Akutmedicin
THOMAS OLSSON
URBAN SÄFWENBERG
LARS LIND
FJÄRDE UPPLAGAN
Akutmedicin
79 Artrit, akut
82 Arytmier
Takyarytmier med smala QRS-komplex 82
Takyarytmier med breda QRS-komplex 89
Bradyarytmier 93
Pacemaker 95
Förmaksflimmer 98
102
103
105
107
107
Astmaanfall, akut
Blödande esofagusvaricer
Blödningskomplikationer/överdosering vid antikoagulantiabehandling
NOAK 105
Lågmolekylärt heparin 105
Warfarin 106
Borreliainfektion
Bältros (herpes zoster)
108 Diabetes insipidus
109
111
113
114
116
118
120
121
122
123
124
Diabetesketoacidos
Djup ventrombos (DVT)
Drunkningstillbud
Elolyckor (W86.0)
Endokardit
Typer 117
Epilepsi
Status epilepticus 120
Erysipelas (rosfeber)
Guillain–Barrés syndrom
Hemolys
Hepatit, akut
Hjärtinfarkt/angina pectoris
Akut koronart syndrom 125
Kroniskt koronart syndrom 138
139 Hjärtsvikt
143 Huggormsbett
146 Hyperosmolärt non-ketotiskt syndrom
147
Hyperkalcemi
148 Hyperkalemi
149
Hypertensiv kris
150 Hypoglykemi
151 Hypokalcemi
152 Hypokalemi
152 Hypotermi
155 Hypotyreos – myxödemkoma
156 Kolit, svår
158 Kortisolbrist – Mb Addison – hypofysinsufficiens
Addisonkris 158
159 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), akut exacerbation av
161 Leukemi, akut
162 Leversvikt, akut
164 Lungemboli
168 Meningit/encefalit
170 Migrän
171 Myasthenia gravis
172 Njursvikt, akut
174 Orostillstånd/konfusion
175 Perimyokardit
177 Pleurit
179 Pneumoni
181 Pneumotorax
182 Sepsis/septisk chock
184 SIADH
185 Skallskador
186 Stroke
190 Subaraknoidalblödning
191 Temporalisarterit
192 Tyreoidit, subakut (de Quervain)
192 Trombocytopeni
194 Tularemi (harpest)
195 Tyreotoxikos (struma)
197 Intoxikationer
199 Allmänt omhändertagande
199 Handläggning på akutmottagningen
Förgiftning som ger breddökade QRS-komplex 204
Psykiatrisk bedömning 204
Vårdnivåbedömning 205
206 Speciella förgiftningar
Läkemedelsbetingade förgiftningar 206
Icke-läkemedelsbetingade förgiftningar 220
Svampförgiftningar 225
Intoxikation av narkotiska droger 229
235 Förkortningar
237 Register
Förord
Vid tidpunkten för första upplagan av Akutmedicin (1999) arbetade författarna till denna fjärde upplaga på medicinkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Professor Lars Lind arbetade som överläkare och var även handledare för Urban Säfwenberg och Thomas Olsson, både för deras ST-utbildningar och akutmedicinska avhandlingsarbeten.
Första upplagan av Akutmedicin var en vidareutveckling av ett kompendium som användes internt på Akademiska sjukhusets akutmottagning. Genom åren har boken reviderats i tre omgångar allteftersom nya riktlinjer och behandlingsprinciper har utvecklats inom området. Sedan den tredje och senaste upplagan (2009) har en hel del av de akutmedicinska behandlingsregimerna kommit att förändras, inte minst när det gäller läkemedel.
Under de senaste åren har allt större uppmärksamhet riktats mot det stora medicinska problem som de diagnostiska misstagen på en akutmottagning för med sig. Studier har visat att 10–15 % av alla de diagnoser som ställs visar sig vara fel eller för sent ställda, inte sällan med patientskador och dödsfall som följd. Tankefällor, s.k. kognitiv bias, är en förklaring till att allvarliga diagnoser förbises. Detta viktiga patientsäkerhetsproblem har även identifierats av WHO och Sveriges kommuner och regioner (SKR). De uppmanar därför samtliga regionledningar att komma med förslag till åtgärder och insatser, som utifrån vetenskap inom området kan minska den här typen av skador.
Det här är också bakgrunden till att den inledande delen av denna fjärde upplaga nu är helt omarbetad. För varje enskilt akutmedicinskt söksymtom presenteras en checklista med vars hjälp akutläkaren snabbt ska kunna identifiera den livshotande diagnos som kan ligga bakom det aktuella symtom som patienten söker för.
Bokens övriga delar behandlar diagnoser, behandlingsförslag och intoxikationer. Även dessa har uppdaterats enligt dagens praxis. De läkemedel som nämns i boken har valts efter lokala riktlinjer, vilka givetvis kan variera från sjukhus till sjukhus.
Liksom i tidigare upplagor finns det på insidan av bokens pärmar ett schema för avancerad hjärt–lungräddning.
Uppsala, september 2025
THOMAS OLSSON URBAN SÄFWENBERG LARS LIND
Den systematiska metoden
Jourläkarens arbete på akutmottagningen är utmanande och komplext. Enligt direktiven ska hen inte skriva in patienter i onödan, men heller aldrig skicka hem patienter med symtom som orsakas av potentiellt livshotande sjukdomar. Riskvärdering av patienter är därför en av de viktigaste uppgifterna för läkare inom akutsjukvården.
Den höga patientbelastningen och det faktum att flera allvarliga sjukdomar kan ha liknande symtom ökar risken för felbedömningar. Omfattande forskning visar hur den mänskliga hjärnan fungerar i akuta beslutssituationer, bland annat att människan har både ett analytiskt och ett intuitivt sätt att fatta beslut. Den intuitiva delen av hjärnan kan tränas upp, och många inom akutsjukvården blir också med tiden skickliga på att känna igen och intuitivt uppfatta en klinisk situation. Denna ”intuition”, som till vardags oftast benämns ”klinisk blick” eller ”magkänsla”, spelar en avgörande roll i beslutsprocessen. Men forskningen visar också att denna del av hjärnan är sårbar och benägen att av och till dra felaktiga slutsatser genom kognitiv bias eller s.k. tankefällor. Den påverkas också till stor del av omedvetna impulser, ofta styrda av känslor. Om en läkare nyligen har behandlat en patient med t.ex. aortadissektion är det sannolikt att hen omedvetet kommer att fokusera på den diagnosen när hen vid ett senare tillfälle undersöker en annan patient med bröstsmärta. Det kan leda till att hen missar andra potentiellt farliga diagnoser som yttrar sig på liknande sätt. Detta är bara ett exempel på tankefällor som kan förleda läkaren och få hen att förbise viktig information. Det är därför viktigt att anamma en strategi som gör att förödande diagnostiska misstag kan undvikas.
Forskning visar också att det är möjligt för individen att kontrollera det intuitiva flödet och styra in sig på ett mer rationellt tänkande i en aktuell beslutssituation. Med hjälp av olika metoder kan var och en ”kritiskt övervaka” det intuitiva sättet att dra slutsatser och medvetet använda det analytiska system som hjärnan också är utrustad med. Olika typer av strategier har också visat sig öka möjligheten att parera för tankefällor och säkra den diagnostiska processen. Därmed kan individen fortsätta att använda sin diagnostiskt intuitiva skicklighet, som är en viktig tillgång i arbetet när det krävs snabba beslut, men på ett säkrare och mer ”kalibrerat” sätt.
Ett sätt att kalibrera hjärnans intuitiva
beslutssystem vid rätt tidpunkt
Den metod som presenteras i denna bok utgår från det symtom som patienten söker för. För vart och ett av dessa finns det ett antal potentiellt livshotande diagnoser som kan ge upphov till skador om de förbises eller uppmärksammas för sent i förloppet. Det är dessa som läkaren systematiskt ska gå igenom.
Denna genomgång medför ett automatiskt avbrott i den intuitiva tankeprocessen, och just detta avbrott är ett viktigt led i själva beslutsprocessen. Den som har träffat patienten och skaffat sig en första överblick över hens vitala funktioner har ofta redan en intuitiv tanke om vilken diagnos som ligger bakom patientens symtom. Det är tiden omedelbart efter den intuitiva slutsatsen och strax före det medicinska beslutet som utgör den kritiska tidpunkten, dvs. då risken för ett felaktigt beslut är som störst. Det är nämligen klarlagt att hjärnan visserligen har förmåga att växla mellan det intuitiva och det medvetet analytiska beslutssystemet, men samtidigt har stor benägenhet att återgå eller stanna i det intuitiva flödet. Det beror troligen på att det intuitiva systemet är betydligt snabbare, mindre energikrävande och helt enkelt erbjuder ett bekvämare sätt att fatta beslut. Det har visat sig att människan befinner sig i ett intuitivt ”läge” under 95 % av sin vakna tid. Det finns därför ett stort inre motstånd mot att stanna upp och gå igenom en checklista direkt efter att en intuitiv slutsats har nåtts. Men det är precis vid den tidpunkten som den metod som beskrivs i denna bok har avsedd effekt.
Sjukdomars symtom kan variera i intensitet, lokalisation och karaktär, och de avviker ibland från kurslitteraturens klassiska typbeskrivningar. Det är just därför som läkaren i det här tidiga skedet ska vara försiktig med att dra slutsatser om diagnosen enbart baserat på särdragen i den aktuella symtompresentationen. Sådana överväganden kan lätt leda hjärnan tillbaka till det intuitiva läget och medföra att någon eller flera av de diagnoser som kan ligga bakom det aktuella symtomet helt enkelt inte beaktas.
Tanken är inte att läkarens diagnostiska arbete ska ersättas eller befrias från intuitiva bedömningar, utan att processen ska säkras genom att samtliga relevanta livshotande diagnoser tas med in i nästa steg, då de ska uteslutas eller bekräftas. Den systematiska metoden är alltså inte enbart en ”kom ihåg-lista” i största allmänhet, utan ett sätt att kalibrera hjärnans intuitiva beslutssystem vid rätt tidpunkt.
Arbetssteg
Arbetsflödet och de ingående arbetsstegen illustreras i form av en pyramid. Arbetet startar i pyramidens topp, som utgör tidpunkten för den första kontakten med patienten, och fortsätter därefter successivt ned mot pyramidens botten. Arbetsstegen är i tur och ordning följande:
1 Kontrollera patientens vitala funktioner.
2 Fokusera på patientens söksymtom.
3 Gå igenom alla livshotande diagnoser som kan vara orsaken till patientens söksymtom.
4 Övervaka patientens vitala funktioner och åtgärda dessa vid behov.
VITALA
FUNKTIONER
SYMTOM
Brådskande diagnostik
Mindre brådskande diagnostik
Tabell 1. Initialt omhändertagandet enligt ABCDE.
INITIALT OMHÄNDERTAGANDE
BEDÖMNINGAR ÅTGÄRDER ATT TA STÄLLNING TILL
Överblick
A Luftväg
Säkerhet
Hjärtstopp
Inspektion av huvud, hals, nacke
Andningsljud
Skyddsutrustning
Avancerad hjärt–lungräddning
Manuell immobilisering av halsryggen
Luftvägsåtgärder, adrenalin
Inspektion av munhåla Främmandekroppsalgoritm
B Andning Saturation
Andningsfrekvens
Lungauskultation
Undersökning av bröstkorgen
C Cirkulation
Perfusion
Hjärtfrekvens
Hjärtrytm (3-avledningsEKG)
Undersökning av bäckenringen
Patientnära blodprov Glukos, blodgas, elektrolyter
D Medvetandegrad
Ögonöppning, blick, pupiller
Bästa muntliga svar
Grov kraft och känsel i extremiteter
E Exponering
Kroppsundersökning
Temperatur
Syrgastillförsel
Assisterad ventilation
Salbutamol via nebulisator
Behandling av öppen pneumotorax
Dekompression av övertryckspneuomotorax
Bolusdos Ringer-acetat, atropin, extern pacing
Bäckengördel
Beroende på fynd
Bensodiazepin vid krampanfall
Beroende på fynd
Uppvärmning, nedkylning
KONTROLLERA PATIENTENS VITALA FUNKTIONER
För en jourläkare på akuten handlar det initiala omhändertagandet enligt ABCDE om att snabbt identifiera och behandla livshotande tillstånd i korrekt ordning (tabell 1). Allt detta har givetvis redan utförts av prehospital personal och/eller sjuksköterskan på akutmottagningen i samband med triagering, men jourläkaren måste ändå själv kontinuerligt kontrollera/ mäta patientens vitala funktioner och korrigera dessa vid behov.
NEWS (National Early Warning Score) är ett validerat system för bedömning av vitala parametrar i syfte att tidigt identifiera kritisk sjukdom. De parametrar som bedöms i NEWS är andningsfrekvens, syremättnad, tillförd syrgas, systoliskt blodtryck, pulsfrekvens, medvetandegrad och temperatur (tabell 2).
Tabell 2. National Early Warning Score (NEWS).
FOKUSERA PÅ PATIENTENS SÖKSYMTOM
När de vitala funktionerna har kontrollerats och eventuellt åtgärdats är det dags att fokusera på det specifika symtom som patienten söker för:
• Bensmärta
• Bröstsmärta
• Buksmärta
• Chock
• Dyspné
• Feber
• Förvirring
• Hjärtklappning
• Huvudvärk
• Ikterus
• Krampanfall
• Medvetslöshet
• Neurologiska bortfallssymtom
• Synkope
• Yrsel
GÅ IGENOM ALLA LIVSHOTANDE DIAGNOSER
Därefter är det hög tid att gå igenom alla livshotande diagnoser som kan vara orsaken till det aktuella symtomet. Genom att arbeta enligt en memorerad algoritm för det aktuella symtomets exakta antal potentiellt livshotande diagnoser tar denna process ofta inte mer än trettio sekunder, men den är helt avgörande för att inte förbise någon av dem. Samtidigt är det viktigt att hela tiden övervaka de vitala funktionerna, eftersom dessa när som helst kan förändras under arbetets gång.
Alla potentiellt livshotande diagnoser ska ha checkats av innan beslutet om den slutgiltiga diagnosen och handläggningen fattas, dvs. innan patienten har lämnat akutmottagningen för att skrivas in på sjukhuset eller gå hem.
Symtom
Nedan presenteras de viktigaste akuta internmedicinska söksymtomen (i bokstavsordning) tillsammans med de diagnoser som kan vara orsaken. En del av dessa kan vara potentiellt livshotande eller leda till svår skada för patienten. Sådana diagnoser måste utan dröjsmål uteslutas eller bekräftas och sedan behandlas. Det är viktigt att komma ihåg att ett symtom som har klingat av vid ankomsten till akutmottagningen ändå kan signalera hög risk för patienten. Den som t.ex. har haft en episod med bröstsmärta hemma kan vara helt symtomfri på akutmottagningen men ändå ha en pågående aortadissektion eller en hjärtinfarkt.
Bensmärta (svullnad)
Andningsfrekvens
Syremättnad Puls
Blodtryck Temperatur
BENSMÄRTA
• Djup ventrombos
• Kompartmentsyndrom
• Erysipelas
• Arteriell emboli
• Rotsyndrom
Mindre brådskande diagnostik
BRÅDSKANDE DIAGNOSTIK OCH HANDLÄGGNING
Djup ventrombos. Vid ensidig bensvullnad och smärta måste djup ventrombos uteslutas. En första åtgärd är därför att mäta benens, speciellt underbenens, omfång och undersöka om det finns en sidoskillnad, konsistensökning och/eller palpationsömhet över kärlsträngen i vaden och rodnad. Ta D-dimer, som oftast är förhöjd. Diagnosen djup ventrombos ställs med hjälp av ultraljudsundersökning på röntgenavdelningen.
Kompartmentsyndrom uppstår i en extremitet när det intramuskulära trycket stiger till den punkt då blodflödet hämmas. Detta leder till ischemi. Tryckstegringen orsakas vanligtvis av trauma eller cirkulationsstopp. Tänk på 5 P (pallor, pain, pulse, paralysis, paresthesia) och kontakta ortoped vid misstanke. I vissa fall kan en kirurgisk åtgärd, fasciotomi, krävas. Det är viktigt att undvika högläge, eftersom det sänker det lokala medelartärtrycket.
Erysipelas innebär rodnad med skarpa gränser mot frisk hud, ofta kombinerad med svullnad och smärta. Feber är vanligt. Ta CRP. Det är ofta kraftigt förhöjt, men inte alltid. Behandla med antibiotika, i första hand bensylpenicillin 3 g × 3 intravenöst, såvida inte orsaken är någon annan bakterie än streptokocker. Vid samtidig blåsbildning i det rodnade området kan stafylokocker ligga bakom. Ge då kloxacillin 1–2 g × 3–4 intravenöst. Vid penicillinallergi, ge klindamycin (600 mg × 3 intravenöst), som är verksamt på båda bakterierna.
Arteriell emboli. Patienten har ett ben som smärtar och är blekt. I kritiska fall har hen en hyperemi som bleknar om benet lyfts. Undersök om det finns en temperaturskillnad mellan benen. Mät blodtrycket segmentellt med penndoppler och blodtrycksmanschett. Gör duplexultraljud eller DTangiografi för att kunna ta ställning till om akut endovaskulär rekanalisering (sotning) ska göras. Kontakta kirurg vid sådan misstanke.
Rotsyndrom. På grund av diskbråck eller inflammation (myelit) kan detta tillstånd ge smärta i benet. Har patienten även akut uppkomna neurologiska bortfallssymtom, överväg akut radiologisk utredning av ryggen och konsultera ortoped.
Register
A
Addisonkris 158
akut koronart syndrom 125
amyotrofisk lateral skleros 60
anafylaktisk chock 33
andningsinsufficiens 56
anemi 74
aplastisk 74
autoimmun hemolytisk 122
sicklecell 122
angina pectoris 23, 124
anjongap 111
anuri 172
aortaaneurysm/dissektion 26
aortadissektion 76
appendicit 27
ARDS 35
artrit 79
artäremboli 78
arytmi 82
ascites 163
astma 35, 102
autoimmun hemolytisk anemi (AIHA) 122
Autoimmun tyreoidit 155
AV-block 94
AV-nodal återkopplingstakykardi 85
B
B12-brist 74
bensmärta 19
Borreliainfektion 107
bradyarytmi 93
bröstsmärta 21
buksmärta 25
buktappning 163
buköversikt 157
Bülaudränage 181
bältros 107
C
central artär-/venocklusion 61
cerebellär blödning 46
cerebral abscess 47
cerebral synkope 64
chiasmaprocesser 61
commotio 185
CPAP 142
Crohns sjukdom 28
Cushings sjukdom 152
D
delirium tremens 71
diabetes insipidus 108 diabeteskoma 55 divertikulit 27
djup ventrombos (DVT) 111 drunkning 113
E
ektopisk förmakstakykardi 85
elkonvertering 85 elolyckor 114
encefalit 37, 168 herpes 169 endokardit 37, 116 protes 117
epiduralblödning 185
epiduralhematom 185 epilepsi 64, 118
esofagit 23
esofagus-EKG 85
esofagusvaricer 163
blödande 103
F
feber 36
fetor hepaticus 162
flanksmärta 177, 181
flapping tremor 162
flimmerskotom 170
förmaksfladder 83
förmaksflimmer 98
G
gallvägssjukdom 23
Giftinformationscentralen 146
glaukom 48 glomerulonefrit
akut 172
gnidningsljud 177
Guillain–Barrés syndrom 121
H
harpest 194
hemolys 122
hemolytiskt-uremiskt syndrom (HUS) 193
heparininducerad trombocytopeni (HIT) 194
hepatit 123
herpesencefalit 37
herpes zoster 107
hjärnkontusion 185
hjärtinfarkt 21
hjärt–lungmaskin 154
hjärtminutvolym 32
hjärtsvikt 139
hjärttamponad 33, 175
Horners syndrom 67
Hortons syndrom 47
huggormsbett 143
huvudvärk 46
hyperaldosteronism 152
hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom 146 hyperkalcemi 147
hyperkalemi 148
hypertensiv kris 149
hypofysinsufficiens 158
hypoglykemi 55, 150
hypokalcemi 151
hypokalemi 152 hyponatremi 184
hypoparatyreoidism 151
hypotermi 152 hypovolemi 32
högerkammarbelastning 167
högspänningsskador 115
I
idiopatisk trombocytopeni (ITP) 192 ikterus 49, 162 ileus 27
inferior hjärtinfarkt 127 inklämning 186 intracerebral blödning 46 intrakraniellt tryck 186 ischemibehandling 125
ITP-behandling 193
K kammarruptur 137 kammarseptumruptur 137
kardiogen chock 135 ketoacidos 109 kolecystit 26 kolit 156
kolondilatation 156 kortisolbrist 158 kramper 52
kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) 159
L lateral hjärtinfarkt 126 leukemi 74 akut 161
lymfatisk 161
myeloisk akut 161 leverencefalopati 164 leverkoma 57 leversvikt 162 likström 115 lumbalpunktion 168 lungemboli 21, 35, 164 lungödem 35 lymfom 74
M
Mb Addison (hypofysinsufficiens) 158
Mb Crohn 28, 156
Mb Cushing 152
Mb Ménière 66 medvetandegrad 187 medvetslöshet 54 meningit 36, 47, 55, 168 purulent 169 mesenterialkärlstrombos 26 migrän 47, 170 monoartrit 79 multipel skleros 60 myasthenia gravis 171 myelom 74 myxödemkoma 57, 155
N
nackstyvhet 190 neuroborrelios 107 neurologiska bortfallssymtom 186 njursten 26 njursvikt 172
NSTEMI (icke ST-höjningsinfarkt)
131
O oliguri 172 organdysfunktion 183 ortostatism 64
Oslers knutor 117
P
pacemaker 95 pankreatit 26, 151
papillarmuskelruptur 137 perfusionsskintigrafi 165 perifer facialispares 60 perikardit 137 perimyokardit 22 peritonealdialys 154 plasmaferes 184 pleurit 23, 177 pneumoni 179 pneumotorax 181 polyartrit 79 postrenalt hinder 173 posttorakotomisyndromet 175 prostatahyperplasi 172 pseudotrombocytopeni 193
Q
Quinckeödem 73
radiojodbehandling 155
RLS 85 56
rosfeber 120
röntgenkontrastmedel 172
S sepsis 36, 182
septisk chock 33, 182
SIADH (syndrome of inappropriate antidiuretic hormone secretion) 184
sicklecellsanemi 122 sinuit 48
sinusknutesyndrom 94
sinustakykardi 83
skallskador 185
spektrofotometri 170
spider nevi 162
stabil angina pectoris 138 status epilepticus 120
ST-höjningsinfarkt (STEMI) 128
stroke 186
ST-sänkningar 133
subakut tyreoidit (de Quervain) 192
subaraknoidalblödning 46, 55, 190
subduralblödning 47, 55
subduralhematom 185 synkope 62
T takyarytmi 82
taky–bradysyndrom 94
tarmischemi 26
temporalisarterit 47, 191
Tietzes syndrom 23
torsade de pointes 91
transitorisk global amnesi 187
trigeminusneuralgi 48
trombocyttransfusion 194 trombolys 167 behandling 189
trombotisk trombocytopen purpura (TTP) 193
tubulär nekros
akut 172
T-vågsnegativisering 136 tyreotoxikos 195 tyreotoxisk kris 196
U ulcerös kolit 28, 156 ulcus ventriculi/duodeni 28
Vvasovagal synkope 63
ventilationsskintigrafi/ 165 ventrikeldränage 186 ventrikeltakykardi 89 ventrikuloatrial-dissociation 89 vestibularisneurit 66 växelström 115
Y yrsel 65
W
Wallenbergs syndrom 67
Wernicke–Korsakoffs syndrom 71
Ö ögonbotten status 150 undersökning 170
övertryckspneumotorax 22, 34
ISBN 978-91-47-11426-9
© 2025 Thomas Olsson, Urban Säfwenberg, Lars Lind och Liber AB
Text- och datautvinning ej tillåten.
Förlagsredaktör Christina Brynolfsson
Förläggare Kristina Iritz Hedberg
Projektledare Annika Sandström
Omslag och grafisk form Nette Lövgren Design
Ombrytning Integra Software Services, Indien
Illustrationer AB Typoform, Jonny Hallberg
Första upplagan 1999
Andra upplagan 2005
Tredje upplagan 2009
Fjärde upplagan 2025
1
Repro och tryck People Printing, Kina 2025
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
Kundservice tel 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se
AKUTMEDICIN beskriver omhändertagandet av patienter som söker för akut medicinsk sjukdom eller intoxikation. För varje tillstånd får läsaren en snabb överblick över orsaker, symtom, diagnostik och aktuella behandlingsåtgärder.
Riskvärdering av patienter är en av de viktigaste uppgifterna för läkare inom akutsjukvården. Denna fjärde upplaga har därför fått en helt ny och omarbetad inledande del. Här beskrivs den systematiska metod med vars hjälp läkaren snabbt kan identifiera potentiellt livshotande sjukdomar och därmed undvika tankefällor och risken för felbedömningar.
Del två utgår från det symtom som patienten söker för. För vart och ett av dessa beskrivs de brådskande diagnoser som kräver omedelbar handläggning för att inte ge upphov till skador om de förbises eller uppmärksammas för sent i förloppet. Mindre brådskande diagnoser tas också upp här. Efterföljande del tre och fyra beskriver handläggning och behandling av ett stort antal medicinska diagnoser och intoxikationer.
Boken vänder sig till läkare, sjuksköterskor, blivande specialistsjuksköterskor inom akutvård och medicinstuderande inom området akutmedicin.
THOMAS OLSSON är överläkare och kardiolog på Ersta sjukhus, Stockholm, och i region Gävleborg.
URBAN SÄFWENBERG är Chief Medical Information Officer (CMIO) och överläkare vid Södersjukhuset, Stockholm.
LARS LIND är senior professor i medicin vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet.