9789144177106

Läs-, skriv- och språksvårigheter

LÄS-, SKRIV- OCH SPRÅKSVÅRIGHETER

Tove Ekelund

Andra upplagan

TOVE EKELUND

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus

Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.

Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.

Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 44630

ISBN 978-91-44-17710-6

Upplaga 2:1

©Författaren och Studentlitteratur 2021, 2023

studentlitteratur.se

Studentlitteratur AB, Lund

Formgivning inlaga: Jesper Sjöstrand/Metamorf Design Group

Formgivning omslag: Carina Blomdell

Illustrationer: Tove Ekelund

Printed by Eurographic Group, 2023

Förord 13

Del 1

1 Om läsning 19

Vad är läsning? 19

The Simple View of Reading 21

Läsrepet 22

Läsning bygger ordförråd 23

En god läsare 23

Läsande och lärande ur ett metaperspektiv 24

Att utveckla ett metakognitivt perspektiv 25

2 Att vara språkligt medveten 27

Fonologisk medvetenhet 27

Fonemisk medvetenhet 29

Morfologisk medvetenhet 30

Syntaktisk medvetenhet 31

Semantisk medvetenhet 31

Pragmatisk medvetenhet 32

Grafem-fonemkoppling 33

Tidig upptäckt och tidiga insatser 35

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser 36

3 Läsningens olika faser 39

Pseudoläsning 39

Logografisk läsning 40

Fonologisk läsning 40

Ortografisk läsning 42

Automatiserad läsning 43

Läsförståelsestrategier 45

Exempel på läsförståelsestrategier 46

Undervisningsmetoden Reciprocal Teaching (RT) 46

4 Om dyslexi 49

Så här kan det vara att läsa med dyslexi 49

Det här är dyslexi 50

Avgränsning 52

Definition av dyslexi 53

Vanliga tecken på dyslexi 54

Dyslexi och engelska 56

I undervisningen 57

Dyslexi och matematik 59

Dyslexi och dyskalkyli 59

I undervisningen 60

5 Särskild begåvning och twice-exceptionality (2e) 63

Särskild begåvning 64

Tecken på särskild begåvning 64

Särskild begåvning och lärandet 65

Underpresterande elever 67

Twice-exceptional – 2e 68

2e – Särskilt begåvade elever med dyslexi 69

2e i undervisningen 69

Differentierad undervisning – acceleration, berikning och centrala personer 71

Acceleration 72

Berikning 73

6 Innehåll

6 Om språk 75

Kort om språkstörning 75

Olika diagnoser 76

Dyslexi eller språkstörning eller båda diagnoserna 77

Olika språkkrav i hemmet och i skolan 78

Begreppsförståelse 81

Ordförråd 81

Ordförrådsarbete i undervisningen 82

Ord på tre nivåer 83

Viktiga förhållningssätt och några goda råd 84

När svenska inte är förstaspråket 85

7 Dyslexiutredning 87

En logopedisk läs- och skrivutredning 87

Tidig utredning är en framgångsfaktor 88

Logopeders kompetens och behörighet 88

ICD-10 89

F81.0 – Specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 90

F81.2 – Specifik räknesvårighet 90

F81.3 – Blandad inlärningsstörning 90

Kort om specialpedagoger och speciallärare 91

Kort om en specialpedagog 91

Kort om en speciallärare 92

8 Om utredning och diagnos 95

Avkodning 95

Läshastighet 96

Läsförståelse 96

Ordmobilisering 97

Snabb automatiserad benämning (RAN) 98

Verbalt korttidsminne 98

Rättstavning 98

Skrivning 99

Rätt till stöd utan krav på diagnos 100

En diagnos är ingen stämpel 101

Dyslexistyrkor – inte enbart positivt 102

Stärka självkänsla och självbild 103

Del 2

9 Skolhistorik och nulägesrapport 107

Skolan kommunaliseras 107

Rektors svåra balansakt 108

Konsekvenser av att bryta mot skollagen 109

Brister i tidigare lärarutbildning 109

NPF-kompetens i förskollärar- och lärarutbildningarna 111

10 Skolans skyldigheter och elevens rättigheter 113

Skollagen 2010:800 113

Skollagen kapitel 3: Barns och elevers utveckling mot målen 114

Skollagen om extra anpassningar 115

Utredning 115

Skollagen om åtgärdsprogram och särskilt stöd 116

PYS-paragrafen 117

Om betyg – en jämförelse 118

Skollagen kapitel 2: Huvudmän och ansvarsfördelning 119

Elevhälsa 119

Sekretess 120

En utökad elevhälsa 121

Diskrimineringslagen (2008:567) 121

Anmälan till skolinspektionen 122

11 Vid behov av stödinsatser 123

Om IUP 124

System och rutiner 124

De olika insatsnivåerna 125

Steg ett – extra anpassningar 125

Steg två – utredning om särskilt stöd 126

Steg tre – särskilt stöd med åtgärdsprogram 126

Att utforma ett åtgärdsprogram 127

Flödesschema för stödinsatser 128

Undervisning som behandling? 130

Explicit, intensiv avkodningsträning 131

Bra stöd vid högre studier 131

Högskoleprovet 133

12 Hem och skola – olika roller men med samma mål 135

Förslag till mötesrutiner 135

Förutsättningar för att kunna mötas 136

Del 3

13 En dyslexivänlig skola 141

En jämförelse 142

Varför sker det? 142

Om lärarrollen 143

Kontinuerlig fortbildning 143

Det behövs ett välfungerande samarbete 144

Historier från min yrkesverksamhet 145

Framgångsfaktorer 147

SKA-arbetet 148

14 Lärares pedagogiska planering 149

Dokumentationens betydelse 149

Kort om pedagogisk planering 150

Differentierad undervisning 151

Förslag på pedagogisk planering med fokus på differentiering 152

Handledning och klassrumsobservationer 153

Tvålärarskap 155

15 En språkligt tillgänglig lärmiljö 157

Behov av assisterande teknik med digitala lärverktyg 157

Begreppen ändras 158

En åtgärdsmodell 159

Skilj på lästräning och kunskapsinhämtande 160

Läxsituationer 160

Tydliggörande pedagogik 161

Kort om undervisning 162

Undervisningsstruktur 163

En undervisningsmodell 163

Lärkvitton 164

Repetera, repetera, repetera 165

VÖL eller KVL – en metod för att synliggöra lärandet 166

Venndiagram 167

16 En språkligt tillgänglig lärmiljö – konkret i undervisningen 169

Viktiga förutsättningar 169

Assisterande teknik med digitala verktyg 170

Inför digitala lärverktyg tidigt 171

Spela in och fotografera – tal och bild 172

Visuellt stöd 173

Visuellt buller 173

Tag bort visuellt buller 174

I undervisningen 175

Vid prov och läxor 177

17 Assisterande teknik och digitala lärverktyg 179

Exempel på effektiva digitala lärverktyg 179

Talsyntes – text-till-tal 180

Röstinmatning – tal-till-text 181

Rättstavningsprogram och ordprediktion 182

OCR – bild-till-text 182

Digital ordbok 183

Legimus 183

Avslutande kommentarer 185

Till sist 188

Film- och bildförteckning 189

Referenser 191

Sakregister 197

Förord

Det här är boken om dyslexi och läs-, skriv- och språksvårigheter. Boken är en bred och informativ resurs som svarar på många av de frågor som lärare, specialpedagoger, speciallärare, rektorer, föräldrar och andra ofta ställer sig inom dessa områden. Här finns svaren samlade på ett kortfattat men begripligt och förhoppningsvis intressant sätt.

Denna andra upplaga innehåller ett nyskrivet kapitel om särskild begåvning och twice-exceptionality, vilka konsekvenser detta kan få för undervisningen och vad som kan stötta kunskapsutvecklingen för dessa elever. Boken är också uppdaterad i enlighet med aktuell forskning, skollagsändringar och läroplanen Lgr22.

Jag som skrivit boken har flera utbildningar och yrkeserfarenheter som berikar och kompletterar varandra på ett bra sätt. Bland annat är jag legitimerad logoped, legitimerad grundskole- och gymnasielärare med ämnesbehörighet i bland annat svenska, engelska och matematik, examinerad specialpedagog samt har en masterexamen i specialpedagogik. Sedan en tid tillbaka forskar jag inom läs- och skrivområdet med fokus på hur dyslexi kan visa sig hos individer med särskild begåvning. Jag är även skolledarutbildad och har arbetat som skolledare med bland annat ledningsansvar för skolors specialpedagogiska utvecklingsarbete. Jag har också arbetat i ett av BUP:s neuropsykiatriska specialistteam med utredningar och behandlingar. Som logoped har jag speciellt inriktat mig på utredning av bland annat dyslexi, dyskalkyli, olika typer av språkstörningar samt behandling av röstproblem. Jag är även författare till boken En logopeds 10 tips till en bättre röst som utkom år 2020 på förlaget Studentlitteratur.

Denna bok består av tre delar. Den första delen inleds med en förklaring av vad läsning, olika lässtrategier och läsförståelsestrategier samt språklig medvetenhet är. Därefter riktas fokus mot dyslexi, dyslexi i relation till

språkstörning, dyslexi i relation till särskild begåvning, hur dyslexi utreds och vad diagnosen dyslexi kan innebära. I bokens andra del belyses skolans skyldigheter i enlighet med skollagen och vad extra anpassningar och särskilt stöd innebär. Processen innan ett åtgärdsprogram upprättas, hur ett åtgärdsprogram ska utformas och vad som  inte ska finnas med i ett sådant förklaras också här. I den tredje delen läggs fokus på lärares pedagogiska planering och hur undervisningen kan läggas upp för att stötta elever med dyslexi. Här ges råd om hur differentierade och språkligt tillgängliga lärmiljöer kan skapas samt förslag på olika språkutvecklande arbetssätt. Denna del avslutas med en genomgång av vilka digitala lärverktyg som brukar vara effektiva. Detta och mycket mer – baserat på mina kunskaper och egna praktiska erfarenheter samt min tolkning av forskningen i ämnet – vill jag här dela med mig av.

I dag finns mycket assisterande teknik att tillgå, men många är osäkra på hur den ska användas. I boken visas därför flera vanliga lärverktyg, och genom instruktionsfilmer förklaras hur de kan användas. Filmerna når du via bokens skanningsbara QR-koder. Med hjälp av en smartphones eller surfplattas QR-skanner läser du snabbt in koden, och direkt kommer då den aktuella filmen fram. Har du redan en app med QR-skanner är det bara att sätta igång. Om inte, laddar du lätt ner en valfri app från den plats där alla andra appar finns.

Boken är inte skriven i tron eller med avsikten att vara en tung faktabok som täcker all forskning inom dyslexiområdet, även om den baseras på aktuell forskning såväl som på nya regelverk. Det är alltså inte till forskarsamhället boken riktar sig, utan den är tänkt att vara ett stöd till olika professioner ute i praktisk skolverksamhet såväl som till andra som intresserar sig för ämnet. Jag har därför tagit mig friheten att både språkligt och vetenskapligt förenkla texten. Vissa ord är ändå viktiga att använda i sin egen form, men de har då alltid en intilliggande förklaring. För att göra texten mer tillgänglig har jag medvetet valt att ange referenser och förslag på annan intressant läsning i slutet av boken och inte i den löpande texten. Jag har också medvetet använt så kallade hakparenteser [ ] för att tydliggöra vissa ord. Även om det inte alltid är rätt ur ett fonetiskt perspektiv, så menar jag att det är bra ur ett användarperspektiv.

Sjukvården och skolan är olika praktiker med begrepp som avspeglar olika roller och perspektiv. Eftersom jag är både logoped och specialpedagog har jag en fot i sjukvårdens och en fot i skolans värld och därmed i båda de begrepp som brukar användas om dyslexi – funktionsnedsättning eller funktionshinder. På samma sätt omtalas dyslektiker ibland som elever med läs- och skrivsvårigheter och ibland som elever i läs- och skrivsvårigheter. Förklaringen till de olika benämningarna är kort och gott olika utgångspunkter och perspektiv. Dyslexi kan definieras ur logopedens medicinska perspektiv och benämns då funktionsnedsättning. Ordet ”funktionsnedsättning” avser inte individen, vars värde aldrig kan sättas ner, utan ordet avser den funktion i fungerande som fokus riktas mot. Dyslexi kan också definieras ur det mer samhällsvetenskapliga perspektivet där begreppet funktionshinder oftast används. Förutsättningen för det sistnämnda är att en förändrad miljö kan minska funktionshindret.

Denna bok tar utgångspunkt i det medicinska perspektivet, men oavsett perspektiv ska dyslexins konsekvenser alltid försöka undanröjas genom att lärandet och lärmiljön görs språkligt tillgänglig och inkluderande. Begreppen dyslexi och dyslektiker används genomgående i denna bok och avser specifika läs- och skrivsvårigheter och personer med dyslexi.

Fortfarande möter elever med dyslexi hinder i skolan. Trots tydliga föreskrifter i skollagen, evidensbaserad forskning och pedagogisk kunskap får inte alla dyslektiker de extra anpassningar eller det särskilda stöd som de behöver för att lyckas med sina studier. Ibland beror det på att kompetensen inte finns. Lärarskickligheten prövas eftersom det ofta är en utmaning att hitta och ge rätt stöd för varje individ, så att skollagens föreskrifter uppfylls. När du läst boken hoppas jag att den bidragit till att öka dina kunskaper om dyslexi.

Boken passar verksam personal inom förskola och skola, logopeder, psykologer, studenter på dessa utbildningar samt inom rektorsutbildningen. Den lämpar sig också väl för vårdnadshavare, elever eller andra som vill veta mer om dyslexi.

Augusti 2023

Tove Ekelund

Del 1

I bokens första del riktas fokus mot läsning och språklig medvetenhet. Här kommer också viktiga ord och begrepp inom dyslexiområdet att definieras och förklaras, liksom dyslexi i relation till språkstörning, dyslexi i relation till särskild begåvning, vilka konsekvenser detta kan få för undervisningen och vad som kan stötta kunskapsutvecklingen för dessa elever.

Om läsning

Tillgång till ett bra tal- och skriftspråk önskar man att alla elever ska ha, eftersom språket är så avgörande för hur livet i samhället kommer att gestalta sig. Behärskar man inte språket stängs dörren till många utbildningsvägar, och kvalificerade, intressanta yrken kan bli omöjliga att nå. Förr gick det att hitta arbeten där goda läs- och skrivfärdigheter inte var så viktiga, men den tiden är sedan länge förbi. Att kunna läsa och skriva är i dagens högteknologiska och datoriserade samhälle en förutsättning för att kunna delta i det moderna kunskapssamhället och i arbetslivet. En god läs- och skrivförmåga har med andra ord blivit en nödvändighet för att söka, hantera och använda kunskap i ett allt intensivare informationsflöde. Men att enkelt kunna ta del av innehållet i en text är inte självklart för alla. Läsningen kan i stället innebära ett mycket stort problem, nära förknippat med känslor av otillräcklighet, hopplöshet, förtvivlan och kanske även känslan av dumhet.

Vad är läsning?

Det svenska alfabetet består av 29 bokstäver som alla tecknas på olika sätt även om de visuella skillnaderna inte alltid är så stora. För att göra skriftspråket än mer komplicerat har varje bokstav dessutom två olika former. Bokstäverna skrivs antingen som versaler med ”stora” bokstäver som till

exempel [R B A] eller som gemener med ”små” bokstäver [r b a]. Vilket av tecknen som ska användas avgörs av olika skriftspråksregler.

Vid en jämförelse mellan versalen /R/ och gemenen /r/ skiljer sig den visuella formen åt en hel del, men gemenerna /a/ och /å/ är i stället visuellt lika. Skillnaden är bara en liten ring. Gemenerna /b/ och /d/ är också visuellt lika men med skillnaden att ”magen” är vänd åt olika håll. För att bli en säker läsare behöver man först lära sig att tolka bokstävernas visuella form och uppmärksamma de ibland små, men samtidigt avgörande skillnaderna.

Genomgående i boken kommer ordet bokstavstecken att användas i stället för ordet bokstäver. Detta för att från början tydligt markera att bokstäver bara är ett sätt att grafiskt nedteckna talade ljud som text. Läser gör vi nämligen inte genom att säga bokstävernas namn – vi läser genom att omkoppla bokstavstecknen till deras respektive språkljud (läsljud). Detta kallas grafem-fonemkopplingen och är kärnan i all läsning. Läs mer om grafem-fonemkopplingen på s. 33.

Det är med andra ord stor skillnad på bokstävernas namn och deras ljud. Att kunna bokstävernas namn är därför inte så viktigt – det viktigaste är att bokstavstecknens ljud automatiseras. Nybörjarläsaren lär in bokstäverna i en viss ordning. Nedan ges några exempel. För den intresserade finns fullständiga läsläror att tillgå via olika läromedel och på webbplatser. Vanligtvis börjar läsinlärningen med att de oftast förekommande vokalerna som till exempel [Aa Oo Ee] och konsonanterna [Ss Ll Rr] introduceras. De bokstäver som kan vara lätta att blanda ihop med varandra lärs in med en tids mellanrum så att ljudets artikulationsplats i munnen blir befäst innan nästa snarlika ljud introduceras, till exempel [y-i eller f-v]. Sist ut är de ovanligaste bokstäverna: [Qq Ww Zz].

Budskapet att vi läser med hjälp av bokstavstecknens språkljud (läsljud) och inte genom att säga bokstävernas namn behöver ofta upprepas. Att också hemmen får denna information är enormt viktigt. Otaliga är nämligen de gånger jag mött vårdnadshavare som fått en riktig aha-upplevelse när jag förklarat grafem-fonemkopplingen för dem. När de förstår att deras barn tvingas gå en förvirrande avkodningsomväg är det många som önskar att de känt till grafem-fonemkopplingen långt tidigare. Därför måste den som läser med barnet själv kunna kopplingen mellan bokstavstecknen och språkljuden och hjälpa barnet att säga språkljuden och inte bokstävernas namn.

The Simple View of Reading

Det är vanligt att beskriva läsning som en produkt av faktorerna avkodning och språkförståelse. I lässammanhang används ofta modellen The Simple View of Reading för att ge en förenklad bild av läsprocessen:

L äsning = Avkodning × Spr åk för ståelse

L äsning = Avkodning × Spr åk för ståelse

Avkodning är den tekniska sidan av läsningen. Läsaren avkodar bokstavstecknen, överför dem till språkljud och förstår vad orden betyder. Att ”knäcka läskoden” betyder att man lär sig hur bokstavstecken och språkljud hänger ihop och blir till ord. Denna process kallas för grafem-fonemkoppling. Snabba och korrekta avkodningsfärdigheter är en förutsättning för god läsförståelse. Begreppen grafem och fonem förklaras närmare på s. 33.

Språkförståelse betyder att läsaren förstår orden med hjälp av sina språkkunskaper – till exempel ordförråd, språkstruktur, grammatisk kompetens och förmåga att läsa ”mellan raderna”, det vill säga förstå det som inte uttryckligen står i texten utan bara antyds.

Läsning innebär att snabbt och korrekt avkoda texten och förstå innehållet. Då är läsningen automatiserad. Med hjälp av formeln kan man snabbt se att om en av faktorerna har värdet noll blir också produkten – det vill säga läsförståelsen – noll, eftersom båda faktorerna är nödvändiga. De är inte tillräckliga var för sig för att räcka till en effektiv läsning, utan båda behöver fungera tillsammans.

En dyslektiker har problem just inom avkodningsfunktionen – det vill säga svårigheter med grafem-fonemkopplingen och med att sammanfoga bokstavsljuden till ord. Det är avkodningssvårigheter som kännetecknar dyslexi.

Kapitel 1 Om läsning 21

Läsrepet

Det är med andra ord en komplex process att lära sig läsa. Språkförståelse, avkodningsförmåga men även språklig minnesförmåga behöver utvecklas och samverka för en effektiv läsning. I ett försök att visuellt förenkla processen inspirerades jag av forskaren Scarboroughs välkända bild ”Läsrepet”. I nedanstående bild har jag lagt till språklig minnesförmåga för att lyfta fram också denna färdighet som en viktig del i läsprocessen.

”Läsrepet” består av två sammanflätade rep som representerar språkförståelse och avkodning. Varje rep består i sin tur av flera tunnare repdelar som var och en representerar olika förmågor som läsaren behöver. När allt fungerar bra tvinnas repdelarna och repen ihop, och tillsammans förstärker de varandra. Förutom språkförståelse och avkodningsförmåga behövs dessutom ett fungerande språkligt minne, det vill säga att under läsningens gång komma ihåg de olika språkljuden, orddelarna och orden för läsförståelse.

Denna minnesförmåga löper tillsammans med repen.

Vi läser inte för att avkoda, vi läser för att förstå. Men läsningens mål är också att läsaren ska kunna hämta kunskap ur texten, reflektera över vad texten betyder och även kunna uppskatta själva läsandet. Därför behöver både språkförståelsen, avkodningsförmågan och språkminnet fungera och samarbeta effektivt för att man ska bli en god läsare. Det här är inget som

Läsrepet

• Bakgrundskunskap

• Ordförråd

• Grammatik

• Språkligt resonemang

• Kunskap om texters särdrag

• Språkligt minne

• Fonologisk förmåga

• Grafem–fonemkoppling

• Ortografisk avkodning

Språkförståelse

Effektiv läsning

Avkodning

Figur 1.1 Läsrepet av Scarborough 2001 – fritt bearbetat.

enkelt sker över en natt, utan det behövs både systematisk undervisning och många tillfällen att träna. När en elev möter språk- eller lässvårigheter kan ”Läsrepet” användas för att identifiera vilka förmågor som behöver utvecklas mer.

Läsning bygger ordförråd

Man kan bara lära sig läsa genom att läsa. Det sägs att man behöver lägga ner minst 5 000 timmar av ihärdig träning för att bli riktigt bra på något. Det gäller också för läsning. Om ett barn får många och lyckade möten med text ökar motivationen till att läsa mer och avkodningsfunktionerna blir därigenom ännu bättre. Men motsatsen gäller också, för när läsningen inte fungerar är det vanligt att barnet läser allt mindre och då inte heller får den nödvändiga lästräningen. Det blir en ond cirkel när barn och ungdomar undviker eller avstår från att läsa böcker för att de inte kan – och heller inte kan läsa för att de inte läser böcker. Den onda cirkeln fortsätter och leder till allt mindre läsande, vilket får till följd att också ordförrådet blir torftigare.

Tyvärr visar forskning att föräldrar i dag ägnar allt mindre tid åt högläsning tillsammans med sina barn. Det är en olycklig utveckling som förhoppningsvis kan vändas med rätt information. En stor del av ordförrådet kommer nämligen från litteraturen, så att inte ha turen att bli läst för påverkar barnets ordförråd och detta i sin tur även läsförståelsen. Därför är det viktigt för alla att läsa regelbundet – oavsett om det sker genom ögonen eller genom öronen – eftersom ordförrådet fylls på genom olika texter. För att bryta onda cirklar och motverka andra negativa konsekvenser behöver dyslektiker därför tidigt få hjälp med att komma igång med ljudböcker för att även på så sätt möta olika texter och bygga på sitt ordförråd.

En god läsare

För att bäst förstå vad man läser, behöver avkodningen vara automatiserad. När dessa förutsättningar är på plats, avkodar en god läsare texten snabbt, utan ansträngning och utan felläsningar. Läsarens ”autopilot” är på, vilket gör att denne inte behöver tänka på att läsa, eftersom avkodningen är helt

Kapitel 1 Om läsning 23

automatiserad. Inte heller behöver arbetsminnet överansträngas utan resurserna kan användas till att komma ihåg textens innehåll.

En god läsare kan läsa okända ord relativt snabbt och har förmågan att välja bland flera lässtrategier för att så bra som möjligt förstå texten och ur den hämta kunskap. De olika lässtrategierna sammanfattas i kapitel 3.

En god läsare förstår textens innehåll genom sammanhanget – kontexten

En svag läsare använder kontexten för att försöka känna igen orden i texten. När läsaren inte kan använda sig av kontexten för att gissa vilket ordet är, uteblir läsförståelsen. Detta blir tydligt när ordet står ensamt, som i en testsituation när eleven ska läsa lösryckta ord snabbt och korrekt. Ju bättre avkodningsförmågan fungerar, desto mindre kontextberoende blir läsaren.

En god läsare förstår när förståelsen uteblir och kan då anpassa sin läsning genom att använda olika läsförståelsestrategier för att förstå bättre. Läs mer om läsförståelsestrategier på s. 45.

Läsande och lärande ur ett metaperspektiv

Dagens forskning lyfter fram betydelsen av metakognitiva förmågor och strategier för ett mer effektivt lärande. Med metakognition avses förmågan att tänka och reflektera över sitt eget tänkande och lärande genom att medvetet kontrollera, övervaka och reglera sitt lärande och använda olika lärandestrategier. Metakognition kan förklaras som att ”utifrån” övervaka sig själv, bedöma kvaliteten av sina lärandestrategier och flexibelt använda och anpassa olika bearbetningsstrategier för att uppnå maximalt kunskapsresultat. Att använda metakognitiva strategier är särskilt bra för att öka läsförståelsen, eftersom läsaren då övervakar sin egen läsning, kontrollerar förståelseprocessen och kan korrigera sig själv när så behövs.

Det som särskiljer metakognitivt starka läsare är att de självständigt kontrollerar sin läsförståelse, använder olika läsförståelsestrategier beroende på texttyp och har reparationsstrategier om förståelsen brister. De ställer sig metakognitiva frågor utifrån tre faser: planeringsfasen, agerandefasen och reflektionsfasen:

• Hur ska jag gå tillväga för att genomföra denna uppgift?

• Vilka assisterande lärverktyg och annat undervisningsmaterial behöver jag?

• Känner jag igen uppgiften från tidigare och vet hur jag bäst ska gå tillväga?

• Vad gör jag när jag inte förstår?

• Vilken läsförståelsestrategi är mest användbar för att jag ska förstå?

• Vad har jag lärt mig?

• Vad behöver förklaras mer?

• Har jag lärt det jag ska?

• Vad gjorde jag bra som är viktigt att göra även nästa gång?

Att utveckla ett metakognitivt perspektiv

I läsundervisningen är det viktigt att eleverna lär sig inta ett metakognitivt perspektiv över sitt lärande genom att kontrollera sin egen läsförståelse och reflektera över sitt tänkande och sina läsförståelsestrategier. Metakognition kan tränas in genom explicit undervisning i att förstå vilka läsförståelsestrategier som ger bäst effekt på olika texter och hur dessa används. Genom undervisningen lär sig eleverna effektiva verktyg och kan reflektera över sitt lärande. På så sätt blir eleven mer självständig i sitt kunskapsinhämtande. Explicit undervisning innebär att läraren konkret visar eleverna hur de ska ta sig an texter och vilka strategier de ska använda för att förstå innehållet. Eleverna lär sig övervaka sin förståelse, upptäcka brister, stanna upp vid okända ord och söka efter en förklaring. De uppmuntras till att reflektera, till exempel genom samtal, och utmanas i sitt tänkande kring läsningen. För att det ska fungera behöver eleven ha lärt sig hur man letar och var svaren på vad ordet betyder kan finnas. Strategierna kan sedan användas nästa gång eleverna möter en liknande uppgift. Successivt övar eleven alltmer självständigt och övertar eget ansvar för sin läsförståelse. Läs mer om undervisning av läsförståelsestrategier på s. 45.

Det är också viktigt att betona att explicit undervisning i metafärdigheter måste ses som en del av vägen mot lärandet och inte som ett tidskrävande sidospår. Därför behöver alla känna sig trygga i att det finns tillräckligt med avsatt tid som inte konkurrerar med annat.

OM DYSLEXI

Läs-, skriv- och språksvårigheter

Om dyslexi är en bred och informativ resurs som ger svar på många vanliga frågor om läs­, skriv­ och språksvårigheter. Här förklaras vad dyslexi är och hur det diagnostiseras, dess relation till språkstörning samt vad läsning och språklig medvetenhet är.

Boken tar även upp lärares pedagogiska planering och ger exempel på hur undervisningen kan utformas och anpassas för att inkludera elever med funktionsnedsättningar. Här finns råd om hur differentierade och språkligt tillgängliga lärmiljöer kan skapas och förslag på språkutvecklande arbetssätt för att möta elevers olika behov. Boken avslutas med en genomgång av vilka digitala lärverktyg som brukar vara effektiva, och genom instruktionsfilmer förklaras det hur de kan användas. Filmerna nås via bokens skanningsbara QR-koder.

Denna andra upplaga innehåller ett nyskrivet kapitel utifrån författarens forskningsområde: elever med särskild begåvning och twice­ exceptionality – 2e, vilka konsekvenser detta kan få för undervisningen och vad som kan stötta kunskapsutvecklingen för dessa elever. Boken är också uppdaterad i enlighet med aktuell forskning, skollagsändringar och läroplanen Lgr22. Om dyslexi. Läs­, skriv­ och språksvårigheter vänder sig till lärare, specialpedagoger, speciallärare, rektorer, skolledare, studenter och andra som är intresserade av ämnet.

Andra upplagan