Issuu on Google+

Ă„ldreomsorg

Best.nr 47-09423-3

Tryck.nr 47-09423-3-00

A ldreomsorg - omslag.indd 1

09-12-17 11.07.55


Äldreomsorg – om makt, genus, klass och känslor i ett yrke ISBN 978-91-47-09423-3 © 2010 Författaren och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktör: Mia Ljunggren Bildredaktör: Ewa Hansson-Rosdahl Omslag: Kristina Eldon Figurer: Jonny Hallberg Bilder: iStockphoto s. 36; Jupiterimage s. 18, s. 28, s. 62, s. 88, s. 120; Matton s. 8 Upplaga 1:1 Sättning: Printing Malmö AB Tryck: Sahara Printing, Egypten 2010

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

A ldreomsorg - s 1-137.indd 2

09-12-17 14.15.16


Innehåll

Förord..................................................................................................

7

1. Äldreomsorgen är en viktig fråga................................................ 9 Motiv och bakgrund....................................................................... 9 Äldreomsorg berör oss alla............................................................. 11 Äldreomsorgen som forskningsarena ........................................... 14 Viktiga frågor att ställa.................................................................... 16 2. Perspektiv på äldreomsorgen....................................................... Rätten till äldreomsorg................................................................... Äldreomsorgen i Sverige................................................................. Äldreomsorgen – föreställningar och praxis................................. Vad är åldrandet?.............................................................................

19 19 21 23 24

3. Omsorg och makt......................................................................... Makt i äldreomsorgen..................................................................... Ett socialkonstruktivistiskt perspektiv........................................... Det som sägs om omsorg är kunskap om omsorg........................ Subjektifiering i omsorgen.............................................................

29 29 30 31 33

4. Omsorg: moral, kärleksfullhet och professionalism.................. Äldreomsorgspersonalens bilder.................................................... En begreppsdiskussion.................................................................... Omsorg som kvinnligt känsloarbete.............................................. Balans och gränsdragning i omsorgsarbetet.................................. Med distans till det kärleksfulla kravet.......................................... Professionella känslor i vardagen .................................................. Obalanserade gränsöverskridanden............................................... Det yrkesmässiga och det privata................................................... När gränserna blir suddiga.............................................................

37 37 38 40 42 43 44 46 47 49

A ldreomsorg - s 1-137.indd 3

09-12-17 14.15.16


Arbetsliv eller privatliv.................................................................... Empati och medmänsklighet i äldreomsorgen.............................. Professionell kärleksfullhet............................................................. Kärleken i omsorgen är mer än en kram....................................... Känsloarbetet är påfrestande och kräver handledning................. Motsägelsefullheten i omsorgen..................................................... Reflektioner om en kärleksfull äldreomsorg..................................

51 53 54 55 57 58 60

5. Omsorg som föreställning............................................................ Pragmatiska perspektiv................................................................... Omsorg som handling men också som föreställningen om en handling............................................................................ Föreställningar skapar praktiken.................................................... Glappet mellan retorik och handling............................................. Om viljan till omsorg...................................................................... Moraliskt omsorgsarbete................................................................ Omsorgssubjektet är en kvinna...................................................... Omsorgen och kärleken.................................................................. Framställningar av omsorgen i kurslitteratur................................ Kärleksfull omsorg finns omkring oss........................................... Den diskursiva omsorgen............................................................... Så skapas omsorg............................................................................ Att ”avfeminisera” omsorgen..........................................................

63 63

6. Genus: kvinnlighet och män i omsorgen.................................... Att skapa diskursen om omsorgen................................................. Subjektpositioner i omsorgen........................................................ Omsorg som kultur......................................................................... Kvinnlighet som position i äldreomsorgen.................................... ”Rejäl kvinnlighet” är mottot......................................................... Klass är centralt............................................................................... En könsstämplad arbetsplats ......................................................... En feminint dominant arbetsplatskultur.......................................

89 89 90 93 96 96 98 101 103

A ldreomsorg - s 1-137.indd 4

65 68 69 70 72 74 76 78 81 82 84 86

09-12-17 14.15.17


Tjejsnacket upprätthåller omsorgsdiskursen................................. Kvinnlig subjektivitet i omsorgspraktiken..................................... Män i äldreomsorgen...................................................................... Uppskattade och ratade................................................................ Om männen inte är manliga förlorar kvinnorna sin kvinnlighet........................................................................... När tjejsnack blir sexsnack............................................................. Matriarkala maktstrukturer . .........................................................

104 108 109 112 113 115 117

7. Äldreomsorgen som ett yrke........................................................ 121 Utgångspunkter för handling inom en omsorgskontext.............. 121 Konkreta reflektioner ..................................................................... 122 Analytiska reflektioner . ................................................................. 123 Föreställningarnas inflytande över äldreomsorgens organisering................................................................................. 124 Utbildning är nyckeln till kvalitet................................................... 126 Utmaningar för framtiden.............................................................. 127 Referenser............................................................................................ 129 Register................................................................................................ 135

A ldreomsorg - s 1-137.indd 5

09-12-17 14.15.17


A ldreomsorg - s 1-137.indd 6

09-12-17 14.15.17


Förord

En bok om kärlek Det låter möjligen märkligt att jag skriver det med tanke på bokens titel. Och kanske är det konstigt att jag väljer ordet kärlek eftersom jag i boken genomgående kritiserar just det begreppet. Jag hävdar att det är bilden av kärleksfullheten i omsorgen som skapar hinder och hämmar en förändring inom äldreomsorgsarbetet. Det är dock en argumentation som jag står fast vid. Äldreomsorgen livnär sig på föreställningarna om en kvinnlig kärleksfullhet som ett kvalitetsbevis för god omsorg om de äldre. Även om jag anser att detta förhållningssätt skapar problem för äldreomsorgens organisering menar jag inte att omsorgen kan vara utan kärlek. Omsorgen kräver kärlek och det är denna dimension som gör innehållet i boken så intressant. Det är med kärlek jag önskar att läsaren förstår texten, tar till sig orden och hanterar de konsekvenser förståelsen ger. Därför tillägnas denna bok med kärlek alla de människor som skapar omsorg om de äldre, såväl privat som offentligt. Jag tackar all äldreomsorgspersonal som inom ramen för mitt forskningsprojekt talat med mig, släppt in mig i sin vardag och velat visa mig sitt arbete. Jag har med bästa förmåga försökt ge en så rättvis bild av arbetet som möjligt. Utan er hade boken aldrig blivit till. Tack även till Peter Söderholm, förläggare på Liber, för alla intressanta samtal och de förbättringar i texten som dessa gett. Malmö, januari 2010 Linda Lill 7

A ldreomsorg - s 1-137.indd 7

09-12-17 14.15.17


A ldreomsorg - s 1-137.indd 8

09-12-17 14.15.19


Kapitel 1

Äldreomsorgen är en viktig fråga

Motiv och bakgrund Det är en känsla av flyktighet som kommer över mig när jag som deltagande observatör i äldreomsorgens hemtjänstgrupp står i en hall i en lägenhet fylld av konst och bilder på barn och barnbarn. Alla attribut runt om i denna lilla hall vittnar om den hjälpbehövande kvinnans händelserika liv. Känslan griper tag i mig kanske därför att jag plötsligt inser att även mitt eget liv tycks passera med en sådan hastighet att det i denna stund känns som att det inte är länge tills jag själv befinner mig i kvinnans situation. Där jag står utanför toalettdörren blir jag berörd, inte minst av den konversation som vårdbiträdet och kvinnan för under tiden som hon får hjälp med att duscha. Kvinnan framför om och om igen sin oro över att vårdbiträdets byxor kommer att bli våta, medan vårdbiträdet hela tiden försöker övertyga henne om att det inte gör någonting. Det gripande i denna ömsesidiga omsorgsrelation är vårdbiträdets underkastelse för den äldre kvinnan, där hon varsamt tvålar in kvinnan medan hon samtidigt försöker hålla en jämn vattentemperatur, så att det varken blir för varmt eller för kallt. Trots att arbetsställningen är usel och att vårdbiträdet faktiskt blir våt om byxorna säger hon med klart övertygande röst att det absolut inte gör någonting att byxorna blir blöta och att de snart torkar. Vi blir allt äldre, och många har på ålderns höst behov av hjälp och stöd i sin vardag. Detta kan betyda att den äldre kommer i kontakt med 9

A ldreomsorg - s 1-137.indd 9

09-12-17 14.15.19


äldre omsorgen är en v ikt ig fråg a

det som vi allmänt kallar äldreomsorg. Äldreomsorgen kan ses som en apparat som spänner över ett stort samhälleligt ansvar. Den berör stora delar av samhällsstrukturen, såsom bostadsplanering, hälso- och sjukvård och utbildning. Ändå föreställer vi oss oftast äldreomsorgen som i ovan nämnda situation; en yngre kvinna hjälper en äldre kvinna. Äldreomsorgen har i stor utsträckning kommit att handla om kvinnor, både för att själva omsorgsuppgiften ses som en naturligt kvinnlig fallenhet och att kvinnor generellt sett blir äldre än män. Jag berörs av situationen därför att den fångar så många aspekter av det som händer när omsorgen blir ett lönearbete. Vårdbiträdets roll i det här sammanhanget är väsentlig för att kvinnan ska kunna bo kvar i den lägenhet hon bott i under många år. Vårdbiträdet fyller på så sätt en viktig samhällelig funktion och får betalt för det utförda arbetet. Men inte nog med det: genom sitt förhållningssätt till den äldre kvinnan skapar vårdbiträdet också en personlig och emotionell relation som kan ha stor betydelse på flera olika plan. Trots denna viktiga emotionella dimension i omsorgsrelationen agerar vårdbiträden i äldreomsorgen vanligen väldigt sakligt. De stöttar och hjälper andra människor i deras vardag och utför oftast praktiska handlingar i hemmet. För dem som arbetar inom äldreomsorgen är känslorna en del av arbetet. Men äldreomsorgen präglas till största delen av rutiner. Dessa rutiner har pragmatiska funktioner i organiserandet av omsorgsarbetet. Ur samhällets synvinkel kan omsorgen inte byggas genom känsloarbete. Därför hamnar det praktiska resultatet alltid i förgrunden och möjliggör en professionalisering av känslor. För omsorgspersonalen är de praktiska detaljerna måttstocken för ett väl utfört arbete. Känsloarbetet kan inte mätas och är därför inte en faktor i arbetsbeskrivningarna. Omsorgsforskningen har haft svårt att hantera glappet mellan omsorgens pragmatiska struktur och det känslomässiga engagemang som karakteriserar själva arbetssituationen. Begreppen som har tagits fram för att beskriva känsloarbetet har oftast ett ursprung i en ideologisk föreställning om kvinnans omsorgsfulla natur. För att komma bort från denna essentiella föreställning om omsorgens kvinnliga grund är det 10

A ldreomsorg - s 1-137.indd 10

09-12-17 14.15.19


äldre omsorgen är en v ikt ig fråg a

nödvändigt att införa ett mer teoretiserande perspektiv på förhållandet mellan den pragmatiska omsorgsapparaten och det individuella känsloarbetet. I det här sammanhanget omfattar teorin de förklaringsmodeller som belyser samspelet mellan individ och strukturer av olika slag. Dessa teorier kan ge svar på hur det kommer sig att så många människor förstår äldreomsorgen på ett liknande sätt; att de underordnar sig de regelverk och föreställningar som präglar omsorgsarbetet. Det är också viktigt att påpeka att omsorgsarbetet inte är isolerat från andra föreställningar och strukturer i samhället. Inte minst vittnar kopplingen mellan omsorg och kvinnlighet om att samhälleliga företeelser inte kan förstås utanför ett större historiskt, politiskt och socialt sammanhang. Även om kopplingen mellan kön och omsorg idag kan te sig ganska okontroversiell finns det kopplingar mellan omsorg och klass som ännu inte har formulerats i den akademiska forskningen. Denna bok är ett försök att bemöta glappet mellan omsorgspraktiken som professionell och rationell verksamhet och det känsloarbete som varje enskild omsorgsarbetare dagligen utför. Det är också ett försök att föra in en teoretisk apparat i omsorgsdiskussionen, vilken sällan återfinns där. Det är min förhoppning att dessa teoribildningar ska kunna belysa omsorgsarbetets pragmatiska dimension och att det därigenom ska bli möjligt att förstå hur ett omsorgssubjekt blir till. Förhoppningsvis kan boken användas som en utgångspunkt i diskussioner om omsorg och villkor i omsorgsarbetet.

Äldreomsorg berör oss alla Äldreomsorgen är en del av livet och berör oss alla på ett eller annat sätt. I och med vår egen födelse påbörjas också åldrandet. Det är en ständigt pågående fysisk process. Men åldrandet omfattar inte enbart den fysiska förändringen av våra kroppar. Åldrandet är också förknippat med roller, identiteter och kultur. Åldrandet har trots sin naturliga och oåterkalleliga karaktär ett stort inflytande i våra liv, inte minst när det gäller hur olika roller sammankopplas med åldern. I Sverige går många i pension 11

A ldreomsorg - s 1-137.indd 11

09-12-17 14.15.19


äldre omsorgen är en v ikt ig fråg a

vid 65 års ålder och avslutar därmed det i vår kultur så viktiga arbetet. Våra försök att hantera den ångest som åldrandet tycks väcka i vår samtid blir också alltmer påfallande. Aldrig förr har väl alla tänkbara försök att stoppa eller hämma åldrandet varit så framträdande som idag. Det handlar om allt från kost, motion och krämer till kirurgiska ingrepp för att ta bort det som uppfattas som det oestetiska med åldrandet. Från att ha varit något privat som skötts av familjen har äldreomsorgen utvecklats till en omfattande offentlig angelägenhet. Denna utveckling har skett i takt med det som populärt benämns välfärdsstatens framväxt och ”den svenska modellen”. Äldreomsorgen har under flera årtionden varit en fråga om skattefinansierade insatser i form av hemtjänst, olika former av äldreboenden och färdtjänst. Medborgarnas förväntningar på en god äldreomsorg är höga. Men frågan om hur denna omsorg ska ombesörjas skiljer sig länder emellan. I Sverige förväntar sig medborgarna att staten (genom kommunerna) ska tillgodose en kvalitativt god äldreomsorg. Jönson (2006) skriver: ”Vi har en tilltro till statsmaktens vilja och förmåga att ta hand om olika medborgerliga angelägenheter. Vi tror att det offentliga samhället gör sitt bästa för att tillgodose individens behov.” Detta tolkar Jönson som ett omfattande socialt kapital hos medborgarna. Det är på 1990-talet som den svenska äldreomsorgen genomgår ansenliga förändringar. Diskussioner om organisering, kvalitet och professionalisering blir centrala och frågan om att konkurrensutsätta äldreomsorgen blir en viktig aspekt i en strävan efter ökad omsorgskvalitet. Idag finns det en rad aktörer på det som framställs som en marknad för vård och omsorg om de äldre. Bolagen som slår sig in på denna marknad beskriver sig som kvalitativt annorlunda och bättre organiserade i jämförelse med den offentliga äldreomsorgen. De argument som dessa aktörer främst lyfter fram är att det privata alternativet på ett bättre sätt än det offentliga kan tillhandahålla personlig omsorg och på ett mer framgångsrikt sätt uppfylla de förväntningar som finns på en modern äldreomsorg. Det finns ingen forskning som i dagsläget har kunnat belägga någon avsevärd skillnad i kvalitet och organisering mellan de privata och of12

A ldreomsorg - s 1-137.indd 12

09-12-17 14.15.20


äldre omsorgen är en v ikt ig fråg a

fentliga äldreomsorgsverksamheterna. I medierna avlöser dock vård­ skandalerna varandra och inte sällan är det de privata alternativen som lyfts fram som särskilt misskötta verksamheter. Bilden av äldreomsorgen tycks många gånger särdeles dyster. Medierapporteringen om vårdskandalerna ger uttryck för den rädsla vi bär på om att det offentliga inte ska förmå tillhandahålla den kvalitativa äldreomsorg vi behöver. Vem vill bli gammal under rådande omständigheter? Det finns ett behov av en fördjupad förståelse av äldreomsorgens villkor av flera skäl. Ett av dem är utgångspunkten för Vi vill inte bli gamla: som äldreomsorgen ser ut idag, skriven av Rollén och Olin Wikman (2008). Boken bygger på personliga intervjuer med ledande politiker, samhällsdebattörer och entreprenörer inom äldreomsorgen och återger deras tankar om dagens och framtidens äldreomsorg. Sammantaget kan det konstateras att dagens pensionärer har mycket att oroa sig för. Äldreomsorgens innehåll och organisering står inför minst sagt stora utmaningar. Författarna konstaterar att äldreomsorgen helt enkelt är sämre idag än för tio eller tjugo år sedan. När det gäller arbetets innehåll och karaktär har endast små anpassningar gjorts inom området trots att förutsättningarna för arbetet ändrats radikalt. Visst har fler personer som arbetar inom äldreomsorgen utbildning idag jämfört med hur det tidigare varit, men personalens utbildningsnivå, sammansättning, bemanning och arbetsvillkor har inte utvecklats på ett tillfredsställande sätt (Johansson 2007:13). Äldreomsorgen i Sverige, som förut legat i framkant i Europa när det gäller utbud och kvalitet, kännetecknas sammanfattningsvis av en stor stagnation. Denna utvecklingsstagnation måste sammankopplas med den komplexitet som äldreomsorgen omges av. Det handlar inte enbart om vad äldreomsorgen kan erbjuda och hur den är utformad. För att förstå det problematiska med äldreomsorgen måste nya potentiella utvecklingsområden penetreras. Omsorgen berör oss alla på olika sätt eftersom den genomsyrar: vardagen • • politiken • forskningen 13

A ldreomsorg - s 1-137.indd 13

09-12-17 14.15.20


äldre omsorgen är en v ikt ig fråg a

Omsorgen i vardagen handlar om hur jag tar hand om mig själv; omsorgen om mig själv. Men den handlar också om omsorgen om andra, det vill säga vad jag i vardagen gör för andra. Denna vardagliga omsorg fyller ansenliga delar av vårt liv. Omsorgen i relation till åldrandet är politisk, eftersom äldreomsorg i så stor utsträckning handlar om samhällsstrukturer, lagar och reformer. Den politiska dimensionen av äldreomsorgen är dock starkt relaterad till dess vardaglighet. Det kan därför uttryckas som att omsorgen på grund av sin vardaglighet är laddad med värderingar som skapar spänningar mellan omsorgens privata och offentliga sfär.

Figur 1. Omsorgens privata och offentliga sfär.

Spänningarna i skärningspunkten mellan det privata och det offentliga blir problematiska i äldreomsorgen därför att det privata i omsorgen ständigt återfinns som en moralisk måttstock på det som vi uppfattar som en kvalitativ äldreomsorg.

Äldreomsorgen som forskningsarena Kanske har frågan om äldreomsorgen alltför sällan fått äran att komma in i forskningens finrum. Äldreomsorgen är ett politiskt högprioriterat område, men det finns inte tillnärmelsevis så mycket forskning om äldreomsorgen som om barnomsorgen och ungdomsfrågor. Jag låter bristen på forskning om äldreomsorgen förbli en öppen fråga, men det kan 14

A ldreomsorg - s 1-137.indd 14

09-12-17 14.15.23


äldre omsorgen är en v ikt ig fråg a

enkelt konstateras att ämnesområdet både är brett och viktigt, inte minst för att äldreomsorgen är omgiven av maktrelationer både på mikro- och på makronivå i samhället. Dessa maktdimensioner är värda att studera. Äldreomsorg är ett vittomfattande begrepp. När vi pratar om äldreomsorg kan det handla om allt ifrån äldres livsvillkor, biståndsbedömning, anhörigas omsorger, boende, vård- och omsorgsinsatser till personalfrågor och hur de som utför omsorgsarbetet uppfattar sin arbetssituation. I den här boken har jag valt att koncentrera mig på äldreomsorgen som ett yrke. Det jag framöver kommer att fokusera på är den arbetande männi­ skans perspektiv. Detta innebär att beskrivningen utgår från ett arbete där den arbetande använder sig själv som det huvudsakliga redskapet. Det som kallas ”självet” eller ”jaget” kan förstås som ett omsorgssubjekt, vilket blir till genom ständiga sociala och emotionella rörelser och det som beskrivs som diskursiva formationer. Dessa diskursiva formationer ställer krav på omsorgssubjektet att å ena sidan befinna sig i en arbetssituation och å andra sidan ständigt vara i kontakt med jaget och det som kallas för uppförandemoralen. Det är därför genomgående äldreomsorgspersonalens röster som låter sig höras i den här boken. Det är deras erfarenheter, berättelser, arbetsvillkor och känslor som lyfts fram och som står som exempel för resonemang om omsorgsarbetet.1 1 Materialet som presenteras är hämtat från de kvalitativa studier som jag genomfört inom ramen för mitt avhandlingsarbete (Lill 2007). Tre olika datainsamlingsmetoder har använts: jag har genomfört en forskningscirkel, gjort djupintervjuer med män som arbetar inom äldreomsorgen samt även under en tid följt en hemtjänstgrupp och gjort deltagande observationer. Forskningsintresset berör företrädesvis omsorgsarbetets komplexitet, men inte med ett specifikt fokus på personalens direkta förhållande till klienterna. Syftet är snarare att fånga aspekter kring de sociala relationer, vilka skapas via strukturella skeenden som omsorgsarbetarna beskriver. Antal tillfällen

Antal informanter

Antal timmar

Djupintervjuer

9

3

13

Forskningscirkel

6

6

24

3 månader

9

400

Metod

Deltagande observationer

Datainsamlingsöversikt

15

A ldreomsorg - s 1-137.indd 15

09-12-17 14.15.23


äldre omsorgen är en v ikt ig fråg a

Viktiga frågor att ställa Omsorgen delas ofta in i det som betecknas som den informella (privata) och den formella (offentliga) omsorgen. Den formella omsorgen står för den omsorg som utförs av kommun och landsting eller av företag som bedriver omsorgen på det som numera kallas entreprenad. Den formella omsorgen kännetecknas av att den räknas som lönearbete. Till den informella omsorgen räknas både den omsorg som ges inom familjen av anhöriga och den omsorg som bedrivs av olika slags formaliserade frivilligorganisationer. Denna form av omsorgsarbete är oavlönat (M. Sand 2007:11).

Figur 2. Informell och formell omsorg.

En betydande del av omsorgen är formell och utförs som ett lönearbete, men det finns en omfattande omsorg som bedrivs oavlönat i det tysta av make/maka, barn eller barnbarn. En uppdelning av omsorgen i en informell och en formell sektor är inte alldeles oproblematisk, därför att mycket av den informella omsorgen kanske borde vara formell. Uppdelningen osynliggör det informella inslaget i den formella omsorgen. Den formella omsorgen är beroende av variabler i den informella omsorgen för att uppfattas som kvalitativt god. Därför har den informella omsorgen ett faktiskt inflytande på villkoren i lönearbetet inom den formella omsorgen. Denna dynamik fördunklas helt enkelt av en uppdelning som i andra avseenden kan vara analytiskt värdefull. Den här boken handlar om maktrelationer i äldreomsorgen och min utgångspunkt är att en viktig aspekt av maktrelationerna är omsorgens feminina framtoning. Omsorg uppfattas som något som utövas av kvinnor och dessutom som något som kvinnor utövar naturligt. Dessa ideal 16

A ldreomsorg - s 1-137.indd 16

09-12-17 14.15.24


äldre omsorgen är en v ikt ig fråg a

(föreställningar) kommer även i konflikt med en sund gränssättning i yrkesrollen, och det är något som jag kommer att diskutera framöver. Ett sätt att angripa problemområden inom äldreomsorgen är att närmare studera och problematisera de föreställningar som omger den. Exempelvis: varför förknippas äldreomsorgen såväl i det privata som i det offentliga med kvinnor? Andra centrala frågor att ställa är: • Hur kan vi förstå begreppet omsorg och varför är det betydelsefullt att resonera om det? • Hur kan vi förstå spänningar mellan det informella och formella i omsorgen? • Vilken betydelse har omsorgens femininitet? • Vilken betydelse har klassdimensioner för förståelsen av omsorg?

17

A ldreomsorg - s 1-137.indd 17

09-12-17 14.15.24


A ldreomsorg - s 1-137.indd 18

09-12-17 14.15.25


Kapitel 2

Perspektiv på äldreomsorgen

Rätten till äldreomsorg Sverige har lagstadgat om rätten till äldreomsorg genom rätten till hjälp och stöd i vardagen, vilken regleras via socialtjänstlagen (2001:453; SoL). Kommunernas omsorg om äldre avser bland annat hemtjänst, färdtjänst, särskilda boendeformer och dagverksamheter med olika inriktningar. Enligt 6 § SoL har den enskilde rätt till bistånd för sin försörjning och livsföring i övrigt om hennes behov inte kan tillgodoses på annat sätt. De centrala orden i denna del av paragrafen är rätt till bistånd, behov och på annat sätt. Det är detta som ska utredas och bedömas. Om det finns behov som inte kan tillgodoses på annat sätt ska dessa, enligt samma paragraf, tillgodoses så att den enskilde genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Med lagens ordalydelse ska biståndet utformas så, att det stärker individens resurser att leva ett självständigt liv. Att bedöma sådana behov är en process som omfattar både utredning och planering. Till denna process hör att utreda behov, att bedöma om det förekommer rätt till bistånd, att besluta om vilka behov äldreomsorgen ska ta hänsyn till, samt att planera för hur dessa behov ska tillgodoses (Westholm & Clow 1996). Socialtjänstlagen styr således beslut om huruvida äldre människor är berättigade till stöd och service i form av hemtjänst, trygghetslarm, särskilt boende (vårdboende) etcetera, och det är en så kallad myndighetsperson som gör bedömningarna. Enligt SoL ska varje enskild person ha rätt till insatser som bedöms bidra till en skälig levnadsnivå. SoL är en ramlag som präglas av en rad vägledande och övergripande be19

A ldreomsorg - s 1-137.indd 19

09-12-17 14.15.25


perspekt iv på äldre omsorgen

grepp, vilka framförallt handlar om grundläggande principer och riktlinjer som helhetssyn, kontinuitet, normalisering, flexibilitet och närhet. Det är sedan äldreomsorgspersonalens uppgift att med utgångspunkt i de grundläggande principerna utföra omsorgen om de äldre. Det är dock viktigt att som ett komplement till denna offentliga bild av äldreomsorgen i Sverige nämna att anhöriga står för en mycket stor del av omsorgen om de äldre. Det finns inga säkra uppgifter om hur omfattande den så kallade informella och obetalda omsorgen är, men forskare inom området misstänker en stor utbredning och en ständig ökning av det stöd som anhöriga står för (Bergh 2005, Jegermalm 2005, Johansson 2007, Szebehely 1998). Den ökande obetalda anhörigvården kopplas till det ökande antalet äldre i samhället, och samtidigt med detta ett minskat utnyttjande av den offentliga äldreomsorgen. Detta anses vara en tydlig effekt av de besparingar som äldreomsorgen genomfört sedan 1990-talet. Szebehely (2005) menar att minskningen av en offentlig äldreomsorg skapat klasskillnader inom äldregruppen, där högutbildade och välbeställda äldre kan köpa omsorg på marknaden medan låginkomsttagare tvingas vända sig till anhöriga. Denna segregation inrymmer också en betydelsefull könsaspekt, eftersom det till största delen är kvinnor i den äldres närhet som tar ett stort omsorgsansvar. Detta ansvar togs förvisso även tidigare av kvinnor, men då i offentlig och betald regi (Brodin 2005, Mossberg Sand 2000, Szebehely 2005). Följande kapitel innehåller en kort redogörelse för SoL och dess betydelse för framväxten av den äldreomsorg som finns idag. I kapitlet diskuteras åldersbegreppet i relation till äldreomsorg. Här introduceras också tanken om att föreställningen om ålder och åldrande har ett inflytande över såväl den svenska äldreomsorgens organisering som dess utveckling.

20

A ldreomsorg - s 1-137.indd 20

09-12-17 14.15.26


perspekt iv på äldre omsorgen

Äldreomsorgen i Sverige Äldreomsorgen är en väl integrerad och omfattande del i den svenska välfärdsstaten. Även om anhöriga gör viktiga insatser är äldreomsorgen ytterst en offentlig angelägenhet i kommunal regi (Eliasson 1996:138). Den svenska äldreomsorgen i mer modern form började växa fram strax efter förra sekelskiftet. Sverige var då ett övervägande agrart samhälle som befann sig i en snabb ekonomisk och social omvandling. Det går att urskilja tre tidpunkter under 1900-talet då den svenska äldreomsorgen slagit in på nya vägar. (1) Alldeles i början av århundradet skedde en uppgörelse med det förindustriella samhällets fattigvård, varvid ålderdomshemmet framstod som idealet. (2) Ifrågasättandet av denna äldreomsorgsform kom omkring 1950, och från denna tid växte sig hemmaboendeideologin stark. (3) Den ursprungligen ”billiga” hemtjänsten blev efterhand dyr och detta, tillsammans med ett växande antal mycket gamla människor och svårigheter att finansiera äldreomsorgen, ledde till en ny inriktning. Kostnadsproblem inom äldreomsorgen har lett till att det idag finns ett växande intresse att finna organisationsformer som gynnar kostnadsmedvetandet. Här ingår köp-säljsystem, entreprenader och privatisering som viktiga aspekter (Eliasson 1996:150). Olika socialpolitiska reformer har under årens lopp genomförts. Under 1960-talets debatt restes krav på att socialvården skulle ha vissa övergripande mål som politiska riktmärken för verksamheten. De mål som Samarbetskommittén för socialvården redovisade 1970 var: demokrati, jämlikhet, solidaritet och trygghet på lika villkor. Målen kom att understrykas i förarbetena till socialtjänstlagen, och 1979 lade regeringen fram en proposition om socialtjänsten (1979/80:1). I denna föreslogs att de olika vårdlagarna skulle ersättas av en enda enhetlig socialtjänstlag. Socialtjänstreformen trädde i kraft den 1 januari 1982 och har vidare omarbetats och vidareutvecklats vid flera tillfällen. Socialtjänstlagen är en ramlag och syftet med en ramlag är att skapa utrymme för flexibilitet och lokala lösningar. Socialtjänstlagen anger huvudmålen för socialtjänsten, utan att i detalj gå in på hur verksamheten ska bedrivas. Ramen är given av riksdagen som sedan överlåter åt 21

A ldreomsorg - s 1-137.indd 21

09-12-17 14.15.26


perspekt iv på äldre omsorgen

varje kommun att närmare utforma verksamheten. 1 § SoL, den så kallade portalparagrafen, lyder: Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

• ekonomiska och sociala trygghet, • jämlikhet i levnadsvillkor, • aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. SoL utgör grundstommen i all offentlig äldreomsorg. Det är utifrån SoL som beslut om till exempel hemtjänst kan fattas och det är genom 6 § som det huvudsakliga beslutsfattandet inom äldreomsorgen sker. Olika slags insatser från hemtjänsten avser underlätta den dagliga livsföringen och i många fall möjliggöra ett kvarboende i det egna hemmet. Det kan handla om människor som på grund av sjukdom, fysiska, psykiska och/eller sociala funktionshinder eller annan orsak behöver stöd och hjälp i den dagliga livsföringen. Hemtjänstens traditionella innehåll kan allmänt sett indelas i uppgifter av servicekaraktär och uppgifter som mer inriktas mot personlig omvårdnad. Med servicekaraktär avses bland annat praktisk hjälp med hemmets skötsel, städning och tvätt och hjälp med inköp, ärenden på post och bank och med tillredning av måltider eller distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad avses de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov (Nordström & Thunved 1998). Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig och förflytta sig, att kunna känna trygghet och säkerhet i det egna hemmet. Att en person flyttar till särskilt boende kan ibland vara den bästa lösningen i de fall behoven av tillsyn och trygghet för den enskilde och närstående inte fullt ut kan tillgodoses i det egna hemmet. Det förekommer många olika 22

A ldreomsorg - s 1-137.indd 22

09-12-17 14.15.26


perspekt iv på äldre omsorgen

benämningar på de olika slag av kollektivt boende som ingår i samlingsbegreppet särskilt boende. Enligt 6 § SoL har den enskilde rätt till bistånd för sin försörjning och sin livsföring i övrigt om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt.

Äldreomsorgen – föreställningar och praxis Före 65 har man en hobby Efter 65 kallas det terapi Före 65 går man till frisören Efter 65 kallas det hårvård Före 65 promenerar och motionerar man Efter 65 kallas det pensionärsgymnastik Före 65 går man på bio och teater Efter 65 kallas det aktivering Äldreomsorgens utveckling tar sin utgångspunkt i åldrandet, men i processen sker det en slags växelverkan mellan åldrandet i sig och föreställningar om åldrandet. Ovanstående text visar på denna ömsesidiga verkan, där den kronologiska åldern i samma stund som 65-årsdagen infaller förvandlar människan till att associeras med den offentliga äldreomsorgen. För ord som terapi, vård och aktivering är typiska uttryck för att beskriva händelser och skeenden i äldreomsorgen. Texten är ironisk och framställd i en skämtsam ton, men föreställningarna om de äldre, ålderdomen och äldreomsorgen kan inte frånkopplas de föreställningar om begreppen som kan anses allmänt gällande. Hazan Haim (1994) har utifrån ett antropologiskt perspektiv specialiserat sig på temat ålderdom och diskuterar ålderdomen från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Utifrån hans resonemang skulle en illustration som den ovan vara en sociokulturell konstruktion av åldrandet som bygger på sociala attityder och strukturer. Andra exempel på detta är hur äldre betraktas som ensamma, svaga, inaktiva och ibland till och med infantila. Detta är attityder och strukturer som gör att åldran23

A ldreomsorg - s 1-137.indd 23

09-12-17 14.15.26


Ă„ldreomsorg

Best.nr 47-09423-3

Tryck.nr 47-09423-3-00

A ldreomsorg - omslag.indd 1

09-12-17 11.07.55


9789147094233