En av bokens viktigaste uppmaningar är att aldrig starta från sida ett i en bok och bara börja läsa! Peter Stray Jørgensen är verksam vid Köpenhamns universitet.
Best.nr 47-08913-0
Tryck.nr 47-08913-0-00
La steknik - omslag.indd 1
Lästekniker & lässtrategier
Ja, frågan är inte så dum som den låter. Det är vanligt med svårigheter att läsa olika texter, speciellt i samband med studier då syftet med läsningen är annat än ren nöjesläsning. Lästekniker och lässtrategier ger riktlinjer för hur du mer medvetet och praktiskt kan planera, målinrikta och genomföra studieläsningen – för att snabbare och mer effektivt ta dig igenom travarna av böcker och andra texter som ska läsas innan studierna är avklarade.
PE TER STRAY J Ø RG EN S EN
Kan du läsa?
P E T E R STRAY JØRGE N SE N
Lästekniker & lässtrategier
a r ng å nd lä .E de p mba ch ge mmor pe talet lästa Mång en hand e om att n . o a e r t t e e e eg an re) int tud ord mv a su te är börja e et på tudierna gt sa nga s på skrivb talar stor n y k i å c n t y r e m s ö rar am ar skull r sig m be nhet att d ieteknik f a e e p d d te läs till handl då fokuse o v h e ud som som tan nga a er far Än al ch st el så o k i t t ant g r alet u a gånger. r läst och a, och må dock vår r n a i o s t n s g s a in lä tt i är kt ång inte h ser för sa den. Det k ademisk anlig tidn 98 med e r 200 ord e gt m d v ä 9 a l e a i en n1 nd rk n ket t som r att de r (t ex sk a läsa seda keln på u å ma n, vil e t o n tex p e s s r t r t s e e u t d e e i ,s igh rd ra k ar t bju liga and 2001 shast alda m er På vå tstest, dä skap o uder ä v . o r l n t s i b e n e l t a g e E ( n n snin blem tighe a helt ove e läser d att fin stigheten e hur må r å d abblä om är pro en läshas t t t n s d e a a en ta inte lit läsh ts uder ort d el slå urlistan u p minu garna en . Vi har gj de st böckerna ill att öka m t t e t a t ra ex a er lta on llan oläst genvägar Det är till en på litte r de stud ge de agsmorg ytterst sä e d l l . ti ga ok tta igt la sönd t händer ingen t några lä amålsenl rsta b . När vi frå em beta r ö a f l n en k e n r t i vd lig n och d att fö funn äser oänd dan 1 i de nga a år er fare ålsen å i l m ande lutsats är s inte har s m a e v d n n k ch frå and år s ntill inte ä r sakta, o et är doc läsnin uder d att läsa r t k ä s s i t ten. V man hiti e ö e D f m d . e m e att er m h var för. D t de läser arknaden ex i ak ade läsa en t fterso är snarar ina studi a c t a m o tror rser ( där de sk enska rs s på en äser e u l a j d g k d r e u n j n ö i a d r r , a b kla vad ovet om b uder g som er På vå ghetstest t s t l . m s t e e o e h a d e lä g g blem snin hasti jort detta uderand deran ientera si gar: Mån ä o l s r ä b l p b r n t s rg int sna lite mä t or arin Vi ha llan att de öckerna a en rser i minut so . t förs nde förkl n u n r k o a g e sä or ab tag äg rd per följa e del öndagsm er ytterst ll de oläst genv gar fö ta rader g år vi a i n t v t e ä r i d p l s å nt än ra or en uka t läs det h rklaringe t någ r oändam i re) br läsa den summ är antale n h a j c n r o u ö a yb te lle de läse tt fö ar f ån sid det in knik för n m de sku studeran tsats är a tills inte h derande r f a s so t slu tal ete stu tin tt lä t är in studi sartikel så t stort an uten. Vår tt de er med a an hi e a m D e r r t 08-11-27 fö 11.25.28 om di ara ing min de
Lästekniker och lässtrategier ISBN 91-47-08913-0 © 2009 Liber AB © 2007 Samfundslitteratur och författaren Redaktörer: Ola Håkansson, Carina Blohmé Översättning: Ann Lagerhammar Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Gunilla Svanholm Fyhr, Blå Huset Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Sättning: Blå Huset Tryck: Sahara Printing, Egypten 2009
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
La steknik_inlaga.indd 2
08-11-27 11.21.57
Innehåll Förord 5 Läsarvägledning 6 Lästekniker och lässtrategier 6 1 Att läsa i samband med studier 9 4 typer av studieläsning 10 Allmän ämnesläsning 11 2 Du som läsare 13 Dina förutsättningar som läsare 13 3 Dåliga läsvanor och fallgropar i läsningen 15 4 Läsförhållanden och planering av läsningen 19 Lugn, ljus och hjälpmedel 19 Lästid 20 Planera alltid läsningen 21 5 Olika sätt att läsa 25 Förberedande läsning och förkunskap 25 6 sätt att läsa 29 Översiktsläsning 30 Skumläsning 31 Normalläsning 32 Intensivläsning 33 Selektiv läsning 33 Referensläsning 34 Lästekniker 34 6 Läshastighet 41 Textfixering 42 För snabbt och för långsamt är lika dåligt 45
La steknik_inlaga.indd 3
08-11-27 11.21.57
7 Lär känna de texter du läser 49 Att läsa skönlitteratur i samband med studier 50 Läroböcker 51 Undersökningar: vetenskapliga artiklar, research papers, forskningsartiklar 52 Handböcker, ordböcker och lexikon 54 Krönikor, essäer och populärvetenskapliga texter 55 Att läsa mycket svåra texter 56 Att läsa texter på främmande språk 57 8 Litteratursökning 59 Först och främst: Vad ska du använda litteraturen till? 59 Bibliografiska databaser: Hitta lämpliga databaser och sök i flera olika 60 Kedjesökning: Titta i litteraturlistorna i böcker och artiklar 61 Systematisk sökning 62 Slumpmässig sökning 63 Gå till biblioteket och se vad som står på hyllorna 63 Leta på Internet 63 Litteratursökning i samband med uppsatsarbete 64 Utvärdera texten 66 9 Motivation och koncentration 69 10 Att läsa in kurslitteratur, inför ett prov och i samband med undervisning 73 Att läsa in kurslitteratur 73 Att komma ihåg det man har läst 75 Att läsa inför ett prov 77 Läsning i samband med undervisning 79 11 Läsning i samband med uppsatsarbete 81 Att läsa med uppsatsskrivande som syfte 82 12 Att anteckna medan man läser 85 13 Läsgrupper 91 Litteraturlista 93
La steknik_inlaga.indd 4
08-11-27 11.21.57
Förord Syftet med Lästekniker och lässtrategier är att göra läsningen i samband med studier mer effektiv för de studerande. De råd och förslag vi ger baserar vi på vår erfarenhet av handledning och kurser om läsning i en akademisk kontext, men vi har också inhämtat kunskap om läsprocesser och lässtrategier från litteraturen. Vi har båda undervisat i läs- och anteckningsteknik för universitetsstuderande och studerande inom annan högre utbildning. Utgångspunkten för denna bok är att vi på vår arbetsplats upplever att många studerande har problem med att läsa i samband med studier – det gäller inte bara personer med läshandikapp, utan även studerande som annars inte har problem att läsa normala texter. Vår grundläggande syn när vi undervisar och handleder är att det i högre utbildning inte handlar om läshastighet, utan om sättet, eller snarare sätten, man läser på. Flera personer har läst (delar av) utkastet till denna bok och kommit med värdefulla kommentarer och förslag: Tina Buchtrup Pipa vid Kungliga Biblioteket har bidragit med omfattande kommentarer och tillägg till kapitel 8 om litteratursökning. Trine Juul, som undervisar i studie-, läs- och anteckningsteknik vid bland annat Akademisk Skrivecenter vid Köpenhamns Universitet, har bidragit med kommentarer och förslag till förbättring. Lotte Rienecker, skrivkonsult vid Akademisk Skrivecenter har kommit med många bra förslag och särskilt påpekat att den lustfyllda sidan av läsning i samband med studier bör betonas mer. Peter Stray Jørgensen Thomas Harboe 5
La steknik_inlaga.indd 5
08-11-27 11.21.57
Läsarvägledning Här följer våra förslag till hur man kan läsa denna bok: 1. Orientera dig i boken (se översiktsläsning, s. 30). 2. Skumma igenom hela boken (se skumläsning, s. 31). 3. Gå till de avsnitt som du har mest användning för just nu – och läs dem grundligare. 4. Tillämpa våra råd på din läsning och justera dem så att de passar just din situation.
Lästekniker och lässtrategier Våra bästa lästips • Sätt dig själv i centrum när du läser. Låt dig inte helt okritiskt styras (och imponeras?) av böckerna och deras författare. • Läs alltid med fokus på användning och nytta: Till vad ska du använda texten? Fråga inte vad du kan göra för texten, utan vad texten kan göra för dig. • Gör syftet med läsningen klart för dig innan du läser en text. • Börja aldrig med att närläsa en text. • Börja alltid med att få överblick över och orientera dig i texterna, så att du har en uppfattning om vad som väntar dig. • Läs från början och slutet och in mot mitten av texterna: Från det generella, överordnade, mot detaljerna och det specifika. • Välj och variera sättet att läsa i relation till syftet och din egen utgångspunkt: översiktsläsning, skumläsning, normalläsning, intensivläsning och selektiv läsning. • Dra paralleller till de texter du redan har läst. • Använd uppslagsverk och ordböcker som en naturlig del av dina studier.
6
La steknik_inlaga.indd 6
08-11-27 11.21.57
• Träna din läshastighet: Sträva efter en hastighet på 300–400 ord/minut vid ordinarie texter (t.ex. tidningsartiklar) – men tänk på att läsning i samband med studier inte alltid kan eller ska gå snabbt. • Läs med fokus på textens avsikt och centrala påståenden, eftersom de är avgörande för förståelsen av textens innehåll. • Ta god tid på dig när du läser nytt material för första gången – slå till exempel upp nya ord i uppslagsverk. • Häng den nya kunskapen på redan befintliga krokar – dra paralleller till din nuvarande kunskapsbank. • Läs utifrån en nyttoaspekt, inte utifrån själva innehållet. Meningslös läsning, det vill säga sådan som man inte har någon nytta av, stannar inte kvar i minnet. • Ställ frågor till läraren eller handledaren om (kurs)litteraturen. • Läs, anteckna och skriv löpande och parallellt. • Undersök på vilket sätt den typ av texter (genrer) du normalt ska läsa ser ut (uppbyggnad, ingående element, struktur). • Planera din läsning både långsiktigt och kortsiktigt, och koordinera olika sorters läsning: läsning av kurslitteratur, läsning i samband med undervisning, läsning inför prov och läsning i samband med uppsatsarbete. • Börja läsa kurslitteratur tidigt under terminen – det gynnar både förståelse och motivation. • Planera din läsning, och läs i intervaller. • Lär dig målinriktad informationssökning, och gå kurser om nödvändigt.
7
La steknik_inlaga.indd 7
08-11-27 11.21.57
La steknik_inlaga.indd 8
08-11-27 11.21.58
1 Att läsa i samband med studier
M
an kan inte undvika att läsa när man studerar. Texter är en central del av alla studier: Litteraturen är ett ämnes själ, intellekt och kropp. Det är där man hittar kunskapen inom ett ämne, förståelsen av världen (teorier), redskap (metoder), fakta, historia och debatt – och upplevelser. Studieläsning är inte detsamma som fritidsläsning. Fritidsläsning gör man vanligtvis utan att ha ett uttalat mål och för att man har lust, medan studieläsning per definition har ett konkret syfte (en examen, kompetenshöjning och liknande). Även om båda dessa typer av läsning kan vara både spännande och utmanande, präglas studieläsning ibland av en känsla av plikt. Därför kräver studieläsning ett mer systematiskt tillvägagångssätt – och dessutom disciplin. Läsning i samband med studier handlar nämligen inte bara om att ta en bok och läsa den. Det finns en rad omständigheter man bör vara uppmärksam på för att effektivisera sin läsning. Ett annat kännetecken för studieläsning är att när man läser i samband med studier handlar det alltid om att läsa en text i en annan (kon)text. Man håller ofta två bollar i luften när man studerar: Det man läser och det man läser inför.
9
La steknik_inlaga.indd 9
08-11-27 11.21.58
Viktigt: Var helt klar över varför, i vilket syfte, du läser Man läser i samband med studier för att hitta • information och upplysningar • mening • olika åsikter • redskap • argument.
4 typer av studieläsning Hur man läser beror på studiesituationen. Vi skiljer mellan dessa fyra typer, men gränserna är flytande, särskilt mellan de tre första: – Läsning av kurslitteratur går ut på att man tillägnar sig en generell förståelse av ämnet, det vill säga överblick och kunskap inom ett ämne, ämnesområde eller en kurs. När man läser kurslitteratur ska man mer eller mindre kunna allt, men inom ramen för det ämne, ämnesområde eller den kurs man läser. Läsning av kurslitteratur sker utifrån textens premisser. – Läsning inför ett prov påminner om läsning av kurslitteratur, men omfattar mer än att tillägna sig kunskap eftersom man även ska kunna leverera, dokumentera och eventuellt använda kunskapen i en konkret situation som man inte nödvändigtvis bemästrar. Läsning i samband med prov riktar sig mot en prestation.
10
La steknik_inlaga.indd 10
08-11-27 11.21.58
– Läsning i samband med undervisning är det man läser under ett undervisningsförlopp. De olika läsmomenten kan utgöra en fast del av kursplanen eller så kan de ges från gång till gång. Läsning i samband med undervisning sker utifrån kursens premisser. – Läsning i samband med uppsatsarbete ägnar man sig åt när man ska skriva en viss uppsats. Då är två olika texter aktuella: den text man ska skriva och den text (eller snarare de texter) man måste läsa för att kunna skriva sin uppsats. Uppsatsläsning sker utifrån de premisser som gäller för uppsatsens problemformulering. Oavsett vilken situation det handlar om är det viktigt att vara medveten och målinriktad när man läser.
Allmän ämnesläsning En femte typ av läsning, som inte faller inom ramen för ovanstående fyra kategorier, är allmän ämnesläsning. Den allmänna ämnesläsningen sker parallellt med de egentliga, målinriktade studierna och handlar om att på egen hand tillägna sig dels grundläggande, basala sakkunskaper, dels aktuella och nya ämneskunskaper som bidrar till att man håller sig allmänt orienterad och uppdaterad inom ämnesområdet: ny fack- och skönlitteratur, tidskriftsartiklar, klassiker och andra spännande texter som kanske inte finns med i litteraturlistorna, men som är en viktig del av den totala kunskapsbanken.
11
La steknik_inlaga.indd 11
08-11-27 11.21.58
Skönlitterär läsning inom litteraturvetenskapliga ämnen En särskild form av läsning i samband med studier – särskilt inom litteraturvetenskapliga ämnen – är skönlitterära texter (romaner, dikter, dramatik osv.), spännande texter som ofta är anledningen till att man över huvud taget har valt att studera just litteratur. Det är ofta lustläsningen av sådana texter som motiverar den studerande till att läsa mer ämnesrelaterade och pliktbetonade texter.
12
La steknik_inlaga.indd 12
08-11-27 11.21.58
2 Du som läsare
S
om utgångspunkt för sin läsning kan det vara lämpligt att man ser sig själv som läsare och att man dessutom tittar närmare på sina läsvanor. Det är särskilt lämpligt om man befinner sig i början av sina studier inom högre utbildning, men även om man har många års studier bakom sig kan det vara en god idé att kontrollera sin läsning för att se om man kan effektivisera den. Vi möter många – i samband med både kurser och handledningar – som har studerat en längre tid och upplever att deras läsvanor inte är tillräckligt funktionella och målinriktade. Om man ska arbeta med och förbättra sina läsvanor kan det vara lämpligt att veta hur man faktiskt läser. I schemat på nästa sida kan du diagnostisera din läsning, och på så sätt få veta vad du behöver åtgärda eller förbättra.
Dina förutsättningar som läsare När du har fyllt i schemat ska du utvärdera vad du vill åtgärda: Vilka olämpliga läsvanor har du? Vad vill du åtgärda? Och hur tänker du att du kan göra det? Om du har bra läsvanor som behöver vidareutvecklas kan du fundera över följande: När har din läsning varit bra och effektiv? Vad var det som gjorde att din läsning fungerade? Frågorna i schemat pekar på de faktorer och förhållanden som erfarenhetsmässigt är av betydelse för goda läsvanor, och det är dessa faktorer och förhållanden och hur de kan hanteras som vi kommer att diskutera i denna bok. 13
La steknik_inlaga.indd 13
08-11-27 11.21.58
När du har gått igenom boken och arbetat med din läsning föreslår vi att du återvänder till schemat och tittar på dina svar. Har du gjort något för att förbättra, effektivisera och vidareutveckla din läsning inom de områden som frågorna pekar på? Det är en bra idé att lite då och då se över sina läsvanor. Man kan till exempel skriva in en sådan utvärdering som sista punkt i sin läsplan för varje termin (se sidan 22). Fråga dig själv:
Svar:
Hur läser du? Till exempel alltid från första till sista sidan? Hoppar du runt i texterna? Läser du allt lika noggrant? Vad är det bästa med att läsa? Vilken typ av texter tycker du bäst om att läsa? Var läser du? När läser du bäst? Planerar du det du ska läsa under terminen? Hur ser ditt förråd av facktermer ut? Hur är din läshastighet? Vet du med dig att du har någon särskilt dålig läsvana? Vilken/vilka? Läser du ett ämne som du inte har läst förut? Läser du olika texter parallellt? Antecknar du medan du läser? Hur söker du litteratur?
14
La steknik_inlaga.indd 14
08-11-27 11.21.58
3 Dåliga läsvanor och fallgropar i läsningen
V
i hör ofta lärare beklaga sig över att deras elever inte läser tillräckligt hemma. Och de studerande bekräftar det i samband med våra kurser i studieteknik och läsning: De känner sig ofta tyngda av olästa böcker och dåligt samvete. Många kurser består av en stor del självstudier. Det innebär att de studerande måste läsa mycket på egen hand. Eftersom det inom många ämnen inte är särskilt viktigt att lära sig materialet utantill handlar studierna inte om att läsa en stor mängd texter tillräckligt noggrant eller tillräckligt många gånger. Ändå fokuserar många studerande på mängden läst text, eller ännu hellre på mängden text som de inte har läst och som hopar sig på skrivbordet och ger dem dåligt samvete. Många studerande tror att de läser för sakta, och många av dem betalar stora summor pengar för de kurser i snabbläsning som erbjuds på marknaden. Det är dock vår erfarenhet att det inte är antalet lästa rader per minut som är problemet. På våra kurser (t.ex. i akademisk läsning och studieteknik för nybörjare) brukar vi ge deltagarna en liten läshastighetstest, där de ska läsa en vanlig tidningsartikel så som de skulle läsa den en söndagsmorgon. Vi har gjort detta helt ovetenskapliga test sedan 1998 med ett stort antal studerande och det händer ytterst sällan att de studerande läser den valda artikeln på under 200 ord i minuten. Vår slutsats är att förklaringen till de olästa böckerna inte står att finna i läshastigheten – vilket är tur, eftersom man hitintills inte har funnit några lätta genvägar till att öka läshastigheten (Elbro 2001, 15
La steknik_inlaga.indd 15
08-11-27 11.21.58
s. 43). Förklaringen är snarare att de studerande inte läser ändamålsenligt. Det är till exempel slående hur många studerande som börjar sina studier med att läsa från sidan 1 i den första boken på litteraturlistan utan att först orientera sig om vad de läser och varför. Det är inte ändamålsenligt. När vi frågar de studerande får vi följande förklaringar: De studerandes egna förklaringar till att de kommer efter med läsningen: • ”Jag har svårt att koncentrera mig hemma.” • ”Jag skjuter ofta på saker och ting.” • ”Jag har en tendens att läsa för noggrant.” • ”Det är så oöverskådligt. Jag vet varken var jag ska börja eller sluta.” • ”Jag har svårt att prioritera och skilja väsentligt från oväsentligt i texterna.” • ”Jag har svårt att avgöra när jag har läst tillräckligt mycket. Det finns alltid mer man kan läsa.” • ”Det finns så många höga förväntningar inom ämnet som jag känner att jag måste leva upp till.” • ”Jag är inte alltid så motiverad som jag tycker att jag borde vara.” • ”Jag läser för sakta och skulle behöva en kurs i snabbläsning.” • ”Studieplanerna är orealistiska och dåligt koordinerade. Man lägger in stora läs- och skrivuppgifter inom de olika ämnena utan att koordinera det internt och utan att ta hänsyn till att dygnet bara har 24 timmar.” • ”Texterna är svåra att förstå.” • ”Texterna är tråkiga och språket är ofta torrt och tråkigt.”
De flesta av förklaringarna till staplarna av olästa böcker är ganska begripliga. Men där finns många orimliga anklagelser och självförebråelser. Det är till exempel inte nödvändigtvis studieplanernas fel att de studerande hamnar efter, utan snarare en orealistisk syn hos de studerande på vad som krävs. Det är som sagt vår uppfattning att de flesta studerande inte
16
La steknik_inlaga.indd 16
08-11-27 11.21.58
behöver en kurs i snabbläsning, utan snarare planering av läsningen och träning i målinriktade och varierande sätt att läsa. Några av punkterna motsäger varandra, men det visar bara att läsningen ska anpassas efter den konkreta studiesituationen och dess krav på läsningen. Här följer ett antal fallgropar som vi har noterat att studerande lätt hamnar i: Läsningens fallgropar • Man läser för mycket när man utan att egentligen ha lust läser mer än det man ska till en konkret uppgift eller ett konkret prov. • Man läser för djupgående när man lägger ner tid på att läsa en text i detalj trots att man bara behöver en översiktsbild. • Man läser för tidigt i processen när man inte vet till vad, varför och hur man ska använda det man läser. • Man läser för lite när man inte har undersökt om det finns annat och kanske mer än lärarens kompendium att läsa. • Man läser ytligt och otillräckligt när man inte förhåller sig kritiskt och inte funderar i termer av vad man kan använda det lästa till. • Man läser fel texter när man inte har bedömt om de är relevanta. • Man läser med ”skygglappar” utan att dra paralleller till andra texter som man har läst tidigare, och man riskerar därmed att gå miste om känslan av sammanhang i det man läser. • Man läser utan förberedelse, det vill säga man läser böckerna från första sidan och fram utan att först orientera sig i böckerna och utan att göra klart för sig vad som är syftet med läsningen.
Om du som läsare nickar igenkännande när du läser dessa orsaker till ”läshinder” kan det vara värt att lägga ner lite arbete på att göra din läsning mer ändamålsenlig och effektiv. Det är det som resten av boken handlar om.
17
La steknik_inlaga.indd 17
08-11-27 11.21.59
La steknik_inlaga.indd 18
08-11-27 11.21.59
4 Läsförhållanden och planering av läsningen
E
n viktig del av lässtrategin är att skapa optimala förhållanden när man läser, oavsett vilken typ av läsning det gäller. Det handlar om – var man ska läsa – när man ska läsa – hur länge (åt gången) man ska läsa.
Lugn, ljus och hjälpmedel Den fysiska läsmiljön är viktig för de flesta. När man ska koncentrera sig och läsa någorlunda noggrant bör man göra det på en plats där man kan läsa ostört, utan att distraheras. Man bör helst också ha tillgång till hjälpmedel som ordböcker, dator och liknande, och man ska kunna anteckna. Dessutom bör man ha en behaglig sittplats och tillräckligt med ljus. Det är idealet, men faktiskt kan vissa typer av läsning, till exempel översiktsläsning, göras stående i en buss eller på tåget på väg till undervisningen.
Läsa hemma eller ute? Var ska man läsa? Hemma, borta från hemmet eller båda? Det beror på förhållandena, och på hur man själv läser bäst. Fördelen med att läsa någon annanstans än hemma är att man inte frestas till att läsa slarvigt – om nu materialet är trå19
La steknik_inlaga.indd 19
08-11-27 11.21.59
kigt. Det finns till exempel ingen disk som väntar på en på biblioteket, eller andra i hushållet som vill titta på teve. En del studerande väljer att betrakta studierna som ett vanligt arbete och hittar en plats ”ute på stan” där de inrättar en läsoch studieplats. Hit beger de sig på morgonen och stannar sedan en hel arbetsdag. Om man inte kan hitta en lämplig arbetsplats utanför hemmet kan man försöka att ritualisera sig fram till en form av läsplats hemma. Man kan till exempel göra det till en vana att börja läsningen med att gå en runda runt kvarteret (att gå till läsningen) och avsluta läsningen med att gå samma runda runt kvarteret (att gå från läsningen), och på så sätt markera skillnaden mellan lästid och fritid, även om båda äger rum hemma. Man kan också arrangera skrivbordet så att det utgör en läsplats ”lösryckt” från resten av hemmet.
Lästid När ska man läsa? En annan förutsättning för effektiv läsning är att hitta de bästa tidpunkterna för läsning. Det är individuellt när man läser bäst. En del läser bäst på morgonen, andra på natten. Generellt är det en bra idé att i god tid innan fundera över när man är piggast och bäst klarar av krävande läsning, och när man kan läsa sådant som inte är fullt så viktigt. Även här gäller att vissa typer av läsning kan klaras av medan man åker tåg eller buss. Man kan alltså välja att läsa olika texter vid olika tidpunkter, och dessutom fundera över vilka av de olika sätten att läsa (se kapitel 5) som är lämpligast vid de olika tidpunkterna. Hur länge ska man läsa? Erfarenhet visar att det inte är effektivt att läsa för länge åt gången. Vad som är för länge är individuellt, men gemensamt för alla är att koncentrationen 20
La steknik_inlaga.indd 20
08-11-27 11.21.59
minskar efterhand. Därför ska man ta pauser då och då, till exempel läsa i högst en timme i sträck och ta minst tio minuters paus varje timme. Man kan också bestämma sig för att läsa ett kapitel eller ett visst antal sidor och sedan ta en paus innan man påbörjar nästa avsnitt. Poängen är att man ska skapa bra rutiner i vardagen, där man har avsatt tid både för läsning och för pauser.
Mycket att läsa och ont om tid Problem kan uppstå när man har mycket att läsa och ont om tid att läsa det, till exempel när en lärare har gett de studerande ett mycket stort material att läsa inför en lektion två dagar senare, och det är helt uppenbart att man inte kommer att hinna läsa det så grundligt som man skulle önska. Hur tacklar man det? Vårt förslag är att man istället för att ge upp läser mer översiktligt, så att man åtminstone har en uppfattning om helheten.
Planera alltid läsningen Läsning i samband med studier bör alltid planeras och koordineras med andra aktiviteter som har med studierna att göra. Försök att skapa dig en överblick för att se när du har tid för olika typer av läsning. Gör till exempel en övergripande studiekalender i stil med schemat på nästa sida, gärna i A3-format eller större. Sätt upp mål för läsningen för varje termin, skriv in undervisning, tidpunkter för inlämning av uppsatser och andra skriftliga arbeten, samt andra aktiviteter som faller inom ramen för studierna. Kom då också ihåg att det finns något som heter semester, födelsedagar, idrott och andra aktiviteter som inte har med studierna att göra – som 21
La steknik_inlaga.indd 21
08-11-27 11.21.59
man också ska ha tid för. Skriv för övrigt gärna in delmål, det vill säga milstolpar för läsningen: Hur mycket ska jag ha läst till den och den dagen? Men se till att vara realistisk. Det är psykologiskt sett inte bra att ha alltför många deadlines på sitt samvete som man inte har klarat av. Sätt upp tider för läsning kopplad till undervisning (varje vecka), läsning av kurslitteratur, läsning inför prov utifrån datum när provet ska skrivas, och läsning inför uppsatsarbeten så snart du får besked om att en uppsats ska skrivas. I princip kan du dividera antalet sidor i litteraturlistan med den totala tid du har att disponera – på så sätt få du överblick över hur många sidor text du ska läsa varje dag. Detta är dock bara en relativ måttstock, eftersom alla sidor inte tar lika lång tid att läsa. Vissa sidor läser man snabbt, medan andra kräver en långsam läsning. Vecka Undervisningsaktiviteter Deadlines uppsatser och examen Läsning av kurslitteratur Läsning i samband med undervisning Läsning inför ett prov Läsning i samband med uppsatsarbete Allmän ämnesläsning
Du kan utöver detta göra veckoplaner för att ha kontroll över nödvändiga justeringar i förhållande till planeringen för hela terminen. Dessutom kan du göra dagsplaner för din läsning, och det är ingen dum idé att lova sig själv en belöning (till exempel gå på bio med en god vän) när dagens läsning är avklarad. 22
La steknik_inlaga.indd 22
08-11-27 11.21.59
Här följer ett exempel på en ifylld arbets- och läsplan: Förmiddag mars 1 2 10
11
12
13
14
lör
Eftermiddag
Arbeta
april
sön
Förmiddag
Eftermiddag
1
tis
Ämne 2
Läsa
2
ons
Läsa
Påsklunch Ämne 3
3
mån
Ämne 1
Fack 3
3
tors
Läsgrupp
4
tis
Ämne 2
Läsa
4
fre
Påbörja skrivövning
5
ons
Läsa på biblioteket
5
lör
6
tors
Läsgrupp
6
sön
7
fre
Läsa på biblioteket
8
lör
Fack 3 15
Skriva
7
mån
Söka litterattur
8
tis
Läsa och skriva
9
sön
Läsa
9
ons
Läsa och skriva
10
mån
Ämne 1
Ämne 3
10
tors
Läsa och skriva
11
tis
Ämne 2
Läsa
11
fre
Sommarstugan
12
ons
Läsa på biblioteket
12
lör
13
tors
Läsgrupp
13
sön
Ämne 3
14
fre
Mammas födelsedag
15
lör
Arbeta
16
14
mån
15
tis
Bort på middag Läsa Ämne 2
Läsa
16
sön
16
ons
Kritikgrupp
Skriva
17
mån
Ämne 1
Ämne 3
17
tors
Läsgrupp
Ämne 3
18
tis
Ämne 2
Läsa
18
fre
Läsa på biblioteket
19
ons
Läsa
Plan. möte
19
lör
20
tors
Läsgrupp
Ämne 3
20
sön
Planering
21
fre
22
lör
23
sön
24
mån
25
tis
17
Skriva
21
mån
Ämne 1
Ämne 3
22
tis
Ämne 2
Läsa
Läsa hemma Plan. möte
23
ons
Skriva
Läsa
Plan. ämne 1 Ämne 3
24
tors
Läsgrupp
Ämne 3
Ämne 2
25
fre
Kritikgrupp
Revidera
Läsa
26
ons
Läsa på biblioteket
26
lör
Arbeta
27
tors
Läsgrupp
27
sön
Revidera
Ämne 3
28
fre
Läsa på biblioteket
29
lör
Arbeta
30
sön
31
mån
Ämne 1
Ämne 3
18
maj
28
mån
Ämne 1
Ämne 3
29
tis
Ämne 2
Skriva ut osv.
30
ons
Inlämning
Läsa
1
tors
Läsgrupp
Ämne 3
= Studieledig
23
La steknik_inlaga.indd 23
08-11-27 11.22.00
En av bokens viktigaste uppmaningar är att aldrig starta från sida ett i en bok och bara börja läsa! Peter Stray Jørgensen är verksam vid Köpenhamns universitet.
Best.nr 47-08913-0
Tryck.nr 47-08913-0-00
La steknik - omslag.indd 1
Lästekniker & lässtrategier
Ja, frågan är inte så dum som den låter. Det är vanligt med svårigheter att läsa olika texter, speciellt i samband med studier då syftet med läsningen är annat än ren nöjesläsning. Lästekniker och lässtrategier ger riktlinjer för hur du mer medvetet och praktiskt kan planera, målinrikta och genomföra studieläsningen – för att snabbare och mer effektivt ta dig igenom travarna av böcker och andra texter som ska läsas innan studierna är avklarade.
PE TER STRAY J Ø RG EN S EN
Kan du läsa?
P E T E R STRAY JØRGE N SE N
Lästekniker & lässtrategier
a r ng å nd lä .E de p mba ch ge mmor pe talet lästa Mång en hand e om att n . o a e r t t e e e eg an re) int tud ord mv a su te är börja e et på tudierna gt sa nga s på skrivb talar stor n y k i å c n t y r e m s ö rar am ar skull r sig m be nhet att d ieteknik f a e e p d d te läs till handl då fokuse o v h e ud som som tan nga a er far Än al ch st el så o k i t t ant g r alet u a gånger. r läst och a, och må dock vår r n a i o s t n s g s a in lä tt i är kt ång inte h ser för sa den. Det k ademisk anlig tidn 98 med e r 200 ord e gt m d v ä 9 a l e a i en n1 nd rk n ket t som r att de r (t ex sk a läsa seda keln på u å ma n, vil e t o n tex p e s s r t r t s e e u t d e e i ,s igh rd ra k ar t bju liga and 2001 shast alda m er På vå tstest, dä skap o uder ä v . o r l n t s i b e n e l t a g e E ( n n snin blem tighe a helt ove e läser d att fin stigheten e hur må r å d abblä om är pro en läshas t t t n s d e a a en ta inte lit läsh ts uder ort d el slå urlistan u p minu garna en . Vi har gj de st böckerna ill att öka m t t e t a t ra ex a er lta on llan oläst genvägar Det är till en på litte r de stud ge de agsmorg ytterst sä e d l l . ti ga ok tta igt la sönd t händer ingen t några lä amålsenl rsta b . När vi frå em beta r ö a f l n en k e n r t i vd lig n och d att fö funn äser oänd dan 1 i de nga a år er fare ålsen å i l m ande lutsats är s inte har s m a e v d n n k ch frå and år s ntill inte ä r sakta, o et är doc läsnin uder d att läsa r t k ä s s i t ten. V man hiti e ö e D f m d . e m e att er m h var för. D t de läser arknaden ex i ak ade läsa en t fterso är snarar ina studi a c t a m o tror rser ( där de sk enska rs s på en äser e u l a j d g k d r e u n j n ö i a d r r , a b kla vad ovet om b uder g som er På vå ghetstest t s t l . m s t e e o e h a d e lä g g blem snin hasti jort detta uderand deran ientera si gar: Mån ä o l s r ä b l p b r n t s rg int sna lite mä t or arin Vi ha llan att de öckerna a en rser i minut so . t förs nde förkl n u n r k o a g e sä or ab tag äg rd per följa e del öndagsm er ytterst ll de oläst genv gar fö ta rader g år vi a i n t v t e ä r i d p l s å nt än ra or en uka t läs det h rklaringe t någ r oändam i re) br läsa den summ är antale n h a j c n r o u ö a yb te lle de läse tt fö ar f ån sid det in knik för n m de sku studeran tsats är a tills inte h derande r f a s so t slu tal ete stu tin tt lä t är in studi sartikel så t stort an uten. Vår tt de er med a an hi e a m D e r r t 08-11-27 fö 11.25.28 om di ara ing min de