Issuu on Google+


ISBN 978-91-47-08455-5 © 2008, Love Nordenmark, Maria Rosén och Liber AB Förlagsredaktör: Bibbi Fagerström Förläggare: Ulrika Lundquist och Emma Stockhaus Illustration på omslaget och i inlaga: Klass 1a på Brotorpsskolan i Bagarmossen, Stockholm Grafisk form: Karin Gandini och Sven Ljung Produktion: Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Tryck: Korotan, Ljubljana, Slovenien 2008

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/ universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se


Innehåll Förord ................................................................................................................................................ 8 Inledning ...........................................................................................................................................10 Vi som skriver ...............................................................................................................................12 Bokens innehåll ............................................................................................................................13 Några begrepp inom området lika villkor ..............................................................................13 1 Så styrs arbetet för lika villkor..................................................................................................17 Skollag och läroplaner ..................................................................................................................18 Barn- och elevskyddslag blir diskrimineringslag .........................................................................20 Barn- och elevskyddslag till och med 31 december 2008 ......................................................21 Diskrimineringslag från och med 1 januari 2009 ...................................................................22 Diskriminering och annan kränkande behandling ........................................................................23 Sammanfattning ............................................................................................................................27 2 Diskrimineringsgrunder och annan kränkande behandling ...............................................29 Diskriminering ..............................................................................................................................30 Dolda trakasserier ...................................................................................................................31 Diskrimineringsgrunderna ............................................................................................................32 Kön .........................................................................................................................................32 Etnicitet och religion eller annan trosuppfattning ..................................................................34 Sexuell läggning .....................................................................................................................35 Funktionshinder ......................................................................................................................36 Annan kränkande behandling .................................................................................................37 Problematiska begrepp ...........................................................................................................38 Sammanfattning ............................................................................................................................39 Frågor............................................................................................................................................39 3 Lägesbeskrivning och erfarenheter från förskola och skola ...............................................41 Hur ser situationen ut i den svenska skolan? ................................................................................42 Kränkningarnas omfattning och karaktär ...............................................................................42 Ta barns och elevers berättelser på allvar ...............................................................................43 Ett vidgat ”vi” ...............................................................................................................................44 Osynliga hinder.............................................................................................................................47 Den heteronormativa skolan .........................................................................................................48 Rättigheter som blir åsiktsfrågor ..................................................................................................50 Femininitet och maskulinitet i skolan ...........................................................................................51 Sammanfattning ............................................................................................................................53 Frågor............................................................................................................................................53


4 (O)lika villkor – en fråga om makt och normer.................................................................. 55 Vad är en norm? .......................................................................................................................... 56 När normen blir synlig ................................................................................................................ 56 Kategoriernas dilemma ............................................................................................................... 57 ”Vi” och ”dom” .................................................................................................................... 59 En intersektionell ansats ............................................................................................................. 60 Konsekvenser av diskriminering ................................................................................................ 63 Glapp mellan kunskap och handling eller “walk the talk” ......................................................... 64 Värdegrunden som strukturell norm ........................................................................................... 65 Sammanfattning .......................................................................................................................... 67 Frågor.......................................................................................................................................... 67

5 Normkritisk pedagogik för lika villkor................................................................................. 69 Fyra strategier ............................................................................................................................. 70 Strategi 1: Utbildning för ”den andre” ................................................................................. 70 Strategi 2: Utbildning om ”den andre” ................................................................................. 72 Strategi 3: Utbildning som kritiserar andrafiering och privilegiering .................................. 78 Lärarstudenters möte med normer ................................................................................. 79 Strategi 4: Utbildning som förändrar.................................................................................... 82 Pedagogisk kris..................................................................................................................... 84 I Nackaförskolor utvecklas den pedagogiska dokumentationen ................................ 85 Någonstans går gränsen – om ett queerpedagogiskt förhållningssätt...................... 87 Några tips på förebyggande och främjande arbete ..................................................................... 91 Granska läromedel och skönlitteratur................................................................................... 91 ”På jakt efter normen” – att föra loggbok ............................................................................ 91 Problematisering av undervisning ........................................................................................ 92 Observera varandra i pedagogiska situationer...................................................................... 92 Storylinemetoden.................................................................................................................. 92 Sammanfattning .......................................................................................................................... 93 Frågor.......................................................................................................................................... 93

6 Förutsättningar för förändringsarbete................................................................................... 95 Ledningens roll ........................................................................................................................... 96 Örebro kommun byggde en struktur för arbetet .......................................................... 97 Vikten av en god organisation .................................................................................................... 99 Förändring och utveckling – en del av det ordinarie arbetet ......................................................100 I ”Tjej eller kille – spelar roll?” deltog alla nivåer i kommunerna .................................101 Delaktighet och inflytande ..........................................................................................................102 Erfarenheter av delaktighet i arbetet för lika villkor ............................................................103 Hur kan barn och elever involveras i arbetet för lika villkor?..............................................104 Hur kan föräldrar involveras i det förebyggande arbetet?....................................................105 Trygghet – en förutsättning för förändring .................................................................................107 Resurser ......................................................................................................................................107 Kunskap – en bas för förändring ................................................................................................108


Hinder och motstånd ................................................................................................................... 111 Sammanfattning .......................................................................................................................... 113

7 Handlingsplan – ett redskap i förändringsarbetet .............................................................. 115 Vision .......................................................................................................................................... 116 Nulägesanalys ............................................................................................................................. 117 Mål .............................................................................................................................................. 118 Åtgärder ...................................................................................................................................... 119 Uppföljning ................................................................................................................................. 124 Sammanfattning .......................................................................................................................... 125

Avslutning ....................................................................................................................................... 127 Referenser ....................................................................................................................................... 129 Intervjuer ................................................................................................................................... 134 Elektroniska källor ...................................................................................................................... 135

Lästips.............................................................................................................................................. 135 Lagar och riktlinjer ..................................................................................................................... 135 Forskning/studier ........................................................................................................................ 136 Metodmaterial ............................................................................................................................. 137 Material som vänder sig till barn och elever .............................................................................. 137 Övrigt material ............................................................................................................................ 138


Förord Den här boken handlar om hur man kan tänka kring och utveckla ett arbete för lika villkor för alla barn och elever. Med avstamp i de styrdokument som berör diskriminering och annan kränkande behandling har vi velat skriva en bok som kan vara ett stöd i utvecklingsarbetet för förskolor och skolor. För oss handlar det här om mycket mer än förskolan och skolan − det handlar om barns och elevers mänskliga rättigheter här och nu och under resten av livet. Det finns en mängd personer som vi vill tacka för att de på olika sätt har bidragit till att den här boken blivit till. Först vill vi tacka alla de personer som studerat och arbetat på Lärarhögskolan i Stockholm och som vi samarbetat med under vår tid där. Tack till våra studenter på kursen Normalitet och sexualitet i skolan som tillsammans med oss har utforskat ett normkritiskt pedagogiskt arbete. Tack till de pedagoger vi samverkat med i utbildningar och handledningar. Tack också till ”Gaystudenterna” och ”Feministiska nätverket” för ert engagemang, era kritiska frågor och ert konkreta stöd. Tack till medlemmarna i ”Rådet för likabehandling och jämställdhet” för prestigelösa samtal och viljan att utveckla lärarutbildningen. Forskarna Håkan Larsson, Hillevi Lenz Taguchi och Sharon Todd har alla varit viktiga för vår teoretiska förståelse och för vårt arbete med kurser, förhållningssätt och organisationsutveckling. Ett stort tack också till dåvarande rektor, Eskil Franck, som var den som såg till att Lärarhögskolan gick in i flera satsningar kring lika villkor, i vilka vi samlat på oss kunskap och erfarenheter. Tack till alla som deltog i partnerskapet och som genomförde utbildningar i projektet Under ytan. Samarbete och samtal med alla er har utvecklat vårt sätt att tänka kring de här frågorna. Det har inspirerat och stärkt oss att gå vidare och skriva den här boken. I arbetet med boken vill vi särskilt tacka Christine Gilljam, Lena Sievers, Katarina Janvid och Anna Rosenmüller Nordlander vid ombudsmännen samt Lars Arrhenius och Heidi Westman på Barn- och elevombudet. Ni har generöst bidragit med era erfarenheter av, kunskaper om och tankar kring barn- och elevskyddslagen och det förebyggande arbetet. Ni har hjälpt oss att ringa in nuläge och utmaningar som förskolan och skolan står inför. Ett flertal andra personer har också delat med sig av kunskaper och erfarenheter – tack Gunilla Edemo och ”Arbetsgruppen för trygghet, respekt och ansvar” i Örebro kommun. Ett stort tack till vår referensgrupp av verksamma pedagoger som bidragit med viktiga synpunkter utifrån vardagen i förskola och skola. Tack Kristina Sandberg, Annika Nyhlén, Lovisa Lindblom, Lena Jönsson, Charlotta Norinder, Karin Widergren och Elisabeth Olsson.

8


Tack också till deltagarna i queerpedagogiska nätverket i Stockholm för inspirerande samtal om queerpedagogik och till Janne Bromseth och Hanna Wildow som tog initiativ till detta. Ni har betytt mycket för bokens innehåll och riktning! Tack till de barn och elever på Brotorpsskolan i Stockholm, Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm och Gymnasieskolan i Eslöv som delat med sig av sina upplevelser av att gå i förskolan och skolan och som ytterligare motiverat oss att jobba vidare. Tack också till de pedagoger som gjorde det möjligt. Ett flertal personer har, som sakkunniga, språkgranskare och som verksamma pedagoger i olika skolformer, läst, kommenterat och gett oss konstruktiva synpunkter på hela eller delar av texten. Tack Kristina Sandberg, Marie Milling, Ann-Sofie Henriksson, Annika Nyhlén, Karin Björklund, Håkan Larsson, Martin Westin och Henrik Möller! Er insats har varit ovärderlig. Tack till våra förläggare på Liber, Emma Stockhaus och Ulrika Lundquist, som visat stor entusiasm under arbetet med boken och trott på idén och på oss. Ulrika, varmt tack för dina lysande synpunkter och din skarpa pedagogiska blick! Vi vill även tacka Bibbi Fagerström, vår redaktör, för ett utmärkt redaktionellt arbete. Stort tack också till formgivarna Karin Gandini och Sven Ljung. Till våra familjer! För ert stöd, ert tålamod och er kärlek. En vårdag i maj 2008

Love Nordenmark och Maria Rosén

9


Inledning Klass 7c arbetar med ett kärlekstema. Läraren läser högt en av Shakespeares sonetter – om en huvudperson som passionerat lovsjunger sin älskade. – Vad handlar den här dikten om? frågar läraren. Amanda och Rashad räcker upp handen, Gustav och Tobias småpratar och skriver på pappret. – Sex, ropar Calle, dikten handlar om sex! – Ja, sex är en del av diktens innehåll, det stämmer, men vad mer kan man säga att den skildrar? säger läraren och sveper med blicken över klassen. – Rashad? – Jag tycker att den handlar om tro, att man ska tro på något viktigare än en själv. En annan människa eller kanske …, säger Rashad, men blir avbruten. – Nej, ropar Sofia, det gör den inte. Calle, den är ju skitsexig ju, det handlar ju om att han vill ha sex med sin tjej! Sofia vänder sig om och gör ”high-five” med Calle i bänkraden bakom. – Men Sofia, räck upp handen innan du svarar, säger läraren. Någon annan? Amanda räcker upp handen igen. – Ja? Läraren fångar hennes blick. – Det är ju en text om längtan, men efter en drömbild, inte en riktig människa. Den är romantisk och han drömmer om henne som han inte kan få. – Bra, säger läraren. Nu ska vi skriva egna kärleksdikter och börja med att samla ord i loggboken. Vad är viktigast när man älskar någon? Hur ska en tjej eller kille vara som man vill bli ihop med?

En vanlig lektion i ett vanligt svenskt klassrum − en scen som många av oss känner igen. Vad lärdes ut och in i klass 7 c den här morgonen? Lite om Shakespeare och om textförståelse, en del om relationer och kärlek. Men under det uttalade innehållet i lektionen sades också andra saker. Saker som formar människorna i klassrummet och lär dem om relationer. Vad hände under ytan i undervisningssituationen? Vem fick utrymme? Vem var tyst? Vad blev effekten? En möjlig lärdom i klass 7c är att det lönar sig bättre att inte räcka upp handen om man vill få sitt sagt och lärarens uppmärksamhet. En annan insikt som gruppen gjorde var att en kärleksdikt läses med den heterosexuella kärleken som förväntning. En tredje hur olika elever, på olika sätt och i olika grad, var aktiva i lektionssammanhanget − och att en stor del av gruppen inte kom till tals alls. I förskolans och skolans uppdrag ingår att göra det möjligt för alla barn och

10


elever att delta i verksamheten på lika villkor. Men lika villkor för alla, vad betyder det egentligen? Hur ska förskolor och skolor agera för att alla barn och elever ska ges likvärdiga villkor under sin tid i verksamheten, oavsett utgångspunkt? Att arbeta med barn och elevers lika villkor är att arbeta med pedagogyrkets kärna och grundläggande etik. Det kräver mod och kunskap att reflektera över sin egen vardagspraktik som ledare och pedagog. Hur talar jag till mina barn och elever? Lika eller olika? Vilka hierarkier skapar jag i gruppen? Vilka barn och elever blir jag irriterad på och varför? Vilka barn och elever ger jag mer uppmärksamhet och varför? Lika villkor handlar om förutsättningar för lärande och utveckling och några av de viktigaste förutsättningarna för det är trivsel och trygghet. Båda begreppen är i sin tur förknippade med makt − den makt eller maktlöshet man som enskild känner över sina egna och andras livsvillkor. Att arbeta för lika villkor är varken enkelt, eftersom det rör mänskliga relationer, eller frivilligt, eftersom det är reglerat i lag. Men det är en stor möjlighet, både till personligt och professionellt växande, för vuxna som tar sig an utmaningen. Vår erfarenhet är att ett förändringsarbete för lika villkor innebär ett växande på alla plan. Att utmana sig själv och betrakta lärandet som ständigt pågående och som någonting som sker i samarbete med barn och elever är kärnan i all praktiknära verksamhetsutveckling. Den här typen av arbete blir aldrig färdigt utan behöver ständigt pågå och vidareutvecklas. Det blir ett sätt för förskolan och skolan att förbättra den sociala miljön och den pedagogiska verksamheten för barn, elever och personal. Vi har saknat en bok som på ett sammanhållet sätt, och utifrån lagstiftningen, närmar sig frågor om diskriminering och kränkande behandling i förskola och skola. En bok som inkluderar diskrimineringsgrunderna1 och levandegör frågorna med hjälp av exempel och erfarenheter. En pedagogisk bok som handlar om förutsättningar för det förebyggande arbetet för lika villkor − både i form av kunskap om normer och diskriminering och om praktiska förutsättningar och konkret arbete med likabehandlingsplanen. Lika värde − lika villkor? bygger på forskning, studier, intervjuer och egna erfarenheter från flera års arbete med frågor om lika villkor i svensk pedagogisk verksamhet. Under skrivarbetet har vi haft givande samtal och utbyten med såväl forskare som pedagoger, barn och elever. I skrivande stund formuleras förskolors och skolors lagstadgade skyldighet att främja likabehandling och att motverka diskriminering och annan kränkande behandling i barn- och elevskyddslagen (hädanefter BeL) (SFS 2006:67). Från och med den 1 januari 2009 upphör BeL och uppdraget kommer därefter att formuleras delvis annorlunda och regleras i annan form (Prop. 2007/08:95). Både BeL 1 I svensk diskrimineringslagstiftning ingår i skrivande stund fem diskrimineringsgrunder: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Från och med 1 januari 2009 ingår även könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder.

11


och de kommande förändringarna presenteras i korthet i kapitel 1. Eftersom Lika värde – lika villkor? är en pedagogisk bok, och inte en juridisk, är det viktiga hur arbetet för att främja lika villkor och motverka diskriminering och annan kränkande behandling kan bedrivas, snarare än vilken lag som gäller. När vi skriver ”lagen” eller ”lagstiftningen” refererar vi till den lagstiftning som vid lästillfället gäller. Avser vi däremot en specifik lag, som exempelvis BeL, skriver vi det. För gällande lagtexter hänvisar vi till Skolverkets webbplats. Syftet med boken är att vägleda dig som läsare i arbetet med att främja lika villkor och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Vi vill ge dig en förståelse för frågorna, en känsla för vilka möjligheter som finns och hjälp med hur arbetet kan organiseras. Vi vill också belysa vilka förutsättningar som behövs för att möjliggöra ett förebyggande och ingripande arbete för barn och elevers rätt till en likvärdig förskola och skolgång. Vi riktar oss till dig som arbetar i eller kommer att arbeta i någon typ av skolverksamhet.2 Vi riktar oss även till elever och föräldrar3 samt övriga med intresse för förskolan och skolan. Som människor riskerar vi ständigt att utestänga, marginalisera och begränsa andra. Det är svårt att ha en analyserande blick på sig själv i mänskliga möten. Att å ena sidan ha en normkritisk utgångspunkt och å andra sidan vara del av ett normindelat samhälle är en paradox för alla som arbetar med social förändring. Vår ambition är att vara medvetna om våra olika positioner och hur de påverkar vår förståelse av oss själva och andra, samtidigt som vi vill ifrågasätta och förändra normer och positioner. Det innebär dagliga utmaningar för oss och för alla som ger sig i kast med detta nödvändiga och mödosamma, men också spännande och utvecklande arbete. Vi vill inge hopp och mod att våga hoppa!

Vi som skriver I vårt gemensamma arbete har vi inspirerats av forskning4 och praktik som ifrågasätter normer i relation till social bakgrund, kön, sexualitet och etnicitet och det är också här vi har vår främsta expertis. Vi har under senare år utvecklat utbildningar och utbildat såväl blivande som verksamma pedagoger och lärarutbildare i diskrimineringslagstiftning och i frågor som rör normer kring kön och sexualitet. Vi har också gedigen kunskap om och erfarenhet av att bedriva internt förändringsarbete för lika villkor. Love är antropolog, utbildare och skribent, med tio års erfarenhet av metodutveckling och projektledning i frågor om mänsk2 Med skolverksamhet menar vi alla verksamheter som omfattas av skollagen och vi benämner dessa hädanefter som förskola och skola. 3 I begreppet föräldrar inkluderar vi såväl biologiska som sociala föräldrar (det vill säga vuxna som tar ett föräldraansvar i vardagen) och andra nära vuxna. 4 Vi är framför allt influerade av post-strukturalistisk forskning och praktik.

12


liga rättigheter, jämställdhet, genus och sexualitet. Under åren 2004−2007 var hon verksam inom området lika villkor på lärarutbildningen. Maria är magister i pedagogik och har framförallt arbetat med undervisning och utvecklings- och utredningsarbete med särskilt fokus på jämställdhet, genus och sexualitet inom lärarutbildning, förskola och skola. En grundläggande utgångspunkt för oss i allt vårt arbete för att främja lika villkor är nödvändigheten att ifrågasätta normer för hur människor förväntas vara, med hänseende till kön eller andra etiketter som människor sätter på varandra. Utifrån i dag ofta använda kategorier skulle vi själva förmodligen förstås och beskrivas med hjälp av etiketterna kvinnor, välutbildade, vita, heterosexuella och ateister. I flera sammanhang − men inte alltid − intar vi därmed den position som vi i boken kallar normen eller ”vi”.

Bokens innehåll I samtliga kapitel finner du exempel och beskrivningar på hur ojämlikhet manifesteras i förskolans och skolans miljöer och hur ett arbete för lika villkor kan se ut. Boken inleds med en systematisk genomgång av hur lika villkor regleras i styrdokumenten. Därefter, i kapitel 2, behandlar vi diskrimineringsgrunderna och visar några gemensamma drag samt ger en introduktion till det specifika för varje grund. I kapitel 3 ger vi en beskrivning av förekomsten av diskriminering och kränkningar i skolan och en aktuell bild av vilka utmaningar och frågeställningar förskolan och skolan står inför i arbetet för lika villkor. I kapitel 4 guidar vi dig igenom våra teoretiska utgångspunkter och begrepp som exempelvis strukturell diskriminering, intersektionalitet och normer. I kapitel 5 diskuterar vi pedagogiska frågor och arbetssätt samt går in på fyra olika strategier som kan användas i alla skolverksamheter. Vi går sedan, i kapitel 6 och 7, in på förutsättningar för att bedriva ett förebyggande arbete och ger stöd i hur en handlingsplan kan struktureras. Boken avslutas med en uppsummering och ett avstamp inför det fortsatta arbetet för lika villkor Vi varvar teori med verklighetsnära exempel. För tydlighetens skull vill vi påpeka att i våra exempel är alla namn fingerade.

Några begrepp inom området lika villkor Det finns flera begrepp som på olika sätt beskriver eller definierar arbetet för lika värde och rättigheter. Några av dem är mångfald, jämlikhet, jämställdhet och likabehandling. Men vad innebär egentligen dessa begrepp? Vad är exempelvis skillnaden mellan mångfald och likabehandling eller jämställdhet och jämlikhet? Och hur använder vi dessa begrepp i boken?

13


MÅNGFALD är ett begrepp som figurerar flitigt i en mängd sammanhang, ofta med olika betydelser. Det behöver därför alltid definieras. Begreppet används ofta för att beteckna mervärde utifrån kulturell, religiös eller etnisk olikhet. Det vilar i det sammanhanget på en tanke om att människor genom sina olika tillhörigheter antas representera, komplettera och berika en grupp så att det gagnar helheten. Mångfald används också för att tala om diskriminering och lika rättigheter. Vi ska titta på två olika definitioner av mångfald. Den första har tyngdpunkten på mervärde medan den andra fokuserar på rättigheter: En blandning av olikheter och likheter som exempelvis kön, ålder, sexuell läggning, etniskt ursprung, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och social bakgrund. Begreppet innebär att se, förstå, värdesätta och tillvarata denna blandning (Linköpings universitet 2007, s. 21). Med mångfald menar vi allas lika möjligheter och rättigheter, oavsett etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, kulturell bakgrund, kön, ålder, funktionshinder, sexuell läggning eller andra individuella olikheter (Skatteverket 2005, s. 1).

Vi kommer fortsättningsvis inte att beröra eller använda mångfaldsbegreppet. JÄMLIKHET definieras även det på flera sätt men innebär alla individers lika värde (NE, 1993). I den svenska regeringsformen (SFS 1974:152) står i kapitel 1, 2 §: Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet… Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person.

JÄMSTÄLLDHET är det svenska ordet för jämlikhet mellan könen. Begreppet skapades på 1960-talet när kvinnors underordnade position i samhälle och familj på allvar började bli en politisk fråga och begreppet etablerades i den politiska retoriken i början av 1970-talet. Jämställdhet som begrepp har fått ett stort genomslag men innebörden av begreppet är varken entydig eller statisk och behöver även det alltid definieras. En definition som ofta används och som ligger till grund för regeringens jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv (Prop. 2005/06:155).

14


LIKABEHANDLING är ett relativt nytt begrepp som etablerades inom högskolan i och med ”lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan”. Syftet med lagen är att ”främja lika rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering på grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder”. Likabehandling är således ofta kopplat till studenters rättigheter i högskolan, medan begreppet mångfald ofta återfinns i handlingsplaner på arbetsplatser. Sedan BeL eller ”lag (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever” trädde i kraft 2006, och kravet på likabehandlingsplaner kom, har begreppet börjat etableras även inom förskola och skola. Begreppet likabehandling, menar vi, ger missvisande associationer till att det handlar om att alla ska behandlas lika (dant). Det handlar i stället om att människor ska ha lika villkor. LIKA VILLKOR För att kunna åstadkomma en verksamhet som ger barn och elever lika villkor krävs kunskap om vad olika villkor innebär och vilka orsaker som ligger bakom. Vi menar att det här krävs en förståelse för makt och normer, en kritisk analys och ett långsiktigt arbete för att få till stånd nödvändiga förändringar. I begreppet lika villkor inkluderar vi samtliga diskrimineringsgrunder och även annan ojämlikhet (som kan handla om social tillhörighet, ålder eller något annat). Lika villkor är det begrepp som vi ansluter oss till för att benämna det förebyggande arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling i förskola och skola och som följer med oss genom hela boken. När vi skriver förebyggande arbete avser vi både generella främjande åtgärder, som att arbeta normkritiskt (se kapitel 4 och 5), och specifika förebyggande åtgärder (se kapitel 6 och 7).

15


16


KAPITEL 1

Så styrs arbetet för lika villkor På förskolans gård tar Pierre Elins mössa och lägger den i vattentunnan. Elin blir arg och säger till pedagogen. Pedagogen svarar att Pierre nog ville visa att han tycker om Elin, men inte vågade göra det på något annat sätt. Han busade ju bara lite. Mössan går att torka.

Var går gränsen mellan lek och trakasserier och vem får lov att definiera var den gränsen går? Vilka signaler skickas till Elin? Trots att Elin visar ilska för att Pierre tagit hennes mössa uppmanas hon av pedagogen att förstå handlingen som ett uttryck för intresse och därmed ta det som en komplimang. Om det varit Elin som kastat Pierres mössa i vattentunnan − hur hade pedagogen hanterat det? Hade det också betraktats som ett uttryck för heterosexuell kärlek? Eller om Elin hade kastat Alexandras mössa i vattentunnan − hade det också tolkats som ett uttryck för kärlek och intresse? Det finns flera aspekter att lyfta fram utifrån den här situationen. Förutom den förväntade heterosexualiteten förväntas Elin vara tacksam eller smickrad av Pierres så kallade kärleksförklaring. Pierre å andra sidan betraktas som oförmögen att kommunicera sina känslor på ett konstruktivt sätt samt förväntas ha ett särskilt (heterosexuellt) intresse för Elin. Om situationen i stället varit en korridor i högstadiet och Pierre tagit Elin på brösten när han passerade förbi henne − hur hade det hanterats? Förskolan och skolan5 är arbetsplatser, precis som andra arbetsplatser, men behandlas inte alltid så. I situationen med Elin och Pierre synliggörs pedagogens stereotypa föreställningar om kön och sexualitet och hur dessa påverkar pedagogens tolkning och hantering av situationen. Pedagogen tar tolkningsföreträde och legitimerar kränkningen, som i sig blir ytterligare en kränkning av Elin. Det är tyvärr ingen ovanlig situation. Vuxna går ofta in och ger mildrande omskrivningar för till exempel kränkningar på grund av kön eller sexuell läggning: det var bara på skoj, han är nog kär i dig. De vuxna tröstar ofta den utsatte genom att försöka förminska allvaret i det som skett. Men barnet och eleven6 har rätt till sin 5 När vi skriver förskola och skola menar vi all verksamhet som avses i skollagen (1985:1100). 6 Genomgående, med undantag då vi åsyftar en särskild grupp, använder vi begreppen barn och elever. I det inkluderar vi alla som deltar i någon form av verksamhet som avses i skollagen (1985:1100).

17


upplevelse och ska få hjälp med att sätta ord på det som hänt och ha ett forum att framföra sin egen upplevelse. Det är en maktutövning och en kränkning att inta tolkningsföreträde och att bestämma vad som ska tas upp på agendan som ett problem. Syftet med lagstiftningen är att förebygga och förhindra situationer, som exemplet med Elin och Pierre, men också att bättre hantera situationen om den väl skett. Barn och unga har en svagare position i samhället än vuxna och ett svagare rättsligt skydd, inte minst inom skolområdet. I och med skolplikten (SFS 1985:1100) kan barn och elever sällan själva välja om de vill delta i förskole- och skolverksamhet.7 Barn och elever är därför beroende av vuxnas professionella bemötande och kompetens för sin trygghet. Vi ska nu titta närmare på hur arbetet för att främja lika villkor styrs. Vi börjar med en genomgång av skollag och läroplaner.

Skollag och läroplaner Förskolan och skolan har sedan länge haft i uppdrag att arbeta aktivt mot mobbning och kränkande behandling och skolan har varit skyldig att upprätta handlingsprogram mot kränkande behandling. I skollagens första kapitel, andra paragrafen står följande: Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden (Lag 1999:886).

I samband med att BeL trädde i kraft skrevs de fem så kallade diskrimineringsgrunderna8 − kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder − in i läroplanerna.9 I och med revideringen gjordes en nytryckning av samtliga läroplaner. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling (SKOLFS 2006:23).

I både skollagen och läroplanerna är frågor kring kön och jämställdhet särskilt 7 Elever i olika typer av vuxenutbildning omfattas inte av skolplikten men kan ändå sägas vara i beroendeställning till lärare och utbildningsanordnare. 8 Diskrimineringsgrunderna definieras och diskuteras i kapitel 2. 9 Som sedan tidigare finns i den svenska diskrimineringslagstiftningen.

18


framträdande. Formuleringar om jämställdhet har funnits i styrdokumenten för skolan sedan 1960-talet, i läroplanen kom ordet först in genom Lgr 69. Ordet jämställdhet dök däremot inte upp i skollagen förrän i mitten av 90-talet i samband med revideringen av skollagen. För förskolan skrevs jämställdhet in i uppdraget när förskolan fick en läroplan, Lpfö 98, men jämställdhetssträvandena hade funnits med även under tiden med Socialstyrelsen som huvudman. En viktig uppgift i förskolans och skolans jämställdhetsuppdrag är att motverka traditionella könsmönster och att ge barn och ungdomar möjlighet att utveckla förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet: Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (SKOLFS 2006:22).

Även frågor kring etnicitet, som omnämns som främlingsfientlighet, är tämligen framträdande i läroplanerna. Religion och funktionshinder nämns på ett fåtal ställen, medan sexuell läggning inte nämns alls. Undantag från denna sammanställning gäller förstås för de nya skrivningarna i läroplanerna som är direkt kopplade till lagen och där samtliga diskrimineringsgrunder räknas upp. Det vi vill belysa här är skollagens och läroplanernas inbyggda hierarki, där vissa diskrimineringsgrunder värderas högre än andra genom att de ges betydligt mer utrymme och där en diskrimineringsgrund – sexuell läggning – helt osynliggörs. Lagen likställer förstås diskrimineringsgrunderna, men läroplanerna och skollagen gör det i dagsläget inte. Detta är ett av flera exempel på värdegrundens bitvis motsägelsefulla budskap. Värdegrunden är ett resultat av politiska kompromisser. Detta gör den lätt att hålla med om, men svår att ha som riktmärke i det konkreta skolarbetet (jfr Larsson och Rosén, 2006). Flera studier har visat att värdegrunden kan tolkas på många olika sätt. Bland annat visar Bergdahl (2006) hur lärarutbildare upplever värdegrunden som oerhört svårdefinierad. Samtidigt ska värdegrunden vara ett vägledande dokument för den svenska förskolan och skolan. Den är idel goda intentioner, men hur kan den egentligen tolkas och användas i syftet att främja lika villkor? Vi tittar lite närmare på några passager: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen (SKOLFS 2006:22). … skolan skall gestalta och förmedla (SKOLFS 2006:23, SKOLFS 2006:29).

19



9789147084555