsprojekt som direkt involverat elever i uppdraget att ”berätta i bild hur det är att vara elev i skolan!” Elevers bilder som läggs till grund för utvärderingssamtal kan på ett intressant sätt komplettera andra utvärderingsformer.

15

4712569_inlaga_Korr_2.indd 15

18/12/18 1:41 PM

Inledning

Den tredje delen innehåller ett par kapitel om betyg och bedömning, ett område som fått mycket fokus det senaste decenniet. Magnus Hultén berättar i sitt kapitel om hur Sverige gick från ett relativt betygssystem, där makten framför allt låg hos byråkrater, till en målrelaterat, där av allt att döma den politiska makten över betygen ökat, snarare än som det var tänkt, den professionella. Kapitlet avslutas med en kritisk analys av denna typ av kunskapsstyrning som knappast spelar en konstruktiv roll för att utveckla skolans arbete och stödja elever i behov av stöd. Alli Klapp diskuterar inledningsvis bedömningarnas funktioner och de olika begrepp som används.

Vidare diskuterar hon betygssättning utifrån ett autentiskt exempel som visar hur bedömningar kan få konsekvenser för elevers självuppfattning samt hur lärare legitimerar de betyg som satts. Hon tar också upp möjliga konsekvenser av summativa bedömningar och hur stressfyllda situationer kan påverka elevers lärande och motivation.

Boken avslutas med ett samtal om utvärdering i skolan i form av en historisk tillbakablick, en analys av nuläget samt om utvärdering i ett framtidsperspektiv. Kapitels titel är ”Fyra professorer får ordet” och anspelar på titeln på boken ”Skolan och utvärderingen. Fem professorer tar ordet” (Dahlöf m.fl., 1989) där kritik riktades mot Skolöverstyrelsen för att de misslyckats med sitt uppdrag att utvärdera svensk skola. I samtalet deltog Mikael Alexandersson, Lena Lindgren, Ulf P. Lundgren och Elisabet Nihlfors.

16

4712569_inlaga_Korr_2.indd 16

18/12/18 1:41 PM

Inledning

Referenser Beck, U., Giddens, A. & Lash, S. (1994).

Reflexive Modernization. Stanford: Stanford University Press.

Bell, R. (1975) Att utvärdera sociala program.

Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Dahler-Larsen, P. (1998). Den rituelle reflektion – om evaluering i organisationer.

Odense: Odense Universitetsforlag.

Dahlöf,m U., Franke-Wikberg, S., Kallos, D., Lundgren, U.P. & Wallin, E. (1989). Skolan och utvärderingen. Fem professorer tar ordet. Stockholm: HLS Förlag.

Forss, K. (2007). Utvärdering som hantverk: bortom mallar och manualer. Lund: Studentlitteratur.

Franke-Wikberg, S. & Johansson, M. (1975).

Utvärdering av undervisning. Lund: Studentlitteratur.

Guba, E.G. & Lincoln, Y.S. (1989). Fourth generation evaluation. Newbury Park: Sage.

House, E.R. (1980). Evaluation with validity.

Newbury Park: Sage.

Karlsson, O. (1997). Från utvärdering till kvalitetssäkring. En kritisk granskning av utvecklingen inom utvärderingsfältet. I Röster om den svenska barnomsorgen. En antologi. Stockholm: Socialstyrelsen.

Lindgren, L. (2006). Utvärderingsmonstret: Kvalitets- och resultatmätning i den offentliga sektorn Lund: Studentlitteratur.

Rombach, B. & Sahlin-Andersson, K. (red.)

(1995). Från sanningssökande till styrmedel. Moderna utvärderingar i offentlig sektor. Stockholm: Nerenius & Santérus.

Skolverket (1999). Att utvärdera skolan.

Stockholm: Skolverket.

Vedung, E. (2000). Utvärdering som megatrend och gigatrend. I Vision og virkelighed. Evaluering av skoler i Norden.

Konference i Reykjavik, 11–12 november 1999. Köpenhamn: Nordisk Ministerråd.

Vedung, E. (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur.

17

4712569_inlaga_Korr_2.indd 17

18/12/18 1:41 PM

1. Tio grundläggande frågor i samband med utvärdering i skolan GUNNAR ÅSÉN

Den danske utvärderingsforskaren Peter Dahler-Larsen har pekat på att utvärderingar i moderna organisationer tenderar att utvecklas till en ritual, där man inte i förväg tänkt igenom frågor kring utvärderingarnas syfte och användning. Ett av utvärderingsvågens mysterier är, enligt Dahler-Larsen, att man ofta vet vad man ska utvärdera och hur utvärderingar ska gå till, men inte varför man ska utvärdera och vad utvärderingarna ska användas till. Det finns heller knappast någon plan för i vad mån framtida beslut ska vara beroende av vad utvärderingsresultaten visar (Dahler-Larsen, 1998).

När man ska planera och genomföra utvärderingar är det således viktigt att reflektera över och ta ställning till en rad grundläggande frågor kring till exempel utvärderingens syfte, uppläggning och funktioner. I detta avsnitt lyfter jag fram tio grundläggande frågor som förhoppningsvis kan stimulera tänkandet och fungera som stöd i arbetet med att planera och genomföra utvärderingar i kommuner och skolor. Dessa frågor är: • • • • • • • • • •

Motivfrågan – Varför ska utvärderingen göras? Vilka är motiven?

Intressentfrågan – För vem ska utvärderingen göras?

Innehållsfrågan – Vad ska utvärderas?

Delaktighetsfrågan – Vilka ska involveras i utvärderingen?

Metodfrågan – Hur ska utvärderingen genomföras? Vilka metoder ska användas?

Maktfrågan – Vems idéer blir representerade i utvärderingen?

Etikfrågan – Vilka etiska överväganden bör göras i utvärderingen?

Värderingsfrågan – Gentemot vilka kriterier ska verksamheten bedömas?

Användningsfrågan – Hur ska resultaten från utvärderingen användas?

Kunskapsfrågan – Hur kan resultaten från olika utvärderingar relateras till varandra?

18

4712569_inlaga_Korr_2.indd 18

18/12/18 1:41 PM

1. Tio grundläggande frågor i samband med utvärdering i skolan

Motivfrågan: Varför ska utvärderingen göras?

Vilka är motiven?

Så länge som skolan präglades av stark statlig styrning var utvärderingar främst en fråga för centrala beslutsfattare och hade en tämligen underordnad roll. Syftet var att kontrollera hur väl olika regler och riktlinjer följdes. I takt med övergången till målstyrning och decentraliseringen av ansvar och befogenheter från staten till kommunerna har utvärdering fått en allt viktigare roll på alla nivåer. I dagens skola kan utvärderingar ha många olika syften och funktioner – inte bara som instrument för styrning och kontroll utan också som redskap för att utveckla och öka kunskapen om verksamheten.

Franke-Wikberg och Lundgren (1980) menar att man, något förenklat, kan tala om tre huvudmotiv för utvärdering: Kontrollmotivet. Med detta motiv blir utvärdering ett sätt för beslutsfattare att skaffa information i syfte att kunna kontrollera och styra en verksamhet.

Avsikten kan vara att skaffa ett så bra beslutsunderlag som möjligt, att få en bild av hur vissa beslut genomförs i praktiken eller att ta reda på om verksamheten uppfyller vissa uppsatta mål eller på annat sätt motsvarar de kvalitetskrav som kan ställas på verksamheten i fråga.

Förändrings- eller utvecklingsmotivet. Med detta motiv blir utvärdering ett viktigt instrument för att främja en viss förändring eller utveckling. Avsikten är att med hjälp av utvärdering skaffa underlag för beslutsfattare och pedagoger att på olika sätt förnya och utveckla verksamheten.

Upplysnings- eller kunskapsmotivet. Ytterligare ett motiv för utvärdering, som ofta betraktas som sekundärt eller som en oavsiktlig bieffekt till kontroll och förändring, är att bygga upp kunskap om en viss verksamhet. Utvärdering kan med detta motiv förbättra förståelsen för händelser och processer och ge tillskott till den samlade kunskapsmassan inom ett område. Detta innebär att utvärdering delvis kommer att närma sig forskning. Förespråkare för så kallad teoriinriktad utvärdering lyfter fram kunskapsmotivet som ett huvudmotiv och ser förståelse och förklaring som centrala inslag i utvärdering samtidigt som man också poängterar utvärderingens kritiska funktion.

19

4712569_inlaga_Korr_2.indd 19

18/12/18 1:41 PM

1. Tio grundläggande frågor i samband med utvärdering i skolan

Kontrollmotivet har blivit alltmer framträdande i samband med decentraliseringen av ansvaret för skolan (Lager, 2010). Att decentralisering ofta går hand i hand med utökad kontroll är ett känt mönster från flera studier (Lundgren, 1990). I ett decentraliserat system får uppföljning och utvärdering en viktig funktion för att upprätthålla en nödvändig kontroll (Weiler, 1990).

I praktiken kan utvärderingar ibland också ha en legitimerande funktion.

Det handlar då inte om att öka kunskapen om hur en verksamhet fungerar, utan att göra utvärderingar som rättfärdigar beslut och ställningstaganden, som gjorts utifrån andra överväganden. Sådana strategiska motiv för utvärdering kan också användas för att ge sken av att allt fungerar som det ska eller för att förhala beslut och genom att vinna tid genom att hänvisa till att man måste invänta resultat från pågående utvärdering innan besluten fattas (jfr Vedung, 1999).

I vissa fall kan de olika motiven flyta samman, i andra inte. I en mening är ingen utvärdering helt fri från kontroll, men det är inte alltid så att utvärdering leder till utveckling. Att utvärderingar i olika grad innefattar kontrollfunktioner hindrar inte att de också kan syfta till utveckling. Som exempel kan nämnas Skolverkets nationella utvärderingar av förskolan som syftat till att dels ge beslutsfattare information om hur skolan fullgör sitt uppdrag, dels ge information och upplysning som leder till reflektion och stimulerar lokalt förändringsarbete. Förändrings- och upplysningsmotiven uppfattas oftast som något positivt, till skillnad från kontrollmotivet. Men för att ett målstyrt system ska kunna styras och utvecklas är samtliga dessa motiv nödvändiga och legitima.

Intressentfrågan: För vem ska utvärderingen göras?

Utvärderingar kan ha en rad olika syften. Syftena kan variera beroende på vem eller vilka som initierar och/eller ska använda utvärderingen. Rombach & Sahlin-Andersson (1995) ger några exempel på olika syften med utvärdering: • ge möjligheter att kontrollera och bedöma effektiviteten och kvaliteten i offentlig verksamhet • ge den enskilda vägledning när det gäller att exempelvis välja skola för sina barn

20

4712569_inlaga_Korr_2.indd 20

18/12/18 1:41 PM

1. Tio grundläggande frågor i samband med utvärdering i skolan

• ge politiker och andra offentliga beslutsfattare underlag för prioriteringsbeslut mellan olika insatser • ge den professionella, praktiskt verksamma personalen underlag för att utveckla och förbättra sin verksamhet.

Dessa olika syften kan ses i relation till de intressenter som finns i sammanhanget runt skolan. I och med decentraliseringen av ansvar och inflytande har flera intressenter eller intressegrupper än tidigare kommit in i bilden.

Dessa grupper kan identifieras med utgångspunkt i sina olika roller i det demokratiska styrsystemet. Intressegrupperna har olika relationer till verksamheten och de utvärderingar som görs.

De viktigaste intressenterna är: elever och föräldrar (medborgare, brukare, kunder), politiker, förvaltning och professionella grupper (yrkesgrupper inom skolan).

För politiker och ledningsansvariga på kommunal nivå kan syftena med utvärdering vara att kontrollera och kvalitetsbedöma verksamheten. Genom utvärderingar får man en möjlighet att bilda sig en uppfattning om hur verksamheten fungerar och i vilken mån den motsvarar uppställda mål, krav och förväntningar. Därigenom blir det också lättare att bedöma vilka resurser som krävs för att målen ska nås samtidigt som man får ett bättre underlag för beslut.

För föräldrar kan ett syfte med utvärdering vara att få ökad insyn i och kunskap om verksamheten. Detta kan vara viktigt, när de ska välja skola för sina barn. För föräldrar som redan har sina barn i skolan kan utvärdering ge viktig information. Om föräldrarna dessutom är delaktiga i utvärderingsprocessen, vilket läroplanen föreskriver, kan utvärderingar bidra till att öka deras inflytande på verksamheten.

För eleverna kan utvärderingar innebära möjligheter att uttrycka sin uppfattning om den verksamhet som de deltar i. Rätt använda kan de även bidra till att elevinflytandet ökar. Dessutom kan utvärderingar komma eleverna till godo om de bidrar till att verksamhetens kvalitet förbättras.

För de professionella, det vill säga skolans personal, kan syftet med utvärderingar vara att bidra till den pedagogiska utvecklingen. Genom att granska och värdera sin verksamhet på ett mer systematiskt sätt kan man lättare få syn på den egna verksamhetens styrkor och svagheter, vad som fungerar bra och vad som behöver förbättras. Genom att reflektera kring vad som kommer fram i såväl externa och egna utvärderingar kan personalen öka sin 21

4712569_inlaga_Korr_2.indd 21

18/12/18 1:41 PM

1. Tio grundläggande frågor i samband med utvärdering i skolan

kompetens och professionalitet. Utvärderingar kan också fungera som ett sätt för personalen att visa upp och synliggöra verksamheten för föräldrar, politiker och allmänhet. Man kan även använda utvärderingar som underlag för att inför politiker och beslutsfattare påvisa behovet av resurser.

Andra intressenter, förutom de som beskrivits ovan, är medborgarna (skattebetalarna) och olika grupper som samarbetar med eller är beroende av verksamheten i fråga.

De nationella utvärderingarna av skolan har haft de professionella som främsta intressenter (Skolverket 2004, 2015), men även politiker och ledningsansvariga på förvaltningsnivå har varit viktiga intressenter. I samband med den ökade mängden kundundersökningar har också föräldrarna fokuserats som en viktig intressent.

Vedung (1995) betonar att utvärderingar bör utformas till en dialog mellan olika intressenter, det vill säga mellan de grupper som kan komma att påverkas av eller använda sig av resultaten. I utvärderingsprocessen bör därför, enligt detta sätt att se, olika intressenter inkluderas.

Innehållsfrågan: Vad ska utvärderas?

Ett huvudproblem i samband med utvärderingar är frågan om vad som ska utvärderas. Ett vanligt misstag när man planerar en utvärdering är att man, i stället för att fokusera denna fråga, alltför snabbt bestämmer sig för vilken utvärderingsmetod man ska använda, till exempel enkät eller intervju. Detta bör man naturligtvis undvika och i stället låta utvärderingens syfte och frågeställningar bestämma valet av metod.

För att avgöra vad som ska utvärderas, måste man ta ställning till frågorna: ”Vad är det viktigt att undersöka?” och ”Vad är det möjligt att undersöka?” med hänsyn tagen till den tid och de resurser man har möjlighet att avsätta.

Vad som ska utvärderas är naturligtvis något som måste bedömas från fall till fall i relation till syftet med utvärderingen.

I försöken att bedöma kvalitet inom pedagogik, vård och omsorg talar man ibland om tre olika typer av kvalitet: struktur-, process- och resultatkvalitet (se t.ex. Asplund Carlsson m.fl., 2001).

Strukturkvaliteten beskriver verksamhetens ramar och yttre förutsättningar, det vill säga dess organisation och de resurser den har till sitt förfogande.

Exempel på strukturkvalitet i skolan kan vara ekonomiska resurser, lagar, personalens utbildning och kompetens, personaltäthet samt klasstorlek.

22

4712569_inlaga_Korr_2.indd 22

18/12/18 1:41 PM

ISBN 978-91-47-12569-2 © 2019 Gunnar Åsén och Liber AB Förläggare: Mattias Nykvist Projektledare: Annika Sandström Redaktör: Carin Soussi-Engman Översättning av kapitel 2: Björn Nilsson Formgivning och layout: Nette Lövgren Omslagsbild: Karoline Palm Produktionsledare: Lars Wallin Första upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina 2019

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.

Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

4712569_inlaga_Korr_2.indd 2

18/12/18 1:41 PM

ska granskas och bedömas. Det är viktigt att reflektera över och ta ställning till en rad frågor, till exempel utvärderingens syfte, upplägg Och viktigast av allt är att veta varför man utvärderar och vad utvärderingen ska användas till. Författarnas förhoppning är att denna antologi kan bidra till att stimulera tänkandet och fungera som ett stöd i utvärderingsarbetet i kommuner och skolor.

Att vilja veta spänner över ett vidsträckt fält – från systemutvärdering och utvärdering av skolreformer till utvärdering och bedömning av enskilda elevers kunskaper och färdigheter. Den består av tre delar.

Den första behandlar mer övergripande frågor om utvärdering, den andra tar upp några olika utvärderingsansatser och metoder för utvärdering och den tredje innehåller ett par kapitel om betyg och bedömning, ett område som fått ökat fokus det senaste decenniet.

Boken avslutas med ett samtal mellan fyra professorer med lång erfarenhet av utvärdering i skolan, och i det kapitlet ges en historisk tillbakablick, en analys av nuläget samt vad utvärdering kan innebära i ett framtidsperspektiv.

Boken riktar sig främst till utbildningsansvariga på olika nivåer, skolledare samt yrkesverksamma och blivande lärare.

GUNNAR ÅSÉN (red.) är professor emeritus i didaktik vid Stockholms universitet. Han har i över 30 år arbetat med utvärderingsfrågor och författat ett flertal skrifter om utvärdering. Bland medförfattarna återfinns många av Skandinaviens ledande experter inom området utvärdering av skolan.

Att vilja veta

och funktioner, när man ska planera och genomföra utvärderingar.

Att vilja veta

Gunnar Åsén (red.)

görs inom den offentliga sektorn, och därmed även inom skolan,

ÅSÉN (red.)

Vi lever idag i utvärderingarnas tidevarv där i stort sett allt som

Om utvärdering och pedagogisk bedömning i skolan

Best.nr 47-12569-2 Tryck.nr 47-12569-2

4712569_Attviljaveta_omslag.indd All Pages

18/12/18 2:56 PM